Programanalys Högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik

Transkript

1 Programanalys 2015 Högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik 1

2 Kapitel 1. De 12 principerna 3 Inledning 4 Princip 1: läggande filosofi 5 Princip 2: Lärandemål 5 Princip 3: Programupplägg 6 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 10 Princip 5: Praktik och projektarbete 12 Princip 6: Lärmiljöer 13 Princip 7: Integrerat lärande 14 Princip 8: Aktiva lärformer 15 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 16 Princip 10: Pedagogisk färdighet 17 Princip 11: Examination 18 Princip 12: Programuppföljning 22 Kapitel 2. Sammanfattande verksamhetsanalys 24 Kapitel 3. Verksamhetsplan 27 2

3 Kapitel 1. De 12 principerna Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen, se tabell 1. Tabell 1. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 läggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sex-gradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 3

4 Inledning 0.1. Formalia Denna programanalys gäller för Högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik. Analysen gäller för läsåret Denna programanalys, som är den första för programmet är i huvudsak framtagen av Anders Åstrand som utsågs till programansvarig Samtliga lärare verksamma inom programmet har bidragit med underlag till innehållet. 0.2 Programmets stödfunktioner * Programmet har ett programråd med bred representation av programmets intressenter (5 lärare varav 1 från annan institution, 3 studenter, institutionens studievägledare och 1 representant från industri) som träffas tre-fyra gånger per år. Protokoll med närvarolista från programråd som visar att ärendet diskuterats kan bifogas beredning till beslut. Formella beslut fattas av utbildningskommittén där samtliga intressenter finns representerade. Programansvarig lärare har 17,5% av sin tjänst öronmärkt för uppdraget inklusive kvalitetsarbete. Det är svårt att få fram studentrepresentanter (som ska vara medlemmar och utses av TNK), kan det vara så att när kårobligatoriet upphörde så är underlaget sämre, dvs. färre studenter. 0.4 Internationalisering * Under de sista tre åren har programmet haft två studenter som studerat vid utländska partneruniversitet, dock inga inresande. 0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * Analysen gäller ett högskoleingenjörsprogram. 0.6 Genomströmning * Genomströmning för respektive årskull, examina uttagna t.o.m , se tabell 2. Den absoluta majoriteten av studenterna går kursen Energieffektivisering i åk 3, varför den kursen har använts som mått på antal kvarvarande studenter i systemet åk 3. Beräkning har skett på kull-respektive kursnivå, dvs. inte på individnivå. Detta kan ge effekten >100% vissa år. Tagit ut examen Tabell 2. Studentgenomströmning Årskull Registrerade Registrerade på åk 1 Energieffektivisering Genomströmning från åk 1, % Genomströmning från åk 3, % åk 3 Ht >100 Ht Ht , Externa examensarbeten * Examensarbeten bedrivs i huvudsak i samarbete med externa partners. Några interna examensarbeten har inte förekommit de senaste åren. 4

5 Princip 1: läggande filosofi 1.5 Sammanfattande värdering * 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 2 Det pågår ett arbete med att utveckla en samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1 Programmet känner behov att anpassa programmet till en kontext och en process att utveckla programmet i denna riktning har inletts 0 Det finns ingen samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1.6 Belägg för sammanfattande värdering* Lärare, programansvarig och ämnesstudievägledare har fasta mötestider varje månad. På mötet diskuteras nya händelser inom programmet och dess kurser, lärares aktiviteter som kan vara av intresse för andra, aktuell pågående forskning, strategi och långsiktighet inom programmet. I programrådsmöten deltar studentrepresentanter som bidrar och sedermera vidareförmedlar information till studentgrupperna. Genom detta arbetssätt skapas samsyn och förståelse för de möjligheter och begränsningar vi har att arbeta med. Princip 2: Lärandemål 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 De lokala målen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget 3 Programmets mål utvecklas i samråd med programmets viktigaste intressenter inklusive lärarlaget, studenter och näringsliv. 2 En plan för att inkorporera tydliga lärmål i syfte att stärka personlig och professionell kompetens är etablerad. 1 En process har startat för att modifiera lärmålen för programmet i syfte att stärka personlig och professionell kompetens. 0 Det finns inga explicita lärmål som beskriver kunskaper, personliga och professionella färdighet eller färdigheter relaterade till produkter, processer eller systembyggande. 2.4 Belägg för sammanfattande värdering* Förutom de fasta månadsmötena där kurser, kursplaner och eventuella ändringar i kursplaner tas upp så hänvisas till punkt 0.2 Stödfunktioner. 5

6 Princip 3: Programupplägg I programmatrisen baserad på de nationella målen ingår bland annat följande kurser, se tabell 3: Tabell 3. Kolumnen ID ger respektive kurs ett löpnummer endast ämnat för programanalysen. ID Kursbenämning hp Nivå 01 Inledande ingenjörskurs i Energiteknik 7,5 02 läggande linjär algebra 7,5 03 Energiteknik läggande analys 7,5 05 Energi och Miljö 4,5 06 Elkraft 7,5 07 Energiteknik Styr och reglerteknik 7,5 09 Introduktion till Ingenjörsarbete 7,5 10 Miljökunskap m inriktning mot energiteknik 3 11 Energiteknisk Biologi 4,5 12 Tillämpad mätteknik 7,5 G1F 13 Projektledning 1 7,5 14 Uthållig energiteknik Värme och ventilationsteknik 7,5 16 Förbränningsteknik 7,5 17 Allmän miljökunskap 7,5 18 Vindkraftteknik 7,5 Avancerad 19 Elektriska maskiner 7,5 20 Bioenergi 7,5 Avancerad 21 Projektering av VVS-system 7,5 22 Elnät 7,5 23 Teknik för hållbar utveckling 7,5 24 Förbränningskemi 7,5 25 Energieffektivisering 15 Avancerad 26 Examensarbete 15 De nationella målen är uppdelade i tre kategorier: Kunskap och förståelse: (K1) visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och (K2) visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga: (F1) visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, 6

7 (F2) visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, (F3) visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, (F4) visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, (F5) visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och (F6)visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt: (V1) visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, (V2) visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och (V3) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Här presenteras en programmatris som visar vilka kurser som har kursmål som svarar mot nationella mål. Kurserna listas så långt det är möjligt i den ordning studenterna typiskt läser dem, se tabell 4. Kurserna markeras i kategorier enligt Explicit examenskrav (***) Förkunskapskurser till explicit examenskrav (**) Övriga baskurser (*) Valbara och fria kurser Förkunskapskrav till programmets respektive kurser visas i en matris i tabell 5. 7

8 Tabell 4. För varje kurs och mål har de FSR som eventuellt svarar mot målet markerats av kursansvarig lärare. Respektive kurs FSR har numrerats kronologiskt i den ordning de nämns i kursplanen och anges med en siffra i nedanstående tabell. För mer information hänvisas till respektive kursplan. Kategori Kurs ID Nationella mål K1 K2 F1 F2 F3 F4 F5 F6 V1 V2 V3 * 01 1, */** 02 1,2,4, 3 5 */** 03 1,2,3 1,2,3, ,5 4,5 */** 04 1,2,4,5 5 3 * ,3,4,5 3,5 ** 06 1,3 1,2,5 6 7,8 ** 07 1,2,3,4 1,2,3,4 7 3,4,5,6, 7 7 * 08 2,3 8 5,9, ,7, , *** 12 1,2,3, 4,5 1,2,3 4,5 6,7,8,9,10 8,9, *** ,2 * , ,4,5,6 * 15 1,2 1,2 1,2 3 3 * 16 1,2,3 6 4, ,2 6,7 5 3,4 * 18 3,6 1, ,5 * 19 2,5 2,4 3,6 1,3 7,8 * * ,2, * 22 1,2,3, 4,5,6,7 1,2,3, 4,5,6,7 5,8,10 5, ,9,10 *** , ,3 1, ,4 2,3, ,3 2 ** 25 1,2,3, 1,2,3, 12 4,5,6,8, 5, ,10,12 4,8,10,12 4,10,12 6,7,9 6,7,9 10,12 *** ,7 2,6,8 2, ,12 Antal FSR

9 Tabell 5. Matris för förkunskapskraven för programmets kurser. Kursbenämning Fet stil = Avancerad kurs *= läggande behörighet # = Enligt examens beskrivning X = Förkunskapskrav O = Följdkrav Inledande ingenjörs-kurs i Energiteknik * läggande linjär algebra* Inledande ingenjörskurs i Energiteknik läggande linjär algebra Energiteknik 1 X X läggande analys Energi och Miljö * Energiteknik 1 Elkraft X X Energiteknik 2 O O X X Styr och reglerteknik X X Introduktion till Ingenjörsarbete Miljökunskap m inriktning mot energiteknik * Energiteknisk Biologi * läggande analys Energi och Miljö Tillämpad mätteknik O O X O X Projektledning 1 * Elkraft Uthållig energiteknik O O X O X Värme och ventilationsteknik X Energiteknik 2 O O X O X Förbränningsteknik O O O O X Allmän miljökunskap * Styr och reglerteknik Introduktion till Ingenjörsarbete Miljökunskap m inriktning mot energiteknik Energiteknisk Biologi Vindkraftteknik O O O O O X Elektriska maskiner O O O O X Bioenergi O O X X Projektering av VVSsystem Elnät O O X Teknik för hållbar utveckling * O O O O O X Energieffektivisering O O O O X X Examensarbete # Tillämpad mätteknik Projektledning 1 Uthållig energiteknik Värme och ventilationsteknik Förbränningsteknik Allmän miljökunskap Vindkraftteknik Elektriska maskiner Bioenergi Projektering av VVS-system Elnät Teknik för Energieffektivisering Examensarbete 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Efter genom gång av diverse kursutvärderingar och kursrapporter kan man dra slutsatsen att studenterna som regel är nöjda eller mycket nöjda med kurserna. Kurslitteraturen upplevs bra, men omfattande (svensk och engelsk). Kurserna uppfyllde förväntningarna. Studenterna skulle gärna rekommendera kursen för andra. Laborationer är uppskattade och beskrivs som givande och förklarande. Man upplever ofta den sista veckan inom en kurs som tung då det ofta innebär laborationer, rapportskrivande och tentamensförberedelser. Sedan ht-14 har vi dock lagt mer fokus på att redan från första kursen på programmet vara tydliga med hur rapporter ska skrivas, vilket ska underlätta längre fram i programmet. 9

10 3.6 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om produkter, processer och system finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Utifrån tillgängliga kursrapporter från på några programkurser visas i tabell 6. Den visar studenternas svar på huruvida de har uppfattat och upplevt att kursplanens FSR har behandlats under respektive kurs. Tabell 6. Den högra kolumnen anger i vilken grad studenterna anser att de olika lärmålen som anges som FSR i kursplanen behandlats. ID Kursbenämning Har lärmålen behandlats, %? 01 Inledande ingenjörskurs i 85/50/100/95/100/95/100/100 Energiteknik 03 Energiteknik 1 100/95/95/100/100/100/95 05 Energi och Miljö 67/100/100/100/ Styr och reglerteknik 100/100/100/100/100/88/100/100/ Uthållig energiteknik 100/87/100/100/100/94 15 Värme och ventilationsteknik 100/96/96 21 Projektering av VVS-system 100/100/95/100/95 22 Elnät 100/100/100/100/100/88/100/88/100/ Energieffektivisering 100/92/100/100/100/97/100/92/100/100/100/100 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Här presenteras belägg för att studenterna tidigt ges möjlighet att tillgodogöra sig en bild av den framtida yrkesrollen. 10

11 4.3 Sammanfattande värdering * 5 Studenternas bild av sin framtida yrkesroll utvärderas regelbundet och introduktionskursen samt andra moment revideras utifrån den feedback som erhålls från studenter, lärarkår och andra intressenter. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som svarar mot lärmålen i introduktionskursen 3 En kurs som introducerar den ingenjörsmässiga arbetsprocessen och som utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 2 En plan har utarbetats för att förverkliga en introduktionskurs som introducerar yrkesrollen 1 Behovet av en introduktionskurs som introducerar yrkets nyckelfärdigheter har uppmärksammats och en process har startat för att förvekliga en sådan kurs på programmet 0 Det finns ingen introduktionskurs som introducerar nyckelfärdigheter i yrket. 4.4 Belägg för sammanfattande värdering* Programmet har två kurser som har för avsikt att belysa och förstärka ingenjörsrollen. Den första terminen på programmet börjar med Inledande kurs i Energiteknik 7,5hp, under termin tre och fyra finns en valbar kurs Introduktion till Ingenjörsarbete 7,5hp. I tabell 7 visas ett utdrag ur kursrapporten från Inledande kurs i Energiteknik. Tabell 8 visar motsvarande för kursen Introduktion till Ingenjörsarbete. Siffrorna anger procentsats av svaren på frågorna: har behandlats/har inte behandlats/vet ej. Tabell 7. Inledande Ingenjörskurs i Energiteknik, svarsfrekvensen var 74 %. Förväntade Studieresultat (FSR) Svar % Redogöra för innebörden i ingenjörsrollen, ingenjörsyrkets 85/0/15 etiska utgångspunkter samt programmets mål och utformning Tillämpa några vanliga datorprogram för bearbetning och 50/30/20 presentation av mätdata Göra litteratursökningar och värdera olika källor till kunskap 100/0/0 Tillämpa grunderna i felanalys och enhetsanalys 95/0/5 Lösa räkneproblem inom grundläggande klassisk mekanik och 100/0/0 energiteknik samt göra rimlighetsbedömning av erhållna resultat Redogöra för grundbegrepp inom teknikområdet 95/0/5 Genomföra ett mindre projekt 100/0/0 Tillämpa grunderna i muntlig och skriftlig presentation 100/0/0 11

12 Tabell 8. Introduktion till ingenjörsarbete, svarsfrekvensen var 28 %. Förväntade Studieresultat (FSR) Svar % Beskriva regionens näringsliv och arbetsmarknad översiktligt 86/14/0 Redogöra för hur ett företag/arbetsplats fungerar 93/7/0 Redogöra för ingenjörens yrkesroll 100/0/0 Redogöra för begreppen entreprenörskap, 100/0/0 innovationsutveckling och företagande Ge exempel på framtida möjliga arbetsuppgifter i perspektiv av 86/14/0 den utbildning studenten går Redogöra för hur teoretiska kunskaper och praktiska 86/14/0 färdigheter samspelar för att stärka utvecklingen av yrkeskompetensen Presentera resultat i både muntlig och skriftlig form 100/0/0 Princip 5: Praktik och projektarbete Här presenteras belägg för att studenten ges möjlighet att öva färdigheter inom grundfilosofin för utbildningen i rimligt realistiska situationer (Design- Build- Test - DBT). 5.3 Sammanfattande värdering* 5 De DBT-kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. 4 Det finns minst två DBT-kurser på programmet som erbjuder en tilltagande komplexitet vad gäller problemställningar och krav på ingenjörsmässighet i lösningar och det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig yrkesfärdigheter i rimlig omfattning. 3 Implementationsarbetet av DBT-kurser har börjat och det finns minst en kurs som ger DBT-erfarenheter på programmet. 2 Det finns en plan över hur kurser som ger DBT erfarenheter med progression skall inkluderas i programmet. 1 En behovsanalys indikerar möjligheterna att inkludera erfarenhet av DBT i programmets utbildningsplan. 0 Det finns ingen kurs som ger erfarenhet av DBT på programmet 5.4 Belägg för sammanfattande värdering* Kurser med moment av den nämnda typen finns på programmet, även sådana som är explicita krav inför examensarbete/examen. Exempel på kurser är förutom Examensarbetet även Introduktion till Ingenjörsarbete, Projektledning 1 samt Energieffektivisering. I den sistnämnda kursen, som är på avancerad nivå, består cirka halva kursen ett fördjupande projektarbete framförallt i systemtänkande och ekonomisk analys. Kursmomentet består i att finna, planera, genomföra, analysera och redovisa ett arbete inom givna tidsramar. Några av FSR från kursen visas i tabell 9. 12

13 Tabell 9. Utdrag ur FSR för Energieffektivisering 15hp. Förväntade Studieresultat (FSR) Analysera värmebehov (för byggnader) utifrån beräkning och mätdata Utföra, analysera och värdera energiberäkningar för byggnader med hjälp av simulerings- och beräkningsprogram Bedöma konsekvenserna av energieffektivisering gällande ekonomimiljöaspekter samt fuktsäkerhet. Utföra ekonomisk analys och utvärdering av energieffektiviserande åtgärder Dimensionera värmeväxlare, optimera termiska processer med avseende på externt värme- och kylbehov Projektera och dimensionera lämpliga energieffektiviseringsåtgärder utifrån bestämda inneklimatkrav och ekonomi samt självständigt planera, genomföra och rapportera en fördjupad analys i projektform Princip 6: Lärmiljöer Här presenteras belägg för att det finns lärmiljöer anpassade för studenternas behov av aktiva lärformer och som ger möjlighet att utveckla nödvändiga färdigheter inom området för utbildningen. Information om lärmiljöer kan bland annat komma från studentenkäter. 6.3 Sammanfattande värdering * 5 Lärmiljön utvärderas regelbundet liksom lärmiljöns inflytande på studenternas lärande. Utvärderingsarbetet bidrar till att lärmiljön ytterligare förbättras 4 Det finns evidens för att lärmiljön stödjer alla typer av hands-onaktiviteter, ingenjörsmässigt lärande och utveckling av ingenjörsmässiga färdigheter. 3 Om så var nödvändigt, har viss förbättring av lärmiljön genomförts 2 Om behov föreligger, finns det planer för att förbättra lärmiljön i den riktning som anges nedan. 1 Vi har insett behovet av en utvecklad lärmiljö för att utveckla en ingenjörsmässig kunskaps och färdighetsutveckling. 0 Lärmiljöns utformning stödjer och uppmuntra inte utvecklandet av praktiska färdigheter, kunskap och socialt lärande 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* Undervisning på de kurser som ges av TFE sker i huvudsak i Teknikhuset. Lokalerna är bra utrustade med bland annat fast monterade OH-kanoner. Två stora laborationslokaler finns där huvuddelen av kursernas laborativa inslag utförs. I dessa lokaler finns även ett större antal datorer för egna arbeten. Studenterna nyttjar lokalerna till fullo. I huset finns fik/lunchrestaurang samt en ljusgård med gott om studieplatser. 13

14 Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * De lärmål som återkommer flest gånger i programmet är K2 (53 ggr), F2 (35 ggr), K1 (34 ggr), F3 (29 ggr) och F1 (26ggr). Ett mycket rimligt resultat då dessa lärmål bör vara centrala för en ingenjör. Kunskap och förståelse: (K1) visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och (K2) visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga: (F1) visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, (F2) visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, (F3) visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter implementeras i hela läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och yrkesfärdigheter integreras i programmets kurser 14

15 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* De mest frekventa lärmålen enligt punkt 7.1 som kursansvariga har listat för respektive kurs, se tabell 4, sammanfattar ingenjörens roll i samhället. Detta faller väl in i det klassiska centrala ingenjörsmässiga målet (K2) som måste sammanfogas med omvärldens krav. Denna koppling återkommer regelbundet under programmet. Princip 8: Aktiva lärformer Förekommande lärformerna på högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik: Kurser har delvis genomförts enligt Problembaserat lärande (PBL) men också enligt konceptet Flipped class room Beroende på det fria valet så genomförs projekt av varierande storlek i ett flertal av kurserna. Då ingår skriftliga och muntliga redovisningar, ibland med opponent. På de flesta kurser ingår traditionella föreläsningar med skriftlig tentamen. Ett antal kurser använder muntlig examination på laborationer och projektarbeten. Laborativa moment ingår i de flesta kurserna, vilka vanligtvis redovisas i skriftliga rapporter av typen Teknisk rapport. 8.2 Sammanfattande värdering * 5 Implementeringen av de aktiva lärformerna analyseras och utvecklas regelbundet. 4 Det finns dokumenterade belägg för att aktiva lärformer används i programmets kurser 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 2 De finns en plan att på ett systematiskt sätt införa aktiva lärandeformer på programmet 1 Det finns en medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande och man diskuterar om det finns exempel på aktiva lärformer som kan utvecklas vidare på programmet 0 Det finns inga belägg för förekomsten av aktiva undervisningsformer på programmet. 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* De huvudsakliga undervisningsmetoderna och examinationsformerna på högskoleprogrammet för Energiingenjörer redovisas under huvudrubrik 8. 15

16 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Här presenteras belägg för att den undervisande personalen har adekvat vetenskaplig kompetens och insikt i studenternas kommande yrkesroll. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter. 9.1 Belägg för allmän vetenskaplig kompetens Kompetensen hos lärargruppen för kurser på Högskoleprogrammet i Energiteknik visas i tabell 10. Tabell 10. Fördelning av programmets lärarkompetens Kompetens Åk 1 Åk 2 Åk 3 Professor 2 Docenter 1 Lektorer Adjunkter Doktorander 1 1 Övriga, Forskningsingenjörer Belägg för specifik vetenskaplig kompetens På programmet finns kurser med koppling till den forskning som bedrivs inom institutionen. Exempelvis energieffektivisering av byggnader och förbränningsteknik (termokemisk energiomvandlingsprocesser). Forskande lärare deltar i undervisningen, liksom lärare som utsetts till meriterade respektive excellenta. 9.3 Belägg för insikt i studenternas framtida profession Lärare på kurserna har relevanta examina civilingenjörer, doktorer och professorer inom olika energitekniska områden. 9.4 Sammanfattande värdering * 5 Lärarlagens kompetens inom personlig och interpersonella färdigheter samt för utveckling av produkter, processer och system utvärderas regelbundet och program för utbildning och erfarenhetsspridning stödjer personalens kompetensutveckling. 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga och interpersonella färdigheter samt för utveckling av produkter, processer och system. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkollektivet i utvecklingsarbete kring personliga och interpersonella färdigheter samt utveckling av produkter processer och system. 2 Om det bedömts nödvändigt, finns det en systematisk plan för utveckling av lärarlagens utveckling av personliga och interpersonella färdigheter samt för utveckling av produkter, processer och system 1 En undersökning av lärarlagets kompetens på dessa områden har genomförts 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller ämnes- och yrkeskunskaper är ej kartlagd eller utredd 16

17 9.5 Belägg för sammanfattande värdering* Lärarna deltar i fortbildning med ämnesspecifik respektive pedagogisk inriktning när tillfälle till detta ges. Lärarlaget har en god vetenskaplig kompetens och ett flertal av lärarna bedriver egen forskning. Kompetensutvecklingstid för lärare används som medfinansiering inom forskningsprojekt, publiceringar av vetenskapliga artiklar och deltagande i teknikvetenskapliga konferenser och seminarier. Princip 10: Pedagogisk färdighet Här presenteras belägg för att undervisande personal har adekvat pedagogisk kompetens. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter Sammanfattande värdering * 5 Lärarkårens kompetens kring undervisning, lärande och examination utvärderas regelbundet och det finns stöd för utveckling av dessa färdigheter om svagheter konstateras. 4 Det finns evidens för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkåren i hög grad i personalutvecklingsinitiativ kring undervisning, lärande och examination 2 Där det bedömts nödvändigt finns det en systematisk plan för kompetensutveckling vad gäller lärarnas pedagogiska och didaktiska kompetens. 1 En studie har genomförts för att analysera eventuella behov av att utveckla lärarkårens pedagogiska och didaktiska kompetens. 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller pedagogik och didaktik är ej kartlagd eller utredd 10.3 Belägg för sammanfattande värdering* Lärarkollegiet deltar i de pedagogiska initiativ som erbjuds vid institutionen. Undervisningsfrågor/pedagogiska upplägg diskuteras på bland på de regelbundet återkommande mötena, se punkt 0.2 och 2.4. Erfaren personal delar med sig av sitt kunnande till nyanställd personal. Varje anställd har en personlig kompetensutvecklingsplan. 17

18 Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material Bedömningskriterier för examensarbeten * Examensarbetet genomförs i delmoment som ska utföras i tur och ordning. I varje moment ska studenten lämna in olika dokument som beskriver utvecklingen av examensarbetet. Att finna projekt och projektpartner, oftast externa företag. Projektbeskrivning. Projektplanering. Genomförande av projektet. Utforma skriftlig rapport i enlighet med fakultetsgemensamma principer. Muntlig redovisning på institutionen (med studentkollegial granskning av den skriftliga rapporten) samt redovisning för uppdragsgivaren. Dessa delmoment ingår i kursens tre huvudmoment vars bedömningskriterier visas i tabell 11: Moment 1: Projektplanering, 3 hp Moment 2: Genomförande, 10 hp Moment 3: Slutrapport, 2 hp Tabell 11 visar FSR (vänster kolumn) och bedömningskriterier för godkänd (höger kolumn): Moment 1, Projektplanering 3 hp Kunskap och förståelse: visa kunskap om den valda uppgiftens tekniska och ingenjörsmässiga relevans samt om den beprövade erfarenheten inom teknikområdet. Val av uppgift värderas. Visar projektmål och projektupplägg på studentens insikt och relevans för ämnet och inom teknikområdet? Färdighet och förmåga: visa förmåga att planera uppgifter inom givna ramar Värderingsförmåga och förhållningssätt: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta ingenjörsmässiga, samhälleliga och etiska aspekter visa förmåga att identifiera behov av kunskap för genomförandet Projektplaneringen bedöms. Är studentens planering rimlig? Projektplanen kontrolleras på dessa punkter. Har studenten, förutom ingenjörsmässiga/tekniska aspekter också funderat på arbetets sammanhang i relation till samhälle och etik? Saknas detta perspektiv får student revidera sin projektplan. Projektplanen ska visa på de förutsättningar som finns för att genomföra projektet (kunnande, material, ev. extern hjälp, mjukvara, hårdvara, etc.) 18

19 visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund visa kunskap om den valda uppgiftens tekniska och ingenjörsmässiga relevans samt om den beprövade erfarenheten inom teknikområdet visa kännedom om aktuellt forsknings/utvecklingsarbete inom det valda teknikområdet visa förmåga att självständigt och kreativt analysera och utvärdera tekniska lösningar Moment 2, Genomförande 10 hp Kunskap och förståelse: Färdighet och förmåga: Diskussion med relevanta referenser ska finnas som visar på vetenskapligt stöd för studentens arbete. Diskussion med relevanta referenser ska finnas som stöder att studenten har undersökt vad som tidigare gjorts som har relevans till studentens arbete. Se ovanstående två rutor diskussionen och referenserna bör ju sammantaget visa detta. Det ska finnas en diskussion i rapporten som berör en självvärdering av det utförda arbetet. Kunde något gjorts annorlunda/bättre? visa förmåga att planera och genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och utvärdera tekniska lösningar med hänsyn till ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling visa förmåga att samarbeta med uppdragsgivare, handledare och övriga intressenter visa förmåga att logiskt och systematiskt beskriva resultatet av ett genomfört projekt Studenten genomför sitt arbete i tid enligt planeringen. Rapporten ska visa hur studenten har gått tillväga och resonerat kring de val som funnits. Varför genomfördes arbetet på detta sätt? Arbetet ska reflektera över dessa aspekter. Även om ett arbete t.ex. har liten eller ingen inverkan på en ekologiskt hållbar utveckling så ska studenten visa att studenten har funderat på detta. Samarbetet med universitetshandledaren kan bedömas, men övriga samarbeten får försöka bedömas från rapporten och eventuellt via muntliga diskussioner. Hur fungerar samarbetet med? Rapporten bedöms som helhet. Den är upplagd på rätt sätt enligt de direktiv som studenten fått 19

20 visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta ingenjörsmässiga, samhälleliga och etiska aspekter visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap Värderingsförmåga och förhållningssätt: Projektrapporten kontrolleras på dessa punkter. Har studenten, förutom ingenjörsmässiga/tekniska aspekter också funderat på arbetets sammanhang i relation till samhälle och etik? Saknas detta perspektiv får student revidera sin rapport. Rapporten ska innehålla en diskussionsdel med reflektioner över projektarbetet, inte minst ska studenten reflektera över vilken ytterligare kunskap som skulle behövas för att göra ett bättre eller mer utvidgat jobb. Moment 3, Slutrapport och Redovisning 2 hp Färdighet och förmåga: visa förmåga att logiskt och systematiskt beskriva resultatet av ett genomfört projekt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta ingenjörsmässiga, samhälleliga och etiska aspekter visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap Den muntliga presentationen värderas utifrån denna aspekt. Rapporten har i detta skede redan värderats. Värderingsförmåga och förhållningssätt: Den muntliga presentationen värderas utifrån denna aspekt. Rapporten har i detta skede redan värderats. Den muntliga presentationen värderas utifrån denna aspekt. Rapporten har i detta skede redan värderats Sammanfattande värdering * 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 4 Det finns belägg för att lämpliga examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser 2 Det finns en plan för att utveckla kunnandet kring examination samt för att stimulera examination med lämpliga och varierade former 1 Behovet att förbättra lärande kring olika bedömningsmetoder erkänns och benchmarking av deras nuvarande användning pågår. 0 Examinationsmetoderna är otillräckliga och ibland olämpliga. 20

21 11.7 Belägg för sammanfattande värdering* Kursernas examinationsmetoder redovisas i nedanstående tabell. Examination kan vara baserad på ett eller flera av följande metoder, se tabell 12: (T) Skriftlig tentamen 20 tillfällen, (L) Laborationer eller liknande 14 tillfällen, (P) Projektarbete 11 tillfällen, (R) Rapporter, skriftlig 23 tillfällen, (M) Muntlig redovisning 23 tillfällen, (K) Kontinuerlig examination 5 tillfällen. Tabell 12. Förekomst av olika examinationsformer på programmets kurser. År 1 Kurs T L P R M K Inledande ingenjörskurs i Energiteknik x x x x Algebra för ingenjörer x Energiteknik 1 för energiingenjörer x x x x x Analys för ingenjörer x Energi och Miljö x x x x Elkraft x x x x Energiteknik 2 för energiingenjörer x x x x År 2 Styr och Reglerteknik x x x x Introduktion till ingenjörsarbete x x x x Miljökunskap med inriktning mot energiteknik x x x x Energiteknisk biologi x x x Tillämpad mätteknik x x x x Projektledning 1 x x x x Uthållig energiteknik x x x x Värme och ventilationsteknik x x x x Förbränningsteknik x x x x År 3 Allmän miljökunskap x x x x Vindkraftteknik x x x x Elektriska maskiner x x x x Bioenergi x x x x Projektering av VVS-system x x x x Elnät x x x x Teknik för hållbar utveckling x x x Förbränningskemi x x x x Energieffektivisering x x x x Examensarbete i Energiteknik x x x 21

22 Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck och studentflöden Uppföljning av söktryck Antalet studenter under första veckan ht-14 var 41, varav 6 kvinnor. För årets kull, ht-15, var det 30 varav 3 kvinnor, efter första kursen hade en manlig student bytt program. Antal förstahandssökande de tre sista åren visas i tabell 13. Tabell 13. De tre sista årens söksiffror, förstahandsval. Antal förstahandssökande Totalt Rekrytering och sökmönster För det två senaste åren så har ca hälften av de nya studenterna varit relativt lokala, och resterande del från hela landet dock med en viss övervikt till norrlandslänen Retention, avhopp och avhoppsanalys Hur förändras antalet programstudenter sett över programmet? Normalt sett så är det ett par studenter som av olika anledningar lämnar programmet under de första veckorna, samtidigt som det ofta tillkommer någon eller några som valt att hoppa av civilingenjörsprogrammet i energiteknik redan från start, eller efter första året. Under senare del av programmet, efter ett par terminer, är det som regel endast ett fåtal avhopp. Företrädesvis så handlar det om studenter som redan fått jobb, ofta via sitt examensarbete, och sedan inte prioriterar att göra den sista revisionen av examensrapporten för att få den godkänd och därmed kunna ansöka om examen. Hur många avhopp/påhopp sker? Ett fåtal avhopp sker under år 1 och 2. Dessa avhopp sker vanligtvis under ht år 1. Dessa platser fylls oftast på av antagning under senare del av program. Tappet sker i stort sett under sista terminen när studenterna får jobb/gör examensarbete och inte riktigt orkar fullfölja så att examen kan tas ut. Varför väljer studenter att lämna programmet? Vet ej, ingen enkät genomförs. Varför söka sig senare del av programmet? Svårigheten att ta sig in på programmet gör att ett antal studenter läser de kurser som kan läsas fristående för att kunna söka senare del av program om/när ett avhopp sker. Ett alternativ till att ta sig in bakvägen. Det förkommer också att studenter på Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik hoppar av och ansluter till år 1 på Högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik. 22

23 Hur stor andelen av de som lämnar programmet gör det via formella avhopp? Enstaka. De flesta lämnar av orsaker som nämnts tidigare. Hur många försvinner bara? De flesta som lämnar programmet försvinner bara, ytterst få hör av sig och lämnar besked/återbud. Till vilka program går de som lämnar programmet? Troligen andra högskoleprogram, och i enstaka fall till civilingenjörsprogram. Det finns för lite statistik för att kunna dra några slutsatser av detta Studentprestation på baskurser Normal genomströmning på baskurserna är % vid första examinationstillfället. Via omtentamen och kompletteringar så är genomströmningen nära 100 %. Få studenter slutar för att de får en alltför stor mängd icke avklarade kurser. Tidigare år var kombinationen av kurser i matematik och termodynamik under första terminen sannolikt orsak till avhopp. Detta är dock sedan ett par år förändrat genom omläggning av schema Sammanfattande analys * 5 Programutvärderingsmetodiken i sig utsätts för systematisk och kontinuerlig utveckling baserad data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder 4 Programutvärdering genomförs regelbundet och är ett kraftfullt verktyg för att utveckla programmet och processen inkluderar representanter för programmets viktigaste intressenter. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter. 2 En programutvärderingsplan existerar. 1 Behovet av programutvärdering har uppmärksammats och man arbetar med att utarbeta metoder för att starta en utvärderingsprocess. 0 Programutvärderingen är otillräcklig, inkonsekvens eller ickeexisterande 12.9 Belägg för sammanfattande värdering* Detta är ett område där dokumentation saknas sedan flera år. Omfattande förändringar i blockschemat och kursutbud har dock skett. Området har säkert behandlats och diskuterats, men mer på muntlig basis under diverse möten. Utrymme för förbättringar finns. 23

24 Kapitel 2. Sammanfattande verksamhetsanalys I denna del sammanfattas och analyseras självskattningarna för de tolv principerna med tillhörande belägg och en långsiktig (2-3 år) verksamhet för hur identifierade brister ska åtgärdas presenteras, se tabell 14. Särskild vikt läggs vid att analysera vilka brister som ligger utanför programmets direkta kontroll och som måste hanteras på central fakultetsnivå. Tabell 14. Sammanfattning av självskattningen av principerna med kortfattade belägg. Princip Nivå Belägg Problemområden och föreslagna åtgärder Princip 1, läggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen 4 Programmet har mål och vision som är förankrade hos studenter, lärare och näringsliv. Programmet utbildar studenter som är mycket eftertraktade av näringslivet. 3 Lärmål för personliga och professionella kunskaper och färdigheter överensstämmer med utbildningsprogrammets övergripande mål. 4 I de flesta av programmets kurser vävs lärandet av generiska färdigheter ihop med lärandet av tekniska ämnesfärdigheter. Kursmatrisen, tabell 5, visar progression i programmets kurser. Studenterna är nöjda med programupplägget och förstår kursernas roll i helheten. 4 Programmets introduktionskurs introducerar programmet, yrkesrollen, generiska färdigheter och det lokala näringslivet och vi kan visa att studenterna tillgodogör sig denna information och kunskap. Inga uppenbara problemområden i nuläget. Lärmålen och FSR i kursplanerna ses över i samband med förändringsarbeten och omskrivning av kursplaner enligt den nya mallen. De sista årens förändringar och omstrukturering av programmet har medfört viss otydlighet i blockschemat, men detta klingar ut under det aktuella läsåret. Kursen har omstrukturerats till det bättre och har inga uppenbara problemområden i nuläget. 24

25 Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, CDIO-stödjande lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva och undersökande undervisningsoch lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 4 Programmet har ett flertal kurser som med progression låter studenterna utveckla sin förmåga att utveckla tekniska lösningar och sin ingenjörsfärdighet. Examensarbetena har stort fokus på teknikutveckling och utförs till stor andel på företag. 4 De flesta av programmets kurser bedrivs i traditionellt format med föreläsningar och laborationer. Studenterna har dygnet runt tillgång till moderna datorlabb med moderna datorer utrustade med nödvändig mjukvara. 3 Programmet innehåller integrerade lärmoment som leder till förvärvandet av såväl ämneskunskaper som personliga och professionella färdigheter. 3 Många av kurserna på programmet har en traditionell utformning med föreläsning och laborationer, men på vissa kurser förekommer moment där studenterna i större grad själva, enskilt eller i grupp, står för kunskapsinhämtandet. 5 Lärarna på programmet är allmänt ämnesmässigt kompetenta med ämnesspets på de avancerade kurserna. Vi har belägg för att de har insikt i studenternas framtida profession och är kompetenta vad gäller ingenjörsfärdigheter och teknikutveckling. Vi har också belägg för att studenterna upplever lärarna kompetenta, se punkt 9.5. Inga uppenbara problemområden i nuläget. Förutom nämnda datorlabb mm, så har Ljusgården i Teknikhuset fått en ansiktslyftning under 2015 i syfte att förbättra studiemiljön. Inga uppenbara problemområden i nuläget. Några lärare har utifrån egna initiativ använt nya pedagogiska undervisningsmetoder vilka utvärderas. Inom ämnesområdet Energiteknik finns forskning inom såväl energieffektivisering av byggnader och förbränningsteknik. 25

26 Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12 Utvärdering av CDIO-program 3 Det finns starka belägg för att lärarna på programmet överlag har tillräcklig pedagogisk färdighet och erfarenhet för att undervisa och examinera kurserna på ett tillfredsställande sätt. 4 Vi har genomarbetade kriterier för bedömning av examensarbeten och belägg för en varierad och anpassad examination på de flesta av programmets baskurser. 4 Vi har ett systematiskt kvalitetssystem som regelbundet genomlyser programmet från en rad olika perspektiv. I detta arbete tas programmets intressenters intressen tillvara. Programmet vill på alla sätt hjälpa och stödja de lärare som siktar mot pedagogisk meritering och gå mot att bli meriterade och excellenta lärare. Processen för examination av examensarbeten har stärkts de sista åren, bland annat genom att säkerställa samsyn för alla handledare. Inga uppenbara problemområden i nuläget. De 12 principerna för Högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik, se figur Figur 1. Rosdiagram för hur de 12 principerna bedömts. 26

27 Kapitel 3. Verksamhetsplan Under 2014 har hanteringen av processen kring examensarbeten förändrats rent praktiskt via web-plattform. En workshop vt-15 och möten har hållits för att öka samsynen mellan alla olika handledare för att få en mer lik och ökad nivå på examensarbetena. Resultatet av detta arbete har fallit väl ut, men hanteringen kring examensarbeten i plattformen Moodle 2 kan förbättras och förenklas, ett arbete som påbörjats. Den forskningsingenjör som var knuten till utbildningarna i Energiteknik och Byggteknik slutade inför terminsstarten ht-15. I den tjänsten låg ansvar för laborationslokaler, teknikutveckling i laborationslokalerna och utvecklig av nya laborationer. Det är viktigt att detta arbete kan fortskrida, ett arbete som institutionens tekniker delvis kan ta över. 27