Mall för programanalys 2015

Transkript

1 Mall för programanalys 2015 Utbildningsprogrammet i Life Science 1

2 Innehållsförteckning Observera att du som programansvarig i kapitel 1 väljer det lämpligaste av underkapitlen a)-c) och fyller i den delen av mallen. Kapitel 1 2 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund 4 Inledning 4 Princip 3: Programupplägg 5 Princip 6: Lärmiljöer 6 Princip 7: Integrerat lärande 7 Princip 11: Examination 8 Kapitel 2 * 10 Kapitel 3 * 13 Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 2

3 3

4 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund Inledning 0.1. Formalia - Kandidatprogrammet i Life Science - Läsår för programanalys Ansvariga för programanalysen: Jan Larsson, Henrik Antti 0.2 Programmets stödfunktioner * Studenterna på programmet har en egen organiserad studentgrupp med bl.a. en Facebook sida. Programmet har ett programråd med bred representation av programmets intressenter (lärare med olika bakgrunder, studenter och forskargrupper) med mål att träffas två gånger per år. Varje nytt läsår organiserar vi en Life Science dag som utgör en formaliserad kontaktyta mellan studenter och näringsliv samt en introduktion till programmet och vad som kan vara möjliga karriärvägar. Vi kallar till programträffar med studenterna på varje årskurs en gång per läsår. Vi kallar till lärarträffar årsvis, i nuläget träffas oftast lärargrupperna för institutionerna molekylärbiologi och kemi separat och kommunikationen mellan ämnesområdena sker via programansvariga och studievägledare. 4

5 Princip 3: Programupplägg 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Explicit examenskrav (***) Förkunskapskurser till explicit examenskrav (**) Övriga baskurser (*) Valbara och fria kurser För varje kurs och mål markeras vilka som eventuellt svarar mot målet. Nationella mål Lokala mål Kate gori Kurs A B C D1 D2 E1 E2 E3 AL1 BL1 CL1 DL1 DL2 DL3 * Biologisk kemi 1,2 3, 4 4 1,2,3,5 3,4 2 1,2 3,4 4 1,2,3,5 3,4 * Kemins grunder 1,2,3, 4,5 2,3, 4,6,8 1,5,7, ,2,3,4,5,6, ,5,7 * Biokemi , ,12,13 11,1 2, ,12, 13, ,12,13 * Bioorganisk kemi 1,2,3, 6,7,8 4, 5 4,5, 10,11 2,3,7,8, 10,11 8,9, ,2,3,6,7,8 4,5,8,9, 10,11 8,9,10, 11,12 2,3,7,8, 10,11 * Mikrobiolog i och basal molekylärbi ologi * Basal och molekylär genetik ,8 7,8 5,6 1,2 2 2,3 1,2,3 3 2 * Cellbiologi , , ,8 8 1,2 2,3 3 1,2, ,11 10,11 1-9,11 8 * Djur- och växtfysiolog i 1-3,5 7, 8 6,7, 8 1-3,5,6,8 6,7, 8 4,5 4,5 FS R8 1-3,5 6 6,8 1-3,5,6,8 7,8 7,8 *** Examensar bete Kemi 1, 2,3 1,3 4 1,2, 3,4 4 4 FS R4 1,3 1, *** Examensar bete Molekylärbi ologi# 1 4, 6 4,6, 7 5 2,3, FS R6 1 4,6 2,3,4,7 5 1,5 1,5 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * KURS Helhet Bemötande Biologisk kemi Kemins grunder Bra, relevant Kompetenta, engagerade Biokemi 4.1 Hög kvalitet Bioorganisk kemi 4,1 4,4 Mikrobiologi och basal molekylärbiologi Basal och molekylär genetik Cellbiologi Djur och växtfysiologi

6 Princip 6: Lärmiljöer I nuläget ser vi en begränsning för de pedagogiska ansatserna inom programmet på grund av tillgänglighet av lärmiljöer. Flexibilitet i undervisningen är något som vi ser som väldigt viktigt i vår undervisning för att kunna kombinera föreläsningar, genomgångar, laborationer och gruppövningar på ett sätt som gynnar studentens lärande. Vår ambition eller vison är att ta denna flexibilitet ytterligare ett steg så att man kan bedriva en undervisning som i mycket högre grad anpassas efter de behov och frågor som uppstår under kursen. I fallet med laborationsintensiv undervisning krävs speciellt anpassade moduler/miljöer där föreläsningssalar, grupprum och laboratorium ligger invid varandra och kan bokas som en enhet. Detta skulle möjligöra den eftersträvade flexibiliteten som nämns ovan och skulle skapa en miljö som ger förutsättningar för att bedriva en undervisning med ett optimalt lärande i fokus. Nuvarande lärmiljöer Digitala lärmiljöer Det finns idag en osäkerhet gällande tillgång till datalab eftersom dessa lokaler sagts upp av institutionerna. Lösningar med bärbara datorer ställer relativt stora krav på serverlösningar, nätverk och anpassade lokaler. Detta är under utveckling på institutionerna men hur väl det kommer att fungera är fortsatt oklart. Kurslab För att upprätthålla en hög kvalitet på utbildningen är tillgången till välutrustade lab med modern utrustning kritisk. Lablokaler som möjliggör självständigt arbete är önskvärt för att kunna bibehålla vårt renomé som en utbildning med god färdighetsträning. Detta är också viktigt för att kunna garantera varje enskild students individuella utveckling. I dagsläget råder stor osäkerhet vad gäller lablokaler under utbildningens andra år (Molekylärbiologi). Föreläsningssalar och grupprum Idag råder en brist på föreläsningsalar och grupprum vid kemiska och molekylärbiologska institutionerna, framförallt i anslutning till lablokaler. Undervisningen och pedagogiken måste därför anpassas alltför mycket efter tillgänglighet på lokaler istället för att fokusera på studentens lärande. Detta är ett område som till till stor del är och har varit utom vår kontroll. Vår förhoppning är dock att vi ska kunna ha ett större inflytande i dessa frågor om programmet fortsätter att växa och utvecklas. 6.3 Sammanfattande värdering * 0 Lärmiljöns utformning stödjer och uppmuntra inte utvecklandet av praktiska färdigheter, kunskap och socialt lärande 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* Se ovan 6

7 Princip 7: Integrerat lärande 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Det nuvarande programupplägget är designat för ge en god progression inom kunskapsutvecklingen, går från kemi via biokemi/bioorganisk till molekylärbiologi, från prokaryot till eukaryot till cellbiologi till fysiologi. Detta är en genomtänkt och väl fungerande progression. Vad gäller generiska färdigheter finns även där en genomtänkt progression som diskuteras och kontinuerligt utvecklas genom årliga lärarmöten. Från och med HT15 har vi implementerat examination och dokumentation av laborationsfärdigheter på kursen i Biologisk kemi. Detta arbete kommer nu att fortsätta kontinuerligt mot att inkludera alla programkurser under år 1 och 2. Detta är pågående för år 1 (Kemi). För år 2 har en inventering gjorts av laborativa moment som en förberedelse för implementering under nästa läsår. 7

8 Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material Bedömningskriterier för examensarbeten * Betygskriterier för examensarbete i molekylärbiologi har utarbetats och implementerats under VT14. Se länk: pdf Betygskriterier för examensarbeten i kemi: Från och med år 2010 infördes betygskriterier för examensarbeten i kemi vid umeå universitet vilket innebär att studenterna även examineras på deras förmåga till självständigt arbete och muntlig framställan (Se punkterna 1, 4 och 7 nedan). Detta ger sammantaget en bättre helhetsbedömning av studenternas förmåga att planera, genomföra och presentera ett självständigt vetenskapligt arbete. 1. Generell förmåga till självständigt arbete VG (2p): God förmåga till självständigt arbete. G (1p): Viss förmåga till självständigt arbete. U (-): Bristande förmåga till självständigt arbete. 2. Förståelse av den förelagda uppgiften VG (2p): God förståelse för uppgiften. G (1p): Förståelse för uppgiften. U (-): Bristande förståelse för uppgiften. 3. Förmåga att inhämta och tillämpa kunskap, litteratursökning, värdering av källmaterial VG (2p): God förmåga att inhämta kunskap och utforma projektet. Självständig, nyanserad och väl motiverad värdering och tolkning av källor. G (1p): Förmåga att inhämta kunskap samt viss förmåga att utforma projektet utifrån dessa. Nyanserad värdering och tolkning av källor. U (-): Oförmåga eller ovilja att inhämta kunskap. Oförmåga att använda inhämtade kunskaper i utformningen av projektet. Avsaknad av grundläggande källkritik. 4. Genomförande av den experimentella/teoretiska uppgiften VG (4p): Visa stor delaktighet i planering av arbetet som helhet och enskilda moment. Visa god förmåga att genomföra uppgiften samt att dokumentera arbetet, i förekommande fall genom tillfredsställande labbprotokoll med originaldata. G (2p): Vara delaktig i planering av arbetet som helhet och enskilda moment. Visa förmåga att genomföra uppgiften samt att dokumentera arbetet, i förekommande fall genom tillfredsställande labbprotokoll med originaldata. U (-): Oförmåga att genomföra och dokumentera arbetet. 5. Tolkning, analys, diskussion av erhållna resultat 8

9 VG (4p): Vetenskapligt motiverad tolkning och analys av resultat samt övertygande och logiskt uppbyggd diskussion. Förmåga att identifiera styrkor och svagheter i erhållna resultat. G (2p): Vetenskapligt motiverad tolkning och analys av resultat samt övertygande och logiskt uppbyggd diskussion. U (-): Oförmåga att tolka och analysera data på ett korrekt sätt. Oförmåga att föra en logisk diskussion av resultat. 6. Skriftlig redovisning VG (4p): Stor tydlighet och logik i disposition. Mycket bra språkhantering och invändningsfri formalia. Tydlig och logisk presentation av resultat. Korrekt källhänvisning och litteraturförteckning. G (2p): Nöjaktig tydlighet och logik i disposition. Godkänd språkhantering och formalia. Tydlig och logisk presentation av resultat. Korrekt källhänvisning och litteraturförteckning. U (-): Bristande logik i disposition. Undermålig språkhantering och formaliafel. Bristande källhänvisning och litteraturförteckning 7. Muntlig redovisning VG (2p): Mycket god disposition och framförande. Hög teknisk kvalitet. God förmåga att diskutera och försvara arbetet. G (1p): God disposition och framförande. Tillfredsställande teknisk kvalitet. Förmåga att diskutera och försvara arbetet. U (-): Undermålig disposition, framförande och teknisk kvalitet. Oförmåga att diskutera och försvara arbetet. Max: 20p VG: 15p G: 10p Villkor: För betygen G och VG får ingen del av examensarbetet vara underkänd. För betyget VG måste muntlig presentation vara genomförd samt första version av rapporten inlämnad till handledare senast 1 vecka efter normalt slutdatum för 15 hp examensarbeten och senast 2 veckor för 30 och 45 hp examensarbeten. Examensarbetet godkänns först när rapporten är tryckt. Övrigt: Handledaren granskar och ger kommentarer på rapporten endast en gång. Efter att studenten reviderat den första versionen av rapporten lämnas den till examinator (examinatorgrupp) för betygssättning. I början av VT hålls två obligatoriska dagar för examensarbetare den aktuella perioden, då grunder för litteratursökning, rapportskrivande/upplägg, fusk och plagiat etc. diskuteras. Här redovisas vilka bedömningskriterier för examensarbete som finns samt processen kring bedömning av examensarbeten, särskild vikt läggs vid att visa hur studenterna får kännedom om kriterierna. 9

10 Kapitel 2 * Tabell. Sammanfattning av självskattningen av principerna med kortfattade belägg. Princip Nivå Belägg Problemområden och föreslagna åtgärder Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen Princip 5, Praktik och projektarbete 4 Programmet har en tydlig grundläggande filosofi som är väl förankrad hos lärare och studenter. Detta förmedlas till studenterna i inledningen av programmet och förmedlas och diskuteras med lärare under årliga lärarmöten. 4 Programmets vision ligger i linje med de nationella målen och de lokala målen är väl utarbetade och revideras nu kontinuerligt. Vi har nu implementerat examination av generiska och laborativa färdigheter vilket stärker uppfyllandegraden av satta lärandemål. 4 Vår uppfattning är att kursernas väl täcker nationella och lokala mål. Vi har förbättrat examensarbeteskursen med en revidering av samt förbättrade rutiner för information och examination. 4 Vi noterar att detta arbete görs bäst under programmets första år (Life Science Day, Biologisk kemi och Kemins grunder) men vi bör fortsatt arbeta med att förstärka detta under år 2. 4 Det finns ett stort inslag av problemlösning och praktisk arbete på alla kurser genom hela programmet. Alla lärare är väl medvetna om vikten av den träning av de generiska färdigheter som krävs och det finns en utarbetad Pga det låga studentantalet och hög grad av samläsning har vi sett vissa brister gällande programspecika informationstillfällen. Under innevarande läsår har vi därför genomfört programträffar med studenterna (år 1-3) för att ta upp och informera om aktuella frågor som rör programmet. Vi har nu även årliga lärarmöten. Ej identifierat som ett problemoråde. Vi jobbar med kontinuerlig uppföljning och revidering. Ej identifierat som ett problemoråde. Vi jobbar med kontinuerlig uppföljning och revidering. Se även Princip 5. Vi ser utvecklingen av koppling till yrkesrollen under år 2 som ett kommande utvecklingsprojekt. Fortsätta implementera examination av praktiska färdigheter. 10

11 Princip 6, Lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande progression i dessa moment. Vår ambition är att kontinuerligt jobba med och utveckla detta område eftersom vi anser det vara av högsta vikt för våra studenter. Vi har jobbat med att tydliggöra examination av praktiska såväl som generiska färdigheter. Bl.a. har vi infört examination och dokumentation av laborativa färdigheter på kursen i Biologisk kemi och arbetar med att implementera detta på resterande kurser. 0 Digitala lärmiljöer Det finns idag en viss osäkerhet gällande tillgång till datalab eftersom dessa lokaler sagts upp av institutionerna. Kurslab För att upprätthålla en hög kvalitet på utbildningen är tillgången till välutrustade lab med modern utrustning kritisk. Lablokaler som möjliggör självständigt arbete är önskvärt för att kunna bibehålla vårt renomé som en utbildning med god färdighetsträning. Detta är också viktigt för att kunna garantera varje enskild students individuella utveckling. I dagsläget råder stor osäkerhet vad gäller lablokaler under utbildningens andra år (Molekylärbiologi). 5 Vår uppfattning är att kursernas väl täcker nationella och lokala mål. Det finns en god progression både vad gäller kunskap och generiska färdigheter som har förstärkts med en Det här är ett område som till till stor del är och har varit utom vår kontroll. Vår förhoppning är dock att vi ska kunna ha ett större inflytande i dessa frågor om programmet fortsätter att växa. Ej identifierat som ett problemområde. En fortsatt utvärdering av med större fokus på generiska kunskaper är dock önskvärd för att tydliggöra denna progression. 11

12 Princip 8, Aktiva lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12 Programuppföljning programgemensam examensarbetesintroduktion och presentation. En fortsatt utvärdering av med större fokus på generiska kunskaper är önskvärd för att tydliggöra denna progression. 4-5st kurser traditionell utformning med föreläsning, räkneövning, laboration - 1st kurs motsvarar projektkurs enligt given definition (Biologisk kemi) - 1st kurs motsvarar PBL = renlärigt problembaserat lärande (Cellbiologi) - 1st kurs motsvarar lärande enligt flipped classrom (Biokemi) - 1st kurs motsvarar Projektbaserat lärande (Examensarbete) 4 Det finns en hög ämneskunskap hos lärarkåren på programmet där flertalet är docenter/professorer inom, för programmet, relevanta forskningsområden. 4 Det finns en hög pedagogisk meritering hos lärarkåren på programmet där flertalet är docenter/professorer. 4 Programmets kurser har väl utformade och varierade examinationsmetoder även vad gäller generiska och praktiska/laborativa mål. 3 Programmet startade HT 2010, vilket gör att arbetet med programuppföljning just påbörjats. Programuppföljning görs nu och vi kommer att arbeta Ej identifierat som ett problemområde. Ej identifierat som ett problemområde Ej identifierat som ett problemområde Det finns en god träning i generiska färdigheter men vi vill fortsätta med att utveckla examinationen av laborativa färdigheter. Vi avser jobba vidare med utveckling av ett programutvärderingssystem, som ett verktyg i vårt kvalitetsarbete. Detta system bör vara aktivt kontinuerligt 12

13 vidare med att utveckla formerna för utvärdering av programmet. under progammets gång för att snabbt fånga upp åsikter och problem och möjligöra kvalitetshöjande förändringar. Detta arbete kommer att göras i samråd med programrådet samt att information kommer att inhämtas från andra program som kommit längre i sin utveckling. 13

14 Kapitel 3 * 1. Programuppföljning Vi avser jobba vidare med utveckling av ett programutvärderingssystem, som ett verktyg i vårt kvalitetsarbete. Detta system bör vara aktivt kontinuerligt under programmets gång för att snabbt fånga upp åsikter och problem och möjligöra kvalitetshöjande förändringar. Detta arbete kommer att göras i samråd med programrådet samt att information kommer att inhämtas från andra program som kommit längre i sin utveckling. Vi har nu infört årliga programträffar some en del i detta arbete. Vi har sen VT14 infört programutvärdering i samband med slutexamination, men avser att jobba vidare med utvecklingen av denna. 2. Examination av praktiska färdigheter Studenterna får under programmets gång möjlighet till god träning i det praktiska arbetet. Dock är examinationen av dessa färdigheter inte fullständig och vi ser det som ett viktigt utvecklingsområde både med avseende på programmets kvalitet och studenternas faktiska förmåga och måluppfyllelse. Vi vill med detta kunna garantera varje enskild students praktiska förmåga samt förbättra möjligheterna till en mer rättvisande examination på kurser där praktiska moment utgör en stor del av kursinnehållet. Från och med HT15 har vi implementerat examination och dokumentation av laborationsfärdigheter på kursen i Biologisk kemi. Detta arbete kommer nu att fortsätta kontinuerligt mot att inkludera alla programkurser under år 1 och 2. Detta är pågående för år 1 (Kemi). För år 2 har en inventering gjorts av laborativa moment som en förberedelse för implementering under nästa läsår. En utvärdering av den praktiska examinationen på år1 planeras efter VT16. 14