Riktlinjer för examensarbeten. Tekniska högskolans ingenjörsutbildningar

Transkript

1 Riktlinjer för examensarbeten Tekniska högskolans ingenjörsutbildningar

2 Riktlinjer för Tekniska högskolans examensarbeten Vid tekniska högskolan vid Umeå universitet finns ingenjörsutbildningar inom ett stort antal teknikområden på både högskoleingenjörsnivå och civilingenjörsnivå. Alla högskoleingenjörer och civilingenjörer skall utföra ett självständigt arbete som skall innehålla en fördjupning inom teknikområdet (ett så kallat examensarbete). För högskoleingenjörer omfattar arbetet ½ termin och för civilingenjörer omfattar arbetet en termin. Förutom att prestera ett självständigt arbete är det ett viktigt syfte med examensarbetet att studenten ges möjlighet att ta ett steg in i arbetslivet under realistiska former. För ett examensarbete finns en uppdragsgivare och det kan genomföras vid företag eller organisationer utanför universitetet eller i organisationer/forskargrupper inom universitetet. Examensarbetet kan genomföras inom eller utom landet. I skriften nedan används ordet Företag som gemensam benämning på det ställe där examensarbetet utförs. Ett examensarbete skall i normalfallet utföras i slutet av utbildningen och utgöra en fördjupning inom det valda teknikområdet. Syftet med riktlinjerna Syftet med denna skrift är att utgöra ett policydokument för olika intressenters roll och ansvar när det gäller genomförande av ett examensarbete. Detta dokument skall ligga till grund för den information som ges till handledare, examinatorer samt studenter. Tekniska högskolans roll Tekniska högskolans styrelse fastställer på delegation från fakultetsnämnden kursplaner för samtliga examensarbeten inom det tekniska utbildningsområdet. Tekniska högskolans styrelse fastställer på eget initiativ riktlinjer för examensarbetens genomförande. Kursgivande institutions roll Ett examensarbete är en kurs för vilken det finns en ansvarig institution. Det är institutionens ansvar att informera studenterna om examensarbetets genomförande liksom att registrera studenterna samt rapportera studenternas resultat.

3 I samverkan med programansvarig och programråd tar institutionen fram förslag till kursplan för examensarbetet inom aktuellt program. Institutionen utser också kursansvarig, universitetshandledare och examinator. Det är institutionens ansvar att se till att examinationen följer kursplanen. Företagets roll Företagets roll är att fungera som värd för studenten under det självständiga arbetet. Detta innebär i normalfallet att företaget tillhandahåller idéer om lämpligt projekt samt att det på företaget finns en företagshandledare som kan fungera som stödperson till studenten under det löpande arbetet. Lämpliga resurser för arbetets genomförande såsom behövlig utrustning, material, dator samt arbetsplats bör ställas till förfogande av företaget. Eventuell ersättning till studenten ligger utanför universitets ansvar och intresseområde och regleras i avtal mellan student och företag innan arbetet påbörjas. Från tekniska högskolan utgår ingen ersättning till företaget eller studenten. Företagshandledarens roll Som företagshandledare ansvarar man för att introducera studenten till den nya miljön, se till att studenten har en arbetsplats och adekvata hjälpmedel. Företagshandledaren utgör den dagliga kontakten och stödet för studenten under arbetets gång. Till företagshandledaren kan studenten vända sig med frågor av både praktisk och teoretisk natur. Innan examensarbetet påbörjas skall en projektplan, innehållande tidsplan för arbetet, tas fram i samarbete mellan handledare, kursansvarig och student. Innan arbetet påbörjas skall projektplanen godkännas av kursansvarig. Om företagshandledaren märker att studenten kommer efter i planeringen bör detta lyftas till diskussion i första hand med studenten. Om problemet med att hålla plan-eringen kvarstår skall man även ta kontakt med universitetshandledaren. Som företagshandledare skall man läsa igenom rapporten och ge feedback.

4 Universitetshandledarens roll Universitetshandledaren deltar i arbetet med projektplanens utformning. Universitetshandledaren har främst ett ansvar att ge vetenskaplig handledning. Universitetshandledaren har också ansvaret att granska den skriftliga rapporten och ge vägledning inför den muntliga redovisningen. Det är också universitetshandledarens roll att handleda i opponering om ett sådant system används. Universitetshandledare ska ha återkommande kontakt med studenten och företagshandledaren. Universitetshandledare och företagshandledare kan vara samma person om arbetet genomförs inom universitetet. Studentens roll Studenten ansvarar för arbetets genomförande. Detta innefattar att, i samarbete med företagshandledare och kursansvarig, upprätta en projektplan innan examensarbetet påbörjas. Studenten skall självständigt dokumentera arbetet och resultaten och presentera dessa dels i en skriftlig rapport och dels muntligt vid ett offentligt seminarium. Studenten sörjer för att en tillräcklig vetenskaplig bakgrund till arbetet ges. Studenten kan också själv e-publicera sitt examensarbeten via Universitetsbiblioteket för att på så sätt öka tillgängligheten, se Formen på rapporten och presentationen skall följa de riktlinjer som kursansvarig institution gett. Studenten skall säkerställa att innehållet i såväl rapport som muntlig presentation inte bryter mot vad som avtalats med företaget vad gäller sekretess. Studenten förväntas fortlöpande rapportera om projektets framskridande till handledarna och speciellt påpeka om det visar sig att den fastställda projektplanen eller tidsplanen inte kan följas. Studenten ansvarar för att projektet genomförs och redovisas enligt höga etiska normer, att källor redovisas, att resultat inte tillkommit på tvivelaktiga etiska grunder etc. Studenten förväntas följa rådande företags-/institutionskultur vad gäller arbetstider, närvaro på arbetsplatsen etc. om inte annat överenskommits mellan student och företagshandledare.

5 Examinatorns roll Examinatorns huvudsakliga uppgift är att examinera arbetet med betyget godkänd eller underkänd. Examinationen skall baseras på kursplanens förväntade studieresultat, arbetsprocessen, arbetets innehåll samt den muntliga och skriftliga rapporteringen. Examinator och handledare får inte vara samma person. Däremot kan examinator och kursansvarig vara samma person. Examinatorn utses av institutionsstyrelsen. Programansvariges roll Den programansvarige har till uppgift att organisera hela utbildningsprogrammet både tidsmässigt och innehållsmässigt och ansvara för programmets kvalitetsarbete. Till sitt stöd har programansvarig ett programråd bestående av lärare, studenter och externa ledamöter. Programansvarig ska hålla sig informerad om vilka examensarbeten som genomförs av programstudenterna. Nomineringar av examensarbeten till olika tävlingar etc. skall göras av den programansvarige. Programansvarig och kursansvarig för examensarbetet bör vara samma person. Kursansvariges roll Kursansvarig ansvarar för administrationen av examensarbetet och godkänner examensarbetets projektplan i samarbete med både student och handledare. Kursansvarig utser universitetshandledare. Sekretess och försäkringsfrågor Studenter ingår inte i ett anställningsförhållande med högskola/universitet och innehar därmed själva rätten till sina resultat. Vill Umeå universitet publicera eller på annat sätt nyttja studenters arbeten kan detta alltså endast ske under förutsättning att studenten samtycker därtill. Äganderätten till framtaget system, produkt, processer etc., bör därför regleras i avtal mellan student och företag innan arbetet påbörjas. Det är företagets ansvar att säkerställa att sådana avtal ingås. Särskilda förhållanden gäller studenters examensarbeten som görs vid företag under ledning av såväl högskola som företag. I sådana fall kan oklarhet råda huruvida ensamrätten tillhör studenten eller tillfaller företaget. Den avgörande

6 frågan är om studenten kan betraktas som arbetstagare eller inte hos företaget vilket är en fråga som måste avgöras från fall till fall med beaktande av samtliga omständigheter. I normalfallet är examensarbetsrapporten en offentlig handling. Det är dock möjligt att sekretessbelägga hela eller delar av denna. Ett villkor är emellertid att den rapport som skall examineras i sig ska vara tillräcklig för att examinatorn skall kunna bedöma arbetet som godkänt. I undantagsfall kan hela examensarbetet sekretessbeläggas och då måste examinatorn skriva på ett sekretessavtal för att kunna ta del av och bedöma rapporten. I förekommande fall måste sekretessavtal även undertecknas av universitets-handledaren. För ett helt sekretessbelagt arbete är det inte möjligt att ha ett offentligt seminarium, men arbetet skall ändå presenteras muntligt för examinatorn och eventuellt handledare. Det är viktigt att eventuella avtal om sekretess finns tillgängliga innan projektet påbörjas. Studenten omfattas av kammarkollegiets personskadeförsäkring: Personskadeförsäkringen för studenter Denna försäkring gäller för studenter och doktorander vid de statliga högskolorna. Försäkringen motsvarar arbetsskadeförsäkringens olycksfallsskydd. Den gäller i Sverige och omfattar olycksfall under skoltid och under färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. Den omfattar även vissa speciella fall av sjukdom genom smitta, t.ex. när sjukdomen har ådragits vid sysselsättning i laboratorium där arbete med smittämnet bedrivs. Den är för högskolornas räkning tecknad av CSN. CSN fakturerar årligen respektive högskola för högskolans del av årspremien baserat på antalet helårsstuderande enligt högskolans årsredovisning. Statens försäkring vid utbildning utomlands Försäkringen gäller vid studier eller praktik utomlands. Den ger dels ett personskadeskydd som motsvarar skyddet enligt den generella studentförsäkringen i Sverige, dels ett reseförsäkringsskydd. Skyddet gäller i båda delarna dygnet runt. Försäkringen är tecknad av respektive högskola som en samlingsförsäkring. Den gäller för samtliga högskolans studenter som studerar eller praktiserar utomlands enligt en överenskommelse om utbyte eller mottagande mellan högskolan och ett utländskt lärosäte, företag eller annan inrättning som tar emot studenten. Försäkringsskyddet gäller under vistelsen i studielandet samt under direkt resa mellan detta land och Sverige. För studenter som inte omfattas av samlingsförsäkringen kan högskolan teckna enskilda försäkringar. För detaljer se:

7 Det är studenten som äger rätten till de resultat som han eller hon kommer fram till såvida inte företaget och studenten reglerar detta i ett särskilt avtal.

8 Arbetsgången Det exakta upplägget för arbetsgången kring ett självständigt arbete varierar mellan ingenjörsprogrammen, men ett typfall kan vara följande: Företaget formulerar en idé kring ett lämpligt examensarbete och presenterar detta i något forum för studenter. En student finner idén intressant och kontaktar företaget. En student kan också identifiera ett företag som föreslår ett examensarbete. Alternativt har en student en egen idé till ett självständigt arbete och finner själv ett företag som är intresserad av idén. Studenten kontaktar aktuell kursansvarig med ett utkast till projektplan. En universitetshandledare utses av kursansvarig. Företaget där examensarbetet skall genomföras utser företagshandledare. I samarbete med handledare och kursansvarig skriver studenten färdigt projektplanen som fastställs av kursansvarig före examensarbetet påbörjas. Kursansvarig registrerar studenten och examensarbetet påbörjas Studenten har regelbunden kontakt med universitetshandledaren och företagshandledaren. När både universitetshandledaren och företagshandledaren eller studenten, med utgångspunkt i projektplanen och de mål för arbetet som sattes upp där, anser att arbetet är slutfört kontaktas kursansvarig som anger tid för presentation av examensarbetet. Arbetet presenteras vid ett offentligt seminarium vid universitetet och om så önskas vid det företag där arbetet utförts. Den skriftliga rapporten färdigställs med hänsyn tagen till de synpunkter som framkommit under presentationen. Examinatorn ger examensarbetet helhetsbetyget godkänd eller underkänd. I händelse av underkänt betyg har studenten möjlighet att komplettera arbetet, i enlighet med universitetets regelsamling för utbildning, för att erhålla betyget godkänd. Den skriftliga rapporten trycks och publiceras i enlighet med institutionens rutiner. Studenter kan själva e-publicera sina examensarbeten på Universitetsbibliotekets hemsida

9 Arbetets karaktär Examensarbetet omfattar 15 hp (ca 10 veckors heltidsarbete) för högskoleingenjörer och 30 hp (ca 20 veckor) för civilingenjörer. I examensarbetet inkluderas tid för rapportskrivande och förberedande av redovisning. Karaktären på självständiga arbeten varierar beroende på om det utförs inom ramen för ett högskoleingenjörsprogram eller ett civilingenjörsprogram. För båda typer av ingenjörer innebär detta att studenten självständigt skall hantera frågeställningar, samt planera och genomföra uppgifter. För högskoleingenjörer specifikt betyder detta att fokus skall ligga på att analysera och utvärdera tekniska lösningar samt utforma och hantera produkter, processer och system. För civilingenjörer innebär detta att fokus skall ligga på att skapa och analysera, delta i forsknings/utvecklingsarbete, integrera kunskap samt utveckla och utforma produkter, processer och system. För civilingenjörer gäller också att kravet på att väsentligt fördjupade kunskaper inom ett teknikområde skall genomsyra arbetet. Examensarbetet utgör ett självständigt arbete vilket betyder att den skriftliga rapport-en skall författas självständigt och beskriva studentens insats. I undantagsfall kan en rapport författas av två studenter men då skall det tydligt framgå de enskilda studenternas insatser i både arbete och rapportskrivning. För ett examensarbete som inte slutförts inom 12 månader från arbetets start, av orsaker som inte är föranledda av universitetet eller företaget, har universitetet och företaget ingen skyldighet att fullfölja handledning. Undantag från detta görs vid sjukdom eller annan orsak som inte studenten kan påverka och som medför att examensarbetet inte kan slutföras inom 12 månader. Programansvariga för ingenjörsprogrammen På tekniska högskolans hemsida kan man hitta information om vilka som ansvarar för de olika ingenjörsprogrammen:

10 Högskoleingenjör kontra civilingenjör Det kan vara svårt att avgöra om ett tänkt självständigt arbete bör utföras av en blivande högskoleingenjör eller civilingenjör. Därför har vi här sammanställt en lista på de kompetenser de blivande ingenjörerna skall ha baserat på högskoleförordningen 1993:100 (uppdaterad till och med SFS 2007:151). Dessa kompetenser är grupperade i kunskap, färdighet och värderingar. Ämnesindelningen kan även det vara ett problem, men här är det svårare att ge korta riktlinjer och man rekommenderas kontakta programansvariga nedan för diskussion. Högskoleingenjör visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, och visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Civilingenjör visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, och visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,

11 visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, Färdighet och förmåga (forts.) visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

12 Tekniska högskolans ingenjörsutbildningar Civilingenjörsprogram Bioteknik Energiteknik Industriell ekonomi Interaktion och design Teknisk datavetenskap Teknisk fysik Teknisk kemi Öppen ingång Högskoleingenjörsprogram Byggteknik Energiteknik Ingenjörsutbildning online Maskinteknik Tillämpad elektronik Tekniska högskolan Umeå Telefon