Mall för programanalys 2015

Transkript

1 Mall för programanalys 2015 Utbildningsprogrammet i Ekologi Programansvarig Johan Olofsson 1

2 Innehållsförteckning Observera att du som programansvarig i kapitel 1 väljer det lämpligaste av underkapitlen a)-c) och fyller i den delen av mallen. Kapitel 1 2 Fel! Bokmärket är inte definierat. b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund 4 Inledning 4 Princip 1: Grundläggande filosofi 6 Princip 2: Lärandemål 6 Princip 3: Programupplägg 7 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 9 Princip 5: Praktik och projektarbete 9 Princip 6: Lärmiljöer 10 Princip 7: Integrerat lärande 10 Princip 8: Aktiva lärformer 11 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 12 Princip 10: Pedagogisk färdighet 12 Princip 11: Examination 13 Princip 12: Programuppföljning 15 Fel! Bokmärket är inte definierat. Kapitel 2 * 16 Kapitel 3 * 19 Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 2

3 Pedagogiska 8 Aktiva lärformer former Lärarkompetens 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 3

4 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund Inledning 0.1. Formalia Masterprogrammet i Ekologi, läsåret 2015 Analyserat av programansvarig Johan Olofsson 0.2 Programmets stödfunktioner * Vi har ett gemensamt programråd med kandidatprogramet i biologi och geovetenskap och materprogramet i naturgeografi. Jag har i egenskap av programansvarig ett möte per termin med alla programstudenter. Alla programstudenter erbjuds en vetenskaplig mentor. Vi har avnämare i programrådet. Eftersom alla kurser har kursansvariga som har sin tjänst på EMG har vi regelbundna kontakter via institutionens ordinarie kontaktytor (1 grundutbildningsdag varje höst före terminsstart, grundutbildningsmöten varje måndag etc). Studenters och lärarrepresentanters synpunkter i kursutvärderingar, institutionens grundutbildningsråd och programrådet beaktas. 0.4 Internationalisering * Vi har ingen utresande programstudent i år. Vi har däremot ett stort antal inresande studenter inom utbytesavtal på våra avancerade kurser och också en internationell rekrytering till programmet. Vi upplever att antal inresande internationella studenter på våra utbytesavtal har minskat, men har inga bra siffror på detta. Institutionen (EMG) planerar en översyn över sitt internationaliseringsarbete som har påbörjats hösten 2015 och kommer att fortsätta under Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * De flesta studenter läser 120 hp på avancerad nivå 0.6 Genomströmning * Genomströmningen av programstudenter är mycket hög men ingen analys finns. Fler tar ut examen än som påbörjar programmet. Genomströmningen är förmodligen lägre bland studenter på fristående kurser men den finns för närvarande ingen möjlighet att kvantifiera den. 0.7 Externa examensarbeten * De flesta examensarbeten på mastersnivå görs internt. Alla våra examensarbeten har dock alltid en intern handledare för att säkerställa uppfyllelsen av utbildningsmålen och den vetenskapliga kvaliteten. 4

5 5

6 Princip 1: Grundläggande filosofi Här presenteras belägg för att det bland de som arbetar med programmet finns en samsyn på området för utbildningen och den kommande yrkesrollen för studenterna. Exempel på kontext: För naturvetenskapliga program utgör den naturvetenskapliga metoden, med kritiska analyser av observerade eller principiella fenomen samt tolkningar av analysernas konsekvenser, sammanhanget i vilket man verkar. 1.5 Sammanfattande värdering * 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 1.6 Belägg för sammanfattande värdering* Tydliga belägg saknas. Bygger på mitt intryck från diskussioner med lärare och studenter. Vi har dock ett lokalt examensmål som bör strykas. 6

7 Princip 2: Lärandemål Här presenteras de nationella och lokala mål som programmet siktar mot. Särskild vikt läggs vid att visa att de lokala målen tydliggör programmets tolkning av de nationella utifrån programmets kontext och de förväntningar som programmets intressenter kan tänkas ha. 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 2.4 Belägg för sammanfattande värdering* Vi har för att bättre integrera våra utbildningar och bättre svara mot de nationella målen ersatt kursen akvatisk ekologi 15hp med två kurser, Akvatiska ekosystem 7.5hp och Akvatisk ekosystemekologi 7.5 hp. Vi har för närvarande en översyn av Evolutionär biologi, som kommer att leda till en höjning av förkunskaperna och införande av fler teoretiska moment. Vi har ett pågående utvecklingsprojekt för att införa mer studentaktiverande lärarformer på kursen analys av fältdata och bredda kursen för att även göra den tillgänglig för studenter på mastersprogrammet i geoekologi. Princip 3: Programupplägg Här presenteras belägg för att måluppfyllnadens olika delar är väl spridda över programmets kurser så att generiska färdigheter samt ämnesfärdigheter blandas. 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Programmatris bifogas (Bilaga 1). Den innehåller såväl nationella som lokala mål. Vi håller för närvarande på att skriva om förkunskaperna till examensarbeten. Då kommer antingen skogsekologi eller akvatisk ekologi, evolutionär biologi eller ekologisk dynamik och analys av fältdata att krävas för examen. Naturvårdskursen är ett krav för inriktningen mot naturvård. Det är dock troligt att inriktningarna på examen skall strykas i framtiden. 7

8 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Sammanfattningarna av kursutvärderingarna ligger på kurshemsidorna och redovisas inte här. Var kursansvarig är ansvarig för att göra de förändringar som behövs. Jag har möten en gång per termin med alla programstudenter och personlig dialog med dem när de påbörjar sina examensarbeten.. 8

9 3.6 Sammanfattande värdering * 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Kursutvärderingar finns på kursernas hemsidor. Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 4.3 Sammanfattande värdering * 5 om en arbetsmarknad inom akademin avses, 3 om en arbetsmarknad utanför akademin avses. En sammanfattande värdering är därför inte möjlig att göra, men jag väljer ett medel mellan dessa 4. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som på ett rimligt sätt beskriver deras framtida anställningsmöjligheter 4.4 Belägg för sammanfattande värdering* Vi erbjuder praktikkurser och fler och fler studenter tar dessa. Kopplingen till arbetsmarknaden inom akademin är mycket starkt. Alla mastersstudenter erbjuds en vetenskaplig mentor. Många gör projektkurser i forskningslabb, och 60 hp examensarbeten som ger en stark koppling till det pågående arbetet på institutionen är vanlig. Princip 5: Praktik och projektarbete Här presenteras belägg för att studenten ges möjlighet att öva färdigheter inom grundfilosofin för utbildningen i rimligt realistiska situationer. 5.3 Sammanfattande värdering * 5 Kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet med avseende på deras innehåll av ämnesrelaterade praktiska färdigheter och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. 5.4 Belägg för sammanfattande värdering* Vi har två pågående utvecklingsprojekt där praktiska färdigheter inom metoder inom dna teknik och användande av matematiska modeller för biologer utvärderas. Kursen analys av fältdata håller på att utvecklas genom ett tredje 9

10 utvecklingsprojekt. Vi har reviderat betygskriterier och kursplaner för projekt och praktikkurser. Princip 6: Lärmiljöer Här presenteras belägg för att det finns lärmiljöer anpassade för studenternas behov av aktiva lärformer och att dessa ger möjlighet att utveckla nödvändiga färdigheter inom området för utbildningen. 6.3 Sammanfattande värdering * 5 Lärmiljön utvärderar regelbundet liksom lärmiljöns inflytande på studenternas lärande. Utvärderingsarbetet bidrar till att lärmiljön ytterligare förbättras 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* Institutionen förfogar över en relativt omfattande utrustningssamling relaterade till de provtagningar och inventeringar som geovetare och biologer gör. Detta gäller provtagningar i akvatisk såväl som terrester miljö. Dessutom finns välutrustade laboratorier med välutbildad personal tillgängliga för studenterna. Dessa består dels av allmänna laboratorier som är öppna för alla grundutbildningskurser, dels av speciallaboratorier som drivs av forskningsgrupper och används vid specifika tillfällen under senare kurser på programmet. Studenterna får göra relevanta provtagningar i fält på många av kurserna, och får även lära sig god laboratorievana på flera kurser. Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Kursmatrisen visar att vi uppfyllerkraven på progression och uppfyller de nationella målen på ett bra sätt. Dock är det ett par mål som skulle kunna vara tydligare, så därför föreslår jag att ett par fsr omformuleras på några kurser med följdverkningar för undervisningen och examinationen. 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Se 7.1 och bilaga 1, samt tidigare nämnda uvecklingsprojekt. 10

11 Princip 8: Aktiva lärformer Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder aktiva och varierande lärformer väl anpassade till kursernas mål. Information om lärformer finns i kursrapporterna och i viss mån i kursplaner. 8.2 Sammanfattande värdering * 5 De aktiva lärandeformernas påverkan på studenternas lärande analyseras och analysen bidrar till programmets utveckling. 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* Vi har ett starkt inslag av aktiva lärandeformer på programmet, och har för närvarande två pågående utvecklingsprojekt kring aktiva lärandeformer, ett med fokus på att implementera mentometrar i undervisningen och ett kring att öka inslaget av aktiva lärandeformer på kursen analys av fältdata. 11

12 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Här presenteras belägg för att den undervisande personalen har adekvat vetenskaplig kompetens och insikt i studenternas kommande yrkesroll. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter. 9.4 Sammanfattande värdering * 5 Lärarlagens kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter utvärderas regelbundet och program för utbildning och erfarenhetsspridning stödjer personalens kompetensutveckling. 9.5 Belägg för sammanfattande värdering* Alla kursansvariga på avancerade kurser disputerade. Merparten är docenter eller professorer. Vi har en biträdande lektor som inte blivit docent och en disputerad lärare som inte är en aktiv forskare som kursansvariga. Både har dock en mentor för rollen som kursansvarig i form av en senior kollega. Samtliga lärarna är aktiva forskare och majoriteten är doktorander, docenter eller professorer. Många har arbetat i ett flertal länder och lärosäten. Endast en kursansvarig lärare på avancerade kurser har dock en gedigen erfarenhet från annan verksamhet än forskning/undervisning. Majoriteten av forskare har dock i sin vetenskapliga verksamhet kontakt med stora arbetsgivare som kommuner och länsstyrelser. Potentiella arbetsgivare är representerade i programrådet. Vi har tydliga styrdokument vid EMG som klargör att kursansvarig lärare skall kontrollera att all personal har nödvändig ämneskompetens för uppgiften. Princip 10: Pedagogisk färdighet Här presenteras belägg för att undervisande personal har adekvat pedagogisk kompetens. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter Sammanfattande värdering * 4 Det finns evidens för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder Belägg för sammanfattande värdering* Alla kursansvarig och i princip alla lärare på våra avancerade kurser, med undantag för doktorander, är behöriga, dvs. gått de av universitetet stipulerade pedagogiska kurserna eller har motsvarande kompetens. Belägg för detta är att de bedömts som kompetenta vid utvärdering för oavlönad docent, lektor eller professor. Det pågår an aktiv pedagogisk diskussion vid institutionen. Vi har tydliga styrdokument vid EMG som klargör att kursansvarig lärare skall kontrollera att all personal har nödvändig pedagogisk kompetens för uppgiften. 12

13 Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material Bedömningskriterier för examensarbeten * FSR, kriterier och arbetsgång gås igenom med studenterna vid en första, obligatorisk träff när exjobbet börjar. Examensarbete avseende masterexamen, 30hp FSR och bedömningskriterier för G - använda sina ämnesmässiga och vetenskapliga kunskaper och färdigheter för att lösa frågeställningar inom ämnesområdet o Författaren måste använda relevanta delar av hela sin kunskapsbredd från tidigare studier för att lösa uppgiften. Det är t.ex. inte godkänt att strunta i en viss analysmetod om den är av vikt för undersökningen under förutsättning att analysmetoden har ingått i utbildningen. - tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt o Undersökningen måste vara upplagd och redovisad på ett konventionellt sätt; Vilken kunskap finns idag om undersökningsområdet (i vissa fall enbart lagtext, eller både lagtext och vetenskapliga undersökningar), vilket är syftet med undersökningen, vilka metoder har använts, vilka resultat har kommit fram, hur dessa resultat passar med vad andra kommit fram till. Allt beskrivet så att alla fakta av betydelse som inte är från ens egen undersökning eller allmänt kända kan hittas igen i referenserna och metoderna beskrivna så att undersökningen går att göra om. - planera, utföra, skriftligt och muntligt redovisa samt försvara en vetenskaplig undersökning inom huvudområdet o Detta ska göras självständigt med handledning (Handledarutlåtande används för bedömningen). Den skriftliga redovisningen ska följa instruktioner till författaren och vara begriplig. Den muntliga redovisningen och försvaret ska följa institutionens riktlinjer för examensarbetsseminarier och vara tydlig och begriplig. - kritiskt granska och kommentera ett mastersarbete o Författaren ska sätta sig in i ett annat arbete och påpeka generella styrkor och svagheter. Stavfel och liknande påpekas skriftligt i manuskriptet. - självständigt välja en relevant metod/metoder utifrån aktuell frågeställning o Författarens ska självständigt välja en relevant metod. Naturligtvis ska man diskutera med handledaren, men det är studenten som ska analysera tänkbara metoder och själv välja metod. - redogöra för och analysera centrala teorier och resultat inom det valda ämnesområdet o Författaren ska beskriva och analysera relevanta teorier och resultat inom ett vidare område än det som har direkt med undersökningen att göra - kunna utföra ett arbete vars omfattning motsvarar kursens omfattning o Den skriftliga redovisningen skall spegla att författaren har lagt ner heltid på examensarbetet under kurstiden. 13

14 11.7 Belägg för sammanfattande värdering* Varierande examinationsformer kan återfinnas i våra kursplaner och scheman. 14

15 Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck, studentflöden och examination Uppföljning av söktryck 22 personer antogs med eller utan villkor till programmet Pga att många var våra egan studenter som inte avslutat examensarbete kunde bara 9 antas, men alla läser kurser på avancerad nivå med mastersexamen som mål. För närvarande är det låga studentantalet på programmet inte ett direkt hot motkursernas kvalitet, men en viss ökad rekrytering vore önskvärd. Det mest avgörande vore att våra egna kandidatstudenter avslutade sitt examensarbete i tid inom tre år, så att de även formellt kan antas till mastersprogrammet Sammanfattande analys * 5 Programutvärderingsmetodiken i sig utsätts för systematisk och kontinuerlig utveckling baserad data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder 12.9 Belägg för sammanfattande värdering* Programmet utvärderas inte regelbundet under formella former. Den enda egentliga formella utvärderingen hittills är HSV:s (UKÄ:s) utvärdering som ju gav betyget mycket hög kvalitet. Att det inte sker regelbundna formella utvärderingar innebär inte att utbildningen inte utvärderas. Detta sker kontinuerligt i olika grupper, tex det gemensamma programrådet med kandidatprogrammet och i institutionens grundutbildningsråd. Från och med nu skall alla som gör examensarbeten tvingas att fylla i så väl en kurs som en utbildningsutvärdering. Det blir inte en renodlad programutvärdering men ett vettigare underlag för ett framtida kvalitetsarbete. Detta har påbörjats men vi inväntar fler svar innan utvärderingarna sammanställs. Det arbete som sker handlar mer om att säkra kvaliteten hos examen än programmet eftersom en stor del är fristående kursare. Vi har dock på sista åren infört ett system där studenter erbjuds en vetenskaplig mentor och möjlighet till att göra längre (45 och 60hp) examensarbete. Vi arbetar nu med att förstärka progressionen i de generiska färdigheterna vetenskapligt skrivande och analytiskt tänkande. Detta är ett arbete som kräver tydligare styrning av vilka kurser studenterna läser och vilken ordning studenterna läser dem. Denna förändring måste göras varsamt så att vi inte försämrar för mycket för fristående kursare (Erasmus-studenter) så att ekonomin och därigenom kvaliteten på kurserna inte försämras för mycket 15

16 Kapitel 2 * Princip Nivå Belägg Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Programintroduktion Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, Lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande 5 Tydliga belägg saknas. Bygger på mitt intryck från diskussioner med lärare och studenter. Vi har dock ett lokalt examensmål som bör strykas. 5 Pågående utvecklingsprojekt kring vattenkurserna och evolutionära undervisningen på programmet, som kommer att synas i kursplaner och scheman nästa år. 4 Kursutvärderingar finns på kursernas hemsidor. 4 Vi erbjuder praktikkurser och fler och fler studenter tar dessa. Kopplingen till arbetsmarknaden inom akademin är mycket starkt. Alla mastersstudenter erbjuds en vetenskaplig mentor. Många gör projektkurser i forskningslabb, och 60 hp examensarbeten som ger en stark koppling till det pågående arbetet på institutionen är vanlig. 5 Vi har två pågående utvecklingsprojekt där praktiska färdigheter inom metoder inom akvatisk ekologi och metoder inom dna teknik utvärderas. En tydlig plan för hur dessa projekt skall implementeras i undervisningen finns. Vi har under det senaste året reviderat betygskriterier och kursplaner för projekt och praktikkurser. 5 Institutionen förfogar över en relativt omfattande utrustningssamling relaterade till de provtagningar och inventeringar som geovetare och biologer gör. Detta gäller provtagningar i akvatisk såväl som terrester miljö. Dessutom finns välutrustade laboratorier med välutbildad personal tillgängliga för studenterna. Dessa består dels av allmänna laboratorier som är öppna för alla grundutbildningskurser, dels av speciallaboratorier som drivs av forskningsgrupper och används vid specifika tillfällen under senare kurser på programmet. Studenterna får göra relevanta provtagningar i fält på många av kurserna, och får även lära sig god laboratorievana på flera kurser. En stor fördel för oss med den inriktningen vårt program har är att mycket av de vi studerar kan studeras antingen på själva universitetsområdet eller kring Nydalasjön, så närområdet uppfyller många av de krav på exkursionsmål vi har. Detta skulle kunna utvecklas till att låta studenterna utföra fler självledda exkursioner, vilket borde tas upp i en framtida diskussion om utökning av studenternas aktiva deltagande i sina studier. 5 Se 7.1 och bilaga 1 16

17 Princip 8, Aktiva lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12 Programuppföljning 5 Vi har för närvarande ett utvecklingsprojekt kring aktiva lärandeformer med fokus på att implementera mentometrar i undervisningen. 5 Samtliga lärarna är aktiva forskare och majoriteten docenter eller professorer. Många har arbetat i ett flertal länder och lärosäten. Endast en kursansvarig lärare på avancerade kurser har dock en gedigen erfarenhet från annat än forskning/undervisning.. Majoriteten av forskare har dock i sin verksamhet kontakt med stora arbetsgivare som kommuner och länsstyrelser. Potentiella arbetsgivare är representerade i programrådet.. 4 Alla kursansvarig och i princip alla lärare på våra avancerade kurser, med undantag för någon tillfällig lärare, är behöriga, dvs. gått de av universitetet stipulerade pedagogiska kurserna eller har motsvarande kompetens. Belägg för detta är att de bedömts som kompetenta vid utvärdering föroavlönad docent, lektor eller professor. 5 Varierande examinationsformer kan återfinnas i våra kursplaner och scheman. 5 Programmet utvärderas inte regelbundet under formella former. Den enda egentliga formella utvärderingen hittills är HSV:s (UKÄ:s) utvärdering som ju gav betyget mycket hög kvalitet. Att det inte sker regelbundna formella utvärderingar innebär inte att utbildningen inte utvärderas. Detta sker kontinuerligt i olika grupper, tex det gemensamma programrådet med kandidatprogrammet och i institutionens grundutbildningsråd. Från och med nu skall alla som gör examensarbeten tvingas att fylla i så väl en kurs som en utbildningsutvärdering. Det blir inte en renodlad programutvärdering men ett vettigare underlag för ett framtida kvalitetsarbete. Det arbete som sker handlar mer om att säkra kvaliteten hos examen än programmet eftersom en stor del är fristående kursare. Vi har dock på sista åren infört ett system där studenter erbjuds en vetenskaplig mentor och möjlighet till att göra längre (45 och 60hp) examensarbete. Vi arbetar nu med att förstärka progressionen i de generiska färdigheterna vetenskapligt skrivande och analytiskt tänkande. Detta är ett arbete som kräver tydligare styrning av vilka kurser studenterna läser och vilken ordning studenterna läser dem. Denna förändring måste göras varsamt så att vi inte försämrar för mycket för fristående kursare (Erasmusstudenter) så att ekonomin och därigenom kvaliteten på kurserna inte försämras för mycket 17

18 18

19 Kapitel 3 * Jag planerar under 2016 att bedriva fokuserat arbete med punkterna: 7: Integrerat lärande 10 12: Programuppföljning I tillägg till det kommer vi även att se över examinationen av undervisningsmoment av etisk karaktär för att se hur vi uppfyller de nationella målen. Vi behöver stärka hur undervisar kring etiska frågeställningar och kommunikation med olika grupper. Detta är ganska lätt åtgärdat eftersom det redan finns tydliga utbildningsmoment i detta. När det gäller etik anser jag att det räcker med att lägga till ett etiskt fsr på kurserna skogsekologi, akvatisk ekologi, ekologisk dynamik, evolutionär biologi, analys av fältdata, naturvård och examensarbete samt att dessa examineras. Kursmomenten finns redan, men det finns kvar oklarheter i examineringen. 7: Integrerat lärande Även om detta är ett område där jag bedömmer att undervisningen inom programet håller en hög nivå, bör vi givetvis förbättra oss ytterligare. Jag planerar därför att skapa en ny kurs, analys av fältdata, som ersätter den befintliga kursen analys av fältdata. Kursen kommer att gå för första gången under 2016, och vi planerar i anslutning till det två utvecklingsprojekt. 1. Aktiverande lärandeformer i statistikundervisning och 2. Progression i vetenskapligt skrivande. Det första projektet handlar om att förändra den nuvarande strukturen med traditionella datorövningar med en assistent i datasalen, till ett system där studenterna har ett större ansvar för sitt eget lärande och lärarresurserna används till det studenterna inte har förstått. Punkt två handlar om hur vi kan på ett resurseffektivt sätt lära studenter skriva mer avancerad vetenskaplig text. Vi känner rätt så väl till hur vi skall lära studenter skriva en korrekt vetenskaplig text. På mastersprogrammet skall dock studenternas vetenskapliga skrivande lyftas från kandidat till mastersnivå. Våra lärare har god erfarenhet av att lära doktorander skriva avancerad vetenskaplig text, men detta görs normalt på ett sätt som är mycket arbetsintensivt och inte kan genomföras på ett mastersprogram. Projektet handlar om att hitta lämpliga former för detta och till att börja med implementera det på åtminstone en kurs för att i framtiden integrera alla skrivövningar på avancerade kurser. Båda projekten planeras genomföras inom ramen för de medel vi erhållit från programutvärderingen för