KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET / - OMRÅDE: Stadions rektorsområde NÄMND: Hyllie SDF MALMÖ DEN 11 okt UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN: Jan Walhagen TEL:

2 Om vår verksamhet! A. Inledande sammanfattning Inom Stadions rektorsområde finns sex förskolor; Bellevuegården, Grodan, Lorensborg, Stadionparken, Stensjön och Svansjön samt två grundskolor. Lorensborgsskolan, med undervisning från förskoleklass tom skolår sex, förberedelseklass samt integrerade fritidshem. Till skolan hör också idrottsgrundskolan skolår 7-9 som bedrivs i samarbete med föreningar. Idrottsgrundskolan har sin undervisning i Swedbank stadion. Annebergsskolan, med undervisning från förskoleklass tom skolår sex samt integrerade fritidshem, särskola för elever tom skolår sex. På Annebergsskolan finns även träningssärskoleelever tom skolår 10 samt en LSS-hemvist. Under året har vi startat ytterligare en avdelning vardera på Lorensborgs- och Bellevuegårdens förskola samt en förskola Grodan som finns på Lorensborgsskolan för att möta kön inom förskoleverksamheten inom Hyllie sdf. B. Grundfakta Stadions rektorsområde är indelat i enheter med en biträdande rektor som nära och tydlig ledare för den pedagogiska verksamheten, med fullständigt budget- och personalansvar inom den egna enheten. 2

3 Organisationsschema Rektor Jan Walhagen Kansli Vaktmästare Lb It-pedagog Skolsköterska Bitr. rektor Lana Berg Bitr. rektor Gunilla Gustafsson Bitr. rektor Helene Hansson Bitr. rektor Särskolesamordnare Lars Norlin Bitr. rektor Richard Ohlqvist Bitr. rektor Tomas Strand Stadionparkens fsk Annebergsskolan Fritidshem Förskoleklass, Grundskola 1-6 Grodans fsk Bellevuegårdens fsk Stensjöns fsk Lorensborgs fsk Svansjöns fsk Förskolans LRT Städ Lb skola Annebergsskolan Fritidshem sär Grundsärskola Träningssärskola LSS Vaktmästare Ag Swedbank Stadion Idrottsgrundskola 7-9 Lorensborgsskolan Fritidshem Förskoleklass Grundskola 1-6 3

4 Vårt pedagogiska arbete Trivsam skola/förskola Allas såväl barns och vuxnas trivsel och trygghet är mycket viktigt i våra verksamheter. Föräldrarna ska bemötas positivt och känna sig delaktiga i sitt barns skolgång. Hos oss ska barn/elever/vuxna möta samma värdegrund och liknande pedagogik på förskolan, fritidshemmet, i förskoleklassen och i grundskolan/särskolan. Mentorskap Alla pedagoger har ett likvärdigt ansvar för barnen/eleverna i verksamheterna vilket i de flesta fall sker genom att vara mentor för en grupp barn/elever. Genom detta sätt har varje pedagog ansvar för ett antal barn/elever och varje barn/elev vet vem som är deras mentor. Detta innebär att all pedagogisk personal har pedagogiskt ansvar, planeringsansvar, ansvar för utformning av individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal, ansvar för uppföljning och utvärdering av det pedagogiska arbetet. Barnskötare är delaktiga i arbetet utifrån den pedagogiska planeringen, de individuella utvecklingsplanerna samt kan delta i utvecklingssamtalen med barn/elever som de har det dagliga ansvaret för. Barnen/eleverna ska träffa sin mentor regelbundet och individuella samtal mellan barn/elev och mentor ska förekomma varje vecka. Dialogen mellan mentor och barn/elev ska vara det centrala i det pedagogiska arbetet, i varje lärsituation, under det undersökande arbetet och vid utformning/revidering av den individuella utvecklingsplanen. IUP, Individuella utvecklingsplaner Pedagogen ska tillsammans med varje barn/elev formulera en individuell utvecklingsplan och kontinuerligt följa upp/uppdatera denna. Föräldrarna ska vid utvecklingssamtalen vara med och skapa IUP:n. IUP:n skall för förskolebarnen också innehålla ett språkutvecklingsschema och för skolbarnen ett läsutvecklingsschema (LUS). Alla skolelever ska i samband med att de får sin IUP även få skriftliga omdömen i de ämnen de undervisas i. Det individuella perspektivet Det pedagogiska arbetet ska i alla våra verksamheter ha sin utgångspunkt i det enskilda barnet/eleven. Vid grupperingar, val av aktivitet och arbetssätt ska stor hänsyn tas till varje individs förutsättningar och förmåga. Inflytande Varje enskilt barns/elevs inflytande är fortsatt ett prioriterat område inom Stadions rektorsområde. Barnen/eleverna ska ha inflytande över det dagliga arbetet. Eleverna ska också ha ett formellt inflytande vilket sker genom elevrådet. Eleverna ska få tid under skoltiden till att förbereda och efterarbeta ärenden till och från elevrådet. 4

5 Tematiskt arbete På skolorna och våra förskolor startar vi olika tema vid höstterminens början. Efter att temat är avslutat ska det tematiska/ämnesövergripande arbetet fortsätta i det dagliga arbetet. Idrottsklassernas röda tråd är som namnet säger idrott. Gruppindelning Vi ska både i förskola och skola eftersträva att gruppera barnen/eleverna utifrån olika aktiviteter, individuella intressen, mognad och behov. Det betyder att vi försöker minimera arbete avdelningsvis på förskolan och arbete i storgrupp på grundskolan. Barnen/eleverna ska möta ett varierat arbetssätt i olika former, med föreläsningar varvat med undersökande arbete. Ämnesrum/verkstäder/elevensval För att möjliggöra arbete utifrån barnen/elevernas behov och intresse ska arbete i ämnesrum/verkstäder fortsätta att utvecklas. Verksamheten i ämnesrummet bedrivs i gruppform eller individuellt under ledning av en pedagog. Hälsa Motion och hälsa är ett viktigt område inom vårt rektorsområdes alla verksamheter. Aktiviteter i syfte att främja motion och hälsa ska få stort utrymme. Barnen/eleverna ska ges möjlighet att utöva en fysisk aktivitet minst 30 min varje dag. Tillsammans med flera klubbar får elever i grundskolans skolår 2-6 och särskolans 3-6 möjlighet att under rubriken "Idrott och Hälsa på schemalagd tid under veckan ägna sig åt allsidig träning, idrott och motion. Bibliotek Biblioteket ska vara en integrerad del i skolans pedagogiska arbete där elever kan söka och använda tryckt och elektronisk information, samt väcka nyfikenhet att lära på egen hand. Skolbiblioteket ska även verka läsfrämjande med skönlitteratur inom olika genrer och av olika svårighetsgrad. Elevernas lust att läsa ska väckas genom att de exempelvis inbjuds till nöjesläsning i mediateket. Skolbibliotekarien ska främja elevernas lärprocess, undervisa i bibliotekskunskap, samt arbeta med läs-, skriv- och språkutvecklande verksamhet. På förskolorna ska man stimulera till intresse för det skrivna ordet. Barnen/eleverna ska besöka stadsdelsbiblioteket några gånger/termin så att detta blir välbekant. Åtgärdsprogram För barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd ska mentorn i samråd med föräldern utforma ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet ska beskriva hur elevens fortsatta utveckling ska främjas och vem som är ansvarig för genomförandet och utvärdering. Åtgärdsprogrammet ska utvärderas och uppdateras regelbundet. På skolan har vi Elevhälsan (EH) bestående av skolsköterska, specialpedagog och socionom. De arbetar med att stödja lärandeprocessen och den sociala utvecklingen hos elever som är i behov av särskilt stöd i detta. EH kan vara behjälplig i utformningen av åtgärdsprogram, ansvaret är dock fortfarande mentorns. Föräldraengagemang Vi ska i alla verksamheter arbeta aktivt för att involvera föräldrarna i det dagliga arbetet. Det ska ske genom daglig information och dialog samt genom föräldramöten. 5

6 Språket Arbete som på ett lekfullt sätt stimulerar barnets språkliga utveckling ska ha stort utrymme i det dagliga arbetet. Alla som arbetar på Stadions rektorsområde ska arbeta för att elevernas språk utvecklas på bästa möjliga sätt. Eftersom ett bra utvecklat modersmål är en förutsättning för att lära sig en bra svenska ska mentorerna informera föräldrar om vikten av att barnet också får modersmålsundervisning. För elever med annat modersmål än svenska ska mentorn utifrån skolverkets diagnostiska material Språket lyfter fastställa om en elev är i behov av studiestöd på sitt modersmål och i förekommande fall ansöka om sådant. Behov av studiestöd ska i förekommande fall skrivas in i ett åtgärdsprogram. Vi kommer att eftersträva att studiestödet koncentreras till matematikundervisningen. Arbetet med LUS ska verka för en förbättring av elevernas läsförmåga. Elevernas läsnivå ska fastställas och rapporteras till rektor minst en gång per termin. På förskolorna arbetar pedagogerna med tidig registrering av språkutveckling (TRAS) resultaten kommuniceras med den biträdande rektorn. Förskolan ska arbeta med bokpåsar tillsammans med stadsdelens bibliotek. Elever skolår två och fem ska arbeta med Lässtimulansprojektet tillsammans med biblioteket. Värdegrunden Fördjupning ska ske kring Värdegrundsarbetet. På elevernas mentorstid ska grupperna regelbundet jobba kring värdegrunden, likheter olikheter, förståelse mellan olika kulturer, genusarbete mm. Miljöarbete Miljötänkande ska genomsyra alla verksamheter. Den egna miljön ska vara utgångspunkt och barn/elever ska vara aktiva i miljöarbetet. Personalen ska i möjligaste mån använda cykel som transport medel när vi ska till olika möten i stadsdelen. Projektet Skolgård för hållbart lärande fortsätter på Annebergsskolan och det är inte bara ett projekt för en grönare skolgård utan ett projekt där den pedagogiska synen på skolgård ska in. Trafikundervisning För att öka våra elevers trafiksäkerhet, ska grundläggande trafikundervisning integreras i skolarbetet under elevernas hela skoltid. Trafiksäkerhet handlar om att komma till insikt, att befästa goda attityder och att inse den egna rollen i trafiken, snarare än att memorera trafikregler och trafikmärken. 6

7 C. Kvalitetsarbete Arbetet bedrivs i arbetslag som regelbundet utvärderar olika delmoment, temaarbeten, mm. Den pedagogiska delen baseras till stor del på observationer och diskussioner med elever och föräldrar samt personalen. Inför kvalitetsredovisningen har varje arbetslag gjort en större utvärdering. Utvärderingsmaterialet från arbetslagen har tillsammans med ett antal enkätsammanställningar (elev-, föräldra- och personalenkäter) varit underlaget som ledningsgruppen använt när man sammanställt kvalitetsredovisningen. För framtagandet av kvalitetsredovisningen har vi tagit fram statistik från vårt elevregister ELIT och via ekonomisystemet Raindance när det gäller ekonomin. Skolledningen har i ett relativt tidigt skede lämnat ut underlag till personalen om vad som ska beskrivas så att de har haft möjligheter att föra diskussioner med barnen/eleverna. D. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Förskola: Under året som gått har vi haft en god beläggning på förskolan. Barnen som börjar hos oss stannar i stor utsträckning kvar. De som byter förskola gör det ofta för att de har flyttat utanför staden. Personalen på förskolan är blandat förskollärare och barnskötare. Vi har på de flesta ställena en egen personal i köket som lagar mat till barnen. På några ställen köper vi in mat. Städningen sker till största del på entreprenad. Ekonomin är på plus nu vid halvårsskiftet men beräknas vara i balans vid kalenderårets slut. Fritidshem: Under året som gått har vi haft en god beläggning på fritidshemmet. Barnen som börjar hos oss har i regel behov av fritidshem med följd att våra fritidshem är en stor del av vår verksamhet. Personalen på fritidshemmen är blandat fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. LSS verksamheten har under året fortsatt ha en stor beläggning vilket på sikt kan ge problem med brist av lokaler eftersom vi upplever at det är svårt att få barnen till andra LSS hemvister när de slutar hos oss. Städningen sker både på entreprenad och med egen städpersonal. Lokaler och utrustning har under året uppdaterats men det finns fortfarande behov av att uppdateras. Utemiljön på skolgården är mycket förbättrad utifrån arbetet med Skolgård för hållbart lärande. Vi har planterat träd buskar, pilkojor och gjort skolgården till en mer pedagogisk miljö. Ekonomin är på plus nu vid halvårsskiftet men beräknas vara i balans vid kalenderårets slut. 7

8 Skola: Eleverna som går hos oss bor både i vårt eget upptagningsområde och i områdena runt omkring oss. De elever som går i särskolan kommer från hela staden. Under året som gått har vi haft en god spridning på barnen åldersmässigt. Barnen som börjar hos oss stannar i stor utsträckning kvar. De som byter skola gör det ofta för att de har flyttat utanför staden. På skolan har vi anställda lärare, specialpedagoger, förskollärare, barnskötare, socialpedagog/kurator, skolsköterska, vaktmästare, skolvärd, skolassistent, skolsekreterare, IT-assistent och skolledning. Städningen sker både på entreprenad och med egen städpersonal. Vi har även uppdaterat vår park med nya datorer. Lokaler och utrustning har behov av att uppdateras. Utemiljön på skolgården se under fritidshem. Ekonomin är på plus nu vid halvårsskiftet men beräknas vara i balans vid kalenderårets slut. 8

9 Vad ville vi? E. Åtgärder och mål för den aktuella tidsperioden Mål Arbetet i förskolan skall kvalitetssäkras genom utveckling av vardagsrutiner. Hyllies åtagande Fortsatt utveckling av kvalitetssäkring av vardagsrutiner genom att speciellt uppmärksamma språk och matematik. Utveckling av barnens språk, såväl svenska som modersmål och fördjupning av arbetet med TRAS. Utveckling av matematikarbetet Utveckling av IUP:n inom förskolan Fördjupning av genusarbetet med fokus på värdegrund och likabehandling Utveckling av utepedagogik Stadions rektorsområdes åtagande - Kvalitetssäkring av vardagsrutinerna ska kontinuerligt ses över och revideras. Det ska finnas dokumenterade rutiner. På de nya avdelningarna ska dessa skapas. - Vi ska ha ett språkutvecklande arbetssätt med planerade aktiviteter som drama, sång, sagor, rim, ramsor och språkpåsar. Vi betonar vikten av en riklig dialog med barnen och att utnyttja vardagssituationer och barns lek till språkutveckling. Vi ska använda TRAS. Förskolebarnens språkutveckling ska minst en gång per termin kommuniceras med den biträdande rektorn för förskolan. - Vi ska skapa möjlighet till barnen att kunna använda olika byggmaterial för att främja upptäckarglädjen, upptäcka och prata kring nya former och färger, volymer, mängd/antal. Upptäcka matematiken runt omkring oss. Utnyttja olika situationer till att finna matematiken i vardagen. Få alla medvetna om att matematik finns överallt! - Genomgång av rektorsområdets olika IUP inom förskolorna. - Områdets lokala resursteam får i uppgift att arbeta kring dessa frågor för att stödja det dagliga arbetet på förskolorna. - Utepedagogik kommer att vara ett av de ämnen som kommer att belysas i områdets förskoleutvecklingsgrupp (FUG). Mål Arbetet i grundskola/särskola skall kvalitetssäkras genom: Hyllies åtagande Utveckla arbetet med IUP, åtgärdsprogram och skriftliga omdömen. Arbetslagen skall utveckla arbetssätt och metoder för att arbeta med; elevernas språk, såväl svenska som modersmål. Matematikarbetet och det ämnesspecifika arbetet såväl som det tematiska och ämnesövergripande arbetet. VITS skall utvecklas och förankras på alla skolor. Lovskola skall erbjudas. Utveckling av matematikarbetet Eleverna ska engageras som elevskyddsombud och kamratstödjare. Utökad föräldrasamverkan Stadions rektorsområdes åtagande - Arbetslagen arbetar med hur de skriver IUP och skriftliga omdömen. - Fortlöpande diskussioner i arbetslagen om hur man skriver och hur en bra IUP ska vara skriven kommer att ske. I detta ligger även utformningen av de skriftliga omdömena. - Arbetet med matriser kring målen i skolan fortsätter. 9

10 - Vi ska använda LUS, minst en gång per termin ska elevernas resultat i LUS, rapporteras till rektor, gäller även grundsärskolan. Särskolan fortsätter att arbeta med TAKK. Vår bibliotekarie på Annebergsskolan är anställd på stadsbiblioteket. Vilket ger en direktkanal till folkbiblioteket och möjliggör en utveckling av barnens lust till läsande. Vi utvecklar det tematiska arbetssättet bland annat genom minst arbetslagsgemensamma teman. - VITS skall användas där det finns behov och möjlighet. - Sommarskola kommer att erbjudas i fritidshemmets regi. - Matematikundervisningen i skolorna skall utvecklas genom deltagande i stadsdelens matematikutvecklarnätverk. - Engagera elever som elevskyddsombud och kamratstödjare. - Föräldrasamverkan sker primärt i den dagliga kontakten med den personal som arbetar dagligen med barnen. Varje mentor ska minst en gång per termin träffa föräldrarna i utvecklingssamtal. Alla grupper ska ha föräldramöte minst en gång per termin. Mål Arbetet vid Hyllies mötesplatser för barn och ungdomar skall kvalitetssäkras genom: Hyllies åtagande Skolorna ska ge möjlighet för föreningar att informera om sin verksamhet. Stadions rektorsområdes åtagande - vi ska regelbundet använda oss av stadsdelsbibliotek, Malmö naturskola samt att särskolan använder verksamheterna som finns kring handikappbadet. - Genom vårt idrottsprojekt får föreningar möjlighet att informera om sin verksamhet. Mål Arbetet i skolbarnsomsorgen ska kvalitetssäkras genom: Hyllies åtagande Utveckling av social och emotionell träning. Fördjupning av genusarbetet med fokus på värdegrund och likabehandling. Kvalitetssäkring av vardagsrutiner. Utveckling av barnens språk, såväl svenska som modersmål. Stadions rektorsområdes åtagande - Social och emotionell träning sker genom att se till att eleven känner att hon/han kan utvecklas som individ och att hon/han har en självklar plats i gruppen som hon/han tillhör. Vi arbetar för att få eleverna starka så att de kan, vågar och vill visa känslor, både positiva och negativa både inför kamrater och för de vuxna. - Fördjupning av genusarbetet kommer att ske genom att avdramatisera könstänkande i leken. Försöka hålla en jämn fördelning av båda könen i grupper. Tillhandahålla lekmaterial/aktiviteter till båda könen och att här visa att alla kan göra allt. - Skolbarnsomsorgen ska kvalitetssäkras genom att alla rutiner på fritidshemmet fortlöpande kommer att ses över och revideras vid behov. - Barnens språk, svenska såväl som modersmål utvecklas genom att vi värnar om bokläsning, vi har samlingar där barnen får möjlighet att diskutera och argumentera för olika saker. Fritidshemmen hjälper eleverna att passa tider för modersmålsundervisning som ligger på fritidshemstid. 10

11 Arbete och måluppfyllelse! F. Arbetet med målområden Vad gjorde vi? Förskolor: Personalen har arbetat och arbetar med rutinbeskrivningar som fungerar för både barn och personal. Som exempel kan nämnas att man delar in barnen i mindre grupper för att skapa lugn för barnen när de klär på sig. Under vintern har det också funnits extra rutiner för hygien med tanke på influensan. På flera förskolor har samarbetet mellan avdelningarna stärkts samt att man speciellt nämner att språket och matematiken framhävs i alla vardagssituationer. Rutinerna finns i en del fall dokumenterade, ofta i en utgåva för föräldrar, en för vikarier och en för ordinarie personal. När det gäller språkutvecklingen för barnen har förskolorna använt sig av Västeråsmodellen (som är en modell där man använder stavelser i rytm tillsammans med gång). Arbetet är prioriterat till treåringarna och deras ordinarie personal. Målet är att modellen sedan ska sprida sig till alla åldrar och all personal. Rim, ramsor och sånger är en del i vardagsrutinerna. Dessutom har barnen också delats upp i olika språkgrupper utifrån mognad med planerade språkaktiviteter som rim, ramsor och sånger, flanosagor och tärningslekar. Som en resurs inom rektorsområdet har det på 50 % tjänst också funnits en språkpedagog med arabiska som modersmål. TRAS är genomfört med i stort sätt alla barn som fyllt tre år. För att utveckla det matematiska tänkandet ingår Matematiken som en del av vardagen i alla rutiner och i utepedagogiken. Barnen övar mängder genom lek med pinnar liten, stor, lång, kort och begrepp av olika slag. De får också en känsla för olika former de räknar prickar på nyckelpigor benen på tusenfotingar etc.. Med de yngre barnen förs samtal om kroppen, hur många fingrar har du? Och vid sandlådan tränas rymd, form och tyngd. Personalen väljer också sagor med matematiskt innehåll och bearbetar dessa praktiskt efteråt. Fördjupning av genusarbetet med fokus på värdegrund och likabehandling sker på flera förskolor. Ett aktivt arbete som sätter fokus på hur personalen möter barnen och främjar den gemensamma leken mellan flickor och pojkar. Detta har resulterat i att personalen börjat reflektera över hur man bemöter pojkar och flickor, hur man agerar i olika situationer och om man arbetat utefter ett genustänkande. Personalen använder sig inte av de traditionella begreppen som byggrum och dockrum. Barnen får också i fler fall vara med och påverka och komma med förslag och önskemål om inköp av leksaker och pedagogiskt material. IUP:n har mer och mer utvecklats till att bli ett stöd för samtal om barnens utveckling istället för att som tidigare varit mera en individuell bedömning. Ett stort fokus finns på utepedagogiken i barnens närmiljö, djur och natur i staden. I detta finns både språkutveckling och matematik. Barnen får titta på djur och växter i lupp. Detta har resulterat i att barnen sedan ritat och målat vad de sett ute. Något som barnen själv tagit initiativ till. 11

12 Fritidshem: För att träna barnens sociala och emotionella utveckling har fritidshemmen en gemensam samling varje dag. En stund där alla får möjlighet att vara aktiva och ges plats. Olika aktiviteter som dans, musikuppträde och samarbetsövningar ger också utrymme för utveckling av barnens självkänsla. Inom särskolan har måltiderna och den dagliga omsorgen en central roll och ger mycket utrymme för träning En fördjupning i genusarbetet sker genom att fokusera på värdegrund och likabehandling. Barnen delas in i aktivitetsgrupper där de själva får välja i vilken ordning de vill göra olika aktiviteter som passar båda könen. Kvalitetssäkringen av vardagsrutiner har nu tagit form i att anmälningsrutiner har setts över så att man alltid vet vilka barn som är på fritids. Avdelningarna har också en struktur för veckans planering med olika aktiviteter. Särskolan har upprättat ett dokument om hur verksamheten skall kvalitetssäkras. Arbetet med normer och värden påbörjas under skoltid och fortsätter för barnen på fritids. På samma sätt är det med elevernas kunskaper. Skola: Genom arbetslagsövergripande arbete och diskussioner har vi utvecklat arbetet med IUP och skriftliga omdömen och hur dessa ska vara formulerade, vi börjar närma oss ett gemensamt språk. En gemensam plattform har skapats på Ped Net där alla elevers skriftliga omdömen och IUP finns. I enskilda ämnen har arbetslagen arbetat med matriser som sedan skall ligga till grund för de skriftliga omdömena och göra dessa mer begripliga för eleverna. De elever som befarades inte uppnå målen i kärnämnena har erbjudits sommarskola. Under terminerna pågår intensiva bokläsarperioder och behovsanpassade läsgrupper finns. Eleverna besöker stadsdelsbiblioteket där bibliotekarien har haft bokprat med eleverna. För att öka elevernas förståelse och förmåga att inom matematiken använda korrekta matematiska termer har ett laborativt arbetssätt lyfts fram och utvecklats bl.a. utematematik. Elever från år 2 till 8 har deltagit i en matematiktävling anordnad av stadsdelen. Stor vikt har lagts på gruppsammansättningar för att ge en lugn och trygg arbetssituation. Arbetslagen har under året haft egna teman. Eleverna har under året engagerats som kamratstödjare. De har förutom aktivt arbete på raster även diskuterat dilemma frågor tittat på film från Friends och haft regelbundna samtal med personal om hur de löst uppkomna situationer. Arbetslagen har regelbundet arbetat med både SET och genusfrågor. 12

13 Inom rektorsområdet finns många goda exempel på föräldrasamverkan, förutom utvecklingssamtalen. Telefonkontakt, veckobrev, mail, blogg och en gemensam kväll där eleverna fick redovisa sina arbeten är sådant som nämns i arbetslagens utvärderingar. Stadsdelens Fältgrupp har haft ett flertal olika grupper på skolan där de jobbat med att stärka elevernas självbild. Detta är ett viktigt komplement till det arbete som skolans egna pedagoger gör. Skolornas trivselgrupper/ mobbinggrupp har haft regelbundna möten. På skolan har vi diskussioner om hur elevers frånvaro ska hanteras. Första steget är att mentorn ringer hem. Stegringen av insatser fortsätter om eleven fortsätter att vara frånvarande antingen delvis eller mer helt. Ett problem som vi upplever är att föräldrar önskar att åka på långa semesterresor tillsammans med sina barn. Även vid avslag på ledigheter händer det att föräldrarna tar med sig barnen och åker. Detta gäller framför allt vid terminsslut och början. Under året har arbetet med Grön flagg fortsatt på Annebergsskolan och har nu uppfyllt de kravnivåer som finns vilket inneburit att vi har Grön Flagg. Arbetslagen har regelbundet använt sig av mötesplatser för barn och unga utanför skolan. Förutom biblioteksbesöken har utomhuspedagogiken utvecklats tillsammans med naturskolan samt att eleverna har fått prova på olika idrottsaktiviteter inom Idrottslyftet. Hur blev det? Förskolor: I arbetet med att utveckla rutinbeskrivningarna är personalens samstämda mening att arbetet blir tydligare och att det genom detta underlättar arbetet med att nå målen. Personalens upplevelse är också att man med goda rutiner får mer tid för varje barn, barnen blir trygga, trivs, är aktiva och duktiga. Arbetslagen redovisar också att man har eller är på väg att få goda rutiner för att arbeta med språk och matematik i vardagsrutinerna. Barnen har blivit mer kommunikativa och deras intresse för tecken symboler och ord har blivit större. Arbetet med TAKK har visat sig vara ett positivt inslag, ordförrådet hos barnen har ökat, ordförståelsen är större samt att man kan märka att konflikterna mellan barnen blivit färre. När det gäller Västeråsmodellen är resultaten lovande personalen ser en progression när det gäller barnens förmåga att kommunicera och modellen kommer att fortsätta att användas i området. Språkarbetet i vardagen har ökat eftersom personalen arbetar mer medvetet med barnens språk. Sagostunderna har blivit fler och kontinuerlig språkträning i små grupper i svenska och mer medvetna vardagliga samtal förs mellan personal och barn. Samma sak gäller det för matematiska arbetet. Dessutom inspirerar matteansvarig personal övrig personal så att barnen kan tillgodose sig matematiken på sin egen nivå. Ett arbete som resulterat i att vi ser en tydlig utveckling hos barnen. De överraskar oss i sina lösningar, tankar och logik. En del barn har tagit egna initiativ och varit intresserade av att göra egna kartor och att läsa utrymningsplanen som sitter på väggen så att barnen kan se den. Barnen berättar om vilka rum som är vilka och var dörrar utgångar och toaletter finns. I samlingen räknar barnen vem som är där. Genom lek, 13

14 sång och samtal i samlingen lär de sig också att räkna, se olika mönster i kläder som t.ex. rutig, prickig och randig. Fler personal har blivit delaktiga barnens IUP vilket har minskat stressen inför att dokumentera. Ett stort naturintresse har väckts hos barnen där de är observanta på och ser de växter och djur som omger dem. Barnen har utvecklat sin förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen, samt utvecklat empati och kunnande för både små och stora djur och växter. De har också varit intresserade av att titta i faktaböcker och lära mer. Utepedagogiken kommer vi fortsätta utveckla till hösten bl. a genom utflykter till skog och rekreationsområden i den mån det är möjligt. Arbetet kring genus är nu mycket mer implementerat än tidigare år vilket märks i olika situationer i det dagliga arbetet. Till exempel tänker personalen genus i de sagor de väljer att läsa för barnen. Men generellt kan sammanfattas att arbetet med genus bara har börjat och endast små förändringar har skett i verksamheten. När det gäller barnens möjlighet att påverka är det en sak som ständigt måste vara i fokus. När det gäller att få barnen på förskolorna trygga, för personalen ständigt en dialog kring hur man ska vara mot varandra. Här gäller det att personalen är goda förebilder. Fritidshem: Aktiviteterna för att stimulera barnens sociala och emotionella utveckling har gett varierande resultat mellan avdelningarna. De upplevelser som redovisas i utvärderingar är att aktiviteterna har blivit till en naturlig del i det dagliga arbetet. I aktivitetsgrupperna delas barnen in i mindre grupper för att tillgodose allas intresse och behov. Resultatet har blivit att pojkar och flickor i olika åldrar, på ett självklart sätt, leker både ofta och mycket tillsammans. Bättre anmälningsrutiner har visat på att det behövs ytterligare finjustering för att inte missa något barn. Bättre struktur och planering av veckans arbete ger trygghet till både barn och personal, alla vet vad som skall hända under veckan och vart man ska vända sig. Bra också för vikarier och ny personal. Kvalitetsdokumentet inom särskolan har gjort att all personal nu är medvetna om vad som gäller vid ex. utflykter och olycksfall. Skola: Arbetet med matriser har gjort att de skriftliga omdömena upplevs som tydligare. De elever som erbjöds sommarskola mottog detta positivt. Tyvärr var vissa elever bortresta under denna period. Elevernas språk har utvecklats och måluppfyllelsen i matematik har ökat på sina håll genom förenandet av praktisk och teoretisk matematik. Deltagandet i matematiktävlingen stimulerade eleverna, både måluppfyllelsen intresset för ämnet ökade. 14

15 Utvecklingen av matriserna har gjort att pedagogerna fått en samsyn i bedömningen av elevernas kunskaper. Kamratstödjarnas arbete har gett goda resultat. De flesta kamratstödjare har tagit sitt uppdrag på största allvar, flera arbetslag upplever det senaste året som mindre konfliktdrabbat än tidigare. Genom att utveckla utomhuspedagogiken och deltagandet i Idrottslyftet har elevernas intresse för den gemensamma skolgården ökat. Flera elever har också börjat idrotta regelbundet. Nya sätt att kommunicera med föräldrarna har underlättat för personalen och ökat kontakten mellan hem och skola. Skolans arbete med värdegrunden har gett resultat på flera håll. Eleverna känner sig trygga i skolan och på raster och trivs bra. Lite resultat från skolan egen trivselenkät, 94,8 % svarar att de trivs mycket bra eller bra i skolan. 98,2 % svarar att de har många eller några kompisar i skolan, 86,4 % känner sig alltid trygga på rasterna. De återkommande diskussionerna kring genus har ökat elevernas medvetenhet om genusfrågor och värdegrundsfrågor. Ett exempel på diskussion med eleverna är t.ex. diskussion kring varför det är flickor som är Lucia. 15

16 Varför blev det så? G. Måluppfyllelse Förskolorna arbetar med flera grupperingar kring språk och drama. Detta utvecklar språket hos alla våra barn. Speciellt de barn som inte har svenska som modersmål får ett extra stöd i sin utveckling genom att många situationer kan gestaltas i dramat och även ges en språklig innebörd. Denna förstärkning tillsammans med språkpedagogerna gör att våra barn får en starkare grund att stå på. Språk och matematik är två centrala områden som är viktiga att fokusera på i alla vardagssituationer och i den pedagogiska verksamheten. Den nya läroplanen anger vikten av språk- och matematik i tidig ålder. Vi har försökt att ta tillvara på vardagsmatematiken och blivit mer medvetna om att matematik finns överallt. Genom kompetensutveckling och regelbunden uppdatering har kunskapen hos personalen ökat och underlättat arbetet kring matematik. I de fall som fritidshemmen upplever att den sociala och emotionella träningen inte fungerar så bra så nämns som hinder att grupperna har blivit stora och att de äldsta barnen slutar skolan mycket senare än de yngre. Effekten av att fritidshemmen delat in barnen i aktivitetsgrupper har på olika sätt varit positivt. Barnen har blivit uppmuntrade till att prova olika aktiviteter och upplevelsen är att det för många barn är självklart att det inte finns någon genusuppdelning. I skolan och på fritidshemmen är arbetet kring den sociala utvecklingen en väldigt viktig del. Arbetet mellan fältgruppen och vår personal gör att barnen/eleverna har större möjligheter att nå målen, inte bara de sociala utan även de rent kunskapsmässiga. Arbetet leder till att färre konflikter tas med in i undervisningssituationer. Arbetslagens engagemang i kamratstödjarnas arbete har varit till stort stöd. Kamratstödjarna har med detta förstått vikten av sitt uppdrag. Området har en relativt hög andel elever med annat modersmål än svenska. Vårt samarbete med modersmålslärarna och vår brobyggare gör att vi har kanaler att nå familjer som vi kanske inte annars skulle nå. Flera nya kontaktytor att kommunicera med föräldrarna gör att fler föräldrar blir involverade i barnens skolgång och kompenserar den låga närvaro som det ofta är på föräldramötena. Vårt arbete med IUP och skriftliga omdömen har gjort att IUP:n har blivit ett mer levande dokument som eleverna kan förstå och följa. Med en högre kvalitet på IUP:n är upplevelsen också att man som pedagog bedömer sig själv. Vilken relation har jag haft med barnet, vad har jag/vi gjort eller vad ska jag/vi göra att för att ett barn ska ta ett steg till i sin utveckling? Matematikutvecklarnätverket inom stadsdelen inspirerar pedagogerna ger nya infallsvinklar och idéer i matematikarbetet. Resultatmässigt ligger skolan inte så högt som man önskar när det gäller verksamheten F-6 och kärnämnena. Här kommer vi att behöva fortsätta att arbeta hårt för att öka måluppfyllelsen. Tittar vi på resultaten för fotbollsklasserna skolår 7-9 är det väldigt bra resultat. Det är inte många skolor som når så bra resultat. 16

17 Av de elever med åtgärdsprogram i början av skolår 3 nådde 6 st målen i svenska och matematik vilket motsvarar knappt 30 %. I skolår 5 var det 10 elever som nådde målen vilket motsvarar knappt 40 %. I skolår 9 alla elever utom 1 målen i svenska matte och engelska. De stöd som pedagogerna upplever ger bäst stöd är, individuellt stöd innan de andra eleverna börjar på morgonen. Individuellt stöd på träningstid (idrottsgrundskolan) läxhjälp efter skoltid med en pedagog. tidsbestämda intensiva åtgärder av specialpedagog. regelbunden kontakt med hemmen, telefonkontakt mail loggbok möten. användandet av bärbara datorer i klassrummet. Arbetslagen påpekar att insatser som görs är relaterade till elevens behov och inte könsrelaterade. Detta stämmer väl överens med de åtgärdsprogram som är granskade. 17

18 Hur går vi vidare? H. Framåtsyftande åtgärder för att öka måluppfyllelsen för eleverna. Språkutveckling: Västeråsmodellen kommer att vidareutvecklas. Att språkpedagogen kommer att tjänstgöra på 100 % tjänst så att fler barn blir hjälpta av vår egen pedagog. Matematikutveckling: vi kommer att fortsätta arbeta med rutinbeskrivningarna för att befästa matematiken i vardagen. Arbetet med att söka material, tips o idéer för arbete i de lägre åldersgrupperna fortsätter. Fortsätta att ta fram gemensamma bedömningsmatriser i de olika skolämnena och att utveckla de skriftliga omdömena. Utveckla utepedagogiken med hjälp av besök från naturskolan för att få mer inspiration att stimulera barnens upptäckarglädje. Utveckla samverkan inom vårt eget område, mellan förskolor, mellan arbetslag i skolan och mellan verksamheterna. Pedagogerna kommer att delta i stadsdelens nätverk kring språk och matematik. Fortsätter arbetet med att implementera digital IUP. Prioritera fortbildning i utepedagogik samt fortbildning kring genusarbetet. Detta för att få tänkesättet integrerat i det vardagliga arbetet. Vi kommer att införa verktyget Skola24 för att på ett tydligt och enkelt sätt få kontroll på elevfrånvaron Implementeringsinsatser utifrån en ny skollag och en ny läroplan. I. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Jan Walhagen Rektor Stadions rektorsområde

19 Förskoleklass, grundskola och särskola, bilaga med viktiga förutsättningar: (Annebergsskolan) Tabell 1 Antal elever Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska HT HT HT Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår 7 Skolår 8 Skolår 9 Skolår 10 S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetskännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen 12 9,4 63,2 Varav lärare med specialpedagogisk kompetens 1 0,4 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 2 0,7 4,5 Övriga yrkeskategorier i verksamheten 7 5,0 32,3 Lärartäthet, antal lärare per 100 elever 8,7 - antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen (källa verksamhetskännedom) - antal lärare med specialpedagogisk kompetens (källa verksamhetskännedom) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa verksamhetskännedom) - antal övriga yrkeskategorier t.ex. IT personal, sjuksköterska, vaktmästare (källa verksamhetskännedom) 19

20 - lärartäthet (antal lärare per 100 elever, avser samtliga lärare i SCB statistik okt 2008) Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning, verksamhetsmått) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra 1501 m2 10,1 m2 X Varken bra eller dålig Dålig - lokalyta (anges som yta disponibel för skolverksamhet) - yta per elev anges som disponibel yta dividerad med antalet elever - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet och kommentera särskilt eventuella konsekvenser av att lokaler sambrukas med fritidshemsverksamheten. Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna efter terminsstart/ elevräkning Förändring Antal elever under läsåret Antal flickor Antal pojkar HT HT HT Nyinskrivna Utskrivna S:a förändring antal nyinskrivna/ utskrivna elever under läsåret efter elevräkning 09/10 - Förändring avser alla inskrivna och utskrivna elever efter terminsstart/ elevräkning Tabell 6 Inflytande Elever Föräldrar Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Elevråd, mentorsråd, matråd, trivselenkäter Föräldramöten, utvecklingssamtal, - ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och liknande instrument för inflytande) 20

21 Tabell 7 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram Skolår Antal elever Antal elever med åtgärdsprogram 08/09 09/10 Skolår /09 09/10 Antal flickor med åtgärdsprogram 08/09 09/10 Antal pojkar med åtgärdsprogram 08/09 Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår 7 Skolår 8 Skolår 9 Skolår 10 S:a antal /10 - ange antal elever som har haft behov av särskilt stöd och för vilka ett eller flera åtgärdsprogram har upprättats under läsåret (källa verksamhetskännedom) 21

22 Fritidshem, bilaga med viktiga förutsättningar: (Annebergsskolan) Tabell 1 Antal barn/elever Skolår Antal barn/ elever HT Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska HT HT Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår 7-9 S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetskännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Personal med pedagogisk högskoleutbildning ,6 Annan personal med utbildning för arbete med barn 2 1,5 26,1 Övriga yrkeskategorier i verksamheten 1 0,25 4,3 Personaltäthet, antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare i arbete med barn - antal personal med pedagogisk högskoleutbildning (källa SCB statistik okt) - annan personal med utbildning för arbete med barn (källa SCB statistik okt) - övriga yrkeskategorier i verksamheten (källa verksamhetskännedom) - personaltäthet (antal anställda som arbetar med barn omräknat till årsarbetare källa SCB okt) 16,9 22

23 Tabell 3 Ekonomi Område Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev S:a kostnader bruttokostnad per elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning, verksamhetsmått) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område /Enhet Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra 800 8,2 X Varken bra eller dålig - lokalyta (anges som yta disponibel för fritidshemsverksamhet) - yta per barn/elev anges som disponibel yta dividerad med antalet barn/elever - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet och kommentera särskilt eventuella konsekvenser av att lokaler sambrukas med skolverksamheten. Dålig Tabell 5 Omsättning i barn/elevgrupperna Förändring Antal barn/elever under höstterminen Antal barn/elever under vårterminen juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni Nyinskrivna Utskrivna S:a förändring antal nyin-/ utskrivna barn/elever per månad (källa verksamhetskännedom) Tabell 6 Inflytande Elever Föräldrar Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Samma som på skolan Samma som på skolan ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och andra instrument för infl 23

24 Förskoleklass, grundskola och särskola, bilaga med viktiga förutsättningar: (Annebergsskolan, särskola) Tabell 1 Antal elever Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska HT HT HT Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetskännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen 15 12,2 70,9 Varav lärare med specialpedagogisk kompetens 6 5,4 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet Övriga yrkeskategorier i verksamheten ,1 Lärartäthet, antal lärare per 100 elever 34,9 - antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen (källa verksamhetskännedom) - antal lärare med specialpedagogisk kompetens (källa verksamhetskännedom) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa verksamhetskännedom) - antal övriga yrkeskategorier t.ex. IT personal, sjuksköterska, vaktmästare (källa verksamhetskännedom) - lärartäthet (antal lärare per 100 elever, avser samtliga lärare i SCB statistik okt 2008) 24

25 Tabell 3 Ekonomi Område Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev S:a kostnader bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning, verksamhetsmått) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra Varken bra eller dålig Dålig ,6 X Lokalerna är inte helt anpassade till framför allt träningssärskolan. Hygienutrymme är lite små. Idrottssalen ligger i källarplan vilket inte allaeleverna kommer åt - lokalyta (anges som yta disponibel för skolverksamhet) - yta per elev anges som disponibel yta dividerad med antalet elever - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet och kommentera särskilt eventuella konsekvenser av att lokaler sambrukas med fritidshemsverksamheten. Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna efter terminsstart/ elevräkning Förändring Antal elever under läsåret Antal flickor Antal pojkar HT HT HT Nyinskrivna Utskrivna S:a förändring antal nyinskrivna/ utskrivna elever under läsåret efter elevräkning 09/10 - Förändring avser alla inskrivna och utskrivna elever efter terminsstart/ elevräkning Tabell 6 Inflytande Elever Föräldrar Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Samma som på grundskolan plus skoldagböcker Samma som på grundskolan plus skoldagböcker - ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och liknande instrument för inflytande) 25

26 Tabell 7 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram Skolår Antal elever Antal elever med åtgärdsprogram 08/09 09/10 Skolår 0 1 Skolår /09 09/10 Antal flickor med åtgärdsprogram 08/09 09/10 Antal pojkar med åtgärdsprogram 08/09 Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår 8 2 Skolår Skolår S:a antal /10 - ange antal elever som har haft behov av särskilt stöd och för vilka ett eller flera åtgärdsprogram har upprättats under läsåret (källa verksamhetskännedom) 26

27 Fritidshem, bilaga med viktiga förutsättningar: (Annebergsskolan, särskola) Tabell 1 Antal barn/elever Skolår Antal barn/ elever HT Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska HT HT Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetskännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Personal med pedagogisk högskoleutbildning ,0 Annan personal med utbildning för arbete med barn ,0 Övriga yrkeskategorier i verksamheten Personaltäthet, antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare i arbete med barn - antal personal med pedagogisk högskoleutbildning (källa SCB statistik okt) - annan personal med utbildning för arbete med barn (källa SCB statistik okt) - övriga yrkeskategorier i verksamheten (källa verksamhetskännedom) - personaltäthet (antal anställda som arbetar med barn omräknat till årsarbetare källa SCB okt) 2,5 27

28 Tabell 3 Ekonomi Område Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev S:a kostnader bruttokostnad per elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning, verksamhetsmått) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område /Enhet Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra 215 m2 10,8 m2 X Varken bra eller dålig - lokalyta (anges som yta disponibel för fritidshemsverksamhet) - yta per barn/elev anges som disponibel yta dividerad med antalet barn/elever - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet och kommentera särskilt eventuella konsekvenser av att lokaler sambrukas med skolverksamheten. Dålig Tabell 5 Omsättning i barn/elevgrupperna Förändring Antal barn/elever under höstterminen Antal barn/elever under vårterminen juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni Nyinskrivna Utskrivna S:a förändring antal nyin-/ utskrivna barn/elever per månad (källa verksamhetskännedom) Tabell 6 Inflytande Elever Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Samma som på skolan Föräldrar Samma som på skolan ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och andra i 28

29 Förskoleklass, grundskola och särskola, bilaga med viktiga förutsättningar: (Lorensborgsskolan) Tabell 1 Antal elever Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska HT HT HT Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår 7 Skolår 8 Skolår 9 Skolår 10 S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetskännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen 23 22,0 70,5 Varav lärare med specialpedagogisk kompetens 1 0,8 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 3 2,5 8,0 Övriga yrkeskategorier i verksamheten 9 6,7 21,5 Lärartäthet, antal lärare per 100 elever 8,1 - antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen (källa verksamhetskännedom) - antal lärare med specialpedagogisk kompetens (källa verksamhetskännedom) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa verksamhetskännedom) - antal övriga yrkeskategorier t.ex. IT personal, sjuksköterska, vaktmästare (källa verksamhetskännedom) - lärartäthet (antal lärare per 100 elever, avser samtliga lärare i SCB statistik okt 2008) 29