Programanalys Kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik

Transkript

1 Programanalys 2015 Kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik 1

2 Innehållsförteckning Kapitel 1 3 Inledning 4 Princip 1: Grundläggande filosofi 6 Princip 2: Lärandemål 6 Princip 3: Programupplägg 9 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 12 Princip 5: Praktik och projektarbete 13 Princip 6: Lärmiljöer 14 Princip 7: Integrerat lärande 15 Princip 8: Aktiva lärformer 16 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 17 Princip 10: Pedagogisk färdighet 18 Princip 11: Examination 19 Princip 12: Programuppföljning 23 Kapitel 2 * 26 Kapitel 3 * Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 3

4 Inledning 0.1. Formalia Programanalys för kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik gällande läsåret 2014/15. Programanalysen har skrivits av Sune Pettersson (programansvarig) och Christian Engström (biträdande programansvarig) Programansvarig: Sune Pettersson Biträdande programansvarig: Christian Engström Programrådet har under 2014/15 bestått av Ordförande: Sune Pettersson, programansvarig kandidatprogrammet FTM, Fysik Övriga lärarrepresentanter: Roger Halling, Fysik (fram till ) Jens Zamanian, Fysik (från ) Eddie Wadbro, Datavetenskap Sven Rönnbäck, TFE Christian Engström, Matematik och matematisk statistik Sara de Luna, Matematik och matematisk statistik Näringslivsrepresentant: Martin Servin, UMIT Linnéa Gräns Samuelsson, studentrepresentant Robert Andersson, studentrepresentant Christer Holmstén, studeranderepresentant, suppleant Adjungerade: Jennie Ohlsson, studieadministratör Lars-Daniel Öhman, studievägledare Programrådet har haft tre protokollförda möten under läsåret (141020, , ) Denna programanalys har behandlats i programrådet Programmets stödfunktioner * Programmet har ett programråd med lärare från de tre institutioner som ger de rekommenderade kurserna på programmet. En av rådets medlemmar är forskare och arbetar deltid i ett företag och utgör därmed en länk till näringslivet. Programrådet är sammansatt så att det ska kunna fungera som programråd även för masterprogrammen i fysik, beräkningsteknik samt robotik och reglerteknik. Alla programansvariga sitter i programrådet. Studentkåren kan 4

5 utse upp till fyra ordinarie ledamöter och ersättare. Även ersättare deltar i programrådets möten. När tidpunkt för mötena ska bestämmas prioriteras att studentrepresentanterna ska kunna delta. 0.4 Internationalisering * Endast en programstudent har hittills åkt ut inom något utbytesavtal. Fysik har ca 35 inresande studenter per år som läser någon/några kurser på kandidatexamensnivå. Dessa inresande studenter har dock ingen formell koppling till kandidatprogrammet. 0.6 Genomströmning * I nedanstående tabell anges hur många examensarbeten som har utförts och hur många examina som har tagits av de fem första årskullarna på programmet. Tabell över klara examensarbeten och examina Kull Antal registrerade på kullen Antal avbrott före examen Antal påbörjade men ej klara examensarbeten Antal klara examensarbeten Antal examina Tabellen visar att många som börjar programmet inte kommer fram till examensarbetet. Det är knappt 40% som påbörjar examensarbetet. Ungefär en lika stor andel verkar lämna programmet utan att anmäla avbrott. Det är också ett glapp mellan antalet som är klara med examensarbetet och antalet som har tagit ut examen. Det kanske behövs en påminnelse att studenter som är klara verkligen tar ut examen. 0.7 Externa examensarbeten * Inga externa examensarbeten på kandidatexamensnivå har gjorts av studenter på programmet. 5

6 Princip 1: Grundläggande filosofi 1.5 Sammanfattande värdering * Nivå: 2 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 2 Det pågår ett arbete med att utveckla en samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1 Programmet känner behov att anpassa programmet till en kontext och en process att utveckla programmet i denna riktning har inletts 0 Det finns ingen samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1.6 Belägg för sammanfattande värdering* Det pågår diskussioner i programledning och programråd hur programmet kan förbättras för att ge en bra förberedelse för fortsatta studier inom masterprogram. 6

7 Princip 2: Lärandemål 2.1 Nationella mål De nationella målen för en generell kandidatexamen är: Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - N1: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - N2: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - N3: visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - N4: visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - N5: visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - N6: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - N7: visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - N8: visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 2.2 Lokala mål För naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet fysik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen Kunskap och förståelse -L1: ha kunskaper i matematik som är viktiga för fysik samt ha kunskaper i angränsande ämnen till fysiken som är viktiga för framtida yrkesverksamhet Färdighet och förmåga -L2: kunna välja metoder för att planera och genomföra fysikaliska experiment samt värdera erhållna resultat, -L3: med matematiska modeller kunna beskriva fysikaliska företeelser samt bedöma dessa modellers tillämpbarhet och begränsning, -L4: inom en uppställd modell med tillämplig metod kunna genomföra beräkningar samt tolka och värdera resultaten, -L5: kunna tillgodogöra sig information inom fysikområdet på engelska och svenska 7

8 2.3 Sammanfattande värdering * Nivå: 3 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 Lärmålen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget 3 Programmets lärmål utvecklas i samråd med programmets viktigaste intressenter inklusive lärarlaget, studenter och näringsliv. 2 En plan för att inkorporera tydliga lärmål i syfte att stärka personlig och professionell kompetens är etablerad. 1 En process har startat för att modifiera lärmålen för programmet i syfte att stärka personlig och professionell kompetens. 0 Det finns inga explicita lärmål som beskriver kunskaper, personliga och professionella färdighet eller färdigheter. 2.4 Belägg för sammanfattande värdering* En ökad medvetenhet har uppstått hos programledning och institutioner om vikten av bra formulerade lärmål som en följd av de utvärderingar som har skett av kandidatexamina. 8

9 Princip 3: Programupplägg 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Kurserna markeras i kategorier enligt Explicit examenskrav (***) Förkunskapskurser till explicit examenskrav (**) Övriga baskurser (*) Valbara och fria kurser Ett urval av kurser inom profilering mot matematik. Siffrorna anger vilket FSR i kursplanen som svarar mot ett visst nationellt mål Nationella mål Kat. Kurs N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N8 * Endimensionell analys ,6 * Klassisk mekanik 1, 2, 3, , 6, 7 * Fysikens matematiska metoder ,4,6, 11 8,19 10, 20 8, 17 5, 18 * Matematiska projekt 1,3,4, 3,6 5,7 2,6, 2,3, 4,6 6, *** Examensarbete ,4 2,5 * Komplex analys Ett urval av kurser inom profilering mot fysik. Siffrorna anger vilket FSR i kursplanen som svarar mot ett visst nationellt/lokalt mål Nationella mål Lokala mål Kat Kurs N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N8 L1 L2 L3 L4 L5. * Endimensionell ,6 analys 1 * Klassisk mekanik 1, 2, 4, 6, 3, * Fysikens matematiska metoder 7, ,4, 6,1 1 8,1 9 10,2 0 * Mekanik II 1,2 3, , 17 5, 18 * Elektromagnetism 1, * Vågrörelselära 1-4 6, 8 7 5, , 8 1 * Kvantfysik , 15 9, 10 12, 15 16, , 11 *** Fysik C 1, examensarb. 15 9

10 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Här följer en sammanfattning av de svar som 11 studenter lämnat på programenkäten. Enkäten var ett underlag till den programutvärdering som genomfördes med studenter och några lärare Diskussionen den dagen kom dock att mest handla om programmets framtid som en följd av fakultetens beslut om nollintag hösten De studenter som besvarat enkäten är nöjda med utbildningen. Tio av elva studenter väljer de två högsta betygen på en fyrgradig skala. Alla studenter anger de två högsta betygen för studieadministration, för studievägledning och för arbetsklimat. Ingen har blivit negativt särbehandlad p g a sin könstillhörighet. Det är mycket skiftande svar om studenterna får tillräcklig information om internationella utbyten och även om vad man kan jobba med efter examen. En student påpekar att FTM-studenter som samläser med teknisk fysik ibland blivit bortglömda och inte fått del av allt studiematerial. Tidigare år har studenterna klagat på fysiks datorlab men det fungerar bättre nu och ingen student har nämnt några problem i årets utvärdering. Flera studenter efterlyser mera matlab och även flera matematikkurser. Det är mer utbildning av programmering i matlab som behövs inte bara fler laborationer i matlab. En student vill ha en fysikkurs på första året innan valet av profil till år två. En klar majoritet av de som svarar vill gå masterutbildning och även forskarutbildning. Tre studenter vill gå masterprogrammet i fysik, två studenter anger masterprogrammet i beräkningsteknik och en student vill läsa på ett annat universitet. 10

11 3.6 Sammanfattande värdering * Nivå 3 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Programmet har få studenter vilket är en svaghet. Få studenter på en kurs ger förstås en närmare kontakt med läraren men av ekonomiska skäl måste programmet samläsa med andra större program. Eftersom programmets studenter är i minoritet upplever de ibland att de kommer i andra hand. Det är viktigt att ordna egna arrangemang för programmet även om det finns risk för att få kommer på sådana träffar. De nationella och lokala målen för de examina programmet leder till täcks av undervisningen på programmet men det bör synliggöras bättre i kursernas förväntade studieresultat. Det är även viktigt att examinationen i sin tur är tydligt kopplad till de förväntade studieresultaten. 11

12 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Här presenteras belägg för att studenterna ges möjlighet att tillgodogöra sig en bild av den framtida yrkesrollen. 4.3 Sammanfattande värdering * Nivå: 2 5 Studenternas bild av sin framtida sysselsättning utvärderas regelbundet och revideras utifrån den feedback som erhålls från studenter, lärarkår och andra intressenter. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som på ett rimligt sätt beskriver deras framtida anställningsmöjligheter 3 Moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 2 En plan har utarbetats för utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet 1 Behovet av att utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet har uppmärksammats och en process har startat för att förvekliga sådana moment på kurser på programmet 0 Det finns inga moment som introducerar nyckelfärdigheter i yrket. 4.4 Belägg för sammanfattande värdering* Viktiga egenskaper som en naturvetare förväntas ha behandlas i olika kurser men utan genomtänkt samordning. 12

13 Princip 5: Praktik och projektarbete Här presenteras belägg för att studenten ges möjlighet att öva färdigheter inom grundfilosofin för utbildningen i rimligt realistiska situationer. 5.3 Sammanfattande värdering * Nivå: 3 5 Kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet med avseende på deras innehåll av ämnesrelaterade praktiska färdigheter och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. 4 Det finns minst två kurser på programmet som med progression hjälper studenterna utveckla ämnesrelaterade praktiska färdigheter och det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig ämnesrelaterade praktiska färdigheter i rimlig omfattning. 3 Det finns minst en kurs som utvecklar ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet. 2 Det finns en plan över hur moment som ger ämnesrelaterade praktiska färdigheter med progression skall introduceras i kurser på programmet. 1 En behovsanalys indikerar möjligheterna att inkludera moment som ger ämnesrelaterade praktiska färdigheter i programmets utbildningsplan. 0 Det finns ingen kurs som ger erfarenhet av ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet 5.4 Belägg för sammanfattande värdering* I kursen Matematiska projekt tränar studenterna på att lösa öppna problem. Motsvarande träning görs också i många laborationer och gruppdiskussioner. 13

14 Princip 6: Lärmiljöer 6.3 Sammanfattande värdering * Nivå: 4 5 Lärmiljön utvärderar regelbundet liksom lärmiljöns inflytande på studenternas lärande. Utvärderingsarbetet bidrar till att lärmiljön ytterligare förbättras 4 Lärmiljön stödjer alla typer av hands-on-aktiviteter, naturvetenskapligt lärande och utveckling av naturvetenskapliga färdigheter. 3 Om så var nödvändigt, har viss förbättring av lärmiljön genomförts 2 Om behov föreligger, finns det planer för att förbättra lärmiljön i den riktning som anges nedan. 1 Vi har insett behovet av en utvecklad lärmiljö för att utveckla en naturvetenskaplig kunskaps- och färdighetsutveckling. 0 Lärmiljöns utformning stödjer och uppmuntra inte utvecklandet av praktiska färdigheter, kunskap och socialt lärande 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* MIT-huset och naturvetarhuset har många lokaler för studenternas självstudier och för grupparbeten i organiserad eller spontan form. I MIT-huset pågår arbete med att ytterligare förbättra studiemiljön för studenterna. Det finns bra tillgång på datasalar och laborationssalar där studenterna kan träna naturvetenskapliga färdigheter. Det är endast i samband med den inledande programmeringskursen som trycket på datasalarna är väldigt stort. 14

15 Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Programmatriserna i del 3.2 visar att samtliga nationella mål täcks av baskursernas FSR på båda inriktningarna. Programledningen bör undersöka mer i detalj hur dessa FSR examineras och hur progressionen ser ut. 7.4 Sammanfattande värdering * Nivå: 4 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av kunskap och färdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av kunskap och färdigheter implementeras i läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och färdigheter integreras i programmets kurser 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Många av programmets kurser innehåller både ämnesfärdigheter och kommunikativa inslag främst i form av skriftliga labrapporter. I kursen Matematiska projekt är muntlig och skriftlig kommunikation viktiga inslag. 15

16 Princip 8: Aktiva lärformer Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder aktiva och varierande lärformer väl anpassade till kursernas mål. Information om lärformer finns i kursrapporterna och i viss mån i kursplaner. 8.2 Sammanfattande värdering * Nivå: 3 5 De aktiva lärandeformernas påverkan på studenternas lärande analyseras och analysen bidrar till programmets utveckling. 4 Det finns dokumenterade belägg för att aktiva lärformer används i programmets kurser 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 2 De finns en plan att på ett systematiskt sätt införa aktiva lärandeformer på programmet 1 Det finns en medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande och man diskuterar om det finns exempel på aktiva lärformer som kan utvecklas vidare på programmet 0 Det finns inga belägg för förekomsten av aktiva undervisningsformer på programmet. 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* De flesta kurserna har i stort sett en traditionell utformning med föreläsningar, räkneövningar och laborationer. Merparten av kurserna i matematik har obligatoriska datorlaborationer där studenterna omsätter teorin i tillämpningar och använder för matematiktillämpningar relevant programvara (huvudsakligen Matlab) för att lösa problem. Datorlaborationerna utgör egna kursmoment. Skriftliga och i vissa fall muntliga redovisningar skall utföras inom givna tidsramar, vilka framgår av kursernas examinationsregler och laborationsspecifikationer. På de första tre terminernas matematikkurser finns en tydlig progression i vad som krävs av de skriftliga rapporterna. Några av fysikkurserna har betydande inslag av gruppdiskussioner kring s.k. kontextrika problem. Studenterna får i grupper om tre personer lösa ett något mer omfattande fysikproblem under 1,5 timmar och därefter ge en kort muntlig eller skriftlig redovisning. I kursen matematiska projekt tilldelas varje student ett problem som ska undersökas under kursen och redovisas skriftligt och muntligt. 16

17 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 9.4 Sammanfattande värdering * Nivå: 4 5 Lärarlagens kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter utvärderas regelbundet och program för utbildning och erfarenhetsspridning stödjer personalens kompetensutveckling. 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkollektivet i utvecklingsarbete kring personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 2 Om det bedömts nödvändigt, finns det en systematisk plan för utveckling av lärarlagens utveckling av personliga och interpersonella färdigheter samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 1 En undersökning av lärarlagets kompetens på dessa områden har genomförts 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller ämnes- och yrkeskunskaper är ej kartlagd eller utredd 9.5 Belägg för sammanfattande värdering* Nästan alla undervisande lärare har doktorsexamen och är därför väl insatta i vad forsknings- och utvecklingsarbete innebär. 17

18 Princip 10: Pedagogisk färdighet Här presenteras belägg för att undervisande personal har adekvat pedagogisk kompetens. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter Sammanfattande värdering * Nivå: 4 5 Lärarkårens kompetens kring undervisning, lärande och examination utvärderas regelbundet och det finns stöd för utveckling av dessa färdigheter om brister konstateras. 4 Det finns evidens för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkåren i hög grad i personalutvecklingsinitiativ kring undervisning, lärande och examination 2 Där det bedömts nödvändigt finns det en systematisk plan för kompetensutveckling vad gäller lärarnas pedagogiska och didaktiska kompetens. 1 En studie har gjort för att analyser behoven av att utveckla lärarkårens pedagogiska och didaktiska kompetens. 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller pedagogik och didaktik är ej kartlagd eller utredd 10.3 Belägg för sammanfattande värdering* Cirka 50 % av de lärare som undervisar på programmet har pedagogisk utbildning. Det består av pedagogiska kurser eller lärarutbildning. Studenter är i regel nöjda med lärarna. Programledningen inser vikten av lärares pedagogiska kompetens. Programmet erbjuder inga fortbildningsaktiviteter. Programmet kan inte kräva att lärare ska delta i pedagogiska kurser utan den frågan måste hanteras av respektive institution. 18

19 Princip 11: Examination 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * Fysik Den ansvarige för examensarbeten ger vid registreringstillfället information till studenten om regler för examensarbetet. Studenten får bl a en kopia av nedanstående bedömningskriterier. Examensarbetet utförs enskilt och redovisas dels i en skriftlig rapport och dels muntligt vid ett offentligt seminarium där handledare, examinator och andra studenter deltar. Bedömningskriterier för kandidatexamensarbeten i fysik. Mark Performance Scientific content Presentation VG G Matematik For the mark VG the student should independently plan and perform the work within the agreed time span. Further the student should show good power of initiative, independently identify needs for new knowledge and be able to acquire this. For the mark G the student should plan and carry out the work and show initiative and ability to acquire new knowledge. For the mark VG the student should, according to problem and methods, show good independent ability to systematically apply scientific skills like problem formulation, modelling, methodology, analysis and interpretation of results. For the mark G the student should, according to problem and methods, show ability to apply scientific skills like modelling, methodology, analysis and interpretation of results. For the mark VG the student should show a coherent and well-structured report, with clear statements of problem, methods and result, lucid and well-founded analysis permeated by scientific accuracy and good treatment of language and formalities. The student should further show good ability for oral presentation with clear argumentation and analysis, and good ability to discuss the work. For the mark G the student should present a report with satisfactory structure and treatment of language and formalities. The student should further be able to present the work orally. Vid början av kursen får studenten information om bedömningskriterier (muntligt och skriftligt) från studierektor. I examensarbete för kandidatexamen i matematik (5MA127) finns följande FSR: planera och genomföra ett självständigt arbete inom givna tidsramar, läsa och analysera vetenskaplig litteratur som är relevant för problemställningen, visa på fördjupade kunskaper i något matematiskt område, muntligt och skriftligt kommunicera frågeställningar, metod och resultat, kritiskt och konstruktivt granska ett annat examensarbete. Vid den muntliga redovisningen om totalt 45 minuter är tidsdispositionen sådan att studenten presenterar sitt arbete muntligt i ca 30 minuter. Därefter får opponenten (annan student) tid för frågor och 19

20 kommentarer, varefter examinatorn tar vid och avslutningsvis får det övriga auditoriet möjlighet att ställa frågor. Samtliga studenter skall alltså såväl presentera sitt eget arbete muntligt som kritiskt granska en annan students arbete Bedömningskriterier för kandidatexamensarbeten i matematik. För betyget Godkänd (G) krävs att studenten: Muntlig presentation - Håller sig till givna tidsramar. - Presenterar frågeställning och resultat. Opposition - Visar förståelse för vad den rapport som opponeras på handlar om. - Ställer frågor och framför konstruktiv kritik som är relevant för innehållet. För betyget Godkänd (G) ställs följande krav på den skriftliga rapporten: Problemställning - Det finns en tydlig problemställning och arbetet utgår från denna. Övergripande kvaliteter - Det material som presenteras i rapporten går utöver vad som behandlas i ordinarie kursutbud inom matematik på grundnivå. - Rapporten innehåller en tydlig redovisning av metoder, resultat och analys. - Rapporten är väl sammanhållen och har en struktur och en framställning som gör det möjligt för en student med kunskaper motsvarande en kandidatexamen i matematik att ta till sig innehållet. - Det är i varje läge tydligt vad som är hämtat ur litteraturen och vad som är studentens egna bidrag. - Innehållet i rapporten är matematiskt korrekt. Rapportens struktur - Rapporten innehåller en sammanfattning på både svenska och engelska. - Rapporten innehåller en introduktion till valt ämnesområde där frågeställningen presenteras och sätts in i sitt sammanhang. Rubriken är inte nödvändigtvis Introduktion. - Rubriker och underrubriker är informativa och speglar det innehåll som följer. - Där figurer och tabeller förekommer ges informativa texter, vidare så finns det hänvisningar i texten till förekommande figurer och tabeller. - Texten har genomgått en rättstavningskontroll och är språkligt korrekt. Litteratur - Rapporten har minst tre källor utöver vad som kan räknas som grundläggande kurslitteratur. - Alla källor används på väsentligt sätt i rapporten. - De referenser som förekommer i arbetet är korrekta och enhetliga och refererar till relevanta källor. För betyget Väl Godkänd (VG) krävs dessutom att studenten: Muntlig presentation 20

21 - Håller en muntlig presentation som är väldisponerad och har en tydlig struktur som är lätt att följa för åhöraren. För betyget Väl Godkänd (VG) ställs följande krav på den skriftliga rapporten: Problemställning - Frågeställningen problematiseras och det framgår tydligt hur och varför avgränsning skett. Övergripande kvaliteter - Delar av arbetet sätts in i ett vidare sammanhang, till exempel genom att tillämpningsområden presenteras, eller genom att delar av arbetet sätts in i ett historiskt perspektiv. - Studentens egna och andras vetenskapliga resultat värderas och granskas kritiskt där så är lämpligt. - De slutsatser som dras bygger på väldokumenterade, matematiskt stringenta resonemang. - I rapporten visas prov på studentens förmåga att självständigt identifiera egna behov av ny kunskap, samt att inhämta dessa kunskaper. Litteratur - Minst tre av de källor som använts är vetenskapliga arbeten såsom artiklar ( peer-reviewed ) och avhandlingar. Hit räknas inte examensarbeten, läroböcker och populärvetenskapliga texter. Rapportens struktur - Språkbehandlingen är god vad gäller meningsbyggnadens logiska struktur, och den vetenskapliga noggrannheten vad gäller formalia är god. 21

22 11.6 Sammanfattande värdering * Nivå: 4 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 4 Det finns belägg för att lämpliga examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser 2 Det finns en plan för att utveckla kunnandet kring examination samt för att stimulera examination med lämpliga och varierade former 1 Behovet att förbättra lärande kring olika bedömningsmetoder erkänns och benchmarking av deras nuvarande användning pågår. 0 Examinationsmetoderna är otillräckliga och ibland olämpliga Belägg för sammanfattande värdering* Flera olika examinationsmetoder används men diskussioner om möjlighet att ytterligare variera examinationsmetoderna sker i programledningen. Muntlig examen infördes på kursen Mekanik II ht-14 och kommer att användas även ht

23 Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck, studentflöden och examination Uppföljning av söktryck Antagningstermin/ Kull Förstahandssökande Registrerade på kull Kvinnor Män Kvinnor Män * * * * Siffror markerade med * inbegriper en student som antagits till senare del av program. En av de som antogs 2014 överfördes direkt till kull 13 och återfinns under kull 13 i tabellen ovan. Vid antagningen 2014 lämnade en antagen återbud med hänvisning till att han inte fått tag på bostad. Det är trist att bostadsbrist hindrar studenter att börja programmet. Sett över hela perioden som programmet funnits är 24% av de registrerade kvinnor. Detta snitt dras starkt ner av de sista två åren registreringar som har registrerat endast en kvinna. Det är svårt att identifiera en orsak till denna negativa trend vad gäller antalet kvinnor. Det kan knappast härledas direkt till programmets utformning eftersom det är lika stor andel av kvinnorna som av männen som lämnar programmet Rekrytering och sökmönster Vid ansökningstillfället våren 2014 sökte 15 personer kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik i först hand. Av dessa började 8 studenter på programmet. Dessutom tillkom en student som hade kandidatprogrammet som tredjehandsalternativ vid ansökningstillfället och en sen anmälan. Av de som påbörjade programmet hade fyra valt inriktningen Tillämpad matematik, 3 inriktningen Fysik och tre hade inte valt inriktning. Det var endast tre studenter som hade valt flera inriktningar. Av de 17 studenter som inte hade kandidatprogrammet som förstahandsalternativ hade 11 studenter ett annat 23

24 program vid Umeå universitet som förstahandsalternativ, fyra valde Uppsala universitet, en Högskolan i Borås och en Luleå tekniska universitet Retention, avhopp och avhoppsanalys Enligt tabellen under avsnitt 0.6 är det knappt 40% som finns kvar på programmet när det är dags för examensarbete. Ungefär en lika stor andel lämnar programmet utan att anmäla avbrott. Knappt 20% har anmält avbrott. 6% av de registrerade studenterna i denna tabell verkar fortfarande ha målsättning att komma fram till examensarbetet. Det finns ingen fullständig bild av vart de som hoppar av tar vägen. Det finns exempel på studenter som börjat civilingenjörsutbildningarna Industriell ekonomi och Interaktion och design. En student har påbörjat högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik och en annan läser datavetenskap. Det skulle behövas en mer fullständig avhoppsanalys för att tydligare kunna se orsaker till avhopp. 24

25 12.8 Sammanfattande analys * Nivå: 3 5 Programutvärderingsmetodiken i sig utsätts för systematisk och kontinuerlig utveckling baserad data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder 4 Programutvärdering är ett kraftfullt verktyg för att utveckla programmet och processen inkluderar representanter för programmets viktigaste intressenter. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter. 2 En programutvärderingsplan existerar. 1 Behovet av programutvärdering har uppmärksammats och man arbetar med att utarbeta metoder för att starta en utvärderingsprocess. 0 Programutvärderingen är otillräcklig och inkonsekvens eller ickeexisterande 12.9 Belägg för sammanfattande värdering* Programmet har få studenter redan från start och det känns därför viktigt att minska antalet som lämnar programmet. Kvalitén på programmet är viktig och därför utvärderas det tillsammans med studenterna regelbundet varje år. Däremellan framför studentrepresentanter i programrådet synpunkter på utbildningen. 25

26 Kapitel 2 * Princip Nivå Belägg Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Det pågår diskussioner i programledning och programråd hur programmet kan förbättras för att ge en bra förberedelse för fortsatta studier inom masterprogram. Princip2 Lärandemål 3 En ökad medvetenhet har uppstått hos programledning och institutioner om vikten av bra formulerade lärmål. Princip 3 Programupplägg 3 Programmatriser har tagits fram för alla inriktningar på programmet och de har analyserats för att se om de nationella målen behandlas i programmets kurser. Princip 4 Introduktion till yrkesrollen Princip 5 Praktik och projektarbete 2 Viktiga egenskaper som en naturvetare förväntas ha behandlas i olika kurser men utan genomtänkt samordning. 3 I kursen Matematiska projekt tränar studenterna på att lösa öppna problem. Motsvarande träning görs också i många laborationer och gruppdiskussioner. Princip 6 Lärmiljöer 4 MIT-huset och naturvetarhuset har många lokaler för studenternas självstudier och för grupparbeten i organiserad eller spontan form. Det finns bra tillgång på datasalar och laborationssalar där studenterna kan träna naturvetenskapliga färdigheter. Princip 7 Integrerat lärande 4 Många av programmets kurser innehåller både ämnesfärdigheter och kommunikativa inslag främst i form av skriftliga labrapporter. I kursen Matematiska projekt är muntlig och skriftlig kommunikation viktiga inslag. Princip 8 Aktiva lärformer 3 Flera fysikkurser innehåller gruppdiskussioner kring kontextrika problem vilket tränar studenterna i grupparbete och kritisk diskussion hur problem ska lösas. Princip 9 Ämnes- och yrkeskunskap hos lärare 4 Nästan alla undervisande lärare har doktorsexamen och är därför väl insatta i vad forsknings- och utvecklingsarbete innebär. Princip 10 Pedagogisk 4 Cirka 50 % av de lärare som undervisar på programmet har pedagogisk utbildning. Studenter 26

27 färdighet är i regel nöjda med lärarna. Princip 11 Examination 4 Diskussioner om examinationsmetoder sker i programledningen. Princip 12 Programuppföljning 3 Programmet utvärderas med studenterna regelbundet varje år. Fördjupad analys av programupplägg och marknadsföring Kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik leder till en kandidatexamen i antingen fysik eller matematik. Vid senaste UKÄutvärderingen fick kandidatexamen i fysik omdömet Hög kvalitet och kandidatexamen i matematik fick omdömet Mycket hög kvalitet. Det är alltså god kvalité på programmet men trots det har söktrycket varit lågt under hela tiden programmet har funnits. Detta har lett till att fakultetsnämnden beslutade att inte utlysa programmet inför hösten 2015 och det kommer inte heller att utlysas hösten Fakulteten har också tillsatt en utredningsgrupp för att utreda om det är möjligt att erbjuda studier mot kandidatexamen i fysik eller matematik på annat sätt än genom ett program. Oberoende av om programmet kommer att finnas kvar eller om utbildningen kommer att erbjudas i form av kurspaket eller liknande så behövs en genomgång av de rekommenderade studievägarna så att man kan bli behörig till de tre masterprogram som har nära koppling till kandidatprogrammet. Det fungerar bra för masterprogrammet i fysik eftersom man blir behörig om man följer de rekommenderade kurserna i fysikprofilen. Man blir behörig till masterprogrammet i beräkningsteknik genom att följa matematikprofilen. Det borde dock finnas en möjlighet att bli behörig även om man tar ut en kandidatexamen i fysik. I nuvarande fysikprofil ingår för lite kurser i datavetenskap för att man ska bli behörig. Även masterprogrammet i beräkningsteknik riskerar att läggas ner. Examen i beräkningsteknik kommer att finnas kvar och kurser som ingår i nuvarande program kommer att finnas kvar. Det finns alltså anledning att ta fram rekommenderade studievägar till kandidatexamen som ger en bra förberedelse att även läsa fristående kurser till en masterexamen i beräkningsteknik. En omfattande översyn av rekommenderade studievägar krävs för att ge fullständig behörighet till masterprogrammet i robotik och reglerteknik. Varken matematikprofilen eller fysikprofilen i nuvarande program ger fullständig behörighet till detta masterprogram. Det finns för lite elektronik och datavetenskap i profilerna så det krävs aktiva val av andra kurser för att en student ska bli behörig till masterprogrammet i robotik och reglerteknik. Slutligen ska rekommenderade studievägar ge förberedelse för att kunna läsa fristående kurser till masterexamen i matematik eller matematisk statistik. Matematikprofilen i nuvarande kandidatprogram uppfyller detta krav. 27

28 Kandidatexamen i fysik eller matematik är en viktig rekryteringsväg för att få studenter som vill fortsätta med masterexamen och därefter en akademisk karriär i något av ämnena. Det är också viktigt för våra internationella kontakter att det tydligt framgår att det finns en möjlighet att läsa till kandidatexamen och masterexamen i dessa ämnen. Vi vill ha ett aktivt studerande utbyte och då får det inte finnas något tvivel om att vi kan erbjuda dessa examina. Ett litet oroande exempel kan nämnas från fysikinstitutionens medverkan i ett nätverk med 70- talet fysikinstitutioner över hela Europa som diskuterar utbildningsfrågor. I nätverket accepteras inte att teknisk fysik-studenter tas med i institutionens statistik utan endast data för våra studenter på kandidatprogrammet eller masterprogrammet. Vi behöver alltså ta fram rekommenderade studiegångar som kan användas i ett kandidatprogram, ingå i kurspaket eller erbjudas studenter i någon annan form. Att utveckla samarbete med civilingenjörsprogram är ett alternativ som bör undersökas. För alla dessa möjligheter behöver strategier för marknadsföring tas fram. Vi behöver också bli bättre på att marknadsföra våra masterprogram både nationellt och internationellt. Många studenter är beredda att fortsätta med en masterexamen redan då de börjar kandidatprogrammet. Därför finns det anledning att tydligare marknadsföra våra utbildningar som 3+2 år. Ett betydande antal studenter väljer universitet för sina kandidatstudier efter vilka masterprogram som erbjuds. Här måste vi också fundera på marknadsföring för att visa på möjligheten att läsa till masterexamen i matematik eller matematisk statistik. Med en bra marknadsföring av kurspaket och/eller studievägar kombinerat med en beskrivning av Umeås forskningsmiljö borde fler studenter kunna rekryteras till masterutbildning i matematik eller matematisk statistik. Fokus bör ligga på att utveckla bra hemsidor och att det är lätt att hitta sidorna oberoende av från vilket håll man kommer. Här kan vi säkert få inspiration genom att undersöka hur andra lärosäten marknadsför sig. Man bör också gå igenom nationella marknadsföringssajter för att se hur vi kan lyftas fram. Det är möjligt att rekrytera utländska studenter till våra masterutbildningar eftersom undervisningen ges på engelska. För närvarande är det få utländska studenter som läser på våra program eller läser avancerade kurser i matematik och matematisk statistik. Intresset från utomeuropeiska studenter har gått ner dramatiskt sedan avgifter infördes. Det borde dock finnas en marknad inom Europa. T ex borde det vara intressant för studenter från Storbritannien som kan läsa våra program utan att betala avgift vilket de måste göra i Storbritannien. 28

29 Kapitel 3 * Aktivitetsplan Utvärdering För måluppfyllelse gäller: Grönt anger att målet är helt uppfyllt, gult att målet delvis är uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Mål Aktiviteter Ifylles vid behov, för den interna uppföljningen Grön/Gul/ Röd Kommentarer måluppfyllelse Resurs Tidsplan Ansvarig Uppföljning Utbildning Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Mål 5 Mål 6 Mål 7 Samverkan Mål 1 Mål 2 Mål 3 Övrigt Mål 1 Mål 2 Utvärdera programmet med medverkan av studenterna Informera om möjliga fortsättningsstudier Uppdatera hemsidor Kontrollera progression och röd tråd i programmet Ta fram orsaker till att studenter hoppar av programmet Kontakta studenter från gamla program som ej tagit ut examen Studievägledning med alla studenter i slutet av första terminen Bygga upp alumnidatabas Organisera Doktorand för en dag Göra studiebesök hos några forskargrupper April-maj 2015 PA 2015 PA Januari PA PA 2015 PA Våren 2015 Januari och december 2015 PA PSV 2015 PA Våren 2015 PA 2015 PA Engagera studenter att bli studentambassadörer Revidera informationsbroschyr till gymnasieelever. Januarifebruari 2015 Januarifebruari 2015 PA PA Presenterat idén för doktorander Rekryteras genom NTK Inaktuellt p g a nollintag 29

30 Aktivitetsplan 2016 För måluppfyllelse gäller: Grönt anger att målet är helt uppfyllt, gult att målet delvis är uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Mål Aktiviteter Ifylles vid behov, för den interna uppföljningen Grön/Gul/ Röd Kommentarer måluppfyllelse Resurs Tidsplan Ansvarig Uppföljning Utbildning Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Samverkan Mål 1 Mål 2 Övrigt Mål 1 Utvärdera programmet med medverkan av studenterna Informera om möjliga fortsättningsstudier Utveckla hemsidor med information om studier till kandidat- och masterexamen. Utarbeta tydliga studiegångar som ger behörighet till våra tre masterprogram.. Organisera Doktorand för en dag Göra studiebesök hos några forskargrupper Skriftligt material om studier till kandidat- och masterexamen. Sök kvalitets Sök kvalitets April-maj 2016 Mars 2016 PA PA 2016 PA 2016 PA Våren 2016 PA 2016 PA Sök kvalitets Januarifebruari 2015 PA 30