Mall för programanalys 2015

Transkript

1 Mall för programanalys 2015 Utbildningsprogrammet i master i kemi

2 Innehållsförteckning Kapitel 1 3 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund 4 Inledning 4 Princip 1: Grundläggande filosofi 6 Princip 2: Lärandemål 8 Princip 3: Programupplägg 10 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 12 Princip 5: Praktik och projektarbete 13 Princip 6: Lärmiljöer 14 Princip 7: Integrerat lärande 15 Princip 8: Aktiva lärformer 17 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 18 Princip 10: Pedagogisk färdighet 19 Princip 11: Examination 20 Princip 12: Programuppföljning 21 Kapitel 2 * 24 Kapitel 3 * 25

3 Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som kan anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en femgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen.

4 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund Inledning 0.1. Formalia Analysen avser masterprogrammet i kemi och gäller för läsåret Ansvarig för framtagandet av analysen är programansvarig, Patrik Andersson. 0.2 Programmets stödfunktioner * Programmet ingår i ett nybildat programråd som haft sitt första möte under våren Programmet har under de senaste åren genomgått flera reviderings- och utvecklingsprocesser där grupper om 4-5 lärare ingått nära knutna till programansvarig. Programmet interagerar frekvent med biträdande prefekt vid Kemiska institutionen med ansvar för utbildningsfrågor samt rådet för grundutbildningsfrågor RUGA. Ansvarig för programmet har regelbundna möten med studenterna på programmet och har sedan hösten 2014 deltagit vid den muntliga kursutvärderingen. 0.3 Relation till andra utbildningar Programmet är en naturlig fortsättning på kandidatprogrammet i Life Science med inriktning mot kemi. Programmet är inte upplagt för samläsning med andra program vid Umeå universitet. 0.4 Internationalisering * Vid terminens (HT 2015) första kurs på programmet deltog fem studenter som kommit på institutionsavtal och 1 student med avtal med Linnaeus-Palme. Masterprogrammet har en svensk student medan övriga är internationella. 0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * En typisk student på programmet läser endast avancerade kurser förutom kursen Kemometri, d.v.s. 112,5 av 120 hp är på avancerad nivå. Ett överslag baserat på de 11 studenter som tog masterexamen i kemi under visade på en andel avancerade kurser om 90 %, d.v.s. 108 hp av Genomströmning * Här analyseras och kommenteras data för hur stor andel av programstudenterna som tar examen samt studietidens längd. Under perioden till och med VT 2013 hade Kemiska Institutionen 61 registrerade studenter på masterprogrammet i kemi varav 47 tog examen som master i kemi. Detta ger en genomströmning motsvarande 77 %. Den genomsnittliga tiden till examina var för studenter som tog en masterexamen i kemi mellan tom (totalt 45 stycken) 18,7 månader. I denna grupp ingick studenter som endast var registrerade under 5 månader till som längst 44 månader medan majoriteten hade en studietid under 24 månader.

5 0.7 Externa examensarbeten * Under HT 2015 genomförs ett examensarbete externt (Umeå Energi).

6 Princip 1: Grundläggande filosofi Här presenteras belägg för att det bland de som arbetar med programmet finns en samsyn på området för utbildningen och den kommande yrkesrollen för studenterna. Exempel på kontext: För naturvetenskapliga program utgör den naturvetenskapliga metoden, med kritiska analyser av observerade eller principiella fenomen samt tolkningar av analysernas konsekvenser, sammanhanget i vilket man verkar. 1.1 Kort beskrivning av programmet och dess utformning Programmet inleds med fyra kurser som har för avsikt att ge bredd och djup inom ämnesområdet men också introducera de starka forskningsområdena inom Kemiska institutionen. Efter de inledande kurserna ges studenterna möjligheten att välja ett av följande inriktning; miljökemi, läkemedelskemi eller proteinkemi. Fördjupning inom dessa inriktningar ges genom en eller flera fördjupningskurser samt examensarbete inom området. Masterprogrammet i kemi har genomgått flera förändringar de senaste åren med syfte till att skapa en bred ingång för en master i kemi där de olika specialområdena inom kemin introduceras på ett tidigt stadium. En stor del av förändringsarbetet har omfattat de generiska färdigheterna och introduktion av olika lärformer såsom PBL. 1.2 Vision, långsiktiga mätbara mål Målsättningen är att ha ett starkt program med ökat antal studenter och att vi kan behålla våra tre inriktningar. 1.3 Utbildningsplan Masterprogrammet i kemi har fyra baskurser som ger bredd och djup inom de huvudsakliga forskningsinriktningarna på institutionen; nämligen läkemedelskemi, miljökemi och proteinkemi. Baskurserna följs av fria kurser samt ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng. Utbildningsplanen har nyligen reviderats efter en utvärdering av programmet internt med syftet att förtydliga de lokala målen samt de olika inriktningarna. 1.4 Relation mellan grundläggande filosofi för kandidat och masterprogram Programmet är utvecklat i nära samarbete med kandidatprogrammet i Life Science och vi ser inga väsentliga skillnader att rapportera. Samläsning med andra program är inte planlagda.

7 1.5 Sammanfattande värdering * 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 2 Det pågår ett arbete med att utveckla en samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1 Programmet känner behov att anpassa programmet till en kontext och en process att utveckla programmet i denna riktning har inletts 0 Det finns ingen samsyn kring programmets mål och sammanhang.

8 Princip 2: Lärandemål Här presenteras de nationella och lokala mål som programmet siktar mot. Särskild vikt läggs vid att visa att de lokala målen tydliggör programmets tolkning av de nationella utifrån programmets kontext och de förväntningar som programmets intressenter kan tänkas ha. 2.1 Nationella mål Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten -visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och -visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2.2 Lokala mål Kunskap och förståelse

9 Utöver de nationella målen skall studenten; - uppvisa fördjupade kunskaper och färdigheter inom huvudområdet för utbildningen, kemi. Färdighet och förmåga Utöver de nationella målen skall studenten; - visa en mycket god förmåga att planera, genomföra och utvärdera vetenskapliga undersökningar i laboratoriet och tolka och bedöma resultaten, - visa stor färdighet i experimentellt arbete med experimentella metoder, - visa tydliga kunskaper i att arbeta självständigt och i samarbete med andra, -visa stor färdighet att redovisa information och uppnådda resultat, muntligt och skriftligt på engelska, - visa färdighet att söka och analysera information i relevanta databaser för ämnesområdet med olika verktyg, - visa stor färdighet i att söka information i den internationella facklitteraturen 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 Lärmålen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget kvalitativa nivåer sätts på varje lärmål (?vad innebär kvalitativa nivåer?) 3 Programmets lärmål utvecklas i samråd med programmets viktigaste intressenter inklusive lärarlaget, studenter och näringsliv. 2 En plan för att inkorporera tydliga lärmål i syfte att stärka personlig och professionell kompetens är etablerad. 1 En process har startat för att modifiera lärmålen för programmet i syfte att stärka personlig och professionell kompetens. 0 Det finns inga explicita lärmål som beskriver kunskaper, personliga och professionella färdighet eller färdigheter.

10 Princip 3: Programupplägg Här presenteras belägg för att måluppfyllnadens olika delar är väl spridda över programmets kurser så att generiska färdigheter samt ämnesfärdigheter blandas. 3.1 Styrdokument Programmets styrdokument omfattar förutom utbildningsplan, examensbeskrivning, kursplaner även programutvärderingar och betygskriterier för examensarbete. 3.2 Programmatris baserat på lokala och nationella mål * Matris är bifogat detta dokument. 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Masterprogrammet i kemi är ett relativt nytt program som dessutom genomfört ett fortlöpande förändringsarbete och en utförlig utvärdering av UKÄ. Programmet har de senaste åren haft få studenter men från dessa har till programansvarig endast positiv respons framkommit. Men anledning av att baskurserna omarbetades inför höstterminen 2014 och att vi dessutom växlade ordningen på de två första kurserna genomfördes en riktad kursutvärdering med studenterna. Detta omfattade både en delvis förändrad skriven kursutvärdering men även en omfattande muntlig utvärdering. Den muntliga utvärderingen för de två första baskurserna leddes av programansvarig. Denna process gav en samlad bild över baskurserna där t.ex. progression i generiska färdigheter kunde följas. Baserat på analysen har några förändringar genomförts på framförallt den första baskursen. De muntliga kursutvärderingarna genomförs på motsvarande sätt under hösten Samläsning Kurserna samläses av Erasmus-studenter och andra utbytesstudenter samt fristående studenter (möjligen). 3.5 Relation mellan grundläggande filosofi för kandidat och masterprogram Programmet är utvecklat i nära samarbete med kandidatprogrammet i Life Science och vi ser inga väsentliga skillnader att rapportera. Samläsning med andra program är inte planlagda.

11 3.6 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet.

12 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Här presenteras belägg för att studenterna ges möjlighet att tillgodogöra sig en bild av den framtida yrkesrollen. 4.1 Samverkan med avnämare Masterprogrammet i kemi är hårt knutet till forskningsgruppernas verksamhet vid institutionen. Flera inslag under baskurserna, övriga avancerade kurser samt examensarbetet sker i nära samarbete med forskarna och dess grupper. Detta ger studenterna en mycket god insyn i yrkesrollen som forskare. Exempel på aktiviteter vid baskurserna med forskningsanknytning är litteraturstudier, projektarbete samt praktiskt arbete med avancerade instrumentering, t.ex. NMR spektrometrar. 4.2 Beskrivning av kurs eller moment som introducerar studenten i yrkesrollen Se beskrivning ovan i Sammanfattande värdering * 5 Studenternas bild av sin framtida sysselsättning utvärderas regelbundet och revideras utifrån den feedback som erhålls från studenter, lärarkår och andra intressenter. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som på ett rimligt sätt beskriver deras framtida anställningsmöjligheter 3 Moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 2 En plan har utarbetats för utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet 1 Behovet av att utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet har uppmärksammats och en process har startat för att förvekliga sådana moment på kurser på programmet 0 Det finns inga moment som introducerar nyckelfärdigheter i yrket.

13 Princip 5: Praktik och projektarbete Här presenteras belägg för att studenten ges möjlighet att öva färdigheter inom grundfilosofin för utbildningen i rimligt realistiska situationer. 5.1 Beskrivning av projektkurser och moment Masterprogrammet i kemi har stora inslag av praktiska moment omfattande problemlösande experimentella delar men även teoretiska uppgifter. Baskurserna är uppbyggda med tydlig progression även gällande praktiska moment varvid den första kursen har fler inslag av demonstrationer och intensivt handledda praktiska moment följt av mer öppna projekt med stora inslag av problemlösning och experimentella delar i t.ex. den andra kursen. Det avslutande examensarbetet genomförs som regel i en forskningsgrupp med en reell forskningsuppgift med tydliga empiriska inslag. 5.2 Examensarbeten, antal och analys av styrkor och svagheter UKÄ-utvärderingen av programmet visade på bristande kvalitetet. Däremot visade samma utvärdering att programmet har hög kvalitet avseende vetenskaplighet, kreativitet, självständighet och förmåga att uttrycka sig i skrift och tal. Efter revision erhöll programmet betyget hög kvalitet. 5.3 Sammanfattande värdering * 5 Kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet med avseende på deras innehåll av ämnesrelaterade praktiska färdigheter och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. 4 Det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig ämnesrelaterade praktiska färdigheter i rimlig omfattning. 3 Det finns flera kurser som utvecklar ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet. Kurserna erbjuder tilltagande komplexitet.. 2 Det finns en plan över hur moment som ger ämnesrelaterade praktiska färdigheter skall introduceras i kurser på programmet. Dessa planeras att ligga på såväl grundläggande som avancerad nivå. 1 En behovsanalys indikerar möjligheterna att inkludera moment som ger ämnesrelaterade praktiska färdigheter i programmets utbildningsplan. 0 Det finns ingen kurs som ger erfarenhet av ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet

14 Princip 6: Lärmiljöer Här presenteras belägg för att det finns lärmiljöer anpassade för studenternas behov av aktiva lärformer och att dessa ger möjlighet att utveckla nödvändiga färdigheter inom området för utbildningen. 6.1 Allmänna lärmiljöer Lärmiljöerna vid Umeå universitet håller mycket hög klass med fina lektionssalar, grupprum, datarum och laboratorier. Utrustningen på våra laboratorier håller högsta klass. Studenterna kommer också nära våra forskargrupper med sina doktorander vilket skapar en bra social miljö och integrering. 6.2 Lärmiljöer för ämnesrelaterade praktiska färdigheter Lärmiljöerna innehåller inga begränsningar avseende utveckling av praktiska färdigheter inom ämnet kemi. Studenterna har god tillgång till mycket avancerad utrustning och metodiker. Detta är möjligt genom en stor inblandning av aktiva forskare i undervisningen men också då antalet studenter är få. 6.3 Sammanfattande värdering * 5 Lärmiljön utvärderar regelbundet liksom lärmiljöns inflytande på studenternas lärande. Utvärderingsarbetet bidrar till att lärmiljön ytterligare förbättras 4 Lärmiljön stödjer alla typer av hands-on-aktiviteter, naturvetenskapligt lärande och utveckling av naturvetenskapliga färdigheter. 3 Viss förbättring av lärmiljön har genomförts 2 Det finns planer för att förbättra lärmiljön i den riktning som anges nedan. 1 Vi har uppmärksammat behovet av en utvecklad lärmiljö för att utveckla en naturvetenskaplig kunskaps- och färdighetsutveckling. 0 Lärmiljöns utformning stödjer och uppmuntra inte utvecklandet av praktiska färdigheter, kunskap och socialt lärande

15 Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Masterprogrammet i kemi är baserat på fyra baskurser. Dessa är designade för att tillsammans med examensarbetet väl täcka in de lokala och nationella målen. Progressionen är även tydlig över kurserna (se programmatrisen). Vid utvecklingen av baskurserna har vi lagt stor vikt vid att utveckla moment inriktade på träning av de generiska färdigheterna. Vi har en tydlig progression och bredd i dessa moment. Vid första kursen ingår moment med litteratursökning, rapportskrivning och en muntlig presentation. Till årets kurs lades till ett besök på UB handlett av Hanna Fick som också höll en föreläsning om vetenskaplig litteratur och publikationsprocessen. Vid den muntliga utvärderingen så lyftes det momentet som uppskattat av studenterna. Vid andra kursen presenteras ett laborativt projekt med kort abstrakt och postervisning. Detta projekt innehåller komplexa frågeställningar som studeras praktiskt med olika metodiker och vars data syntetiseras vid rapportering. Projektet redovisas även för studenterna på kandidatprogrammet Life Science. Den avslutande kursen har ett projektmoment där studenterna skall presentera muntligt och i form av ett populärvetenskapligt författat pressmeddelande. 7.2 Komplettering av programmatris med undervisningsinnehåll 7.3 Garanti för måluppfyllnad I den reviderade kursplanen för examensarbete för master i kemi ges numera baskurserna som behörighetskrav vilket tillsammans garanterar att de nationella och lokala målen nås. 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Det finns belägg för att det integrerat lärandet skapar en undervisningssituation som gynnar studenternas personliga och professionella utveckling 3 Integrering av kunskap och färdigheter är implementerat i hela lärplanen och lärplanens intensioner förverkligas i programmets kurser 2 Det finns stöd för att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och färdigheter integreras I programmets kurser

16

17 Princip 8: Aktiva lärformer Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder aktiva och varierande lärformer väl anpassade till kursernas mål. 8.1 Belägg för varierade och aktiva lärformer Vid baskurserna för master i kemi används främst föreläsningar, räkneövningar men även ett stort inslag av laborationer. Laborationer är såväl våtkemiska som rent teoretiska men där båda är förankrade i verkliga komplexa kemiska frågeställningar. Vid samtliga fyra baskurser finns även moment av projektinslag som bedrivs som litteraturstudier men som även har experimentella, undersökande moment. PBL-moment har utvecklats i de valbara kurserna, t.ex. Miljökemi och Miljöanalytisk kemi. I flertalet av övriga kurser på avancerad nivå förekommer projektbaserat lärande vilket även examensarbetet kan räknas som. 8.2 Sammanfattande värdering * 5 De aktiva lärandeformernas påverkan på studenternas lärande analyseras och analysen bidrar till programmets utveckling. 4 Det finns dokumenterade belägg för hur de aktiva lärformerna påverkar studenternas lärande. 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 2 De finns en plan att på ett systematiskt sätt införa aktiva lärandeformer på programmet 1 Det finns en medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande och man diskuterar om det finns exempel på aktiva lärformer som kan utvecklas vidare på programmet 0 Det finns inga belägg för förekomsten av aktiva undervisningsformer på programmet.

18 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Här presenteras belägg för att den undervisande personalen har adekvat vetenskaplig kompetens och insikt i studenternas kommande yrkesroll. 9.1 Belägg för allmän vetenskaplig kompetens Samtliga lärare vid Kemiska institutionen har gedigen bakgrund inom ämnesområdet. Samtliga lärare på avancerade kurser har doktorsexamen i kemi. 9.2 Belägg för specifik vetenskaplig kompetens Samtliga lärare på avancerade kurserna i kemi och på baskurserna för masterprogrammet har mycket gedigna och specifika ämneskunskaper. Flertalet av lärarna är själv forskningsledare på internationell nivå inom sina respektive områden. 9.3 Belägg för insikt i studenternas framtida profession Alla lärare vid de avancerade kurserna är forskare med stor insikt om professionen. Bland lärarna finns även ett antal exempel på egna företagare inom området eller med mycket nära kontakter till myndigheter och näringsliv. 9.4 Sammanfattande värdering * 5 Lärarlagens kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter utvärderas regelbundet och program för utbildning och erfarenhetsspridning stödjer personalens kompetensutveckling. 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 3 Lärarkollektivet deltar i utvecklingsarbete kring personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 2 Det finns en systematisk plan för utveckling av lärarlagens utveckling av personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 1 En undersökning av lärarlagets kompetens på dessa områden har genomförts 0 Det finns inget program eller systematiskt arbete för att utveckla lärarlaget i personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter.

19 Princip 10: Pedagogisk färdighet Här presenteras belägg för att undervisande personal har adekvat pedagogisk kompetens Belägg för pedagogisk kompetens Kursansvariga lärare vid våra fyra baskurser är samtliga docenter dvs har dokumenterad pedagogisk skicklighet. Dessa har var för sig pedagogiska kurser motsvarande 10-59hp. Merparten av undervisande lärare har docent- eller professorskompetens, dvs har dokumenterad pedagogisk skicklighet. Vid institutionen genomfördes 2012 en riktad utbildning inom PBL och Casebaserad undervisning där drygt 10 lärare deltog. Hösten 2013 och våren 2014 pågick en läsecirkel med individuella presentationer baserat på boken Universitetspedagogik av Elmgren och Henriksson. I detta evenemang deltog en stor del av lärarkåren som undervisar på våra masterskurser inklusive programansvarig. Pågående projekt för att öka kollegial diskussion kring pedagogik går under namnet pedagogisk fika som startades hösten 2014 där samtal kring pedagogik inom kemiområdet förs med regelbundenhet Sammanfattande värdering * 5 Lärarkårens kompetens kring undervisning, lärande och examination utvärderas regelbundet och det finns stöd för utveckling av dessa färdigheter om brister konstateras. 4 Det finns stöd för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder. 3 Lärarkåren deltar i hög grad i personalutvecklingsinitiativ kring undervisning, lärande och examination 2 Det finns en systematisk plan som innefattar programmets lärare kring undervisning, lärande och examination. 1 En studie har gjort för att analyser behoven av att utveckla lärarkårens pedagogiska och didaktiska kompetens. 0 Det finns inget program eller rutin för att utveckla lärarlagens pedagogiska kompetens

20 Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål Belägg för en anpassad examination Samtliga examinationsformer finns vid våra baskurser vi programmet Studentprestation på baskurser Masterprogrammet i kemi samt dess baskurser och övriga avancerade kurser i kemi har mycket få studenter vilket ger ett mycket svagt statistiskt underlag för analys. Vi ser dock att inga kurser sticker ut avseende genomströmning på baskurserna Examinationsgrad och tid till examen Generellt sett är tiden till examen relativt kort, dvs 2 år plus högst 3-6 månader. Vi ser också att fler tar ut examen än antalet som är antagna till programmet Bedömningskriterier för examensarbeten * Bedömningskriterier för examensarbeten finns utarbetade vid institutionen. Dessa kommuniceras med studenten vid registreringen av examensarbetet samt följs upp av examinator, handledare och student efter genomfört arbete. Under året har en Cambro-sida för examensarbete färdigställts där alla betydande dokument inklusive bedömningskriterier kommuniceras student och handledare Komplettering av programmatris med examination Vi har ett flertal kurser som har flera olika former av examination men även kontinuerlig examination direkt kopplade till lärmålen, såsom de PBL-baserade kurserna i miljökemi och miljöanalytisk kemi Sammanfattande värdering * 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 4 Examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser för att stödja studenternas lärande 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade genom alla programmets kurser 2 Det finns en plan för att utveckla kunnandet kring examination samt för att stimulera examination med lämpliga och varierade former 1 Behovet att förbättra lärande kring olika bedömningsmetoder erkänns och benchmarking av deras nuvarande användning pågår. 0 Examinationsmetoderna är otillräckliga och ibland olämpliga.

21 Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck, studentflöden och examination Programmets kvalitetssystem Vid utvärdering av programmet under våren 2013 bestämdes att en årlig utvärdering av programmet skall genomföras genom grupp direkt kopplad till programansvarig. En första utvärdering genomfördes våren 2015 där samtliga i den ursprungliga utvärderingsgruppen deltog. Utvärderingen leddes av programansvarig och riktades främst mot progression av de generiska momenten samt muntliga och skriftliga kursutvärderingarna för baskurserna. Utvärderingen ledde till ett förändringsarbete på främst de två första kurserna avseende såväl de generiska delarna samt enstaka moment som föreslogs modifieras/flyttas mellan kurserna. Regelbundna alumni-uppföljningar genomförs varav den senaste omfattar studenter från Av 31 tillfrågade studenter erhölls svar från endast 13 studenter. Ett stort problem är alla internationella studenter som lämnar Umeå och som är svåra att nå då enkäten skickas ut med vanlig post. Här finns förbättringspotential som vi tänker oss att jobba med inför kommande undersökning. I de svar som har inkommit kan man se antydningar om att de examinerade, speciellt de som arbetar utanför universitetet, önskar sig mer kunskap om lagstiftning, laborativa inslag och självständiga arbeten Uppföljning av verksamhetsplan Medel gavs programmet internt för att ta fram, marknadsföra och utvärdera programmet. Dessa medel möjliggjorde ett nytt gemensamt program i kemi Uppföljning av söktryck Programmet har efter införandet av terminsavgifter endast ett fåtal studenter. Till hösten 2014 bedömdes 19 studenter vara behöriga varav 10 startade på första kursen var det 9 studenter som startade programmet men åren före detta endast 2-3 studenter. Söktrycket är stabilt men endast ett fåtal har ekonomiska möjligheterna att läsa på Umeå universitet. Möjligen ser vi nu ett intresse att läsa master i kemi från studenter från vårt kandidatprogram Life Science. Dessa studenter är bland de första att bli färdiga på Life Science programmet och dessa skulle i framtiden kunna utgöra en stabil rekryteringsbas för programmet Rekrytering Programmet har varit mycket aktiv med skapandet av en bra hemsida men även haft medel för att förbättra träffar via google etc. Programansvarig har under åren interagerat med fakulteten för att vara delaktig i satsningar såsom vid turnéer på mässor, Brasilien- och Sydkoreasatsningen. Vid årets start har vi 2 studenter från Brasilien-satsningen Retention, avhopp och avhoppsanalys Vi ser mycket få avhopp efter start.

22 12.6 Förvärvsfrekvens och arbetsgivare Programmet har en stor andel utländska studenter. Flertal tar sig vidare inom forskningsvärlden.

23 12.7 Sammanfattande analys * 5 Systematisk och kontinuerlig utveckling baseras på programutvärdering med data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder bidrar till programmets utveckling. 4 Programutvärdering är ett kraftfullt verktyg för att utveckla programmet och processen inkluderar representanter för programmets viktigaste intressenter. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter. 2 En programutvärderingsplan existerar. 1 Behovet av programutvärdering har uppmärksammats och man arbetar med att utarbeta metoder för att starta en utvärderingsprocess. 0 Programutvärderingen är otillräcklig och inkonsekvens

24 Kapitel 2 * I denna del sammanfattas och analyseras självskattningarna för de tolv principerna med tillhörande belägg och en långsiktig (2-3 år) verksamhet för hur identifierade brister ska åtgärdas presenteras. Särskild vikt läggs vid att analysera vilka brister som ligger utanför programmets direkta kontroll och som måste hanteras på central fakultetsnivå. Princip Nivå Belägg Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, Lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12 Programuppföljning 3 Ett omfattande utvärderingsarbete har genomförts och vi anpassar kurser och program efter detta. Vi jobbar också med anpassning av kurser efter det låga studentantalet. 5 Vi kan visa hur målen för programmet uppfylls av programmets baskurser samt examensarbetet. 5 I de flesta av programmets kurser vävs lärandet av generiska färdigheter ihop med lärandet av ämnesfärdigheter. Vi har i utvecklingen förtydligat progression i lärandet av generiska färdigheter. 1 Studenterna blir introducerade till rollen som forskare vilket är tydligt på flera kurser och moment. Däremot saknas mycket kring förankring kring rollen som kemist utanför universitetet. 4 Baskurserna samt examensarbete i kemi på avancerad nivå har stora inslag av praktiskt laborativt arbete. Nästa steg är att utvärdera dessa och prioritera utveckling. 4 Studenterna har tillgång till mycket kvalificerade utrustningar och laboratorium. Det finns även grupprum och datalabb även om dessa har minskat i antal under åren och i takt med nedskärningar. 4 Med hjälp av utvecklingsarbetet har vi skapat en progression i integrerat lärande omfattande generiska färdigheter, laborativa moment och teoretiskt kunnande. 3 Aktiva lärformer är implementerade på ett antal kurser på avancerad nivå men potential finns att öka andel med moment med aktiva lärformer. 3 Mycket stor ämneskompetens inom forskningsområdet finns i kollegiet men mer finns att göra för att förbereda studenterna för ett yrkesliv vid sidan om akademin. 3 De flesta lärare har stor erfarenhet av undervisning och flera har gått någon pedagogisk kurs. 3 Med baskurserna tillsammans med examensarbetet säkerställer vi en säker examination av målen för programmet inklusive de generiska färdigheterna. I framtiden bör utfall för de olika formerna av examination utvärderas. 3 Vi jobbar hårt med kurser och program men kan samla på oss mer information och statistik från nuvarande studenter och de som är examinerade som ett underlag för bättre uppföljning. Detta arbete har inletts men kommer att förbättras och förfinas.

25 Kapitel 3 * Utvecklingen av programmet har varit intensiv de senaste åren och vi är nu mitt i en ny förändringsprocess styrd av utfallet av UKÄ-utvärderingen men också som ett led i en egen genomgång och utvärdering som genomfördes våren Vi valde då att utvärdera programmet eftersom vi gett det i två år samt att vi har stora problem med rekryteringen. Vi ville därför belysa möjligheterna och hoten med små studentgrupper och anpassning av kurser för att genomföra programmet med en bantad budget. De huvudsakliga aktiviteterna rör omstrukturering av de två första baskurserna som kastats om i kursordning samt fått delvis nytt innehåll. Vi har speciellt jobbat med moment kring de generiska färdigheterna för att höja nivån på dessa men också för att se till att vi har en tydlig progression över baskurserna. Vi har också åtgärdat brister kring moment omfattande etik och samhällsrelevans och i samband med detta tagit fram nya kursplanerna för examensarbetena, t.ex. tagit fram en kursplan för nivån 60 hp, belyst och förändrat FSR och infört opponering som obligatoriskt moment. I arbetet har vi också tagit fram den matris som presenteras i denna rapport som legat som grund till att säkerställa att de nationella och lokala målen nås. Beskrivet förändringsarbete utvärderades under våren 2015 och diskuterades under ett möte 20 april där samtliga deltagare i utvärderingsgruppen deltog. Detta ledde fram till att ytterligare förändringar föreslogs för de två första baskurserna som nu är implementerade och avser t.ex. några moment på de två kurserna samt förändringar på ett litteraturprojekt. Vi har även under året arbetat med rutiner kring examensarbetet där numera ett råd med tre erfarna examinatorer styr processen. Möte har genomförts med biträdande prefekt och programansvarig för att förtydliga rutiner och förbättra dokument som styr processen. Vi har numera en Cambro-sida för examensarbete som innehåller alla viktiga dokument samt projektplaner och projektrapporter för att vägleda såväl studenter som handledare. Detta ses som en viktig pusselbit för att höja nivån på examensarbeten på Institutionen samt förenkla processen. I denna process är det numera tydligt vilka start- och stopp-datum som gäller för samtliga examensarbeten. Avslutningsvis har vi gjort en första analys av årets alumni-enkät. Detta material har potential som data för ett förändringsarbete vilket aldrig utnyttjats tidigare. Tyvärr var svarsfrekvensen svag (13 av 31 svarade) men här finns det en stor potential i hur frågorna skrivs och hur studenterna nås. Vi föreslår att programansvarig är delaktig i konstruktionen av frågorna, enkäten översätts till engelska och skickas ut elektroniskt. Men redan idag har vi möjlighet att plocka upp och diskutera förslag från de examinerade studenterna som t.ex. mer självständiga arbeten, inslag med lagstiftningsfrågor och mer laborativa moment.

26 Kunskap och förståelse Färdighet förmåga Masterexamen Kunskapsmål Biofysikaliska-kemiska koncept Avancerade exp. kemiska verktyg Kemometri Beräkningskemi Examensarbete Miljökemi Miljöanalytisk kemi Läkemedelskemi Avancerad organisk kemi Proteiners struktur och funktion Proteinkemisk separations och analysteknik Värdering och förhållningssätt visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området X X X X X som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området X X X X X X X samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete X X X X X X X X X visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. X X X X X X X X X X X visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information X X X X X X X X X X visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar X X X X X X X att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar (teoretiskt) att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar (experimentellt) Baskurser Valbara programkurser X X X X X X X X X X X X X X X X X och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen X X X X samt att utvärdera detta arbete X X X X X X X X X X X visa förmåga att i såväl nationella X X X X X X X X X X X som internationella sammanhang X X X X X X X X X X X muntligt och X X X X X X X X X X X skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa X X X X X X X X X X i dialog med olika grupper (2=lärare, studenter, forskare; 3= lärare, studenter, forskare, omgivande samhälle) visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet X X X X X X visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete X X X X visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar X X X X X X X dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används X X X X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap X X X X X X X och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling X X X X X X X X X X X