Programanalys Masterprogrammet i beräkningsteknik

Transkript

1 Programanalys 2015 Masterprogrammet i beräkningsteknik 1

2 Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 2

3 Inledning 0.2 Programmets stödfunktioner * Programmet har få studenter och möten mellan studenter och programansvarig anordnas dynamiskt när det finns någonting att diskutera; sådana möter sker relativt kontinuerligt men med tyngdpunkt kring terminsstarter och terminernas mittpunkter. På samma sätt anordnas träffar mellan programansvarige och de lärare som är kursansvariga på programmets kurser. Information från fakulteten och universitetsledningen erhålls dels via nyhetsutskick och dels via fakultetens träffar för studierektorer, studieadministratörer, studievägledare och programansvariga. Sedan våren 2014 är programmet med i ett gemensamt programråd tillsammans med kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik och masterprogrammet i robotik. Programansvarig har goda kontakter med potentiella avnämare av programmets studenter, både inom industrin och akademien, vilket kan ses från att antalet relevanta examensarbetesförslag från dessa vida överstiger antalet studenter på programmet som uppfyller förkunskapskraven för kursen Examensarbete för masterexamen i beräkningsteknik. 0.4 Internationalisering * Ingen student från programmet har rest ut inom universitetets avtal. Det finns inresande studenter som läser beräkningstekniska kurser utan att ha någon formell koppling till masterprogrammet. Programmet har dock en tydlig internationell prägel; av de sex studenter som påbörjat masterprogrammet i beräkningsteknik sedan HT 2011 så är det enbart en student som har gymnasieexamen från Sverige. 0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * Masterprogrammet i beräkningsteknik omfattar 120 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng utgörs av kurser på avancerad nivå. Därför kommer studenterna som tar ut masterexamen att ha läst minst 75 % av sina högskolepoäng på avancerad nivå. En typisk programstudent kommer troligtvis att ha en högre andel HST på avancerad nivå. Under 2014 skrev en student examensarbete, redovisning i januari 2015, för master examen i beräkningsteknik. Totalt läste studenten 82.5 högskolepoäng beräkningsteknik på avancerad nivå. Denna student har tidigare under sin studietid i Umeå tagit ut en magisterexamen i människa-dator interaktion. Totalt har studenten läst högskolepoäng på avancerad nivå. 0.6 Genomströmning * Den student som påbörjade sina studier under HT2012 har en civilingenjörsexamen från Chalmers utfärdad Ingen prestation på programmet, inget avhopp registrerat 0.7 Externa examensarbeten * Den student som skrev sitt examensarbete under 2014 utförde sitt examensarbete internt. 3

4 Princip 1: Grundläggande filosofi 1.5 Sammanfattande värdering * 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 1.6 Belägg för sammanfattande värdering* Programmets fyra inledande baskurser har utvecklats och ges i samarbete av (olika kombinationer av personal) från institutionerna för datavetenskap, fysik samt matematik och matematisk statistik. Förutom att ge studenterna bredd inom huvudområdet för utbildningen, ger dessa fyra kurser även studenterna grundkunskaper som programmets olika fördjupningskurser gynnas av. Under programmets andra och tredje termin läser studenterna en kombination av profileringskurser och valbara/fria kurser. Inom programmet finns möjlighet att fördjupa sig inom ett flertal områden. 4

5 Princip 2: Lärandemål 2.3 Sammanfattande värdering * 4 Lärmålen ligger i linje med visionerna (Princip 1) och utbildningsuppdraget 2.4 Belägg för sammanfattande värdering* I samband med de utvärderingar som utförts av utbildningar på grund och avancerad nivå har medvetenheten om att ha välformulerade lärmål ökat. Dock så är programmet litet (alla kurser samläses med andra program) vilket medför att programmet får anpassa sig till de fördjupningskurser som erbjuds vid de olika institutionerna. 5

6 Princip 3: Programupplägg 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * De nationella mål som specificeras i högskoleförordningen (SFS 1993:100) presenteras ned i samma ordning som i högskoleförordningen. För varje mål nedan ges en beteckning av typen [N1], [N2],, [N9] vilken kommer att användas senare för att referera till motsvarande mål. Kunskap och förståelse [N1] visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och [N2] visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga [N3] [N4] [N5] [N6] visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt [N7] visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, [N8] visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och [N9] visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Tabell 1: Koppling mellan FSR hos kurser som utgör explicita krav för masterexamen i beräkningsteknik och de nationella målen för masterexamen. 6

7 Kursnamn (Kurskod) Matrisberäkningar och tillämpningar (5DA002) Modellering och simulering (5FY095) Icke-linjär optimering (5DA001) Numeriska metoder för partiella differential ekvationer (5MA038) Examensarbete för masterexamen i beräkningsteknik (5DV137) Nationella mål N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N8 N9 1,2,3, ,2,3, 7 2,7 4,5 2,7,8, ,7,8, 9 9 1,2,3, 7 4,5 3,4,5 1,2,6 1,3 7 6,7 1,2,3, 5,7 5,7 1,2,3, 5,7 4,5,6, , ,6 Tabell 1 presenterar hur programmets baskurser, vilka också är explicita examenskrav alternativt förkunskapskrav till explicita examenskrav, svarar mot de nationella målen. Varje rad i tabellen motsvarar en kurs och varje kolumn motsvarar ett nationellt alternativt lokalt mål. Talen i de vita fälten i tabellerna svarar mot vilka av de förväntade studieresultaten (FSR för kursen på raden som avses) som partiellt svarar mot målet som kolumnen anger. Numreringen av FSR följer nuvarande kursplan. Omfattningen av kurserna som tas upp i tabellerna nedan är 60 högskolepoäng. De fyra första baskurserna läser studenterna på masterprogrammet i beräkningsteknik under sin första termin och examensarbetet är vanligtvis den avslutande kursen. Förutom de kurser som tas upp i tabellerna nedan så läser varje student på masterprogrammet, under den andra och tredje terminen, valbara/fria kurser om totalt 60 högskolepoäng. Den lokala examensbeskrivningen säkerställer att studenterna läser minst två profileringskurser, ytterligare avancerade kurser i beräkningsteknik, som exempelvis: Avancerad datorgrafik och tillämpningar, Design och analys av algoritmer för parallelldatorsystem, Examensarbete för masterexamen i beräkningsteknik, Fysikens numeriska metoder, Grafteori, Icke-linjär optimering, Multivariat dataanalys, Parallell programmering för multicorebaserade system (denna kurs ligger grundnivå men många studenter har inte haft möjlighet att läsa en liknande kurs inom grundutbildningen), Stokastiska differentialekvationer, Student Conference in Computing Science, Tidsserieanalys och spatial statistik samt Visuell interaktiv simulering. Profileringskurserna ovan ger alla gedigna kunskaper inom valda delar av området beräkningsteknik men också fördjupad insikt i närliggande forskningsoch utvecklingsarbete. Dessa fördjupningskurser tas inte med i tabellerna nedan, men de är dock viktiga för att säkerställa studenternas progression genom utbildningen. 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Kursutvärderingar genomförs rutinmässigt enligt de för alla i programmet ingående kurser. Resultaten från kursvärderingarna kommuniceras vanligen till studenterna och andra intressenter via att de kursrapporter som genererats av (TEK/NAT Kursrapport) läggs ut allmänt åtkomligt från respektive institutions hemsida. 7

8 Programupplägget med en första termin baskurser följd av två fördjupningsterminer och slutligen en termin där studenterna skriver examensarbete upplevs av studenterna som tydligt och bra. Dock så saknas tydliga vägar genom fördjupningsterminerna, vilket innebär studenterna får träning i att identifiera sina behov av ytterligare kunskap och därmed ta ansvar för sin kunskapsinhämtning. Studenterna får givetvis stöd med detta genom möjligheter till samtal med programansvarig samt studievägledare vid institutionerna som är inblandade i programmet. Sammanfattning av kursrapporter för programmets baskurser (Majoriteten av de som läst kurserna och svarat på kursvärderingen är inte studenter på masterprogrammet i beräkningsteknik): Matrisberäkningar och tillämpningar (senaste kursrapport i TEK/NAT Kursrapport HT12). Överlag positiva åsikter i kursvärderingen, förslag inför följande termin begränsade till översyn av de obligatoriska laborationerna/inlämningsuppgifterna. Modellering och simulering (senaste kursrapport i TEK/NAT Kursrapport HT14). Den viktigaste slutsatsen i kursrapporten var att kursplanen borde ändras; vilket kommer att ske i samband med översynen av alla baskurser i beräkningsteknik. Arbete med att utarbeta en ny kursplan är påbörjat och ett förslag beräknas komma under hösten Icke-linjär programmering (senaste kursrapport i TEK/NAT Kursrapport HT13, kursrapport förht14 påbörjad). I allmänhet tyckte studenterna att kursen var intressant men de önskar mer handledningstid samt uppgifter eller undervisningselement som sammanbinder kursens två delar, vilka undervisar av två lärare från olika institutioner. Ett förslag som är under utveckling är att skapa en ny kurs som fokuserer på kontinuerlig icke-linjär optimering i samband med väl utvalda tillämpningar (parameterestimering samt konstruktionsoptimering). Arbete med att utarbeta en ny kursplan är påbörjat och ett förslag beräknas komma under hösten Numeriska metoder för partiella differentialekvationer (senaste kursrapport i TEK/NAT Kursrapport HT14). Studenterna gav generellt positiva kommentarer. Studenterna hade även önskemål om att få tillgång till alla laborationsinstrkutioner i början av kursen. Några studenter önskade att kursen tog upp mer avancerat material. Kursplan uppdaterades med ny kurslitteratur 2014 vecka 35. I samband med översynen av baskurserna har förslag på att omdistribuera tiden som ägnas åt olika metoder. Idag är fokus på finite differensmetoder och finita element metoder och mycket lite tid ägnas åt exempelvis spektralmetoder eller randintegralmetoder. Arbete med att utarbeta en ny kursplan är påbörjat och ett förslag beräknas komma under hösten Sammanfattande värdering * 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 8

9 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* De nationella och lokala målen för den examen som programmet leder till täcks av undervisningen på programmet. Kurserna på programmet och deras kursplaner kan vidareutvecklas så att kopplingen mellan de förväntade studieresultaten, examinationen, samt de teoretiska och praktiska kunskaper som studenterna kommer att ha användning för i sin framtida karriär. 9

10 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 4.3 Sammanfattande värdering * 3 Moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 4.4 Belägg för sammanfattande värdering* Masterprogrammet i beräkningsteknik vid Umeå universitet har utvecklats och ges i nära samarbete mellan institutionerna för datavetenskap, fysik samt matematik och matematisk statistik. Kurserna inom programmet fokuserar vanligen på att ge studenterna en god teoretisk såväl som praktisk kunskap inom beräkningstekniken. Föreläsarna på kurserna är vanligtvis aktiva forskare; i vissa fall är föreläsarna och även kursansvariga främst aktiva inom beräkningsindustrin. I studenternas val av examensarbeten syns att de oftast är mer intresserade av ämnen som mer direkt öppnar upp för vidare akademiska (doktorand) studier än av att direkt ta sig an industriella problem. Det finns dock få kurser inom masterprogrammet i beräkningsteknik där studenterna tränas i att arbete i grupp samt att presentera sina resultat i dialog med personer från andra grupper. Att erbjuda en interdisciplinär kurs där studenter från olika utbildningsprogram får arbeta tillsammans med ett projekt terminen innan de skriver examensarbete skulle ge studenterna ytterligare träning i att arbete i grupp samt att presentera sina resultat i dialog med personer från andra grupper. 10

11 Princip 5: Praktik och projektarbete 5.3 Sammanfattande värdering * 4 Det finns minst två kurser på programmet som med progression hjälper studenterna utveckla ämnesrelaterade praktiska färdigheter och det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig ämnesrelaterade praktiska färdigheter i rimlig omfattning. 5.4 Belägg för sammanfattande värdering* I programmets fyra inledande baskurser ingår element där studenterna själva implementerar de metoder som kursen behandlar som obligatoriskt moment. Därmed får de en god grogrund för att utveckla sina metodkunskaper. Metodkunskap ingår både teoretiskt och/eller praktiskt i alla kurser inom huvudområdet beräkningsteknik vid Umeå universitet och har en viktig roll i examensarbetet. 11

12 Princip 6: Lärmiljöer 6.3 Sammanfattande värdering * 4 Lärmiljön stödjer alla typer av hands-on-aktiviteter, naturvetenskapligt lärande och utveckling av naturvetenskapliga färdigheter. 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* Studenterna vid masterprogrammet i beräkningsteknik studerar i huvudsak kurser vid institutionerna för datavetenskap, fysik samt matematik och matematisk statistik. Genom sina studier får de naturligt kontakt med studenter från många andra studieprogram vilket möjliggör både informations- och kunskapsutbyte och på så sätt skapas en god social lärmiljö. Universitetsmiljön med ett sammanhållet campus är en mycket inspirerande och trevlig miljö att vistas i. Lokalerna upprustas och utökas kontinuerligt vilket säkerställer att studenterna har tillgång till utrymmen för sina självstudier. Studenterna har dygnet runt tillgång till moderna laborationslokaler med moderna datorer. Vid dessa har studenterna tillgång till diverse utvecklingsmiljöer och mjukvara, vilket ger dem mycket goda möjligheter att utveckla ämnesrelaterade färdigheter. 12

13 Princip 7: Integrerat lärande 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Genom att bara analysera programmatrisen från princip 3 kan inte några långtgående slutsatser dras särskilt vad gäller uppfyllanden av de lokala och nationella målen. Att ett eller flera förväntade studieresultat berör ett visst mål är givetvis inte någon garanti för att detta mål blir uppfyllt. Däremot kan denna matris användas för att identifiera mål som inte täcks av något förväntat studieresultat. För masterprogrammet i beräkningsteknik kan inte en sådan negativ slutsats dras; varje nationellt och lokalt mål har koppling till ett flertal av de kurser som är explicita examenskrav. Matriserna kan däremot vara av stor nytta om de sätts samman med ytterligare information om utbildningen, dess upplägg och innehåll samt vilka mekanismer som finns implementerade för att säkerställa att målen uppfylls av de studenter som tar ut examen. 7.4 Sammanfattande värdering * 3 Integrering av kunskap och färdigheter implementeras i läroplanen 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Många av programmets kurser innehåller både ämnesfärdigheter och kommunikativa element. Redovisningen av de obligatoriska uppgifterna skev i de flesta fall skriftligt, men i åtminstone en av programmets baskurser är muntlig redovisning av uppgifter obligatoriskt enligt kursplan. 13

14 Princip 8: Aktiva lärformer 8.2 Sammanfattande värdering * 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* Flertalet av kurserna på programmet har en traditionell utformning med föreläsningar blandar med aktiva lärformer i form av laborationer och programmeringsuppgifter. Det finns några kurser som använder mer anpassade undervisning och lärformer. 14

15 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 9.4 Sammanfattande värdering * 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 9.5 Belägg för sammanfattande värdering* En stor majoritet av de kursansvariga lärarna och examinatorerna inte bara disputerade utan också aktiva forskare. Lärarna är framgångsrika forskare, publicerar i högt rankade vetenskapliga tidskrifter och bidrar med spetskompetens till undervisningen på avancerade kurser som är relaterade till deras forskningsfält. 15

16 Princip 10: Pedagogisk färdighet 10.2 Sammanfattande värdering * 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkåren i hög grad i personalutvecklingsinitiativ kring undervisning, lärande och examination 10.3 Belägg för sammanfattande värdering* Kurserna som ingår i programmet ges främst av institutionerna för datavetenskap, fysik samt matematik och matematisk statistik vid Umeå universitet. Institutionerna ansvarar för att de lärare som utses till kursansvariga på de kurser som ges alla har relevant ämnesmässig såväl som pedagogisk kompetens. Programmet erbjuder inte några fortbildningsaktiviteter och har inte möjlighet att kräva att lärare ska delta i pedagogiska kurser samt saknar maktmedel för att påverka nuvarande situation. 16

17 Princip 11: Examination 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * Nedan redovisas de förväntade studieresultaten för kursen Examensarbete för masterexamen i beräkningsteknik samt vilka kriterier och mätpunkter som används vid bedömning av studenternas examensarbeten. De bedömningskriterier som används arbetades fram av en grupp utvecklade vid institutionen för datavetenskap under Vid början av kursen får studenterna information om dessa kriterier samt hur de viktas ihop till ett slutligt betyg (U/G/VG). Tabell 2 illustrerar hur bedömningskriterierna kopplar till de förväntade studieresultaten. (Observera att det inte krävs att alla mätpunkter är uppfyllda för att studenten ska godkännas på examensarbetet. Det är exempelvis inte ett krav på att arbetet ska innebära framsteg i ämnet, men om så är fallet betraktas det som särskilt positivt.) Förväntade studieresultat för kursen Examensarbete för masterexamen i beräkningsteknik [F1] visa väsentligt fördjupade kunskaper inom minst ett beräkningstekniskt område [F2] visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera komplexa frågeställningar [F3] visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar samt visa förmåga att delta i forsknings- eller utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen [F4] visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med exempelvis forskare och mastrar inom området samt lekmän [F5] kommunicera kommunicera kring arbetet muntligt och skriftligt på engelska [F6] visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap förvärvad i centrala och kvalificerade kurser under utbildningen och att söka, analysera, syntetisera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur som är relevant för problemställningen [F7] visa förmåga att systematiskt och kritiskt granska eget och andras arbeten med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Kriterier och mätpunkter för bedömning av arbeten inom kursen Examensarbete för masterexamen i beräkningsteknik [K1] [K2] [K3] Professionell planering, genomförande och uppföljning Mätpunkter: Planering, Genomförande, Uppföljning, Självständighet Vetenskapligt innehåll och resultat Mätpunkter: Målformulering och omvärldsanalys, Metodiska förutsättningar, Vetenskapligt/ingenjörsmässigt hållbara resultat, Diskussion resultat, Framsteg i ämnet Skriftlig rapport (utformning) Mätpunkter: Presentation/layout, Vetenskapligt skrivande 17

18 [K4] [K5] Muntlig presentation Mätpunkter: Presentation av material, Beskriva/tydliggöra egen insats, Diskussion med opponent Planering och genomförande av opposition Mätpunkter: Skriftligt underlag, Konstruktiv opponering Tabell 2: Koppling mellan bedömningskriterier och FSR för kursen Examensarbete för masterexamen i beräkningsteknik. Förväntade studieresultat: Examensarbete för masterexamen i beräkningsteknik Kriterium F1 F2 F3 F4 F5 F6 F7 K1 X X X K2 X X X X K3 X X X X X K4 X X X K5 X X X 11.6 Sammanfattande värdering * 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser 11.7 Belägg för sammanfattande värdering* Examinationen på programmets baskurser är varierad och till viss del anpassad till kursinnehållet. Vidare är bedömningskriterierna för examensarbeten är genomarbetade. 18

19 Princip 12: Programuppföljning 12.3 Uppföljning av söktryck Tabell 3: Sökande till masterprogrammet i beräkningsteknik. Statistik från statistik.uhr.se (inhämtad oktober 2014). Internationell ansökningsomgång Antal sökande Nationell ansökningsomgång Förstahandssökande Antal sökande Förstahandssökande HT HT HT HT HT Tabell 3 visar hur antalet sökande i den internationella och nationella ansökningsomgången har ändrats med tid. Uppgången i antalet sökande till programmet under de två senaste åren kan potentiellt förklaras av att programmets huvudämne (Computational Science and Engineering) får alltmer uppmärksamhet. Under de senaste åren har det också tillkommit fler masterprogram i Sverige med liknande inritning. De program som ligger närmast materprogrammet i beräkningsteknik vid UmU är: Uppsala universitet: Masterprogram i tillämpad beräkningsvetenskap (Söktyck hösten 2015: internationell ansökningsomgång 93 sökande, varav 35 förstahandssökande; nationell ansökningsomgång 11 sökande varav 6 förstahandssökande.). Söktryck hösten 2014: internationell ansökningsomgång 96 sökande, varav 30 förstahandssökande; nationell ansökningsomgång 19 sökande varav 7 förstahandssökande.) KTH: Masterprogram tillämpad matematik och beräkningsmatematik (Söktyck 2014: internationell ansökningsomgång 167 sökande, varav 90 förstahandssökande; var ej listat i den nationell ansökningsomgången. Söktyck 2014: internationell ansökningsomgång 161 sökande, varav 84 förstahandssökande; var ej listat i den nationell ansökningsomgången) Stockholms universitet: Masterprogram i beräkningsfysik (Söktyck 2015: internationell ansökningsomgång 17 sökande, varav 2 förstahandssökande; nationell ansökningsomgång 20 sökande, varav 7 förstahandssökande. Söktyck 2014: internationell ansökningsomgång 20 sökande, varav 7 förstahandssökande; nationell ansökningsomgång 14 sökande, varav 6 förstahandssökande) Så, i dagsläget är det bara KTHs masterprogram som har fler söknande än programmet vid UmU. Tabell 4: Nyregistrerade på masterprogrammet i beräkningsteknik. Data från Ladok (UT 44: Registrerade på program) Termin HT2011 HT2012 HT2013 HT2014 HT2015 Antal nya studenter ? 19

20 Ökningen av antalet sökande har tyvärr inte påverkat antalet studenter som börjat på programmet. Tabell 4 visar att andelen som har påbörjar sina studier fortfarande är mycket liten. Hösten 2014 påbörjade enbart en student studier på masterprogrammet i beräkningsteknik och under hösten 2015 började tre studenter på programmet. Då antalet sökande till programmet är högt men antalet som påbörjar programmet är lågt så är en utmaning att få fler behöriga sökande som senare börjar programmet. Anledningen till varför så pass få börjar programmet kan man enbart spekulera i men en anledning kan vara att studenterna går till universitet utanför Sverige eller att de inte börjar på grund av att de inte får stipendium till studieavgiften Rekrytering och sökmönster Då det inte finns något kandidatprogram vars huvudspår är inriktat mot beräkningsteknik så har rekryteringen av studenter från kandidatnivå varit mycket liten. Programmet måste i dagsläget lita på rekrytering av studenter från andra universitet. Tidigare skedde i stort sett all antagning till programmet via den internationella ansökningsomgången, men sedan införandet av studieavgifter är detta inte längre fallet. Även om söksiffrorna ökat signifikant sedan förra året och antalet förstahandssökande i den internationella ansökningsökningsomgången är större än vad det var HT2010, det sista året innan studieavgifter infördes för studenter från icke EU/ESS länder. Tyvärr är det dock, som diskuterades i punkt 12.3, få studenter som är behöriga och antas och ännu färre som påbörjar sina studier. En stor del av den faktiska rekryteringen sker genom att partners till nya doktorander vid universitetet vill läsa detta masterprogram; under HT13, HT14 och HT15 har tre av de sju studenter som påbörjat programmet en partner som är doktorand vid Umeå universitet. (Det är dock naivt att tro att universitetet kommer att anställa så pass många doktorander att detta masterprogram kan erhålla en kristik massa studenter genom rekrytering av de nya doktorandernas partners.) För att förbättra rekryteringen bör vi i första hand arbeta mot att få igång rekryteringen från våra egna kandidatprogram. Det går att skapa bättre förutsättningar för ett utökat flöde av studenter från kandidatprogrammen i datavetenskap samt fysik och tillämpad matematik genom att se till att dessa kandidatprogram blir mer anpassade till senare studier i beräkningsteknik. I samband med omarbetningen av kandidatprogrammet i datavetenskap efter UKÄ värderingen har dock inga förändringar gjorts för att studenterna på ett naturligt sätt ska kunna fortsätta sina studier med masterprogrammet i beräkningsteknik Studentprestation på baskurser De studenter som klarar alla kurser under den första terminen slutför vanligtvis programmet. Så de studenter som hoppar av eller byter till andra program gör det vanligtvis under den första terminen eller åtminstone innan de klarat av alla dess baskurser. Tabell 5: Studentprestation på programmets baskurser samt totalt antal avklarade högskolepoäng vid Umeå universitet ( ) Kurs 5DA002 5FY095 5DA001 5MA038 Totalt antal hp HT11: S

21 HT12: S HT13: S HT13: S2 3 U - 5.5hp teori avklarat (betyg 4) 50.5 HT13: S3 - U HT14: S1 3 U U - De studenter som klarar alla kurser under den första terminen slutför vanligtvis programmet. Tabell 5 visar studenterna på programmets betyg på baskurserna Matrisberäkningar och tillämpningar (5DA002), Modellering och simulering (5FY095), Icke-linjär optimering (5DA001), samt Numeriska metoder för partiella differentialekvationer (5MA038). Av de studenter som påbörjade programmet HT12 och HT13 har två av dem en tidigare masterexamen eller civilingenjörsexamen HT12: S1 har en civilingenjörsexamen från Chalmers utfärdad 2008 men ingen prestation på programmet och inget avhopp registrerat. HT13: S3 har en teknologie masterexamen i robotik och reglerteknik från Umeå universitet utfärdad 2012 men har inte klarat någon kurs registrerad inom masterprogrammet i beräkningsteknik. Av de övriga två studenterna så har den ena (HT13: S2) efter den första terminen klarat kurser med högre studietakt än normalt medan den andra (HT 13:S1) inte har någon prestation på programmet, är inte registrerad på någon kurs HT14, men har inte heller registrerat avhopp. Slutligen har studenten som registrerades HT14 klarat av en av de fyra baskurserna men har totalt 30 avklarade högskolepoäng efter det första årets studier Sammanfattande analys * 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter Belägg för sammanfattande värdering* Programutvärderingsmetoder håller på att introduceras. Programmet utvärderas varje år och data om vad studenterna ägnar sig åt efter examensarbetet samlas in genom direktkontakt några ungefär ett halvår efter avslutat examensarbete. 21

22 Kapitel 2 * Tabell 5: Sammanfattning av självskattningen av principerna med kortfattade belägg. Princip Nivå Belägg Problemområden och föreslagna åtgärder Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, Lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande 3 Programmet har mål och vision som är förankrade hos studenter, lärare och näringsliv. Inom programmet finns möjlighet att fördjupa sig inom ett flertal områden. 4 Medvetenheten hos de inblandade institutionerna om att ha välformulerade lärmål har ökat. 3 De nationella och lokala målen för den examen som programmet leder till täcks av undervisningen på programmet. 3 Programmets utformning säkerställer att studenterna tillägnar sig goda ämnesrelaterade teoretiska samt praktiska färdigheter. 4 Programmets utformning säkerställer att studenterna tillägnar sig goda ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 4 Vid Umeå universitet finns mycket goda lärmiljöer som upprustas och utökas kontinuerligt. 3 Integrering av kunskap och färdigheter är implementerat i hela lärplanen och lärplanens intensioner förverkligas i På grund av programmets storlek samläses alla kurser på programmet. Studenterna på programmet är till stor del beroende av och får anpassa sig till vilka kurser som de medverkande institutionerna bestämmer sig för att ge. Formulera om de lokala målen för utbildningen så att de ännu tydligare specificerar de nationella målen samt tydligare visar på programmets teknikområde. Student Conference eller liknande kurs bör vara förkunskap till examensarbete. Undersök om det finns möjlighet att inom budget kunna erbjuda en interdisciplinär kurs där studenter från olika utbildningsprogram får arbeta tillsammans med ett projekt terminen innan de skriver examensarbete. Arbeta för mer grupprum och studieplatser samt informera studenterna om var det finns studieplatser och grupprum. I takt med att kurser revideras (och programmet kontaktas i samband med detta ) se till att förtydliga och säkerställa en 22

23 Princip 8, Aktiva och undersökande undervisningsoch lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12 Utvärdering av CDIO-program programmets kurser. 3 Flertalet av kurserna på programmet har en traditionell utformning med föreläsning och laborationer, men det förekommer många kurser som använder mer anpassade undervisnings och lärformer. 4 Lärarna på programmet är allmänt ämnesmässigt kompetenta med ämnesspets på de avancerade kurserna. 3 Det finns belägg för att lärarna på programmet har tillräcklig pedagogisk färdighet för att undervisa och examinera kurserna på ett tillfredsställande sätt. 3 Lämpliga och varierande examinationsmetoder används i alla programmets kurser. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. bredare täckning av relevanta lokala och nationella mål. Programmet har ingen möjlighet eller medel att påverka de enskilda lärarnas yrkeskunskap. Programmet har ingen möjlighet eller medel att påverka de enskilda lärarnas pedagogiska färdigheter. Mallen för programanalysen kan modifieras så att vi får större fokus på vilka kunskaper, förmågor och förhållningssätt som programmet behandlar och förmedlar. 23

24 Kapitel 3 * Mål Aktiviteter Ifylles vid behov, för den interna uppföljningen Resurs Tidsplan Ansvarig Utbildning Mål 1 Uppdatera hemsidor Befintliga medel Mål 2 Kontrollera progression och Befintliga röd tråd i programmet medel Mål 3 Mål 4 Mål 5 Samverkan Mål 1 Mål 2 Kontakta studenter som påbörjar men ej slutfört examenarbeten Översyn av baskurserna i beräkningsteknik Studievägledning med alla studenter inför ansökningsdatum inför höstterminen Bygga upp och underhålla alumnidatabas Bjuda in studenter på studiebesök hos några forskargrupper samt företag inom beräkningsområdet Befintliga medel Befintliga meden Befintliga medel Befintliga medel Befintliga medel Januari 2015 och PA September PA Hösten 2015 Pågående September och Oktober 2015 PA 2015 PA 2015 PA Krister Wiklund (fysik) är sammankallande för arbetsgruppen PA 24

25 Kapitel 4 Fördjupad analys angående rekrytering Det största problemet med programmet som det ser ut idag är att det inte drar tillräckligt många studenter för att bära sig själv. Masterexamen i beräkningsteknik fick omdömet Hög kvalitet vid den senaste UKÄ värderingen, så det finns inga uppenbara brister med programmet upplägg och studenternas kunskap efter avslutade studier. Tre av programmets fyra baskurser lockar relativt många studenter. Kurserna Matrisberäkningar och tillämpningar, Numeriska metoder för partiella differentialekvationer samt Modellering och simulering har under de senaste omgångarna haft 30 eller fler registrerade studenter. Den fjärde baskursen, Icke-linjär optimering, lockar betydligt färre studenter. Problemet med rekrytering har flera sidor. Från ett ämnesmässigt perspektiv är det naturligtvis viktigast att kurserna som ges håller god kvalitet, är väl sammanhållna, passar ihop med varandra. Vidare finns från flera håll önskemål eller krav om att kurserna ska attrahera tillräckligt många studenter så att de är ekonomiskt gångbara. I dagsläget genomförs en översyn av baskurserna i beräkningsteknik. Preliminärt så har arbetsgruppen diskuterat förändringsförslag som medför att stora delar av några av kurserna omarbetas. Speciellt gäller detta kurserna numeriska metoder för partiella differentialekvationer och icke-linjär optimering. De föreslagna ändringarna kommer att medföra att programmets baskurser kommer att vara tydligare kopplade mot varandra vilket i förlängningen ökar chanserna att studenter från andra program läser flera av dessa kurser. Kursplanerna för kurserna kommer att uppdateras eller skrivas om för att bättre beskriva kursinnehåll, förväntade studieresultat samt hur kurserna kopplar till varandra. Arbetet med baskurserna som beskrivs ovan kommer troligtvis inte att påverka rekryteringen till masterprogrammet i beräkningsteknik nämnvärt. Rektyteringen till programmet kan delas upp i extern och intern rekrytering, där den interna rektryteringen avser studenter som redan är eller har varit aktiva vid Umeå Universitet och den externa rekryteringen avser rekrytering av alla andra studenter (främst studenter med kandidatexamen eller motsvarande från andra lärosäten som kommer hit för att läsa sin master). Ett sätt att förbättra den interna rekryteringen av studenter till masterprogrammet i beräkningsteknik är att skapa klarare studievägar som leder fram till detta program från fakultetens kandidatprogram. Förändringarna som gjordes i efterdyningarna från UKÄ utvärderingen har gjort att kandidatprogrammet i datavetenskap flyttats längre ifrån masterprogrammet i beräkningsteknik. Så, i dagsläget så är det matematikgrenen på kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik som är den bäst lämpade kandidatutbildningen att läsa vi Umeå univeristet innan studier på masterprogrammet påbörjas. Kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik har dock haft nollintag under de senaste åren och programet framtid är osäker. Fakulteten har tillsatt en utredningsgrupp för att utreda om det är möjligt att erbjuda studier mot kandidatexamen i fysik eller matematik på annat sätt än genom ett program. 25

26 Vad gäller den internationella rekryteringen så har programmet under de två senaste åren haft över 100 sökande i den internationella omgången. Av dessa så är det få som är behöriga och väldigt få, typiskt mellan noll och tre studenter per år, som i slutändan påbörjar studier inom programmet. En stor andel av de studenter som påbörjar sina studier inom programmet är partners till doktorander vid Umeå universitet. Även om dessa studenter är stabila och med stor sannolikhet kommer att gå många kurser vid universitetet så är det inte en bra ide att ha ett masterprogram vars rekryteringsstrategi bygger på att universitetet ska anställa tillräckligt många doktorander och att programmet ska rekrytera deras partners under förutsättning att dessa har förkunskaper för att läsa programmet. Det alternativ som återstår är att rekrytera externa studenter till utbildningen. De flesta svenska studenter som är intresserade av beräkningsämnet i nuläget läser på något civilingenjörsprogram, vanligtvis teknisk fysik eller teknisk matematik. Efter examen börjar antingen dessa studenter med doktorandstudier eller så lämnar de akademien för något annat arbete. Det är möjligt att rekrytera utländska studenter till våra masterutbildningar eftersom undervisningen ges på engelska. För närvarande är det få utländska studenter som läser på våra program eller läser avancerade kurser i matematik och matematisk statistik. Intresset från utomeuropeiska studenter har gått ner dramatiskt sedan avgifter infördes. Det borde dock finnas en marknad inom Europa. Speciellt gäller detta studenter från Storbritannien som kan läsa våra program utan att betala avgift vilket de måste göra, om de inte får stipendium, för att läsa motsvarande program Storbritannien. 26