Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik

Transkript

1 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, Umeå Telefon: Dnr Datum Sid 1 (8) Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik Bachelor of Science Programme in Energy Engineering Omfattning: 180 högskolepoäng Examen: Högskoleingenjörsexamen i energiteknik. Examensbeskrivningen återfinns på: Nivåtillhörighet: Grundnivå Programkod: TYHEN Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Ikraftträdande: Ansvarig instans: Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Utbildningens mål Beskrivning av utbildning på grundnivå (1 kap 8 högskolelagen) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Nationella mål för högskoleingenjörsexamen För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

2 Sid 2 (8) Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

3 Sid 3 (8) Mål för högskoleingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet Utbildningen till högskoleingenjör i energiteknik vid Umeå universitet har som mål att ge de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta med att driva, underhålla och effektivisera våra energisystem. Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen visa grundläggande kunskaper om olika energikällor, deras egenskaper, hantering, nyttjande och miljöpåverkan i både ett nationellt och internationellt perspektiv, visa kunskap och kännedom om distribution samt grundläggande kunskaper om omvandling och användning av energi med särskild hänsyn till möjligheterna att hushålla med energi, och visa grundläggande kunskaper inom projektledning. Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen visa ingenjörsmässiga förmågor och färdigheter för en yrkesverksamhet inom det energitekniska området, visa förmåga att kunna analysera tekniska problemställningar och system genom mätning, teoretiska modeller och beräkningar, visa förmåga att arbeta såväl självständigt som i grupp samt att kunna planera och leda projekt, och visa förmåga att kunna tillgodogöra sig och värdera ny kunskap inom det energitekniska området och redovisa denna skriftligt och muntligt. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen visa insikt och förståelse för energitekniska systems miljömässiga påverkan och konsekvenser.

4 Sid 4 (8) Innehåll och uppläggning Allmänt Utbildningsprogrammet omfattar 180 högskolepoäng, dvs. normalt 3 års heltidsstudier. Av dessa regleras 150 högskolepoäng av examensbeskrivningen med fastställda mininivåer för kurser inom olika områden (inklusive examensarbete). Återstående 30 högskolepoäng utgörs av fria kurser som kan användas för profilering. Den studerandes möjlighet att genom egna val utforma sin kompetensprofil är i huvudsak förlagd till programmets tredje år. Det första läsåret inleds med en introduktionskurs och sedan dominerar kurser som ger basfärdigheter. Andra året består till stor del av fördjupningskurser i energiteknik. Det tredje året består i huvudsak av valbara kurser där studenten i stor utsträckning genom individuella val har möjlighet att anpassa sin utbildning som avslutas med ett examensarbete. Inom programmet är det möjligt för den studerande att profilera sig mot bioenergi genom att välja kurser som behandlar biobränslen från utvinning, hantering och förbränning till hälso- och miljöeffekter. Man kan också profilera sig mot effektivisering av energitekniska system genom att välja kurser som behandlar moderna och uthålliga system för energiomvandling och energieffektivisering i framförallt bostäder och industri. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner och räkneövningar samt genom handledning i samband med laborationer och projektarbete, vilket utgör naturliga moment i de flesta kurser. För att hålla den studietakt som normalt är nödvändig för att följa programmet krävs minst 40 timmars arbetsvecka. Andelen lärarledd undervisning per arbetsvecka är dock betydligt mindre än 40 timmar. Tiden utöver den lärarledda undervisningen är avsedd för självstudier, laborationer och projektarbete. De flesta kurserna läses seriellt, dvs en kurs i taget och efter varandra. En stor del av de valbara kurserna samläses med andra program men för baskurserna är den endast några få som samläses. Baskurser Följande kurser är baskurser. På en baskurs har den studerande som följer programmet platsgaranti. Energiteknik 5EN046 Energiprocesser 15 hp 5EN031 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i energiteknik 15 hp 5EN020 Tillämpad termodynamik 15 hp 5EN048 Uthållig energiteknik 15 hp 5EN026 Värme- och ventilationsteknik 7,5 hp Matematik 5MA016 Grundläggande analys 7,5 hp 5MA017 Grundläggande linjär algebra 7,5 hp

5 Sid 5 (8) Tekniskt eller naturvetenskapligt ämne 5EL189 Elkraft 7,5 hp 5BI148 Energiteknisk biologi 4,5 hp 5KE022 Kemi, inledande kurs 7,5 hp 5MH066 Miljökunskap med inriktning mot energiteknik 3 hp 5EL099 Styr- och reglerteknik 7,5 hp 5EL055 Tillämpad mätteknik 7,5 hp Allmänna ingenjörskurser 5EL114 Inledande ingenjörskurs 7,5 hp 5BY008 Projektledning 1 7,5 hp Valbara kurser På en valbar kurs har studenten platsgaranti på ett urval av kurser som motsvarar upp till heltidsstudier, dock inte med garanti på förstahandsval. För varje kurs finns förkunskapskrav angivna i kursplanen som styr i vilken ordning kurserna kan läsas. Nedanstående uppräkning inom respektive område är ett urval av kurser som ingår i högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik. Inom varje område kan dessutom ytterligare kurser som ingår i andra utbildningar få räknas in i en högskoleingenjörsexamen i energiteknik. Kurser vars innehåll helt eller delvis överlappar varandra får dock inte räknas fullt ut i examen. Energiteknik 5BI142 Bioenergi 7,5 hp 5EN002 Energi och miljö 4,5 hp 5EN003 Energieffektivisering 15 hp 5KE014 Förbränningskemi 7,5 hp 5EN041 Förbränningsteknik 7,5 hp 5EN012 Förnyelsebara drivmedel 7,5 hp 5EN051 Projektering av VVS-system 7,5 hp 5EN021 Turbomaskiner 7,5 hp Matematik 5MA030 Tillämpad analys 7,5 hp 5MA029 Tillämpad linjär algebra 7,5 hp Tekniskt eller naturvetenskapligt ämne 5EL188 Elektriska maskiner 7,5 hp 5EL187 Elnät 7,5 hp

6 Sid 6 (8) Allmänna ingenjörskurser 1EN010 Engelska för studerande på högskoleingenjörs- 7,5 hp 2FE017 Industriell ekonomi 7,5 hp 5TN021 Introduktion till ingenjörsarbete E 7,5 hp 5MS008 Statistik för teknologer 7,5 hp 5MS024 Statistisk och kvalitetsteknik 7,5 hp 5TN017 Teknik för hållbar utveckling 7,5 hp Variationer i kursutbudet från år till år förekommer. För aktuell information om valbara kurser hänvisas till: Fria kurser Jämsides med de valbara kurserna finns det fria kurser. Fria kurser söks i öppen konkurrens vilket innebär att studerande på programmet inte har någon särskild förtur. Fria kurser från andra lärosäten inom och utom landet kan ingå i en högskoleingenjörsexamen. För aktuell information om Umeå universitets kursutbud hänvisas till: Programöversikt Kursernas normala placering framgår av nedanstående blockschema. Avvikelser och variationer kan dock förekomma från år till år. År 1 Inledande ingenjörskurs År 2 Grundlägg. linj algebra Tillämpad termodynamik Energiprocesser Tillämpad mätteknik Projektledning Grundlägg. analys Styr- och reglerteknik Kemi inl. kurs Miljökunsk En. biologi Energi och miljö (valbar) Värme- och ventilationst. Elkraft Uthållig energiteknik År 3 Valbara kurser Valbara kurser Valbara kurser Examensarbete För aktuell information om kursernas placering hänvisas till: Examensarbete/självständigt arbete

7 Sid 7 (8) Examensarbetet inom högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik avslutar utbildningen, och får påbörjas när förkunskapskraven i kursplanen är uppfyllda. I examensarbetet som omfattar minst 15 högskolepoäng skall den studerande tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden och muntligen och i en skriftlig rapport/uppsats redovisa resultatet av arbetet. Arbetet ska innehålla någon form av ämnesmässig fördjupning inom energiteknikområdet. Examensarbetet utförs normalt individuellt, men i enstaka fall är det också tillåtet att två studenter samarbetar med ett examensarbete. Examensarbetet kan med fördel förläggas till näringslivet. Arbetet med examensarbetet är dock en del av universitetsstudierna. En handledare vid universitetet ska alltid utses, som har ansvaret för att erforderlig ämnesfördjupning uppnås. Rapporten ska språkligt och stilistiskt utformas så att den kvalitetsmässigt motsvarar rapporter inom tekniska högskolan och industrin. Rapporten ska innehålla en engelsk sammanfattning, samt en engelsk översättning av titeln. Alternativt kan hela rapporten skrivas på engelska. Behörighet och urval Behörighetskrav För tillträde till utbildningsprogrammet krävs förutom grundläggande behörighet: Områdesbehörighet 8, dvs Ma D, Fy B, Ke A. Urval För urval hänvisas till universitetets antagningsordning: Examination och betygssättning Examinationsformer Prov sker normalt i slutet av varje kurs, och är muntligt och/eller skriftligt. Det kan helt eller delvis ersättas av fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc. Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i kursplan. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför förnyat prov hos prefekt begära att annan lärare utses att bestämma betyg i förnyat prov. Betyg Betyg sätts för varje kurs och om så bedöms lämpligt även för delmoment av kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Om inte annat anges i kursplanen sätts betygen i skalan 3 (Godkänd), 4 (Icke utan beröm godkänd), samt 5 (Med beröm godkänd). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

8 Sid 8 (8) Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. Övriga föreskrifter Avstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren. Övrigt Ytterligare information kan erhållas från programansvarig eller programstudievägledare via universitetets växel eller via: