Civilingenjörsprogrammet i bioresursteknik

Transkript

1 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, Umeå Telefon: Dnr Datum Sid 1 (9) Civilingenjörsprogrammet i bioresursteknik Master of Science Programme in Bioresource Engineering Omfattning: 300 högskolepoäng Examen: Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en civilingenjörsexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se Civilingenjörsexamen översätts på engelska till Degree of Master of Science in Engineering. Examen utfärdas med inriktningen bioresursteknik (Bioresource Engineering). Nivåtillhörighet: Avancerad nivå Programkod: TYCXX Fastställande: Fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Ikraftträdande: Ansvarig instans: Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Utbildningens mål Beskrivning av utbildning på avancerad nivå Se Högskolelagen 1 kap 8-9. Nationella mål för civilingenjörsexamen visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Kunskap och förståelse - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,

2 Sid 2 (9) - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Mål för civilingenjörsexamen i bioresursteknik vid Umeå universitet visa goda teknisk-naturvetenskapliga grundkunskaper med åtföljande fördjupade kunskaper och färdigheter om förnybara råvaror, grön kemi, kemiteknik, växtbioteknik och skogliga produktionssystem. Stor vikt läggs vid att studenten skall kunna tillämpa avancerade teorier och matematiska modeller för förbättring av förnybara råvaror, samt optimering och utveckling av tekniker för produktion av gröna råvaror och kemikalier. Kunskap och förståelse - visa breda kunskaper i matematik, fysik och databehandling - visa fördjupade kunskaper om förnybara råvaror, grön processkemi och växtbioteknik - visa goda kunskaper om skogliga produktionssystem - visa grundläggande kunskaper om teknikområdena kemiteknik och bioteknik - visa kunskap om projekt som arbetsform samt kunskap om projektledarens roll och villkor - visa väsentligt fördjupade kunskaper om grön kemi eller växt- och skogsbioteknik - visa kunskap om forsknings- och utvecklingsmetodik - visa kunskap om livscykelanalys och hållbar utveckling

3 Sid 3 (9) Färdighet och förmåga - visa god förtrogenhet i utövandet av de ingenjörsfärdigheter som erfordras för att uppfylla arbetslivets krav och behov - visa förmåga att utveckla och optimera kemitekniska framställningsprocesser under beaktande av råvaru-, kvalitets-, energi- och miljömässiga aspekter samt de krav som ställs för ett hållbart samhälle - visa god färdighet att utnyttja moderna metoder för modellering av kemitekniska processer och simulering av reaktionsvägar under utnyttjande av kemiska, termodynamiska och kinetiska förutsättningar - visa förmåga att utveckla och optimera principer och tekniker i cellulära- och molekylära tillämpningsområden - visa avancerade färdigheter att inhämta och kritisk värdera nya kunskaper och metoder relevanta för sitt teknikområde samt förmåga att tillämpa dessa för utveckling och förnyelse - visa god laborativ färdighet samt god förmåga att planera och utvärdera experiment - förmåga att bedriva både självständigt arbete och arbete i grupp, både inom stora och små projekt - visa färdighet i att på engelska, i tal och skrift, redovisa och argumentera för kunskaper och resultat Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att i samverkan med andra delar av samhället bidra till att lösa framtida problem vad gäller försörjning av råvaror, kemikalier, material och energi - visa förmåga att värdera risker vid hanterandet av olika typer av kemiska ämnen, kemiska processer och biologiska organismer - visa insikt om betydelsen av projektorganisation och mångvetenskaplig kompetens vid industriellt forsknings- och utvecklingsarbete - visa insikt om användningen av kemiteknik samt växt-och skogsbioteknik och deras växelverkan med samhälle, ekonomi och miljö Innehåll och uppläggning Allmänt Utbildningsprogrammet leder till en civilingenjörsexamen i bioresursteknik omfattande totalt 300 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete. Programmet bygger på en samverkan mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Under utbildningen får studenten möjlighet att inhämta och utveckla grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik, fysik, databehandling, kemi, biologi och skogsbiomassaproduktion. Fördjupade kunskaper och färdigheter i kemiska och molekylärbiologiska tekniker ger studenterna förutsättningar att tillämpa avancerade metoder för förbättring, optimering och utveckling av produkter från förnybara bioresurser.

4 Sid 4 (9) De tre första åren utgör en gemensam bas som ger såväl ämnes- och ingenjörsmässiga förkunskaper som behövs för programmets två profilinriktningar; grön kemi och växt- och skogsbioteknik. Under höstterminerna år 4 och år 5 läser man kurser i sin valda profil och under vårterminen år 4 kan studenterna bredda sin utbildning med egna val av kurser eller med studier utomlands. Utbildningen avslutas vårterminen år 5 med ett examensarbete på 30 hp. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, lektioner och räkneövningar samt genom handledning i samband med laborationer och projektarbeten. Ett viktigt inslag i utbildningen är att träna muntlig och skriftlig redovisning, vilket normalt sker i samband med laborationer och projektarbeten. Andelen schemalagd undervisning varje vecka är ca 20 timmar. Därutöver måste den studerande räkna med självstudier till totalt motsvarande ett heltidsarbete (40 timmar). Merparten av kurslitteraturen är på engelska. Utbildningsprogrammet har antagit CDIO-konceptets filosofi ( och strävar efter att utbilda studenter till att få en helhetssyn på hela livscykeln för produkter och system i vid mening. Med livscykeln menas hela cykeln från idé/koncept till utveckling, produktion, drift, underhåll och skrotning/återvinning. Studenterna skall utbildas så att de efter examen skall kunna arbeta efter modellen "planera - utveckla implementera använda" när det gäller komplexa produkter, system och tjänster med anknytning till bioresursteknik. Baskurser Med en baskurs avses en kurs där programstudenter har platsgaranti. Nedanstående kurser kan ingå i en civilingenjörsexamen i bioresursteknik. Allmänna ingenjörskurser 5XXxxx Introduktionskurs 5XXxxx Råvaruresurser och livscykelanalys 5BY008 Projektledning 1 Datavetenskap 5DV105 Programmeringsteknik med Python och Matlab Fysik 5XXxxx Energi och energiomvandlingar 5XXxxx Mätteknik Matematik 5MA009 Envariabelanalys 1 5MA011 Envariabelanalys 2 5MA019 Linjär algebra 5MA121 Differentialekvationer för teknologer Matematisk statistik 5MS008 Statistik för teknologer Kurser i grundläggande kemi och biologi 5KExxx Grundläggande kemi 15 högskolepoäng 5BIxxx Grundläggande biologi 1 5BIxxx Grundläggande biologi 2

5 Sid 5 (9) Påbyggnadskurser i kemiteknik 5KExxx Bioresursteknik 1, kemiteknikens grunder 5KExxx Bioresursteknik 3, grön processkemi 5KExxx Projektkurs i bioresursteknik: kemiteknik 5KExxx Naturproduktkemi och vedkemi 5KE053 Kemometri Påbyggnadskurser i bioteknik 5BIxxx Bioresursteknik 2, bioteknikens grunder 5BIxxx Bioresursteknik 4, växtbioteknik 5BIxxx Projektkurs i bioresursteknik: bioteknik 5BIxxx Växtproduktionssystem Examensarbete i bioresursteknik 5XXxxx Examensarbete i bioresursteknik 30 högskolepoäng Valbara kurser På en valbar kurs (profilkurs) har studenten platsgaranti på ett urval av kurser som motsvarar upp till heltidsstudier, dock inte med garanti på förstahandsval. Profilkurser från andra lärosäten kan efter prövning av programansvarig ingå i en examen. För att avlägga examen måste minst 45 högskolepoäng valbara kurser på avancerad nivå ingå. Profilkurser för inriktningen grön kemi År 4 och år 5 läser man kurser med inriktning mot: - Grön Processkemi 2 - Industriell bioteknik - Förgasning och pyrolys - Fotokemiska processer och artificiell fotosyntes - Avancerad organisk kemi och polymerkemi - Avancerad kemisk analys - Apparat- och processteknik - Reglerteknik Profilkurser för inriktningen växt- och skogsbioteknik År 4 och år 5 läser man kurser med inriktning mot: - Avancerad växtbioteknik - Råvarans egenskaper - Biomassaproduktion och skogliga produktionssystem - Molekylär växtförädling - Avancerad kemisk analys - Industriell bioteknik Fria kurser Fria kurser söks i öppen konkurrens. Fria kurser från andra lärosäten kan ingå i en examen. Fria kurser med följande inriktningar kan bedömas vara av speciell relevans för programmet och examen: - Ekonomi och företagsekonomi - Entreprenörskap - Livscykelanalys - Miljö och utsläppsfrågor - Språk

6 Sid 6 (9) Kursernas normala placering i tiden framgår av nedanstående blockschema. Avvikelser och variationer kan dock förekomma från år till år. År 1 Introduktionskurs, År 2 År 3 Programmering i Python och Matlab, Envariabelanalys 1, Envariabelanalys 2, Grundläggande kemi, 15 hp Linjär algebra, Projektledning, Grundläggande biologi 1, Statistik för teknologer, Bioresursteknik 2, bioteknikens grunder, Grundläggande biologi 2, Råvaruresurser och livscykelanalys, Energi och energiomvandlingar, Bioresursteknik 1, kemiteknikens grunder, Differential ekvationer för teknologer, Bioresursteknik 3, grön processkemi, Växtproduktions system, Kemometri, Mätteknik, Bioresursteknik 4, växtbioteknik, Projektkurs i bioresursteknik: kemiteknik, Naturproduktkemi och vedkemi, Projektkurs i bioresursteknik: bioteknik, År 4 År 5 "Grön kemi"-profil eller "Växt- och skogsbioteknik"-profil Fria kurser Grön kemi -profil eller Växt- och skogsbioteknik -profil Examensarbete, 30 hp Examenskrav för civilingenjörsexamen i bioresursteknik För civilingenjörsexamen i bioresursteknik skall det, förutom självständigt arbete på 30 hp (5XXxxx), ingå kurser (enligt Innehåll och upplägg ) från vart och ett av nedanstående ämnesområden/ämnesgrupper. Poängantalet för kurserna inom vart och ett av dessa skall minst uppgå till nedan angivna minimigränser. Allmänna ingenjörskurser Matematik Matematisk statistik Fysik Datavetenskap Grundläggande kemi 22,5 högskolepoäng 30 högskolepoäng 15 högskolepoäng 15 högskolepoäng

7 Sid 7 (9) Grundläggande biologi Påbyggnadskurser i kemiteknik Påbyggnadskurser i bioteknik Profilkurser 15 högskolepoäng 3 30 högskolepoäng 60 högskolepoäng Dessutom krävs för examen att: - minst 75 högskolepoäng inklusive examensarbetet ska utgöras av kurser på avancerad nivå. - minst 22,5 högskolepoäng skall utgöras av kurser eller identifierbara moment i projektledning och projektkurser enligt definitionen nedan. - minst skall utgöras av moment rörande teknik för hållbar utveckling. Projektlednings- och projektkurser För examen krävs 15 hp projektkurser och 7,5 hp projektledningskurser. För att kunna tillgodoräknas som projektkurs krävs att kursen eller momentet markerats som projektkurs i programmets utbildningsplan eller att programansvarig före kursstart skriftligt godkänt kursen eller momentet som projektkurs. Dessutom ska minst 7,5 hp utgöras av ett sammanhängande projektmoment som bedrivits i grupp om minst 3 personer. Definition projektledningskurs En kurs eller moment i projektledning syftar till att förmedla kunskap om teorier, modeller och verktyg för att driva och leda projekt med tillämpning i akademiska, industriella och administrativa sammanhang. I utbildningen finns inslag av gruppdynamik och situationsanpassat ledarskap samt tillämpningsövningar där teorier och modeller illustreras. Tillämpningsprojekt behöver inte vara relaterade till studentens teknikområde. Projektledningskurser: Kurser som får räknas inom kategorin där sista kolumnen anger hur många högskolepoäng av respektive kurs som får räknas inom kategorin 5BY008 Projektledning 1, 7,5 hp 7,5 hp Definition projektkurs. En projektkurs är en kurs, eller ett moment i en kurs, som till dominerande del bedrivs i projektform. Detta innebär att: -arbetet har ett väldefinierat mål och en tydlig beställare -arbetet syftar till att förbättra eller nyutveckla en prototyp, en produkt, ett system, en tjänst eller till att utföra ett förbättringsarbete som genererar ny kunskap -arbetet görs i en tillfälligt skapad projektorganisation -roller, aktiviteter och dokumentation styrs av en dokumenterad projektmetodik Projektkurser: Kurser som får räknas inom kategorin där sista kolumnen anger hur många högskolepoäng av respektive kurs som får räknas inom kategorin 5XXxxx Projektkurs i bioresursteknik: kemiteknik 7,5 hp 5XXxxx Projektkurs i bioresursteknik: bioteknik 7,5 hp XXXxxx Mätteknik 1,5 hp

8 Sid 8 (9) Teknik för hållbar utveckling: Kurser som får räknas inom kategorin där sista kolumnen anger hur många högskolepoäng av respektive kurs som får räknas inom kategorin 5XXxxx Introduktionskurs 1,5 hp 5XXxxx Råvaruresurser och livscykelanalys 3 hp 5XXxxx Projekt i bioresursteknik: kemiteknik 1,5 hp 5XXxxx Projekt i bioresursteknik: bioteknik 1,5 hp 5XXxxx Växtproduktionssystem 1,5 hp Examensarbete/självständigt arbete Examensarbetet inom civilingenjörsprogrammet i bioresursteknik utförs normalt efter programmets nio första terminer, och får påbörjas när förkunskapskraven i kursplanen är uppfyllda. I examensarbetet, som omfattar 30 högskolepoäng på avancerad nivå, skall den studerande tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden och muntligen och i en skriftlig rapport/uppsats redovisa resultatet av arbetet. Arbetet ska innehålla en frågeställning av ämnesmässig fördjupning inom det fördjupningsområde man valt för sin examen. Uppgiften utförs individuellt. Examensarbetet förläggs i normalfallet till näringslivet, men utgör en del av universitetsstudierna. Valet av arbete och studieort skall godkännas av programansvarig i förväg, och programansvarig är också slutexaminator för denna kurs. En hemhandledare vid universitetet ska alltid utses, som har ansvaret för att en erforderlig ämnesfördjupning uppnås. Vidare utses alltid en handledare vid arbetsplatsen som ansvarar för den löpande handledningen. Rapporten ska språkligt och stilistiskt utformas så att den kvalitetsmässigt motsvarar rapporter inom tekniska högskolan och industrin. Rapporten skall skrivas på engelska. Dispens från detta språkkrav kan medges av programansvarig efter motiverad anhållan från handledaren på arbetsplatsen. I sådana fall skall rapporten förses med en fyllig engelskspråkig sammanfattning, ett så kallat extended abstract. Behörighet och urval Behörighetskrav För tillträde till utbildningsprogrammet krävs förutom grundläggande behörighet: Fysik B, Kemi A, Matematik E. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet 9/A9) Urval För urvalsregler hänvisas till universitetets antagningsordning:

9 Sid 9 (9) Examination och betygssättning Examinationsformer Prov sker normalt i slutet av varje kurs, och är muntligt och/eller skriftligt. Det kan helt eller delvis ersättas av fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc. Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i kursplan. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför förnyat prov hos aktuell prefekt begära att annan lärare utses att sätta betyg i förnyat prov. Betyg Betyg sätts för varje kurs och, om så bedöms lämpligt, även för delmoment av kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Om inte annat anges i kursplanen sätts betygen i skalan U (Underkänd), 3 (Godkänd), 4 (Icke utan beröm godkänd) eller 5 (Med beröm godkänd). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren.