Programanalys Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik

Transkript

1 Programanalys 2015 Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 1

2 Innehållsförteckning Kapitel 1 3 Inledning 3 Princip 1: Grundläggande filosofi 5 Princip 2: Lärandemål 7 Princip 3: Programupplägg 10 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 13 Princip 11: Examination 15 Princip 12: Programuppföljning 19 Kapitel 2 * Sammanfattning och analys av de 12 principerna 21 Kapitel 3 * Aktivitetsplan för Bilaga 1 Fullständig programmatris Programanalysen 2015 är inriktad mot följande två fokusområden: 1) översyn av ämnesmässig målsättning med programmet, översyn av programmets lokala mål 2) översyn av programkurser och styrdokument vad gäller examination samt konstruktiv länkning kursmål genomförande examination. Dessa två fokusområden berör främst principerna 1-4 samt Övriga principer har därför inte behandlats särskilt i årets programanalys. Självskattning och reflektion över samtliga principer finns dock i sammanfattningen, kapitel 2. Observera att fullständig programmatris återfinns i bilaga 1. Analys av programmatris finns under avsnitt 3.5, sid. 12 2

3 Kapitel 1 Inledning 0.1. Formalia Programanalys/verksamhetsbeskrivning för högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik (180 hp) Analysen är upprättad av Staffan Schedin, programansvarig. Innehållet i detta dokument har presenterats och diskuterats vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik under oktober 2015, samt i programrådet. 0.2 Programmets stödfunktioner * Programmets studenter finns representerade i ett programråd, som tillsammans med representanter för lärargruppen och näringslivsrepresentant träffas ca två gånger/år. Samtliga programrådsmöten protokollförs med närvarolista. Till programmets stödfunktion hör också programstudievägledare. Goda informella kontaktytor finns till lärargruppen inom institutionen. Samtliga intressenters åsikter beaktas i beslut/diskussioner som rör programmet. Lärargruppens åsikter väger tyngst. 0.3 Internationalisering * Internationaliseringen är svag på programmet. Fler maskinteknikstudenter, inresande och utresande, bör uppmuntras att utnyttja universitetets internationaliseringsavtal. Senast någon student inom avtal fanns registrerad på programmet var Martin Sandkvist, Inha University, Sydkorea, ht Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * Här analyseras och kommenteras hur stor andel HST på avancerad nivå en typisk programstudent läser. Med andel menas (HP avancerad) / (total HP). Programmet utgörs per definition av kurser inom grundnivå (treårigt program). En valbar kurs på avancerad nivå, Finita Element Metoden i maskinteknik, 15 hp, ges erbjuds år 3. (15/180 hp = 8 %). Syftet med den kursen är även att den kan ingå i en ettårig magisterpåbyggnad. 3

4 0.5 Genomströmning * Här analyseras och kommenteras data för hur stor andel av programstudenterna som tar examen samt studietidens längd. Kull Antal Avhopp Avhopp Avhopp Antal Antal Andel reg. termin 1 år 2 (m/k) student- utfärd- examina (m/k) (m/k) (m/k) er på ade exa- (%) program- mina met (m/k) (m/k) /3 0/0 3/1 3/1 23/2 17/2 76 % /1 4/0 2/1 6/1 32/1 25/1 79 % /2 4/0 1/0 5/0 30/2 20/0 62 % /1 0/0 0/0 0/0 26/1 17/1 67 % /5 4/1 1/0 5/1 26/5 14/4 58 % /2 2/0-2/0 37/ /1 4/0-4/0 35/ /1 1/0 1/0 34/1 Andelen av studenterna som tar ut examen uppgår till 60-70% ca ett år efter nominell studietid. Exempelvis har 63 % av studenterna som antogs ht-10 erhållit examen vt-15. Bland studenterna som antogs ht-12 har 58 % tagit ut examen inom nominell studietid (vt-15). Den siffran förväntas stiga procentenheter under närmaste året. Det långsiktiga målet är att andelen examina skall uppgå till minst 80 %, 4

5 Princip 1: Grundläggande filosofi 1.1 Kort beskrivning av programmet och dess utformning Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik, 180 hp, vid Umeå universitet är en bred ingenjörsutbildning i maskinteknik anpassad efter industrins krav. Programmet ger studenterna bred kompetens inom det maskintekniska området, vilket omfattar processen från planläggning och utveckling till beräkning, dimensionering och framtagning av tekniska produkter och systemlösningar. Programmet ges vid campus Umeå universitet och i flera av programkurserna ingår, förutom grundläggande teori, även praktiska hands-on moment. Projektoch grupparbeten ingår i ca 2/3 av de relevanta kurserna på programmet. Programmets innehåll och uppbyggnad överensstämmer relativt väl med den internationella CDIO-modellen för ingenjörsutbildning ( 1.2 Vision, långsiktiga mätbara mål Utbildningen ska ge studenterna ett brett kunnande inom maskinteknikområdet. Ett viktigt långsiktigt mål är att ge studenterna goda förutsättningar att utforma och utvärdera tekniska produkter, processer och system. Programmet blir på detta sätt relevant för näringsliv/industri. Efter examen ska våra examinerade ingenjörer kunna arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som medarbetare eller projektledare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket innebär krav på en god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till teknikutvecklingen i samhället. 1.3 Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik täcker ett brett kunskapsområde. Utbildningen ger dels grundläggande kunskaper i matematik och tekniska ämnen inom det maskintekniska området och dels träning i allmänna ingenjörsfärdigheter såsom problemlösning, muntlig och skriftlig kommunikation och projektarbete/ projektledning. Härigenom uppnår studenten goda förutsättningar att kunna inhämta nya kunskaper inom området och tillämpa dessa för teknisk utveckling och förnyelse. De ingenjörsmässiga färdigheterna tränas både i ämneskurserna (inom ämnesområdet maskinteknik) och i kurser inom det allmänna ingenjörsområdet. I kursplanernas målformuleringar återfinns vilka färdigheter som betonas. Där framgår även vilka aktiviteter inom kursen som tränar dessa färdigheter samt hur de examineras. Programmet ingår i ett samarbetsprojekt med företag i Örnsköldsviks- och Umeåregionen. Inom ramen för detta projekt, som utgör en modell för sk. arbetsintegrerat lärande (Co-op; co-operative education), ges studenterna på första årskursen möjlighet att ansöka om praktikplatser på de deltagande företagen. Detta innebär att studenten lovas betalt praktikarbete under två sommarferier, studieresor, förtur till projektarbeten samt examensarbeten på företagen. 5

6 Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner och räkneövningar samt genom handledning i samband med projektarbeten och laborationer. I de flesta av kurserna används IT-stöd i undervisningen. Redovisning av laborationer och projektarbeten sker både muntligt och skriftligt och är viktiga inslag i utbildningen. Den schemalagda undervisningen omfattar ca timmar per vecka. Härutöver måste man räkna med eget icke-schemalagt arbete upp till totalt motsvarande 40 timmar/vecka i normalfallet. 1.5 Sammanfattande värdering * 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 2 Det pågår ett arbete med att utveckla en samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1 Programmet känner behov att anpassa programmet till en kontext och en process att utveckla programmet i denna riktning har inletts 0 Det finns ingen samsyn kring programmets mål och sammanhang. Sammanfattande nivåbedömning: Belägg för sammanfattande värdering* Analys: Vi bedömer att programmet har en tydlig kontext vad gäller de nationella och lokala målen. Det som dock kan behöva tittas över är programmets ämnesmässiga målsättning. Utvecklingen inom exempelvis produktionsteknik sker idag snabbt. Ett exempel är additiv tillverkning och 3D-printing, som vi nuläget inte behandlar i någon större utsträckning på programmet. Det som kan behövas är därför utveckling/modernisering av vissa kurser så att vi ämnesmässigt säkerställer aktuella frågeställningar inom området. I samband med detta bör de lokala målen för utbildningen förtydligas. Sedan tidigare har vi arbetat målmedvetet med studenternas generiska färdigheter, vilka säkerställs genom moment av grupparbete, projekt, muntlig- och skriftlig framställning. Vissa punkter behöver vi dock arbeta vidare med, t ex ett genomarbetat kvalitetssystem och kompetensutveckling för lärare. 6

7 Princip 2: Lärandemål 2.1 Nationella mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, och - visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 2.2 Lokala mål Utbildningens mål är att ge en bred kompetens inom området maskinteknik. Utbildningen ska ge kunskaper om och färdigheter i konstruktions- och produktionsmetoder, med fokus på etablerad teknik för att analysera problem, göra beräkningar och välja komponenter/material för produkt- och processutveckling. Vidare är utbildningen tillämpningsnära, i direkt syfte att tillgodose behovet av ingenjörsmässig kompetens för näringsliv och samhälle. 7

8 2.2.1 Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen - visa grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik, - visa grundläggande kunskaper och färdigheter i mekanik och produktionsteknik, - visa grundläggande kunskaper om olika konstruktions- och produktionsmetoder samt principer och tillämpningar för dessa, - ha kännedom om principer för styrning, drift och underhåll av tekniska system och anläggningar, - visa förståelse för ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av produkters utformning, materialval och tillverkningsmetoder, - visa grundläggande kunskaper i projektledning samt förståelse för projektledarens roll och villkor Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen - visa färdighet att arbeta med moderna datorbaserade hjälpmedel för produkt- och processutveckling, - visa förmåga att självständigt behandla problemställningar inom teknikområdet och att inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för att lösa dessa, - visa förmåga att såväl självständigt som i samverkan med andra planera och slutföra olika typer av projekt, inom givna tids- och ekonomiska ramar, Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen - kunna bedöma produkters funktionella, prestandamässiga och miljömässiga egenskaper utifrån utformning, materialval, tillverkningsmetoder och dimensionering, visa förmåga att göra bedömning av ekonomi och affärsmässighet i en verksamhet, samt ha en entreprenöriell attityd i sitt arbete. 8

9 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 De lokala målen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget 3 Programmets mål utvecklas i samråd med programmets viktigaste intressenter inklusive lärarlaget, studenter och näringsliv. 2 En plan för att inkorporera tydliga lärmål i syfte att stärka personlig och professionell kompetens är etablerad. 1 En process har startat för att modifiera lärmålen för programmet i syfte att stärka personlig och professionell kompetens. 0 Det finns inga explicita lärmål som beskriver kunskaper, personliga och professionella färdighet eller färdigheter relaterade till produkter, processer eller systembyggande. Sammanfattande nivåbedömning: Belägg för sammanfattande värdering* Analys: Vi har kommit en bra bit på vägen. Det framgår av utbildningsplan med de lokala målen och examensbeskrivning, samt kursplaner. Som beskrivs under princip ett behöver vi titta över den ämnesmässiga målsättningen med programmet, avseende t ex nya metoder inom material- och produktionsteknik. I samband med detta arbete behöver vi eventuellt revidera de lokala målen. Vad gäller programmets viktigaste intressenter och näringslivssamverkan, har vi under 2013 infört en behovsanpassad modell för arbetsintegrerat lärande (Coop). 9

10 Princip 3: Programupplägg Här presenteras belägg för att måluppfyllnadens olika delar är väl spridda över programmets kurser så att generiska och ämnesfärdigheter blandas. Information om lärmål finns att hämta i kursplaner och kursrapporterna. 3.1 Styrdokument Examensbeskrivning fastställd : (Dnr: ) k.pdf Utbildningsplan, reviderad : (Dnr ) Föreliggande dokument, programmets verksamhetsberättelse Fakultetens kvalitetssystem Programmatris baserat på nationella mål * Nedan presenteras en sammanställning av bedömd måluppfyllelse (antal FSR) för samtliga programkurser, avseende nationella målen. Fullständiga matriser där varje lärmål är upptagna kursvis och bedömda hur de svarar mot de nationella och lokala målen återfinns i bilaga 1. Måluppfyllelse (antal FSR) Nationellt examensmål Fig. 3.1 Sammanställning av programkursernas FSR mappade mot de nationella målen. 10

11 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Genomgång av genomförda kursvärderingar tyder på att studenterna överlag är nöjda med programkurserna. Muntliga synpunkter inhämtas informellt från studenter och i samband med t ex programrådsmöten, vilket bekräftar bilden av studentnöjdhet både vad gäller kurser och programupplägg. Kursrapporter upprättas efter varje kurs, dock är flera kursrapporter under innevarande år inte fullständiga och avslutade. Detta behöver åtgärdas. I samband med UKÄ:s utvärdering 2013 genomfördes en alumnenkät avseende bland annat nöjdhet med utbildningen. På frågan Är du nöjd eller missnöjd med din utbildning svarade samtliga att de var nöjda eller mycket nöjda (14 personer svarade av totalt 24 tillfrågade). Se figuren nedan. Eftersom vi uppfattat att studentnöjdheten är och har varit god under årens lopp har återkommande enkäter inte varit någon prioriterad fråga. Vi har inte upparbetat någon rutin att genomföra årliga alumnenkäter, därför finns inte resultat från i år. Vi kommer dock att göra någon form av utvärdering senare under detta år, i samband med utvärdering av programmets Co-op aktiviteter. Fig. Resultat av alumnenkät avseende studentnöjdhet. 11

12 3.4 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om produkter, processer och system finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. Sammanfattande nivåbedömning: Analys av programmatris (bilaga 1)* Flertalet nationella mål uppvisar en god uppfyllelse förutom följande mål (nr 7, 9, 10 och 11) som enligt styrdokumenten behöver förstärkas: - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 12

13 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 4.1 Samverkan med arbetslivet Utbildningen har en relativt god koppling till det lokala näringslivet. Inslag av näringslivssamverkan finns på programmet och aktiviteterna kommer att förstärkas. Under 2013 infördes en ny samverkansmodell för arbetsintegrerat lärande (en sk. Co-op modell) på programmet. Co-op betyder co-operative education och innebär att studenter erbjuds möjlighet att genom ett arbetsintegrerat lärande göra studiebesök, projektarbeten, examensjobb och få sommarjobba på ett företag i regionen som anmält intresse att ta emot en co-op-student. Ett antal företag i närregionen (Örnsköldsvik och Umeå) är intresserade att erbjuda feriearbeten/praktik under två perioder, samt examensarbeten till våra studenter. I förslaget ingår också företagsanknutna projektarbeten, studieresor och gästföreläsningar. Upplägget förväntas bidra till positiva konsekvenser både för utbildningsprogrammet (ökad kvalitet och ökat söktryck) och för företagen (högre grad av exponering mot studenterna och möjlighet att i tidigt skede testa potentiella medarbetare) samt för studenterna (garanterade sommarjobb och arbetslivserfarenhet). Första omgången startar under våren 2013 med ca 5-10 coop platser för studenter år 1 på programmet. För närvarande omfattar samarbetet följande företag: BAE-systems, Bosch Rexroth, Sanmina-SCI, Knightec, i Örnsköldviksområdet, samt Ålö AB, Knightec, Komatsu Forest, Cranab i Umeåområdet. Vi kommer att arbeta för att samarbetet utvidgas till att omfatta fler företag. Nytt företag som kommer att ansluta till samarbetet i år är Sigma Industry North. 4.2 Kurs som introducerar studenten i yrkesrollen (introduktionskurs) Inledande kurs i maskinteknik, 7,5 hp. En studieresa genomförs till företag inom närområdet. Ingår i utbildningens nya samarbete för arbetsintegrerat lärande (coop). Genom kursen Introduktion till Ingenjörsarbete (7,5 hp) ges möjlighet till företagsbesök och projektarbete i samverkan med företag. Tidigt i programmet kommer också studenterna i kontakt med gruppövningar och projektarbeten. Studiebesök till företag inom Umeå närområdet anordnas i flera av programkurserna. 4.3 Sammanfattande värdering * 5 Studenternas bild av sin framtida yrkesroll utvärderas regelbundet och introduktionskursen samt andra moment revideras utifrån den feedback som erhålls från studenter, lärarkår och andra intressenter. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som svarar mot lärmålen i introduktionskursen 3 En kurs som introducerar den ingenjörsmässiga arbetsprocessen och som utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 2 En plan har utarbetats för att förverkliga en introduktionskurs som introducerar yrkesrollen 13

14 1 Behovet av en introduktionskurs som introducerar yrkets nyckelfärdigheter har uppmärksammats och en process har startat för att förvekliga en sådan kurs på programmet 0 Det finns ingen introduktionskurs som introducerar nyckelfärdigheter i yrket. Sammanfattande nivåbedömning: Belägg för sammanfattande värdering* Se 4.1 och 4.2 ovan. Genom Co-op samarbetet, Introduktionskursen med studieresor, företagsanknutna projektarbeten och inbjudna föreläsare på flera av programkurserna säkerställs studenternas introduktion till yrkesrollen. 14

15 Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material. Översyn av programkurserna avseende konstruktiv länkning (Constructive Alignment) kursmål (FSR) genomförande/undervisning examination Belägg för en anpassad examination År 1 År 2 År 3 Examination baserad enbart på sluttentamen och laborationer Examination baserad enbart på projektarbete Examination baserad enbart på skriftliga rapporter Kontinuerlig examination flera examinations-tillfällen under kursens gång Examination som bygger på flera väsentligen lika värda examinationsmetoder Totalt antal kurser

16 11.2 Bedömningskriterier för examensarbeten * Här redovisas vilka bedömningskriterier för examensarbete som finns samt processen kring bedömning av examensarbeten, särskild vikt läggs vid att visa hur studenterna får kännedom om kriterierna. Bedömningskriterierna för examensarbetet introduceras för studenterna i god tid före kursstart och används både av studenter, handledare och examinator under examensarbetsprocessen. Bedömningskriterier för examensarbeten FSR Bedömningskriterier (G) Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund Problemet är väl motiverat och frågeställningarna logiska Förankringen i teori och tidigare kunskap är klar och materialet tillräckligt omfattande. Visa kunskap om den valda uppgiftens tekniska och ingenjörsmässiga relevans samt om den beprövade erfarenheten inom teknikområdet Problemområdet har professionell relevans. Hänvisning till relevant källmaterial finns. Visa kännedom om aktuellt forsknings/utvecklingsarbete inom det valda teknik-området. Visa förmåga att självständigt och kreativt analysera och utvärdera tekniska lösningar De centrala teorierna, val av metoder och teknikval motiveras och beskrivs i arbetet Problemställningen är tydlig och klart formulerad utifrån arbetets mål. Analys av arbetsmetoder och arbetsresultat ingår i redovisningen. Visa förmåga att planera och genomföra uppgifter inom givna ramar Planer, arbetsmetoder och dokumentation har använts systematiskt under arbetets gång. Målen i kravspecifikationen uppfylls huvudsakligen. Visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information. Tillämpningen av den valda metoden beskrivs tydligt. De centrala begreppen är beskrivna. 16

17 Visa förmåga att utforma tekniska lösningar med hänsyn till ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling Den tekniska lösningen utformas i tillämplig omfattning med hänsynstagande till ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv, vilket framgår av dokumentationen. Visa förmåga att samarbeta med uppdragsgivare, handledare och övriga intressenter Visa förmåga att logiskt och systematiskt beskriva resultatet av ett genomfört projekt Examensarbetet har genomförts i gott samarbete med uppdragsgivare, handledare och övriga intressenter och eventuella konflikter har lösts på ett konstruktivt sätt. Redovisningen är logisk, systematisk, saklig, väl strukturerad och uppfyller för utbildningen tillämpade mallar och rutiner. Språket är i huvudsak korrekt, koncist och lättläst. Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta ingenjörsmässiga, samhälleliga och etiska aspekter Visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap Har värderat resultaten sakligt och utifrån fakta. Har visat förmåga att identifiera och inhämta de kunskaper som krävs för arbetets genomförande Sammanfattande värdering * 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 4 Det finns belägg för att lämpliga examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser 2 Det finns en plan för att utveckla kunnandet kring examination samt för att stimulera examination med lämpliga och varierade former 1 Behovet att förbättra lärande kring olika bedömningsmetoder erkänns och benchmarking av deras nuvarande användning pågår. 0 Examinationsmetoderna är otillräckliga och ibland olämpliga. Sammanfattande nivåbedömning:

18 11.3 Sammanfattande värdering och analys* Analys. Varierande och adekvata examinationsformer finns i de olika programkurserna. För examensarbetskursen finns bedömningsmallar med bedömningskriterier för varje FSR. Examinationen grundar sig på genomförandet av projektplanering (moment 1), genomförandet av projektet (moment 2), den muntliga och skriftliga redovisningen samt kollegial granskning (moment 3). Bedömningen av den skriftliga rapporten utgår från fastställda bedömningskriterier. För övriga kurser framgår inte om bedömningskriterier kopplade till FSR finns eller ej. Här behövs eventuellt en inventering av programkurserna. I första hand kurser med inslag av projektarbeten. Många av kursplanerna har formuleringar som kan uppfattas som vaga vad gäller examinationen. 18

19 Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck och studentflöden Uppföljning av söktryck Här redovisas data om de studenter som kommer till programmet. Förutom antalet kan även redovisas speciella förkunskaper som finns eller saknas. Speciellt bör redovisas: Antal förstahandssökande med könsfördelning Antal registrerade på programmet med könsfördelning Söktrycket sätts i relation till önskvärt break even, dvs hur många studenter måste antas för att det ska vara möjligt att ha ett relevant kursutbud i slutet av utbildningen, analysen bör bygga på realistiska modeller för retention och samläsning. Program Anmäl Förändring ningskod (%) Maskinteknik % 12.2 Retention, avhopp och avhoppsanalys Hur förändras antalet programstudenter sett över programmet, hur många avhopp/påhopp sker och varför väljer studenter att lämna programmet eller söka sig senare del av programmet. Hur stor andelen av de som lämnar programmet gör det via formella avhopp och hur många försvinner bara. Till vilka program går de som lämnar programmet? Kull Antal reg. (m/k) Avhopp termin 1 (m/k) Avhopp år 2 (m/k) Avhopp (m/k) /3 0/0 3/1 3/ /1 4/0 2/1 6/ /2 4/0 1/0 5/ /1 0/0 0/0 0/ /5 4/1 1/0 5/ /2 2/0-2/ /1 4/1 1/1 5/ /

20 12.3 Sammanfattande analys * 5 Programutvärderingsmetodiken i sig utsätts för systematisk och kontinuerlig utveckling baserad data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder 4 Programutvärdering genomförs regelbundet och är ett kraftfullt verktyg för att utveckla programmet och processen inkluderar representanter för programmets viktigaste intressenter. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter. 2 En programutvärderingsplan existerar. 1 Behovet av programutvärdering har uppmärksammats och man arbetar med att utarbeta metoder för att starta en utvärderingsprocess. 0 Programutvärderingen är otillräcklig, inkonsekvens eller ickeexisterande Sammanfattande nivåbedömning: Belägg för sammanfattande värdering* Analys av sökmönster, avhopp, examinationsgrad och programuppföljning genomförs årligen i samband med programanalysen. 20

21 Kapitel 2 * Sammanfattning och analys av de 12 principerna I denna del sammanfattas och analyseras självskattningarna för de tolv principerna med tillhörande belägg och en långsiktig (2-3 år) verksamhet för hur identifierade brister ska åtgärdas presenteras. Särskild vikt läggs vid att analysera vilka brister som ligger utanför programmets direkta kontroll och som måste hanteras på central fakultetsnivå. Tabell. Sammanfattning av självskattningen av principerna med kortfattade belägg. Princip Nivå Belägg Problemområden och föreslagna åtgärder Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål 3 Vi bedömer att programmet har en tydlig kontext vad gäller de nationella och lokala målen. Studenternas generiska färdigheter säkerställs genom de programkurser som innehåller moment av grupparbete, projekt, muntlig- och skriftlig framställning. Det som vi bedömer behöver tittas över är programmets ämnesmässiga målsättning. 3-4 Vi har kommit en bra bit på vägen. Det framgår av utbildningsplan med de lokala målen och examensbeskrivning, samt kursplaner, att CDIOs lärmål utgör ett viktigt inslag på programmet. Vad gäller programmets viktigaste intressenter och näringslivssamverkan, har vi under 2013 infört en behovsanpassad modell för arbetsintegrerat lärande (Co-op). Utvecklingen inom exempelvis produktionsteknik sker idag snabbt. Ett exempel är additiv tillverkning och 3D-printing, som vi nuläget inte behandlar i någon större utsträckning på programmet. Det som kan behövas är därför utveckling/modernisering av vissa kurser så att vi ämnesmässigt behandlar aktuella frågeställningar inom området. I samband med detta bör de lokala målen för utbildningen förtydligas. Som beskrivs under princip ett behöver vi titta över den ämnesmässiga målsättningen med programmet, avseende t ex nya metoder inom material- och produktionsteknik. I samband med detta arbete behöver vi eventuellt revidera de lokala målen. Vad gäller programmets viktigaste intressenter och näringslivssamverkan, har vi under 2013 infört en behovsanpassad modell för arbetsintegrerat lärande (Co-op). 21

22 Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, CDIO-stödjande lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva och undersökande undervisningsoch lärformer 3-4 Flertalet nationella mål uppvisar en god uppfyllelse förutom nr 7, 9, 10 och 11 som enligt styrdokumenten behöver förstärkas: 4 Genom Co-op samarbetet, introduktionskursen med studieresor, företagsanknutna projektarbeten och inbjudna föreläsare på flera av programkurserna säkerställs studenternas introduktion till yrkesrollen. 4 Projekt- och projektledningskurser finns definierade i utbildningsplanen. 4 Lärmiljön stödjer alla typer av hands-onaktiviteter, ingenjörsmässigt lärande och utveckling av ingenjörsmässiga färdigheter. 3-4 Projektarbeten i samverkan med företag inkluderas i några av programkurserna i samband med modellen för arbetsintegrerat lärande (Co-op). Projektarbeten, DBT-kurs, maskinteknisk fördjupning. I examenskravet ingår kurser (med förkunskapskedjor) vilka bedöms säkerställa de nationella och de lokala målen. 3-4 Inventering av programkurserna visar på att flera programkurser genomförs med inslag av aktiva- och undersökande lärandeformer. Vi påbörjar arbetet med att införa dessa i styrdokumenten. Specifika åtgärder för att stärka måluppfyllelsen pga omdömet bristande kvalitet har införts. Se bilaga 2 Åtgärdsplan. Programmatrisen har uppdaterats efter genomförda revideringar enligt åtgärdsplanen. Förstärkning och utveckling av samarbete enligt Co-op modellen om finansieringsfrågan kan lösas. För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik måste minst 15 hp vara projektkurser eller kurser som utgörs av samverkan med företag/näringsliv. 22

23 Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12 Utvärdering av CDIO-program 3 Blandade utbildningsnivåer avseende vetenskaplighet och professionskunskaper hos den undervisande personalen anses vara tillräckligt för att säkerställa målluppfyllnaden. Dock brist på undervisande personal. Mycket stor sårbarhet vid sjukdom/sjukskrivningar. 3-4 Det finns belägg för att lärarna på programmet överlag har tillräcklig pedagogisk färdighet och erfarenhet för att undervisa och examinera kurserna på ett tillfredsställande sätt. Dock brist på undervisande personal. Mycket stor sårbarhet vid sjukdom/sjukskrivningar. 3-4 Bedömningskriterier för examensarbeten introduceras för studenterna i samband med kursen Meritportfölj 7,5 hp och används både av studenter, handledare och examinator under examensarbetsprocessen. 3-4 Vi har ett systematiskt kvalitetssystem. Analys av sökmönster, avhopp, examinationsgrad och programuppföljning genomförs årligen i samband med programanalysen. Ansvaret för rekrytering och kompetensutveckling av lärare ligger på institutionen. Ansvaret för kompetensutveckling av nya lärare ligger på institutionen. Internutbildning/kompetensutveckling för handledare till examensarbeten. Varierande och adekvata examinationsformer finns i de olika programkurserna. Av tillgänglig kursdokumentation framgår dock inte om bedömningskriterier kopplade till FSR finns eller ej. Gäller i första hand projektkurser. Många av kursplanerna har otydliga formuleringar vad gäller examinationen. Beskrivningarna av hur examinationerna genomförs behöver därför förtydligas. Fakultetens kvalitetssystem. Mer återkoppling från programmets intressenter behövs. 23

24 Sammanfattning av bedömd måluppfyllelse avseende CDIOs principer Blå: Bedömning 2015 Grön: Bedömning 2014 Röd: Bedömning 2013 Princip 4 Princip Princip 2 Princip Princip 1 Princip 6 Princip 12 Princip 7 Princip 11 Princip 8 Princip 9 Princip 10 24

25 Kapitel 3 * Aktivitetsplan för 2016 I denna del identifieras aktiviteter för det kommande verksamhetsåret som programmet ska ägna sig åt. Särskild vikt läggs vid att identifiera för vilka aktiviteter särskilda medel krävs och hur dessa ska anskaffas. Det är möjligt att söka kvalitetsmedel (se särskild utlysning) för att finansiera aktiviteter. I ansökan ska hänvisning ske till programanalysen. 3.1 Prioriterade mål och strategier - aktivitetsplan 2016 a) avseende utbildning Mål 1 Översyn av programmets ämnesspecifika mål. Eventuell revidering av programmets lokala mål. Förslag till konkreta åtgärder Omvärldsanalys avseende aktuell utveckling inom material- och produktionsområdet. Vi behöver speciellt titta över området additiv tillverkning (3D-printing). Mål 2 Bedömningskriterier projektkurser. Inventering av kursplaner, speciellt avseende formuleringar om examination. Konstruktiv länkning kursmål genomförande examination. Förslag till konkreta åtgärder Översyn av formuleringarna i kursplanerna, i samarbete med kursansvariga lärare. Konstruktiv länkning kursmål genomförande examination. Mål 3 Utbildning av handledare avseende examensarbeten. Förslag till konkreta åtgärder Internutbildning/kompetensutveckling för handledare till examensarbeten. Dessa ska fungera som internutbildning av handledarna avseende process och hantering av bedömningskriterierna. I utbildningen/kompetensutvecklingen ingår också att skapa ökad samsyn kring kriterier och examensarbetets arbetsflöde mellan handledare och examinatorer. Mål 4 (står kvar sedan föregående år) Former för programvärdering Förslag till konkreta åtgärder Enkät till nyutexaminerade studenter utformas och skickas ut. 25

26 Mål 5 (står kvar sedan föregående år) Högre grad av måluppfyllelse av vissa av de nationella målen, i synnerhet värderingsmålen. Förslag till konkreta åtgärder Fortsatt arbete med översyn av kursplaner samt eventuellt revidering av utbildningens lokala mål. Mål 6 (står kvar sedan föregående år) Ökad andel kvinnliga studenter Förslag till konkreta åtgärder Översyn av rekryteringsmaterial. b) avseende samverkan Mål 1 Vidareutveckling av samverkansmodellen (Co-op modell) för arbetsintegrerat lärande. Förslag till konkreta åtgärder Fortsatt utveckling och utvidgning av samarbetet. Feriearbeten, företagsanknutna projektarbeten, studieresa med mera. OBS! Finansiering och ansvarsfördelning av drift av detta projekt är dock f.n. oklar. Mål 2 Alumniverksamhet på programnivå Förslag till konkreta åtgärder Skapa rutiner för årlig enkät och karriäruppföljning av alumner. 26