Programanalys Högskoleprogrammet till processoperatör

Transkript

1 Programanalys 2015 Högskoleprogrammet till processoperatör 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Kapitel 1 3 a) Program som vilar på teknisk- och ingenjörsvetenskaplig grund 4 Inledning 4 Princip 1: Grundläggande filosofi 6 Princip 2: Lärandemål 7 Princip 3: Programupplägg 11 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 14 Princip 5: Praktik och projektarbete 15 Princip 6: Lärmiljöer 16 Princip 7: Integrerat lärande 17 Princip 8: Aktiva lärformer 18 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 19 Princip 10: Pedagogisk färdighet 21 Princip 11: Examination 22 Princip 12: Programuppföljning 25 Kapitel 2 Sammanfattning 29 Sammanfattning 29 Kapitel 3 Aktiviteter 32 Aktiviteter 32 2

3 Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 3

4 a) Program som vilar på teknisk- och ingenjörsvetenskaplig grund Inledning 0.1. Formalia Verksamhetsberättelsen för läsåret 2014 för högskoleprogrammet till processoperatör är skriven av programansvarig. 0.2 Programmets stödfunktioner * Programmet har ett nätverk av olika företag inom processindustrin i övre Norrland knuten till sig. I nätverket avhandlas t.ex. frågor om näringslivskontakter som praktik, examensarbeten och studiebesök samt frågor om rekrytering. Detta nätverk har fysiska möten eller telefonmöten minst en gång per termin. Dessutom finns ett programråd som har möten minst en gång per läsår. Programrådet består av lärare och studenter. 0.4 Internationalisering * Programmet har hittills inte haft internationellt utbyte med in- och utresande studenter inom avtal. 0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * Eftersom programmet är tvåårigt innehåller det inga kurser på avancerad nivå. 0.6 Genomströmning * Av de 18 studenter som påbörjade sina programstudier höstterminen 2013 har 6 av dem tagit ut examen t.o.m. 30 september Genomströmningen blev ca 33 % för denna kull, se tabell 8. Studietidens längd ligger relativt nära den nominella, d.v.s. två år, för dem som avlägger examen. Det är ovanligt med studenter som tar examen efter studieuppehåll och byte av kull. 0.7 Externa examensarbeten * Samtliga av de 10 godkända examensarbetena under vårterminen 2015 var externa, se tabell 1. 4

5 Tabell 1. Godkända examensarbeten under vårterminen NAMN BERGGREN CONNY TITEL Undersökning av vilka parametrar som påverkar filtreringshastigheten av silveranodslam EKSTRÖM SARA Tvättstegsoptimering brunmassatvätten HEDKVIST VICTORIA Verkningsgrad på stripper 2 KARLSSON CHRISTOFFER Kartering av processavloppsflöden från renseri till biorening (Mapping of process wastewater flows from the wood room to biopurification) LÖFGREN MIKAEL NORBERG BERGIUS LINA NYSTRÖM DANIEL SUNDVALL PETTER WESTERLUND JENS ÅSTRÖM JOHANNA Viskositetsmätning av stärkelse (Measurement of the viscosity of starch) Sulfatmätningar i kokeriet Samband mellan lufthalter i processvattnet och dosering av skumdämparkemikalie Kontinuerliga stoftmätningar på sodapannor Kartering av råvattensystem Sammanställning och analys av underhållstoppsprocessen på PM1 och returfiberanläggningen hos Smurfit Kappa Kraftliner Piteå (Summary and analysis of the work process for planned maintenance stops at PM1 and the recycled fiber plant) 5

6 Princip 1: Grundläggande filosofi Enligt utbildningsplanen är programmets mål att ge en bred kompetens som processoperatör i en modern kemiskt eller energitekniskt anknuten industri, baserad på en hög grad av automation och fjärrkontroll. 1.5 Sammanfattande värdering * 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 2 Det pågår ett arbete med att utveckla en samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1 Programmet känner behov att anpassa programmet till en kontext och en process att utveckla programmet i denna riktning har inletts 0 Det finns ingen samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1.6 Belägg för sammanfattande värdering* Sammanfattningsvis kan sägas att programmets syfte vilket är att utbilda processoperatörer avspeglas såväl i lokala och nationella mål samt i kursernas utformning. 6

7 Princip 2: Lärandemål Programmets nationella och lokala lärandemål anges i examensbeskrivning och utbildningsplan, se även textrutorna (figurerna 1 och 2) nedan. 7

8 Nationella mål Kunskap och förståelse För högskoleexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Färdighet och förmåga För högskoleexamen skall studenten 1. visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, 2. visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och 3. visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleexamen skall studenten visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Figur 1. Programmets nationella mål enligt examensbeskrivningen och utbildningsplanen. Målen har numrerats och numreringen används i programmatrisen. 8

9 Lokala mål För högskoleexamen som processoperatör vid Umeå universitet skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som processoperatör. Kunskap och förståelse För högskoleexamen som processoperatör skall studenten 1. visa grundläggande kunskaper inom områdena kemi, energiteknik, mät- och reglersystem samt processtyrning. 2. visa grundläggande kunskaper inom områdena ledarskap och arbetsmiljö, produktions- och kvalitetsteknik samt förebyggande underhåll. 3. visa fördjupade kunskaper inom området teknisk processkemi. 4. ha förvärvat kunskapsmässiga och praktiska förutsättningar för att yrkesmässigt arbeta som processoperatör inom massa- och pappersindustrin, den processkemiska industrin, den metallurgiska industrin och den energitekniska industrin. 5. ha förvärvat de kunskaper som erfordras för vidare specialistutbildning inom sin anställning. Färdighet och förmåga För högskoleexamen som processoperatör skall studenten 1. visa färdighet att arbeta med moderna datorbaserade mät- och reglerverktyg för fjärrstyrning av kemiska, metallurgiska och energitekniska processer. 2. visa förmåga att identifiera och formulera problem samt att inhämta den kunskap som erfordras för att lösa dessa problem. 3. visa förmåga att tekniskt kunna tillämpa förvärvade teoretiska kunskaper. 4. visa förmåga att använda ett arbetssätt baserat på beprövad erfarenhet och ett vetenskapligt förhållningssätt. 5. visa förmåga att redovisa kunskaper, planer och uppnådda resultat såväl i tal som skrift. 6. visa förmåga att samverka och kommunicera med andra med samma yrkesbakgrund och personer med annan bakgrund. 7. visa förmåga att såväl självständigt som i samverkan med andra planera och slutföra olika typer av projekt. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleexamen som processoperatör skall studenten 1. visa förmåga till ett ansvarsfullt förhållningssätt med avseende på produktionens kvalitet och utrustningens förebyggande underhåll. 2. visa förmåga till ett ansvarsfullt förhållningssätt med avseende på driftparametrarnas betydelse för belastningar på den yttre miljön. 3. visa engagemang för produktions- och kvalitetshöjande projekt, samt projekt som syftar till en hållbar teknikutveckling med minimala miljöbelastningar. Figur 2. Programmets lokala mål enligt examensbeskrivningen och utbildningsplanen. Målen har numrerats och numreringen används i programmatrisen. 9

10 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 De lokala målen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget 3 Programmets mål utvecklas i samråd med programmets viktigaste intressenter inklusive lärarlaget, studenter och näringsliv. 2 En plan för att inkorporera tydliga lärmål i syfte att stärka personlig och professionell kompetens är etablerad. 1 En process har startat för att modifiera lärmålen för programmet i syfte att stärka personlig och professionell kompetens. 0 Det finns inga explicita lärmål som beskriver kunskaper, personliga och professionella färdighet eller färdigheter relaterade till produkter, processer eller systembyggande. 2.4 Belägg för sammanfattande värdering* Programmets mål finns beskrivna i programmets examensbeskrivning samt utbildningsplanen, se även ovan. Dessa övergripande mål måste brytas ned i delmål i form av förväntade studieresultat för de i programmet ingående kurserna. Programmatrisen (se princip 3 nedan) visar att kursernas mål är tillräckliga för att uppfylla programmålen. 10

11 Princip 3: Programupplägg Här presenteras belägg för att måluppfyllnadens olika delar är väl spridda över programmets kurser så att generiska och ämnesfärdigheter blandas. Information om lärmål finns att hämta i kursplaner och kursrapporterna. 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Uppfyllelse av programmets mål uppnås genom att de ingående kursernas mål (även benämnda förväntade studieresultat) tillsammans garanterar denna måluppfyllelse. I programmatrisen åskådliggörs hur programmets nationella mål kan brytas ner i mål på kursnivå, se tabellerna 2 och 3. 11

12 Tabell 2. Uppfyllelse av nationella mål för kunskap och förståelse (KF), färdighet och förmåga (FF) och värderingsförmåga och förhållningssätt (VF) enligt figur 1 för respektive kurs inom högskoleprogrammet till processoperatör under år 1. Inledande praktik är inte ett explicit examenskrav, men däremot förkunskapskrav till ett explicit examenskrav (Industriförlagd praktik och Teknisk processkemi). Kurs KF FF VF Inledande kurs 1, 2 2 Matematik 1-8 Allmän kemi ü ü ü Engelska A 1-2 Grundläggande energiteknik Tillämpad energiteknik 1-4 2, 4 Elteknik Industriförlagd praktik Tabell 3. Uppfyllelse av nationella mål för kunskap och förståelse (KF), färdighet och förmåga (FF) och värderingsförmåga och förhållningssätt (VF) enligt figur 1 för respektive kurs inom högskoleprogrammet till processoperatör under år 2. Kurs KF FF VF Teknisk processkemi Statistisk processtyrning ü ü Industriella mät- och 1- reglersystem 10 5 Förebyggande underhåll Ledarskap och arbetsmiljö 2, Produktions- och kvalitetsteknik 1, 4 7 Examensarbete för processoperatörer 1,

13 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Här redovisas sammanfattningar av kurs- och programvärderingar samt vilka slutsatser som dras av dessa. Särskilt ska progression och generiska färdigheter beaktas. Information om studentnöjdhet kan även hämtas från kursrapporterna. Kursvärderingar görs och rapporteras in via ett elektroniskt system sedan något år tillbaka. Ett utvecklingsprojekt för att förnya materialet i Teknisk processkemi har inletts efter synpunkter i kursvärderingarna. Synpunkter som kommit fram i samband med kursvärderingarna är t.ex. att studenterna föredrar kurser med någon form av träffar t.ex. via video- eller webbkonferensteknik. 3.6 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om produkter, processer och system finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller programupplägg. Utveckling av kurser, t.ex. Teknisk processkemi och Ledarskap och arbetsmiljö har skett i samarbete med programansvarig. Programmatrisen visar att kursernas förväntade studieresultat tillsammans räcker för att programmets mål ska uppnås. 13

14 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Här presenteras belägg för att studenterna tidigt ges möjlighet att tillgodogöra sig en bild av den framtida yrkesrollen. 4.3 Sammanfattande värdering * 5 Studenternas bild av sin framtida yrkesroll utvärderas regelbundet och introduktionskursen samt andra moment revideras utifrån den feedback som erhålls från studenter, lärarkår och andra intressenter. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som svarar mot lärmålen i introduktionskursen 3 En kurs som introducerar den ingenjörsmässiga arbetsprocessen och som utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 2 En plan har utarbetats för att förverkliga en introduktionskurs som introducerar yrkesrollen 1 Behovet av en introduktionskurs som introducerar yrkets nyckelfärdigheter har uppmärksammats och en process har startat för att förvekliga en sådan kurs på programmet 0 Det finns ingen introduktionskurs som introducerar nyckelfärdigheter i yrket. 4.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller introduktion till yrkesrollen. Ett av den inledande kursens mål är att studenten ska kunna redogöra för processoperatörens yrkesroll. Därför görs studiebesök hos processindustrier och kursmålet examineras med rapporter. Dessutom ingår en praktikkurs (Inledande kurs för processoperatörer) senare i utbildningen. 14

15 Princip 5: Praktik och projektarbete Här presenteras belägg för att studenten ges möjlighet att öva färdigheter inom grundfilosofin för utbildningen i rimligt realistiska situationer (Design-Build- Test - DBT). 5.3 Sammanfattande värdering* 5 De DBT-kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. 4 Det finns minst två DBT-kurser på programmet som erbjuder en tilltagande komplexitet vad gäller problemställningar och krav på ingenjörsmässighet i lösningar och det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig yrkesfärdigheter i rimlig omfattning. 3 Implementationsarbetet av DBT-kurser har börjat och det finns minst en kurs som ger DBT-erfarenheter på programmet. 2 Det finns en plan över hur kurser som ger DBT erfarenheter med progression skall inkluderas i programmet. 1 En behovsanalys indikerar möjligheterna att inkludera erfarenhet av DBT i programmets utbildningsplan. 0 Det finns ingen kurs som ger erfarenhet av DBT på programmet 5.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller praktik och projektarbete. Programmet är inte ett ingenjörsprogram och därför är DBT inte relevant i sammanhanget. Däremot ingår det en kurs med praktik samt ett examensarbete. 15

16 Princip 6: Lärmiljöer Här presenteras belägg för att det finns lärmiljöer anpassade för studenternas behov av aktiva lärformer och som ger möjlighet att utveckla nödvändiga färdigheter inom området för utbildningen. Information om lärmiljöer kan bland annat komma från studentenkäter. 6.3 Sammanfattande värdering * 5 Lärmiljön utvärderas regelbundet liksom lärmiljöns inflytande på studenternas lärande. Utvärderingsarbetet bidrar till att lärmiljön ytterligare förbättras 4 Det finns evidens för att lärmiljön stödjer alla typer av hands-onaktiviteter, ingenjörsmässigt lärande och utveckling av ingenjörsmässiga färdigheter. 3 Om så var nödvändigt, har viss förbättring av lärmiljön genomförts 2 Om behov föreligger, finns det planer för att förbättra lärmiljön i den riktning som anges nedan. 1 Vi har insett behovet av en utvecklad lärmiljö för att utveckla en ingenjörsmässig kunskaps och färdighetsutveckling. 0 Lärmiljöns utformning stödjer och uppmuntra inte utvecklandet av praktiska färdigheter, kunskap och socialt lärande 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller lärmiljöer. I alla kurser används elektroniska undervisningsplattformar. I Örnsköldsvik och Skellefteå bedrivs verksamheten i universitetets egna lokaler. I Piteå bedrivs utbildningen i studiecentrums lokaler. Studiecentrum är Piteå kommuns centrum för distansutbildningar och där finns lokaler med grupprum, skrivsalar samt lektionssalar med och utan videokonferensutrustning. Studenterna i Piteå kan även låna bärbara datorer. Utvärdering och eventuella förbättringar av lärmiljöerna görs kontinuerligt med hjälp av kursvärderingarna. 16

17 Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Här analyseras programmatrisen från princip 3. Särskilt ur perspektiven progression och spridning av måluppfyllnaden mellan kurser. Särskild vikt läggs vid att beskriva och analysera hur generiska färdigheter behandlas under utbildningen. Programmatriserna från avsnitt (princip) 3 visar att de nationella målen är uppfyllda i så motto att ingen av kolumnerna i tabellerna 2 och 3 är helt tomma. Man kan notera att framför allt examensarbetet men även praktikkursen har stor betydelse för uppfyllelsen av målen i kategorin Färdighet och förmåga. Övriga kurser är betydelsefulla för uppfyllelsen av målen i kategorin Kunskap och förståelse. 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter implementeras i hela läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och yrkesfärdigheter integreras i programmets kurser 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Av programmatrisen framgår att ämneskunskaper och yrkesfärdigheter implementeras i hela läroplanen. Redan i den inledande kursen ges insikt i yrkesrollen. I praktikkursen ges insikt i yrket och övning i vissa yrkesfärdigheter. Det avslutande examensarbetet utförs hos någon processindustri. 17

18 Princip 8: Aktiva lärformer Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder aktiva och varierande lärformer anpassade till kursernas mål. Information om lärformer finns i kursrapporterna och i viss mån i kursplaner. 8.2 Sammanfattande värdering * 5 Implementationen av de aktiva lärformerna analyseras och utvecklas regelbundet. 4 Det finns dokumenterade belägg för att aktiva lärformer används i programmets kurser 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 2 De finns en plan att på ett systematiskt sätt införa aktiva lärandeformer på programmet 1 Det finns en medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande och man diskuterar om det finns exempel på aktiva lärformer som kan utvecklas vidare på programmet 0 Det finns inga belägg för förekomsten av aktiva undervisningsformer på programmet. 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* Undervisningen sker på distans via elektroniska lärplattformar, men kompletteras med föreläsningar och räkneövningar via t.ex. videokonferens eller annan teknik. Vissa kurser är dock kompletterade med inslag av projektarbeten. I energiteknikkurserna görs en laboration hos en processindustri. Praktikkursen och examensarbetet är två kurser som inte har traditionell utformning med föreläsningar, räkneövningar och laborationer. Examensarbetet bedrivs i form av ett projekt. 18

19 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Här presenteras belägg för att den undervisande personalen har adekvat vetenskaplig kompetens och insikt i studenternas kommande yrkesroll. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter. 9.1 Belägg för allmän vetenskaplig kompetens Kurslärares akademiska examen och tjänst. Redovisa antal i kategorierna fördelade över årskurserna. Särskild vikt läggs på kursansvariga. I tabellerna 4 och 5 finns en sammanställning av de lärare som undervisade på programmet under läsåret 2013/14. Tabell 4. Undervisande lärare på årskurs 1 under läsåret 2014/15. Kurs Namn Tjänst Inledande kurs Staffan Grundberg Universitetslektor Matematik för Per-Håkan Lundow Universitetslektor processoperatörer Allmän kemi William Siljebo Universitetslektor Engelska A John Baker Universitetsadjunkt Grundläggande Anders Strömberg Forskningsingenjör energiteknik Elteknik Ville Jalkanen Universitetslektor Tabell 5. Undervisande lärare på årskurs 2 under läsåret 2014/15. Kurs Namn Tjänst Teknisk processkemi William Siljebo Universitetslektor Industriella mät- och Staffan Grundberg Universitetslektor reglersystem Statistisk processtyrning Leif Nilsson Universitetslektor Ledarskap och arbetsmiljö Produktions- och Ole Norberg Sara Mejtoft Universitetslektor Universitetsadjunkt kvalitetsteknik Examensarbete Staffan Grundberg Universitetslektor 9.2 Belägg för specifik vetenskaplig kompetens Kurslärares egen forskningserfarenhet som relaterar till den kurs de undervisar på. Särskilt viktigt för kurser på avancerad nivå. Exempelvis är kursansvarig för kursen Teknisk processkemi aktiv som forskare inom området teknisk kemi. 9.3 Belägg för insikt i studenternas framtida profession Visa på belägg att lärarna har insikt i studenternas framtida yrkesroll och därmed också vilka personliga och interpersonella färdigheter den kräver. 19

20 En systematisk genomgång av lärarnas insikter i studenternas yrkesroll saknas. Däremot har vissa lärare relevant yrkeserfarenhet. En del lärare följer med studiebesöken under den inledande kursen. 9.4 Sammanfattande värdering * 5 Lärarlagens kompetens inom personlig och interpersonella färdigheter samt för utveckling av produkter, processer och system utvärderas regelbundet och program för utbildning och erfarenhetsspridning stödjer personalens kompetensutveckling. 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga och interpersonella färdigheter samt för utveckling av produkter, processer och system. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkollektivet i utvecklingsarbete kring personliga och interpersonella färdigheter samt utveckling av produkter processer och system. 2 Om det bedömts nödvändigt, finns det en systematisk plan för utveckling av lärarlagens utveckling av personliga och interpersonella färdigheter samt för utveckling av produkter, processer och system 1 En undersökning av lärarlagets kompetens på dessa områden har genomförts 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller ämnes- och yrkeskunskaper är ej kartlagd eller utredd 9.5 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller ämnes och yrkeskunskap hos lärare. Någon systematisk undersökning av ämnes- och yrkeskunskap är inte gjord. 20

21 Princip 10: Pedagogisk färdighet Här presenteras belägg för att undervisande personal har adekvat pedagogisk kompetens. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter Sammanfattande värdering * 5 Lärarkårens kompetens kring undervisning, lärande och examination utvärderas regelbundet och det finns stöd för utveckling av dessa färdigheter om svagheter konstateras. 4 Det finns evidens för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkåren i hög grad i personalutvecklingsinitiativ kring undervisning, lärande och examination 2 Där det bedömts nödvändigt finns det en systematisk plan för kompetensutveckling vad gäller lärarnas pedagogiska och didaktiska kompetens. 1 En studie har genomförts för att analysera eventuella behov av att utveckla lärarkårens pedagogiska och didaktiska kompetens. 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller pedagogik och didaktik är ej kartlagd eller utredd 10.3 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller lärares pedagogiska färdighet. En genomgång av lärarnas pedagogiska utbildningar och meriter är inte genomförd. 21

22 Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material Bedömningskriterier för examensarbeten * Här redovisas vilka bedömningskriterier för examensarbete som finns samt processen kring bedömning av examensarbeten, särskild vikt läggs vid att visa hur studenterna får kännedom om kriterierna. Ett förslag till bedömningskriterier för examensarbeten presenteras i tabell 6. 22

23 Tabell 6. Bedömningskriterier för examensarbeten ordnande efter kursens förväntade studieresultat (FSR). FSR Bedömningskriterier tillämpa kunskaper inom det valda Den studerande ska fördjupningsområdet för att utforma tillämpa relevanta kunskaper en genomförandeplan, inkluderande från utbildningen metodval och tidsdisposition beskriva centrala teorier och begrepp hänvisa till relevant källmaterial i rapporten beskriva syfte/mål med arbetet beskriva/motivera metodvalet i rapporten genomföra, dokumentera och redovisa en individuell fördjupningsuppgift skriftligt och muntligt redovisa vunna resultat, relatera uppnådda praktiska resultat till existerande teorier inom området diskutera och värdera uppnådda resultat med avseende på antaganden och begränsningar, samt företagsekonomiska förutsättningar beskriva metoden i rapporten använda planer, arbetsmetoder och dokumentation systematiskt under arbetets gång genomföra arbetet individuellt redovisa resultaten logiskt, systematiskt, sakligt och väl strukturerat i en rapport som uppfyller utbildningens mallar och rutiner (Se checklista för rapportskrivning.) genomföra ett seminarium på ett professionellt sätt ställa praktiska resultat i samband med existerande teorier hänvisa till relevanta källor för existerande teorier diskutera och värdera resultaten med avseende på rapportens syfte och målsättning diskutera och värdera resultaten med avseende på antaganden och begränsningar diskutera och värdera resultaten ur företagsekonomiskt perspektiv i tillämplig omfattning 23

24 11.6 Sammanfattande värdering * 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 4 Det finns belägg för att lämpliga examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser 2 Det finns en plan för att utveckla kunnandet kring examination samt för att stimulera examination med lämpliga och varierade former 1 Behovet att förbättra lärande kring olika bedömningsmetoder erkänns och benchmarking av deras nuvarande användning pågår. 0 Examinationsmetoderna är otillräckliga och ibland olämpliga Belägg för sammanfattande värdering* Genom hela utbildningen används olika examinationsformer som t.ex. tentamina, rapporter och muntliga redovisningar. Ett förslag till kriterier för bedömning av examensarbeten är utarbetat. 24

25 Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck och studentflöden Uppföljning av söktryck Söktrycket de senaste tre höstterminerna finns presenterat i tabell 7. Antalet förstahandssökande hösten 2012 var 96 för att sedan sjunka till 51 och 52 höstarna 2013 respektive Antalet registrerade hösten 2013 var 18, vilket var i underkant med tanke på att av dessa fanns endast 11 kvar vid slutet av första läsåret, se tabell 8. Antalet registrerade steg till 24 hösten Tabell 7. Antal förstahandssökande och registrerade fördelade på de olika orterna. Höstterminen 2014 byttes Piteå som studieort mot Skellefteå. Termin Piteå/Skellefteå (01562) Ö-vik (01578) Förstahandssökande (kvinnor/män) Registrerade (kvinnor/män) Förstahandssökande (kvinnor/män) Registrerade (kvinnor/män) H12 58 (26/32) 14 (7/7) 38 (22/16) 16 (8/8) H13 26 (8/18) 12 (4/8) 25 (7/18) 6 (3/3) H14 31 (4/27) 17 (3/14) 21 (9/12) 7 (3/4) 12.4 Rekrytering och sökmönster Det framgår av tabell 7 att de antal som faktiskt registrerats på den inledande kursen var markant lägre än antalet förstahandssökande. Informationsmöten anordnades för att hålla upp de förstahandssökandes intresse för programmet. I juni 2014 anordnades informationsmöten i Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå och Piteå om programmet för de förstahandssökande. Som värdar för dessa möten stod nätverksindustrierna på de olika orterna. Det finns inte något tydligt mönster att de som sökt processoperatörsprogrammet också valt att söka till någon annan utbildning. Många har sökt endast till processoperatörsprogrammet på en viss ort och ibland till flera orter. De sökande är ofta bosatta på eller nära studieorten Retention, avhopp och avhoppsanalys Av tabell 8 framgår hur de olika kullarnas storlekar sjunkit med tiden. Retentionen, mätt som förhållandet mellan antalet studenter i en viss kull som tar ut examen och det initiala (vid kursstart år 1) antalet studenter i kullen, framgår av tabell 8. Att relativt fler tog ut examen vårterminen 2014 kan eventuellt hänga samman med det traineeprogram som processindustrierna satte i verket under För att bli trainee som processoperatör krävs examen från programmet. Någon systematisk undersökning av till vilka program som avhoppare eventuellt söker sig är inte genomförd. Man kan observera att 25

26 utbudet av andra högskoleprogram på studieorterna har varit tämligen begränsat. Tabell 8. Antal studenter registrerade på första respektive sista kursen under första året och sista kursen under andra året för varje kull. Dessutom anges antalet examina på programmet för varje kull. Retentionen är kvoten mellan antal examina och initiala antalet studenter i respektive kull. (Källa: Ladok) Kull Början av år 1 Slutet av år 1 Slutet av år 2 Antal examina H H H H H H Retention (%) 12.6 Studentprestation på baskurser Vilken prestation (mätt på lämpligt sätt) har studenterna på programmets baskurser. Vilka problemkurser/problemområden finns det ur ett prestationsperspektiv och vilka förklaringsmodeller är tänkbara. Genomströmningen under läsåret 2012/13 redovisas i tabell 9. Av genomströmningen att döma finns inga uppenbara flaskhalsar. 26

27 Tabell 9. Nedan presenteras prestationerna hos den kull studenter som påbörjade sina studier höstterminen Termin Kurs Antal Prestation (%) 1 5TN005 - Inledande kurs för processoperatörer (7.5 hp) EN015 - Engelska A för studerande på Processoperatörsprogrammet (6.0 hp) MA060 - Matematik för processoperatörer (7.5 hp) KE102 - Allmän kemi (12.0 hp) EN007 - Grundläggande energiteknik (6.0 hp) EN034 - Tillämpad energiteknik (6.0 hp) 9 53,7 1EN015 - Engelska A för studerande på Processoperatörsprogrammet (6.0 hp) 5TN004 - Industriförlagd praktik för processoperatörer (7.5 hp) EL133 - Elteknik (7.5 hp) 8 87,5 3 5EL135 - Industriella mät- och reglersystem (7.5 hp) 9 66,9 5MS027 - Statistisk processtyrning (7.5 hp) 9 90,37 5KE106 - Teknisk processkemi (15.0 hp) 8 112,5 4 5TN002 - Ledarskap och arbetsmiljö (7.5 hp) 9 88,89 5TN003 - Produktions- och kvalitetsteknik (7.5 hp) TN016 - Examensarbete för processoperatörer (7.5 hp)

28 12.8 Sammanfattande analys * 5 Programutvärderingsmetodiken i sig utsätts för systematisk och kontinuerlig utveckling baserad data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder 4 Programutvärdering genomförs regelbundet och är ett kraftfullt verktyg för att utveckla programmet och processen inkluderar representanter för programmets viktigaste intressenter. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter. 2 En programutvärderingsplan existerar. 1 Behovet av programutvärdering har uppmärksammats och man arbetar med att utarbeta metoder för att starta en utvärderingsprocess. 0 Programutvärderingen är otillräcklig, inkonsekvens eller ickeexisterande 12.9 Belägg för sammanfattande värdering* Kursvärderingar genomförs regelbundet och programanalyser genomförs årligen. 28

29 Kapitel 2 Sammanfattning I denna del sammanfattas och analyseras självskattningarna för de tolv principerna med tillhörande belägg och en långsiktig (2-3 år) verksamhet för hur identifierade brister ska åtgärdas presenteras. Särskild vikt läggs vid att analysera vilka brister som ligger utanför programmets direkta kontroll och som måste hanteras på central fakultetsnivå. Sammanfattning En sammanfattning av självskattningarna i föregående kapitel redovisas i tabell

30 Tabell 10. Sammanfattning av självskattningen av principerna med kortfattade belägg. Princip Nivå Belägg Problemområden och föreslagna åtgärder Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, CDIO-stödjande lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande 5 Sammanfattningsvis kan sägas att programmets syfte vilket är att utbilda processoperatörer avspeglas såväl i lokala och nationella mål samt i kursernas utformning. 4 Programmatrisen (se princip 3 nedan) visar att kursernas mål är tillräckliga för att uppfylla programmålen. 5 Utveckling av kurser, t.ex. Teknisk processkemi och Ledarskap och arbetsmiljö har skett i samarbete med programansvarig. Programmatrisen visar att kursernas förväntade studieresultat tillsammans räcker för att programmets mål ska uppnås. 4 Ett av den inledande kursens mål är att studenten ska kunna redogöra för processoperatörens yrkesroll. Därför görs studiebesök hos processindustrier och kursmålet examineras med rapporter. Dessutom ingår en praktikkurs (Inledande kurs för processoperatörer) senare i utbildningen. - Programmet är inte ett ingenjörsprogram och därför är DBT inte relevant i sammanhanget. Däremot ingår det en kurs med praktik samt ett examensarbete. 3 Utvärdering och eventuella förbättringar av lärmiljöerna görs kontinuerligt med hjälp av kursvärderingarna. 3 Av programmatrisen framgår att ämneskunskaper och yrkesfärdigheter implementeras i hela läroplanen. Redan i den Programrådet bör göra systematiska genomgångar av kursrapporterna. 30

31 Princip 8, Aktiva och undersökande undervisningsoch lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12 Utvärdering av CDIO-program inledande kursen ges insikt i yrkesrollen. I praktikkursen ges insikt i yrket och övning i vissa yrkesfärdigheter. Det avslutande examensarbetet utförs hos någon processindustri. 3 Undervisningen sker på distans via elektroniska lärplattformar, men kompletteras med föreläsningar och räkneövningar via t.ex. videokonferens eller annan teknik. Vissa kurser är dock kompletterade med inslag av projektarbeten. I energiteknikkurserna görs en laboration hos en processindustri. Praktikkursen och examensarbetet är två kurser som inte har traditionell utformning med föreläsningar, räkneövningar och laborationer. Examensarbetet bedrivs i form av ett projekt. - Någon systematisk undersökning av lärares ämnes- och yrkeskunskap är inte gjord. - En genomgång av lärarnas pedagogiska utbildningar och meriter är inte genomförd. 3 Genom hela utbildningen används olika examinationsformer som t.ex. tentamina, rapporter och muntliga redovisningar. Ett förslag till kriterier för bedömning av examensarbeten är utarbetat. 3 Kursvärderingar genomförs regelbundet och programanalyser genomförs årligen. 31

32 Kapitel 3 Aktiviteter I denna del identifieras aktiviteter för det kommande verksamhetsåret som programmet ska ägna sig åt. Särskild vikt läggs vid att identifiera för vilka aktiviteter särskilda medel krävs och hur dessa ska anskaffas. Det är möjligt att söka kvalitetsmedel (se särskild utlysning) för att finansiera aktiviteter. I ansökan ska hänvisning ske till programanalysen. Aktiviteter Exempel på aktiviteter under 2015/2016: Programrådet bör arbeta mer med kursrapporterna Byte av studieorter till Kalix hösten