BARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE

Transkript

1 BARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE INGRID PRAMLING SAMUELSSON

2 Sustainable Development Goals

3 Ett framtidsinnehåll hållbarhet SDG 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet på barnomsorg och förskola så det kommer till skolan färdiga för att lära. 4.7 alla kan ha erhållit kunskap och färdigheter som behövs för att bidra till hållbar utveckling, inkluderande hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämlikhet, kulturell fred och icke-våld, global medborgarskap och uppskattning av kulturell mångfald och av kulturens bidrag till hållbarhet,?

4 Brain growth and rates of return to human capital investment across ages Preschool Programs Schooling Brain Growth Job Training 0 Prescho ol School Age Post School Rates of Return to Investment in Human Capital Source: Heckman & Carneiro Human Social Policy, 2003, RAND, Benefits and Costs of Early-Childhood Interventions, A Documented Briefing, Lynn A. Karoly, Susan S. Everingham, Jill Hoube, Rebecca Kilburn, C. Peter Rydell, Matthew Sanders, Peter W. Greenwood, April, 1997

5

6 Barns olikvärdiga förutsättningar att lära i förskolan

7 Högsta och lägsta medelvärden inom delområdena N Minimum Maximum Mean ECERS 38 2,90 6,24 4,44 Omsorg 38 2,50 7,00 4,71 Inventarier 38 2,25 6,75 4,57 Språkutv. 38 2,00 6,50 4,09 Motorik 38 2,00 6,50 4,32 Skapande 38 3,00 6,17 4,33 Socialutv. 38 2,67 6,00 4,36 Lärarvillkor 38 3,75 6,00 4,81

8 Teorier om barns kognitiva utveckling Från generella stadieteorier till erfarenhetsbaserade nätverksteorier Kognition är relaterat till emotion och sociala förmågor Att se kompetensen och inte bristerna Barnkonventionen den normativa riktningen För barns bästa Att lyssna på barns röster Barns rättigheter och skyldigheter

9 Hälsa, Utbildning, Delaktighet Fysisk och social miljö är centrala faktorer för att minska skillnader i livsvillkor från ett samhällsperspektiv och från ett individperspektiv. Tidiga förebyggande insatser viktiga hälsa och välbefinnande hemmet -förskolan

10 Modersmålsstöd i förskolan Föräldrar med invandrarbakgrund (och annat modersmål än majoritetsspråket var kritiska till en tvåspråkig verksamhet av pragmatiska skäl (Tobin et al., 2013): Rädslan över att barnen inte lär sig majoritetsspråket och inte få samma möjlighet för akademisk utbildning Rädslan över att barnen hamnar utanför om de använder modersmålet (detta var även lärare oroliga för). Oro över att barnen blandar språken. Uppfattning om modersmålsundervisning som föräldrars ansvar, inte skolans Modersmålet kunde användas för att komma in i verksamheten men inte mer.

11 Med andra ord Många föräldrar (och lärare) har uppfattning om tvåspråkighet som inte bygger på forskning om flerspråkighet och språkutveckling (Tobin).

12 Rekommendationer (Kultti m.fl., 2016) Utvecklingsområden: organisering av modersmålsstöd i förskolan, antal timmar barn har möjlighet att vara i förskolan, samtliga barns möjligheter till att delta i läsaktiviteter i förskolan, användning av digital teknologi i lärandesyften, systematisk användning av lärares språkkunskaper i andra språk än svenska, barns möjligheter att utveckla svenska och modersmål i förskolan, de ansvarigas (beslutsfattare) kunskaper om lärande och utveckling av och på flera språk/ett nytt språk.

13 Didaktik, lärare barn - innehåll En didaktisk situation

14 Mönster av samspel Delad glädje, känslomässigt erfarande och gemensamt fantiserande Ett kunskapande erfarande, och hur knappar kan användas Ett metaforiskt erfarande Att få och ge bekräftelse

15 Att rikta barns medvetenetenhet Att ge barn erfarenheter Att få barn intresserade Att fånga barns intresse Lekorienterad Kompetenta lärare Organisera grupper Att ha med föräldrarna SPRÅK SOM VERTYG FÖR VUXNA OCH BARN