Mall för programanalys 2015

Transkript

1 Mall för programanalys 2015 Apotekarprogrammet 1

2 2

3 Innehållsförteckning Observera att du som programansvarig i kapitel 1 väljer det lämpligaste av underkapitlen a)-c) och fyller i den delen av mallen. Kapitel 1 4 a) Program som vilar på teknisk- och ingenjörsvetenskaplig grund Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning Princip 1: Grundläggande filosofi Princip 2: Lärandemål Princip 3: Programupplägg Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Princip 5: Praktik och projektarbete Princip 6: Lärmiljöer Princip 7: Integrerat lärande Princip 8: Aktiva lärformer Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Fel! Bokmärket är inte definierat. Princip 10: Pedagogisk färdighet Princip 11: Examination Princip 12: Programuppföljning b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund 5 Inledning 5 Princip 1: Grundläggande filosofi 7 Princip 2: Lärandemål 7 Princip 3: Programupplägg 9 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 12 Princip 5: Praktik och projektarbete 13 Princip 6: Lärmiljöer 14 Princip 7: Integrerat lärande 15 Princip 8: Aktiva lärformer 17 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 18 Princip 10: Pedagogisk färdighet 19 Princip 11: Examination 20 Princip 12: Programuppföljning 22 c) Program som vilar på konstnärlig grund Inledning Princip 1: Grundläggande filosofi Princip 2: Lärandemål Princip 3: Programupplägg Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Princip 5: Praktik och projektarbete Princip 6: Lärmiljöer Princip 7: Integrerat lärande Princip 8: Aktiva lärformer Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Fel! Bokmärket är inte definierat. Princip 10: Pedagogisk färdighet Princip 11: Examination Princip 12: Programuppföljning Kapitel 2 * 24 3

4 Kapitel 3 * Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 4

5 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund Inledning 0.1. Formalia I detta avsnitt anges formalia för programmet och den här verksamhetsbeskrivningen. Data som bör listas är - Programmets namn, - Läsår för vilket verksamhetsberättelsen gäller, - Person (eller personer) huvudsakligen ansvarig för framtagandet av analysen. Programanalys läsåret 2014/2015 för apotekarprogrammet. Programanalysen är framtagen av programansvarig Sofia Mattsson. Programanalysen fastställdes på programrådsmötet Programmets stödfunktioner * Här beskrivs vilka stödfunktioner som finns för den programansvarige. Särskild vikt läggs på att beskriva vilka formaliserade kontaktytor som finns mot programmets intressenter, dvs 1. programmets studenter och studentkåren 2. avnämare av studenter samt 3. lärare och institutioner. En beskrivning av hur samtliga intressenters åsikter beaktas i beslut som rör programmet ska också finnas med. Exempel Programmet har ett programråd med bred representation av programmets intressenter (lärare, studenter och forskargrupper) som träffas tre-fyra gånger per år. Protokoll med närvarolista från programråd som visar att ärendet diskuterats kan bifogas beslut. Programmet har ett programråd med bred representation av programmets intressenter (lärare, studenter och avnämare). Programrådet är gemensamt för de tre farmaciprogrammen vid universitetet; receptarieprogrammet, apotekarprogrammet och masterprogrammet i farmaci. Programrådet består av representanter från de tre institutioner som medverkar i programmet (kemiska institutionen, institutionen för molekylärbiologi och institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap). I programrådet sitter även studentrepresentanter samt externa representanter (från arbetslivet). Programrådet har haft sex protokollförda möten under läsåret 2014/2015 (september, november, december, januari, mars, maj). 5

6 Programrådets sammansättning under läsåret 14/15: Åsa Nilsson Lindgren Sofia Mattsson Gunnar Tiger/Chris Fowler Dan Johnels Matthew Francis Thomas Grundström Anna-Lena Berglund David Serpenfort Charlotta Vinterflod Kemi (programrådets ordförande) Farmakologi (programansvarig) Farmakologi Kemi Molekylärbiologi Molekylärbiologi Extern representant Student Student Chris Fowler ersatte Gunnar Tiger som representant i programrådet för Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap från och med januari Internationalisering * Här analyseras och kommenteras hur många ut- respektive inresande inom avtal som programmets studenter genomfört. 0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * Här analyseras och kommenteras hur stor andel HST på avancerad nivå en typisk programstudent läser. Med andel menas (HP avancerad) / (total HP). 0.6 Genomströmning * Här analyseras och kommenteras data för hur stor andel av programstudenterna som tar examen samt studietidens längd. 0.7 Externa examensarbeten * Här analyseras och kommenteras statistik för hur stor andel av examensarbetena som är externa. 6

7 Princip 1: Grundläggande filosofi Här presenteras belägg för att det bland de som arbetar med programmet finns en samsyn på området för utbildningen och den kommande yrkesrollen för studenterna. 1.5 Sammanfattande värdering * 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 2 Det pågår ett arbete med att utveckla en samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1 Programmet känner behov att anpassa programmet till en kontext och en process att utveckla programmet i denna riktning har inletts 0 Det finns ingen samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1.6 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller grundläggande filosofi. 7

8 Princip 2: Lärandemål Här presenteras de nationella och lokala mål som programmet siktar mot. Särskild vikt läggs vid att visa att de lokala målen tydliggör programmets tolkning av de nationella utifrån programmets kontext och de förväntningar som programmets intressenter kan tänkas ha. 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 Lärmålen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget 3 Programmets lärmål utvecklas i samråd med programmets viktigaste intressenter inklusive lärarlaget, studenter och näringsliv. 2 En plan för att inkorporera tydliga lärmål i syfte att stärka personlig och professionell kompetens är etablerad. 1 En process har startat för att modifiera lärmålen för programmet i syfte att stärka personlig och professionell kompetens. 0 Det finns inga explicita lärmål som beskriver kunskaper, personliga och professionella färdighet eller färdigheter. 2.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller lärandemål. 8

9 Princip 3: Programupplägg Här presenteras belägg för att måluppfyllnadens olika delar är väl spridda över programmets kurser så att generiska färdigheter samt ämnesfärdigheter blandas. 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Här presenteras en matris som visar vilka kurser som har kursmål som svarar mot nationella mål. Kurserna listas så långt det är möjligt i den ordning studenterna typiskt läser dem. Kurserna markeras i kategorier enligt Explicit examenskrav (***) Förkunskapskurser till explicit examenskrav (**) Övriga baskurser (*) Valbara och fria kurser För varje kurs och mål markeras vilka FSR som eventuellt svarar mot målet. Se bilaga 1 där vi markerat vilka förväntade studieresultat för respektive kurs som svarar mot lokala och nationella mål. För att få ut en apotekarexamen följer studenterna på apotekarprogrammet programmet helt enligt utbildningsplanen och läser 270 hp obligatoriska programkurser samt 30 hp valbara kurser på år tre. Examensarbete i farmaci 30 hp, Tillämpad apoteksfarmaci I 15 hp och Tillämpad apoteksfarmaci II 24 hp är kurser med explicit examenskrav. 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Här redovisas sammanfattningar av kurs- och programvärderingar samt vilka slutsatser som dras av dessa. Information om studentnöjdhet kan även hämtas från kursrapporterna. Kursutvärderingar sammanställs av kursansvarig och presenteras sedan i programrådet av programansvarig. Sammanställningen av kursutvärderingen läggs sedan ut till studenterna och lärarna i lärplattformen. Studenterna är överlag mycket nöjda med kurserna men vissa förbättringar kan göras t.ex. vad gäller innehåll, utformning av undervisningsmoment och progression mellan kurserna. Kursutvärderingar sammanställs av kursansvarig och presenteras sedan i programrådet av programansvarig. Sammanställningen av kursutvärderingen läggs sedan ut till studenterna i lärplattformen samt på hemsidan. Hemsidan behöver dock uppdateras så att det är de senaste kursutvärderingarna som ligger där. Studenterna är överlag mycket nöjda med kurserna men vissa förbättringar kan göras t.ex. vad gäller innehåll och utformning av undervisningsmoment. Programutvärderingar genomförs regelbundet, senaste programutvärderingen utfördes 2014 och sammanställdes i början på Detta är den första programutvärderingen vi gjort på apotekarprogrammet. Tidigare programutvärderingar som är genomförda rör receptarieprogrammet och masterprogrammet i farmaci. Programutvärderingen 2014/2015 genomfördes i samarbete med UPL och var i form av fokusgruppintervjuer med alla årskullar studenter. Baserat på resultatet 9

10 från programutvärderingen planeras lämpliga åtgärder. Detta ingår i den förestående fokuserade programanalysen. Programutvärderingen presenterades på en lärardag för farmaciprogrammen i juni En åtgärdsplan kommer att utarbetas vid en lärardag i december 2015 och arbetet fortsätter därefter inom programrådet. Vidare har vi under 2015 skickat ut en alumnienkät till de studenter som tagit apotekarexamen (och/eller receptarieexamen) vid Umeå universitet mellan åren Vi kommer under 2015/2016 arbeta med resultaten från denna enkät för att identifiera områden vi kan arbeta vidare med vad gäller programoch kursutveckling. Enkäten innehöll bl.a. frågor om utbildningen. På lärardagen i juni 2015 presenterades resultaten och på lärardagen i december 2015 kommer vi att följa upp detta för att tillsammans identifiera lämpliga områden att arbeta vidare med. 3.6 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller programupplägg. Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser. Vi har arbetat systematiskt med utveckling av bedömningsmatris för progression av farmaceutiska färdigheter som muntlig i och skriftlig kommunikation (med grupper samt i samtal med individuella kunder). Ett flertal av programmets kursplaner samt utbildningsplan har lärmål som tydligt kopplar till de nationella målen. Det finns bedömningsmallar för bedömning av muntlig och skriftlig kommunikation inom flera av programmets kurser. Vi arbetar aktivt med att utveckla nya modeller för kommunikationsträning i Open Sim (virtuellt apotek och sjukhus). Ett arbete med reflektiva portföljer påbörjades under

11 HT2015 infördes en reviderad utbildningsplan för apotekarprogrammet. Revideringen är gjord med anledning av UKÄ:s utvärdering av apotekarexamen. De förändringar som genomförts i utbildningsplanen är: Introduktionskursen kortas från 7,5 hp till 5 hp. Cellbiologi och molekylär genetik inom kursen Biomedicinsk vetenskap I utökas från 4,5 hp till 7 hp för att kunna utöka genetikavsnittet för att ge säkerställa att studenterna erhåller grundläggande kunskaper inom genetik. Kursen Farmaceutisk kemi 2 har delats upp i två kurser, nämligen Läkemedelskemi 4,5 hp och Galenisk farmaci 10,5 hp. Delar av innehållet i kurserna Samhällsfarmaci och Läkemedelsvärdering slås ihop och utökas och en ny kurs Vetenskapliga metoder för värdering av läkemedel utvecklas för att ytterligare stärka studenterna vad gäller t.ex. vetenskapliga metoder (kvantitativa och kvalitativa), värdering av läkemedel, statistik, hälsoekonomi. Kursen Naturläkemedel och kosttillskott kortas från 6 hp till 4,5 hp. Kursen Molekylärbiologi och humangenetik 10,5 hp byter namn till Biomedicinsk genetik och blir 8 hp. Grunderna i genetik ges under år 1 och denna kurs på år 4 bygger vidare på detta. Kursen Läkemedelsformulering kortas från 7,5 hp till 7 hp. En ny kurs Läkemedelsutveckling och regulatoriska krav utvecklas för att bättre förbereda studenterna på arbete inom industri och myndighet. I och med detta har kursplanerna i det kurser som påverkats sett över och reviderats. Detta gäller även kursplanen för Biomedicinsk vetenskap II. 11

12 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Här presenteras belägg för att studenterna ges möjlighet att tillgodogöra sig en bild av den framtida yrkesrollen. 4.3 Sammanfattande värdering * 5 Studenternas bild av sin framtida sysselsättning utvärderas regelbundet och revideras utifrån den feedback som erhålls från studenter, lärarkår och andra intressenter. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som på ett rimligt sätt beskriver deras framtida anställningsmöjligheter 3 Moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 2 En plan har utarbetats för utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet 1 Behovet av att utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet har uppmärksammats och en process har startat för att förvekliga sådana moment på kurser på programmet 0 Det finns inga moment som introducerar nyckelfärdigheter i yrket. 4.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller introduktion till yrkesrollen. 12

13 Princip 5: Praktik och projektarbete Här presenteras belägg för att studenten ges möjlighet att öva färdigheter inom grundfilosofin för utbildningen i rimligt realistiska situationer. 5.3 Sammanfattande värdering * 5 Kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet med avseende på deras innehåll av ämnesrelaterade praktiska färdigheter och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. 4 Det finns minst två kurser på programmet som med progression hjälper studenterna utveckla ämnesrelaterade praktiska färdigheter och det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig ämnesrelaterade praktiska färdigheter i rimlig omfattning. 3 Det finns minst en kurs som utvecklar ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet. 2 Det finns en plan över hur moment som ger ämnesrelaterade praktiska färdigheter med progression skall introduceras i kurser på programmet. 1 En behovsanalys indikerar möjligheterna att inkludera moment som ger ämnesrelaterade praktiska färdigheter i programmets utbildningsplan. 0 Det finns ingen kurs som ger erfarenhet av ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet 5.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller praktik och projektarbete. 13

14 Princip 6: Lärmiljöer Här presenteras belägg för att det finns lärmiljöer anpassade för studenternas behov av aktiva lärformer och att dessa ger möjlighet att utveckla nödvändiga färdigheter inom området för utbildningen. 6.3 Sammanfattande värdering * 5 Lärmiljön utvärderar regelbundet liksom lärmiljöns inflytande på studenternas lärande. Utvärderingsarbetet bidrar till att lärmiljön ytterligare förbättras 4 Lärmiljön stödjer alla typer av hands-on-aktiviteter, naturvetenskapligt lärande och utveckling av naturvetenskapliga färdigheter. 3 Om så var nödvändigt, har viss förbättring av lärmiljön genomförts 2 Om behov föreligger, finns det planer för att förbättra lärmiljön i den riktning som anges nedan. 1 Vi har insett behovet av en utvecklad lärmiljö för att utveckla en naturvetenskaplig kunskaps- och färdighetsutveckling. 0 Lärmiljöns utformning stödjer och uppmuntra inte utvecklandet av praktiska färdigheter, kunskap och socialt lärande 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller lärmiljöer. 14

15 Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Här analyseras programmatrisen från princip 3, särskilt ur perspektiven progression och spridning av måluppfyllnaden mellan kurser. Särskild vikt läggs vid att beskriva och analysera hur generiska färdigheter behandlas under utbildningen. Kursernas FSR mappade mot nationella mål (bilaga 1) Bedömningsmatris, progression (bilaga 2) Styrkor för apotekarprogrammet är att studenterna följer studieplanen och läser alla obligatoriska kurser i programmet. Apotekarprogrammet har en utbildningsplan som är mycket tydligt kopplad mot professionella farmaceutiska färdigheter. Träning av farmaceutiska färdigheter finns i många av programmets kursplaner. Detta styrs till stor del av de nationella målen. Ett arbete med att utforma modeller för progression av färdigheter under utbildningen har tagits fram. Vi har arbetat systematiskt med utveckling av bedömningsmatris för progression av farmaceutiska färdigheter som muntlig i och skriftlig kommunikation (med grupper samt i samtal med individuella kunder). Ett flertal av programmets kursplaner samt utbildningsplan har lärmål som tydligt kopplar till de nationella och lokala målen. Det finns bedömningsmallar för bedömning av muntlig och skriftlig kommunikation inom flera av programmets kurser. Inom praktikkursen finns ett väl fungerande samarbete med andra lärosäten och avnämare gällande utbildning av handledare, fördelning av praktikplatser och utveckling av handledning för praktikkursen (inkluderande bedömningsmallar). Vi arbetar aktivt med att utveckla nya modeller för kommunikationsträning i Open Sim. Avnämarrepresentanter finns med i programrådet och deltar i diskussioner och beslut omkring exempelvis kursplaner. Arbete med att utveckla reflektiva portföljer har påbörjats. Studenterna skriver individuella examensarbeten, det finns disputerade handledare knutna till samtliga examensarbeten, samtliga examinatorer är disputerade, studenterna bedöms på en tregradig betygsskala (U-VG) och bedömning görs utifrån väl implementerade betygskriterier. Studenterna har möjlighet att som valbar kurs skriva ett examensarbete på 15 hp på år 3 förutom examensarbetet på avancerad nivå på 30 hp på år 5. Vi har infört en handledaroch examinatorträff som genomförs årligen där handledarens och examinatorns roll samt betygskriterierna diskuteras. En betygskommitté har inrättats 2015 för bedömning av examensarbeten på masternivå. Detta för att säkerställa kvaliteten och för att erhålla en samsyn vad gäller examination och betygskriterier. Ett mer systematiskt arbete med att förtydliga koppling mellan nationella mål och lärmål i individuella kursplaner skulle vara värdefullt. En svaghet gällande examensarbetet är bedömningen av studenternas opponentskap, hur 15

16 underkännande ska hanteras och möjlighet till omprov gällande opponentskap. Detta har förbättrats genom utveckling av rutiner för bedömning av opponentskap under läsåret 2013/2014 men ytterligare förbättringar kan göras. 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av kunskap och färdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av kunskap och färdigheter implementeras i läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och färdigheter integreras i programmets kurser 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller integrerat lärande. Integrering av kunskap och färdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. Vi har arbetat systematiskt med utveckling av bedömningsmatris för progression av farmaceutiska färdigheter som muntlig i och skriftlig kommunikation (med grupper samt i samtal med individuella kunder). Ett flertal av programmets kursplaner har lärmål som tydligt kopplar till de nationella målen i utbildningsplanen. Det finns bedömningsmallar för bedömning av muntlig och skriftlig kommunikation inom flera av programmets kurser. I programmet ingår flera kurser som tydligt genomsyras av att ämnesfärdigheter utvecklas tillsammans med personliga och professionella färdigheter. Flertalet lärare på programmet är involverade i processen. 16

17 Princip 8: Aktiva lärformer Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder aktiva och varierande lärformer väl anpassade till kursernas mål. Information om lärformer finns i kursrapporterna och i viss mån i kursplaner. 8.2 Sammanfattande värdering * 5 De aktiva lärandeformernas påverkan på studenternas lärande analyseras och analysen bidrar till programmets utveckling. 4 Det finns dokumenterade belägg för att aktiva lärformer används i programmets kurser 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 2 De finns en plan att på ett systematiskt sätt införa aktiva lärandeformer på programmet 1 Det finns en medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande och man diskuterar om det finns exempel på aktiva lärformer som kan utvecklas vidare på programmet 0 Det finns inga belägg för förekomsten av aktiva undervisningsformer på programmet. 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller aktiva lärformer. 17

18 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Här presenteras belägg för att den undervisande personalen har adekvat vetenskaplig kompetens och insikt i studenternas kommande yrkesroll. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter. 9.1 Belägg för allmän vetenskaplig kompetens Kurslärares akademiska examen och tjänst. Redovisa antal i kategorierna fördelade över årskurserna. Särskild vikt läggs på kursansvariga. 9.2 Belägg för specifik vetenskaplig kompetens Kurslärares egen forskningserfarenhet som relaterar till den kurs de undervisar på. Särskilt viktigt för kurser på avancerad nivå. 9.3 Belägg för insikt i studenternas framtida profession Visa på belägg att lärarna har insikt i studenternas framtida yrkesroll och därmed också vilka personliga och interpersonella färdigheter den kräver. Här listas kursansvarigas och andra lärares 1. relevanta examina, 2. nuvarande eller tidigare anställningar inom den profession som studenterna utbildas för, 3. eget företagande eller 4. professionella kompetenser av annat slag, 1. deltagande i utbildningsprojekt som rör studenternas framtida yrkesroll. 9.4 Sammanfattande värdering * 5 Lärarlagens kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter utvärderas regelbundet och program för utbildning och erfarenhetsspridning stödjer personalens kompetensutveckling. 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkollektivet i utvecklingsarbete kring personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 2 Om det bedömts nödvändigt, finns det en systematisk plan för utveckling av lärarlagens utveckling av personliga och interpersonella färdigheter samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 1 En undersökning av lärarlagets kompetens på dessa områden har genomförts 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller ämnes- och yrkeskunskaper är ej kartlagd eller utredd 9.5 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller ämnes och yrkeskunskap hos lärare. 18

19 Princip 10: Pedagogisk färdighet Här presenteras belägg för att undervisande personal har adekvat pedagogisk kompetens. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter Sammanfattande värdering * 5 Lärarkårens kompetens kring undervisning, lärande och examination utvärderas regelbundet och det finns stöd för utveckling av dessa färdigheter om brister konstateras. 4 Det finns evidens för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkåren i hög grad i personalutvecklingsinitiativ kring undervisning, lärande och examination 2 Där det bedömts nödvändigt finns det en systematisk plan för kompetensutveckling vad gäller lärarnas pedagogiska och didaktiska kompetens. 1 En studie har gjort för att analyser behoven av att utveckla lärarkårens pedagogiska och didaktiska kompetens. 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller pedagogik och didaktik är ej kartlagd eller utredd 10.3 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller lärares pedagogiska färdighet. 19

20 Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material Bedömningskriterier för examensarbeten * Här redovisas vilka bedömningskriterier för examensarbete som finns samt processen kring bedömning av examensarbeten, särskild vikt läggs vid att visa hur studenterna får kännedom om kriterierna. Våra bedömningskriterier redovisas i bilaga 3. Bedömningskriterierna har reviderats under VT2015 att gälla från och med HT2015. Studenterna informeras om bedömningskriterierna via vår lärplattform Ping Pong. Handledaren för examensarbetet gör bedömningen om arbetet kan skickas till examinator och opponent inför redovisningen av examensarbetet på examinationsseminariet. Bedömning och betygssättning av examensarbetet göras av examinatorn i samråd med handledaren. En betygskommitté bestående av examinatorer har inrättats för bedömning av examensarbeten på masternivå. Detta för att säkerställa kvaliteten och för att erhålla en samsyn vad gäller examination och betygskriterier. Examinatorn är en disputerad lärare och till varje examensarbete finns en disputerad lärare som handledare (antingen som huvudhandledare eller som biträdande handledare). Studenterna kan välja att förutom examensarbetet på 30 hp på år 5 (avancerad nivå) även genomföra ett examensarbete på 15 hp på år 3 (grundnivå) Sammanfattande värdering * 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 4 Det finns belägg för att lämpliga examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser 2 Det finns en plan för att utveckla kunnandet kring examination samt för att stimulera examination med lämpliga och varierade former 1 Behovet att förbättra lärande kring olika bedömningsmetoder erkänns och benchmarking av deras nuvarande användning pågår. 0 Examinationsmetoderna är otillräckliga och ibland olämpliga Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller examination. Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser. 20

21 Flertalet av programmets kurser examineras genom avslutande skriftig tentamen men i många kurser finns också inslag av exempelvis examinerande rollspel, caseseminarium och PBL. I många kurser ingår också olika typer av examinerande skriftliga och muntliga redovisningar. Detta med examinationsformer är dock ett område vi ytterligare vill utveckla och det är därför ett av de områden vi kommer att arbeta vidare med under 2015/2016 som en del i den fokuserade programanalysen. På en lärardag för farmaciprogrammen i december 2015 kommer vi att ta upp detta med examinationsformer för att dels belysa vilka examinationsformer som idag används inom programmet och diskutera hur examinationsformerna kan utvecklas/förbättras/varieras ytterligare. Det som framförallt eftersträvas är att se över de skriftliga tentamina som vanligtvis avslutar kurserna för att se om dessa examinationer kan genomföras på annat sätt som t.ex. hemtentamen, nätbaserad examination. En av anledningarna är att de svårigheter vi identifierat när de gäller hanteringen av skriftliga tentamina på en nätbaserad utbildning som t.ex. utskick av tentamina, skrivplatser. En annan möjlighet för att ytterligare utveckla examinationsformerna är att implementera det virtuella apoteket och sjukhuset (Open Sim) som i dagsläget används inom kurserna Läkemedelsbehandling hos äldre och Klinisk farmaci på apotekarprogrammet inom fler kurser som t.ex. Farmakoterpai och Egenvårdsrådgivning och läkemedelskommunikation. 21

22 Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck, studentflöden och examination Uppföljning av söktryck Här redovisas data om de studenter som kommer till programmet. Förutom antalet kan även redovisas speciella förkunskaper som finns eller saknas. Speciellt bör redovisas: Antal förstahandssökande med könsfördelning Antal registrerade på programmet med könsfördelning Söktrycket sätts i relation till önskvärt break even, dvs hur många studenter måste antas för att det ska vara möjligt att ha ett relevant kursutbud i slutet av utbildningen. Analysen bör bygga på realistiska modeller för retention och samläsning Rekrytering och sökmönster En listning av metoder som programmet planerar och tillämpar för att förbättra rekrytering samt faktiska åtgärder som utförts. Här redovisas också analys av statistik rörande sökmönster Retention, avhopp och avhoppsanalys Hur förändras antalet programstudenter sett över programmet, hur många avhopp/påhopp sker och varför väljer studenter att lämna programmet eller söka sig senare del av programmet. Hur stor andelen av de som lämnar programmet gör det via formella avhopp och hur många försvinner bara. Till vilka program går de som lämnar programmet? 12.6 Studentprestation på baskurser Vilken prestation (mätt på lämpligt sätt) har studenterna på programmets baskurser. Vilka problemkurser/problemområden finns det ur ett prestationsperspektiv och vilka förklaringsmodeller är tänkbara. 22

23 12.8 Sammanfattande analys * 5 Programutvärderingsmetodiken i sig utsätts för systematisk och kontinuerlig utveckling baserad data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder 4 Programutvärdering är ett kraftfullt verktyg för att utveckla programmet och processen inkluderar representanter för programmets viktigaste intressenter. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter. 2 En programutvärderingsplan existerar. 1 Behovet av programutvärdering har uppmärksammats och man arbetar med att utarbeta metoder för att starta en utvärderingsprocess. 0 Programutvärderingen är otillräcklig och inkonsekvens eller ickeexisterande 12.9 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller programuppföljning. 23

24 Kapitel 2 * I denna del sammanfattas och analyseras självskattningarna för de tolv principerna med tillhörande belägg och en långsiktig (2-3 år) verksamhet för hur identifierade brister ska åtgärdas presenteras. Särskild vikt läggs vid att analysera vilka brister som ligger utanför programmets direkta kontroll och som måste hanteras på central fakultetsnivå. Tabell. Sammanfattning av självskattningen av principerna med kortfattade belägg. Princip Nivå Belägg Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Programintroduktion Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, Lärmiljöer 5 Apotekarprogrammet har en utbildningsplan som är mycket tydligt kopplad mot professionella farmaceutiska färdigheter. Träning av farmaceutiska färdigheter finns i många av programmets kursplaner. Detta styrs till stor del av de nationella målen. Modeller för progression av färdigheter under utbildningen har tagits fram. Utbildningsplanen har reviderats till HT Vi har arbetat systematiskt med utveckling av bedömningsmatris för progression av farmaceutiska färdigheter som muntlig i och skriftlig kommunikation (med grupper samt i samtal med individuella kunder). Ett flertal av programmets kursplaner samt utbildningsplan har lärmål som tydligt kopplar till de nationella målen. Det finns bedömningsmallar för bedömning av muntlig och skriftlig kommunikation inom flera av programmets kurser. Vi arbetar aktivt med att utveckla nya modeller för kommunikationsträning i Open Sim. Avnämarrepresentanter finns med i programrådet och deltar i diskussioner och beslut omkring exempelvis kursplaner. 4 Vi har arbetat systematiskt med utveckling av bedömningsmatris för progression av farmaceutiska färdigheter som muntlig i och skriftlig kommunikation (med grupper samt i samtal med individuella kunder). Ett flertal av programmets kursplaner samt utbildningsplan har lärmål som tydligt kopplar till de nationella målen. Det finns bedömningsmallar för bedömning av muntlig och skriftlig kommunikation inom flera av programmets kurser. Vi arbetar aktivt med att utveckla nya modeller för kommunikationsträning i Open Sim. Ett arbete med reflektiva portföljer påbörjades under Programmet inleds med en introduktionskurs som inkluderar en introduktion till farmaci och receptarieyrket (exempelvis studiebesök på apotek, utredningsuppgift inom farmakologi/farmakoterapi). Studenterna gör även ett platsbesök (detta infördes hösten 2012 med gott resultat). Studenterna får också en introduktion i muntlig/skriftlig kommunikation. 4 I utbildningsplanen finns en obligatorisk praktikkurs (Tillämpad apoteksfarmaci 15 hp). Under Introduktionskursen i farmaci gör studenterna ett platsbesök med syfte att studenten redan tidigt i utbildningen ska bilda sig en uppfattning om yrket och om hur apoteksverksamhet fungerar. I ett flertal kurser får studenterna öva sina färdigheter vad gäller kommunikation. 4 Vi använder lärplattformen PingPong som erbjuder en stabil och pedagogiskt utformad lärmiljö på nätet. Vi samarbetar med universitetspedagogiskt centrum för att kontinuerligt utveckla 24

25 Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva lärformer Princip 9, Ämnes- och yrkeskunskap Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12 Programuppföljning lärmiljön och utveckla vår nätbaserade pedagogik genom att implementera nya verktyg för exempelvis kommunikation och kollaboration på nätet (exempelvis wiki och Open Sim). Vi använder Adobe Connect för nätmöten och har en bra supportfunktion för både studenter och lärare/kursansvariga. Laborationsmiljöer är attraktiva och ändamålsenliga. I Umeå finns en datasal med datorer och grupprum vilket möjliggör för studenterna att ha en bra studiemiljö även på plats i Umeå. 4 Vi har arbetat systematiskt med utveckling av bedömningsmatris för progression av farmaceutiska färdigheter som muntlig i och skriftlig kommunikation (med grupper samt i samtal med individuella kunder). Ett flertal av programmets kursplaner har lärmål som tydligt kopplar till de nationella målen i utbildningsplanen. Det finns bedömningsmallar för bedömning av muntlig och skriftlig kommunikation inom flera av programmets kurser. I programmet ingår flera kurser som tydligt genomsyras av att ämnesfärdigheter utvecklas tillsammans med personliga och professionella färdigheter. Flertalet lärare på programmet är involverade i processen. 3 Inom programmet finns kurser med inslag av case- och PBLmetodik. Praktikkursen har en väl utvecklad pedagogik med systematisk utbildning av praktikhandledare. Vi arbetar aktivt för att utveckla fler reflekterande inslag inkluderande reflektiva portföljer samt att vi har inkluderat en praktik med reflekterande examination under introduktionskursen. 4 Många av programmets lärare bedriver aktivt forsknings- och utvecklingsarbete vid sidan av undervisningen. Workshop och lärardagar har hållits angående progression av personliga och professionella färdigheter inom programmet. 4 Kompetensutveckling inom exempelvis examination, utvärdering och nätbaserat lärande har hållits i samband med lärardagar. Många av programmets lärare har universitetspedagogisk utbildning inkluderande kunskaper inkluderande case-, PBL och reflektiva undervisningsmetoder och flertalet har mångårig erfarenhet av undervisning. Rutiner finns för introduktion av nya lärare till nätbaserat lärande. Nära samarbete finns med universitetspedagogiskt centrum i samband med exempelvis utbildning av lärare, kursutveckling, kursrevidering och utvärdering av programmet och programmets kurser. Ett flertal pedagogiska utvecklingsprojekt har genomförts inom Flexprojektet och dessa projekt diskuteras och presenteras kontinuerligt på lärardagar. 3 Flertalet av programmets kurser examineras genom avslutande skriftig tentamen och i många kurser finns också inslag av exempelvis examinerande rollspel, caseseminarium och PBL. I många kurser ingår också olika typer av examinerande skriftliga och muntliga redovisningar. Kostnader och samordning av lämpliga examinationslokaler för denna distansutbildning behöver optimeras. 4 Farmaciprogrammen arbetar med ett eget aktivt kvalitetsarbete som består av följande delar: Elektroniska kursutvärderingar via lärplattformen (PingPong) utifrån en gemensam frågebas (inklusive universitetsgemensamma frågor); Sammanställning av 25

26 studenternas kursutvärderingar av kursansvarig; Utvärderingsoch planeringsmöten efter varje kurs och inför nästa kurs; Kontinuerlig uppföljning av kursutvärderingar i programrådet; Programutvärdering i form av fokusgruppsintervjuer med olika studentgrupper; Alumnenkäter, skickas efter examen; Lärardagar där diskussioner kring utbildningens kvalitet står i fokus; Fakultetens kvalitetsarbete med programanalys, verksamhetsplan och aktivitetsplan. Styrkor: Aktuella styrdokument som utvecklas kontinuerligt Högt och relativt stabilt söktryck till programmet Väl utvecklad form för att erbjuda distansutbildning Nära samarbete med avnämare Relativt god överrensstämmelse mellan förväntade studieresultat på ingående kurser och nationella mål Studenterna skriver individuella examensarbeten, det finns disputerade handledare knutna till samtliga examensarbeten, samtliga examinatorer är disputerade, studenterna bedöms på en tregradig betygsskala (U-VG) och bedömning görs utifrån väl implementerade betygskriterier. Alla examensarbeten på masternivå ska innehålla en undersökning (kvalitativa studier med t.ex. enkäter, laborativa projekt). En årlig träff för handledare/examinatorer genomförs där handledarens och examinatorns roll samt betygskriterierna diskuteras. En betygskommitté av examinatorer har införts. Systematiskt arbete med utveckling och implementering av bedömningsmatris för progression av farmaceutiska färdigheter Aktivt alumnarbete genom utskick av alumnienkät 2015 Hög teknisk och pedagogisk utveckling inom programmet Pedagogiskt skickliga, rutinerade och engagerade lärare Svagheter: Relativt svag koppling till befintliga forskande miljöer vid Umeå universitet Några av programmets kursplaner skulle behöva uppdatera förväntade studieresultat samt se till att examinationsmomenten kopplar till de angivna lärmålen och att dessa i sin tur kopplar till de nationella målen De finns inte tydliga bedömningskriterier för bedömning av muntlig och skriftlig kommunikation på alla kurser där detta examineras 26

27 Svårigheter vid hantering av skriftliga tentamina vid en distansutbildning föranleder att vi vill arbeta med alternativa examinationsformer. Programhemsidan är ej uppdaterad med sökbara kursplaner samt senaste utvärderingarna Planer för 2016 indelat efter de tolv principerna: Eftersom det är en fokuserad programanalys 2015 har vi valt att fokusera på Princip 3 (programupplägg) och 11 (examination) under 2015/2016. Princip 3: Utifrån resultaten från programutvärderingen och alumnienkäten identifiera områden att arbeta vidare med och ta fram en konkret åtgärdslista. Princip 11: Arbete med examinationsformer för att dels belysa vilka examinationsformer som idag används inom programmen och diskutera hur examinationsformerna kan utvecklas/förbättras/varieras ytterligare. Ytterligare implementering av Open Sim för kommunikationsträning i t.ex. kurserna Farmakoterapi och Egenvårdsrådgivning och läkemedelskommunikation. 27

28 Kapitel 3 * I denna del identifieras aktiviteter för det kommande verksamhetsåret som programmet ska ägna sig åt. Särskild vikt läggs vid att identifiera för vilka aktiviteter särskilda medel krävs och hur dessa ska anskaffas. Det är möjligt att söka kvalitetsmedel (se särskild utlysning) för att finansiera aktiviteter. I ansökan ska hänvisning ske till programanalysen. Prioriteringar inför 2016 (gemensamma för farmaciprogrammen): Fokus kommer att ligga på de två första punkterna i enlighet med identifierade områden i programanalysen. Utveckla examinationsformerna inom farmaciprogrammen. Arbeta med och följa upp resultaten från programutvärderingen 2014/2015 och alumnienkäten 2015 för att föreslå konkreta åtgärder. Fortsätta att arbeta för att utveckla reflektiva portföljer inom receptarieoch apotekarprogrammet Utveckla tydliga bedömningskriterier för bedömning av muntlig och skriftlig kommunikation på alla kurser där detta examineras Arbeta med att följa upp rutiner för sammanställning och synliggörande av kursutvärderingar Aktivt involvera den farmacirelaterade forskning som bedrivs inom Umeå universitet i undervisningen Fortsatt utveckling av kommunikationsträning i Open Sim Arbeta för fortsatt hög rekrytering till receptarieprogrammet, apotekarprogrammet och masterprogrammet i farmaci Uppdatera programhemsidan med aktuella utvärderingar samt länk till kursplanesök Fortsätta samarbetet med Gisselle Gallego, gästprofessor vid UmU under 2014/2015 och numera vid School of Medicine at Notre Dame University gällande examensarbeten Utveckla samarbetet med Monash University, Melbourne, Australien vad gäller användningen av Pharmatopia inom farmaciprogrammen samt genomförande av examensarbeten i Australien. Genomföra flyttning av laborationer inom kursen Läkemedelsformulering till UmU från Tromsö universitet Se även Aktivitetsplanen för planerade aktiviteter under De kvalitetsmedel som vi erhållit från UKÄ i samband med utvärderingen av receptarieprogrammet kommer till viss del att användas till utvecklingsprojekt. 28