Programrapport för kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap

Transkript

1 Läsåret 2016/17 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport för kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningarna inom det ordinarie utbildningsuppdraget vid utbildningsvetenskapliga fakulteten. Programrapporterna utgör underlag för den årliga uppföljningen av utbildning som sker i Beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA). Programrapporten ska även fungera som utgångspunkt för den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen inom programmet. Programrapporten är uppdelad i olika teman och är utformade i linje med Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet, Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet och Pedagogiska idéprogram vid Göteborgs universitet. Programrapporten är också utformad med hänsyn tagen till Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Programrapporten innehåller en rad påståenden om utbildningen som ni tar ställning till genom att ange Stämmer, Stämmer delvis eller Stämmer inte. Då bedömningen relativt ett påstående är Stämmer delvis och Stämmer inte ska detta kommenteras i kommentarsfälten under frågorna. Utöver dessa påståenden finns också ytterligare frågor kopplade till de flesta teman som besvaras i textrutan under. I kommentarerna ska det framgå tydligt vad som kommenteras, ange därför motsvarande bokstav i inledningen till varje kommentar. I del 2, under rubriken Övrigt finns möjlighet att beskriva ytterligare aspekter av programmet och programrådets arbete som inte berörs i de andra frågorna men som bedöms värdefullt att dokumentera, t.ex. för programrådets interna arbete och som ett minnesstöd. Del 1 Programmet i sin helhet 1. Rekrytering och antagning a) Utbildningens syfte, innehåll och upplägg är i huvudsak tydligt kommunicerade till studenter och presumtiva studenter. b) Det finns särskilda insatser för breddad rekrytering. c) Behörighetskraven är rimliga. Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (11) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, Göteborg

2 delvis. Detta kommuniceras via hemsidan där utbildningsplan samt översiktsschema över de kurser som ges inom programmet ligger. Det som skulle kunna förbättras är att länka till respektive kursplan så att studenterna kan få en tydligare bild över innehållet i kurserna. Utbildningens innehåll kommuniceras även vid uppstartsdagen samt även under utbildningens gång men detta kan utvecklas. Exempelvis är det viktigt att alla lärare inom programmet har en helhetsbild av programmet och kan använda detta i kommunikation med studenterna. Under kommande läsår ht17/vt18 planerar vi att arbeta med detta. b) Stämmer inte. Inför nästa antagning ht18 planerar vi att satsa på mer riktad marknadsföring för att öka andelen manliga studerande eftersom detta är en underrepresenterad grupp. När det gäller annan eventuell social snedrekrytering upplever vi att de studenter som rekryteras för kostekonomprogrammet har en varierad bakgrund (cirka 25% har utländsk bakgrund). Det svårt att säga något om rekrytering av studenter från studieovana miljöer. d) Beskriv vilka rekryteringsinsatser som genomförts inför nästkommande antagning. e) Redogör för och kommentera aktuellt söktryck och jämför med tidigare år. (Se bilaga.) f) I förekommande fall, kommentera särskilda insatser för internationell rekrytering. d) Inga särskild insatser har gjorts inför ht17. e) I år var det totalt sett 186 sökande (22 i första hand, 15 i andra hand och 11 i tredje hand). Förra året var det totalt sett 224 sökande (28 i första hand, 33 i andra hand och 22 i tredje hand). Söktrycket har över tid varit relativt konstant, men lågt. Vi behöver satsa på att öka söktrycket, t ex genom att i marknadsföring tydligare peka på den goda arbetsmarknad som väntar. f) Inga 2. Studieresultat a) Kursplanernas lärandemål svarar sammantaget mot högskoleförordningens examensmål. b) Samtliga lärandemål i kursplanerna examineras. c) Det finns en tydlig progression i programmet. d) Det finns rutiner för kvalitetssäkring av VFU/praktikmoment. e) Det finns skriftliga bedömningskriterier för alla examinationer. f) Bedömnings- och betygskriterier kommuniceras och tydliggörs för studenter och lärare. g) Studenter ges återkoppling på sina prestationer utöver betyg på kursen. h) Återkopplingen innehåller vid behov råd kopplade till lärprocessen. i) Det genomförs extern granskning av examensarbeten och/eller övriga examinationer. 2 (11)

3 delvis. Bland annat målet som handlar om att utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området kan utvecklas i vissa kurser, t ex inom VFU-kurser. Vi kommer att arbeta med en examensmålsmatris under det kommande året där detta kommer att belysas närmare. b) Stämmer delvis. En översyn är planerad i samband med att vi gör examensmålsmatrisen. delvis. Vi har arbetat mycket för att uppnå en god progression i programmet, speciellt tydligt är det med ledarskap, verksamhetsförlagd utbildning och vidare när det gäller generiska kunskaper såsom vetenskapligt skrivande, metod och litteratursökning etc. Arbete med progression i och emellan programmets kurser är ett arbete som pågår kontinuerligt. d) Stämmer delvis. Vi behöver arbeta vidare med denna fråga. e) Stämmer delvis. Några kurser behöver utveckla kriterier som är tydligare. f) Stämmer delvis. I takt med att kriterier utvecklas för vissa kurser kommer dessa också att kommuniceras tydligare till såväl studenter som lärare. g) Stämmer delvis. Såväl skriftlig som muntlig återkoppling ge i varierande grad. Det beror på lärare och vilken typ av arbeten det handlar om. På tentor t ex, ges bara poäng och sällan kommentarer på själva prestationen. h) Stämmer delvis. Det är olika för olika kurser. I exempelvis Företagsekonomi ges vid behov konkreta råd kopplade till hur arbetet som görs kan utvecklas, vilket bidrar till lärprocessen. Vid olika typer av handledning i samband med projektarbete arbetar lärare kontinuerligt med råd kopplade till lärprocessen. i) Stämmer delvis. Förutom UKÄ:s kvalitetsgranskning och UF:s interna kvalitetsgranskning finns ingen extern granskning. Frågan kring extern granskning av examensarbeten kommer vi att ta upp till hösten när vi träffar de andra institutionerna som utbildar kostvetare/kostekonomer vid Uppsala respektive Umeå universitet. 3. Studentcentrerat lärande a) Undervisnings- och examinationsformer som stimulerar till aktivitet, engagemang och självreflektion används i programmet. b) Undervisningsformer som stödjer interaktion och samarbete mellan studenter och mellan studenter och lärare används i programmet. c) Studenterna examineras huvudsakligen på sätt som stimulerar till djupare kunskap och förståelse. d) Det finns aktiva lärarlag kring kurserna och programmet. e) Det finns utvecklade rutiner för kollegial bedömning, återkoppling och stöd. f) Det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap som ger vägledning och som studenter och administratörer kan vända sig till. 3 (11)

4 b) Stämmer d) Stämmer delvis. Detta diskuteras mycket och vi kommer att utveckla arbetet med lärarlag i kurserna, t ex genom att utse två kursansvariga för kurserna i den mån det är möjligt. Vi kan även bjuda in kursansvariga till programrådsmöten. e) Stämmer delvis. Det finns rutiner för utvecklingskonferenser för kurser. Dock sker inte dessa på regelbunden basis utan genom lärares önskemål. f) Stämmer delvis. Studenter vet inte alltid vilka de skall vända sig till med sina frågor. Lärarna behöver enkel tillgång till information utöver kurs- och utbildningsplaner. Institutionen behöver utreda hur detta kan förbättras. g) Ange ungefärlig genomsnittlig lärarledd/schemalagd tid per vecka i programmet. h) Beskriv de undervisnings- och examinationsformer som används i programmets kurser. g) I genomsnitt 11 timmar per vecka. Den lärarledda tiden varierar mellan cirka 2-22 timmar per vecka. VFU är ej inräknat. h) Undervisningsformer: Föreläsningar, seminarium, workshops (t ex litteratursökning i databaser, användning av statistikprogram), rollspelsövningar, räknestuga, GUL-kurser med quiz, casemetodik. Examinationsformer: Salstentamen, hemtentamen, skriftlig rapport, grupparbete, muntlig redovisning, praktisk examination (t ex arbetsledning i kök), demonstration, kamratbedömning, opposition och försvar av rapport. 4. Forskningsanknytning och komplett akademisk miljö a) Utbildningen kan betraktas som tillräckligt forskningsanknuten. b) Former finns för hur man säkrar att utbildningen innehåller aktuellt och relevant vetenskapligt innehåll. c) Kollegial granskning av kursplaner och litteraturlistor genomförs vad gäller vetenskapligt innehåll. d) Studenter involveras i forskning och/eller i forskningsliknande aktiviteter utöver examensarbetet. delvis. Här har vi identifierat några professionsinriktade kurser där den biten kan stärkas upp: IKG412 Måltidsservice med VFU 15 hp (litteratur samt kursguide ses över under vt18) MHG256 Entreprenörskap med arbetsrätt 15 hp (litteratur samt kursguide ses över vt18) IKG115 Gastronomi 7,5 hp (litteratur samt kursguide ses över vt18) MHG467 VFU II 7,5 hp (litteratur samt kursguide ses över vt18) b) Stämmer delvis. Se fråga 3 e). delvis. Se fråga 3 e) 4 (11)

5 d) Stämmer e) Beskriv utbildningsprogrammets förhållande till relevant komplett akademisk miljö. f) Kurslitteraturen innefattar ett lämpligt antal relevanta vetenskapliga artiklar. e) Vi arbetar fortsatt med att stärka miljön bl a. genom att involvera lärare i programmet i temaforskningsgrupper kopplade till kostekonomi. Temaforskargruppen Mat, måltider och ledarskap (ledare professor Christel Larsson) är en forskargrupp med fokus på kostekonomi. Se Aktiva lärare i programmet är med och formulerar forskningsansökningar och bedriver forskning med relevans för kostekonomi. f) Stämmer delvis. Det ser olika ut i olika kurser beroende på vilken forskning som är relevant för kursen i fråga. 5. Lärarkompetens a) Medverkande lärares vetenskapliga kompetens och/eller professionskompetens är relevant för programmet. b) Lärarna tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisningen. c) Lärarna har en god kunskap om hur studenter utvecklar fördjupad ämnesförståelse. d) Lärarna ges möjlighet till kontinuerlig pedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling. b) Stämmer delvis. Detta är en fråga som är svår att svara på men något vi kan ta upp och diskutera med lärarna i programmet, exempelvis vid ett pedagogiskt forum eller vid något programrådsmöte. d) Stämmer 6. Studentuppföljning a) Systematisk uppföljning av genomströmning används som grund för åtgärder. b) Analyser kring orsaker till avhopp genomförs. c) Det finns system för att fånga upp studenter med behov av stöd under utbildningens gång. b) Stämmer delvis. Vi frågar de studenter som anmäler att de slutar utbildningen varför de gör det, men vi söker inte upp studenter som hoppar av utan att meddela varför. d) Redogör för genomströmning/avhopp i programmet. (Se bifogad.ppt) e) Ange de huvudsakliga skälen till avhopp. 5 (11)

6 d) Genomströmningen på programmet är relativt god (mellan 60 och 70%) och är ganska stabil över tid. e) Ett inte obetydligt skäl till avhopp är att det är brist på kostekonomer och att vissa studenter därför får erbjudande om jobb innan de är helt klara med sin utbildning (examensarbetet färdigställs inte). Totalt sett är dock avhoppen relativt få. 7. Studentinflytande m.m. a) Studentinflytandet fungerar tillfredställande för programmet. b) Studentrepresentation finns i programrådet. c) Resultat från olika typer av kurs- och programvärderingar används regelbundet och systematiskt i utvecklingsarbetet. b) Stämmer d) Ange genomsnittlig svarsfrekvens på kursvärderingarna. e) Ange svarsfrekvens på programslutenkät. f) Används t ex dialog, muntliga kursvärderingar och formativa kursvärderingar? g) Används t ex termins/års/mitt/enkäter? d) Cirka 35% e) Vet ej. En nyutvecklad programslutsenkät delas ut i slutet på nästa vecka (31/5-1/6, 2017) f) Ja, i vissa kurser tillämpas detta. g) Nej 8. Kursrapporter och enkäter a) Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: - studenternas värdering av programmets kurser under året - studenternas prestationer på kurserna - lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet - förslag på kursutveckling b) Beskriv och analysera studenternas synpunkter på programmet avseende: - programmets styrkor och svagheter - programmets examensmål a) Samtliga kursrapporter har inte varit tillgängliga, speciellt inte för de kurser som ges i slutet av period 4, vt17. Rutiner för att få kursutvärderingar samlade på ett ställe bör/ska utvecklas. Lärarna sammanställer och analyserar på varierande sätt varför en gemensam hållning kring detta också efterfrågas. Studenternas värdering av programmets kurser under året: Majoriteten av studenterna är mycket nöjda med de kurser som getts under året. De är nöjda med lärare och 6 (11)

7 undervisningsmoment, t ex handledning i samband med större projekt. Kombinationen teori och praktik får högt betyg och mer praktiska övningar efterfrågas. Vissa kurser upplevs som mycket arbetskrävande och stressiga med många olika moment. Studenterna uppskattar kurser där man ser en tydlig koppling mellan innehållet och kommande yrkesliv. De tycker också att det är givande med seminarier där möjlighet till diskussion och ställningstagande ges samt att opponeringsformen tillför mycket när den används. Gruppaktiviteter värderas högt. En del studenter efterlyser dock effektivare seminarier med tydligare instruktioner och när studentledda seminarier används är de inte lika nöjda. I någon kurs efterfrågas mer ingående föreläsningar och studenterna efterlyser tydligare krav och vad som förväntas vid examination. Svårighetsgraden på tentor verkar variera i kurserna. Hemtentor menar studenterna är värdefulla då de bidrar till fördjupning och reflektion. Rapportskrivning upplevs som för omfattande i någon kurs och man önskar bättre struktur och upplägg på uppgifter. Grupparbete över jul uppskattas inte. I några kurser önskar studenterna att litteraturlistan ses över så att den blir lagom lång, vidare att litteraturen tydligare kopplas till seminarier och uppgifter. I någon kurs anges det att det är svårt att söka och hitta relevant vetenskaplig litteratur. Studenterna vill ha information kring kursen tidigare än själva kursstartsdagen, t ex att kursguiden görs tillgänglig tidigare. Studenternas prestationer på kurserna: Baserat på 8 kursrapporter där detta anges varierar andel U mellan 10-24%, andel G mellan 10-72% samt andel VG mellan 13-66%. Lärarnas kommentarer till kurserna: Lärare menar att det behövs tydligare riktlinjer och bedömningskriterier för praktiska moment. Kurskonferenser efterfrågas där lärare från programmet deltar. Förslag på kursutveckling: Utveckla tydligare instruktioner för uppgifter och bedömningskriterier för examinationer. Se över svårighetsgrad på tentor. Se över litteratur och struktur på vissa kurser. b) Görs ej. 9. Studentstöd och infrastruktur Ändamålsenligt studentstöd finns och fungerar tillfredställande avseende: a) Studievägledning b) Språkhandledning c) Stöd vid funktionshinder d) Studieplatser e) IT-infrastruktur b) Stämmer d) Stämmer delvis. Studieplatser i C-huset måste förbättras. e) Stämmer 10. Information a) Webbinformationen är aktuell och lättillgänglig för studenter och presumtiva studenter. b) Rutiner för kontinuerlig uppdatering av webbsidor är väl etablerade. c) Kommunikationen med studenter via GUL fungerar tillfredställande. b) Stämmer delvis. Ny webbredaktör är anställd som ser över alla webbsidor och upprättar rutiner för detta. 7 (11)

8 11. Arbetsliv/användbarhet och alumner a) Det finns former för samverkan med avnämare för utveckling av utbildningen (t ex i programrådet). b) Programmet har inslag av arbetslivsanknutna moment (t ex studiebesök, gästföreläsare, praktik, casebaserad undervisning och examination, examensarbeten på uppdrag av avnämare). c) Regelbundna alumnuppföljningar genomförs och används för utveckling av programmet. delvis. Det är överlag bra samverkan med VFU-handledare. Det genomförs även VFUkonferenser för handledare en gång per år där. Dock har vi inte någon avnämare i programrådet (än) men vi arbetar på att få någon nybliven alumn samt någon yrkeslivsrepresentant med intresse för hållbar utveckling då det är en viktig aspekt av programmet som kommer att utvecklas. b) Stämmer inte att det görs regelbundet, men gjordes senast d) Om alumnundersökning genomförts, redogör för: e) Alumnernas skattning av utbildningens relevans f) Andel alumner som får arbete som motsvarar nivå och inriktning på deras utbildning d) Genomfördes 2015 e) Programmets alumner anser att utbildningen har hög relevans för det arbete det har. f) Mellan 50 och 60% av alumnerna från kostekonomprogrammet har ett i relation till utbildningens inriktning relevant arbete. 8 (11)

9 DEL 2 Programutveckling, styrkor och problemområden 1. Programmets kursplaner a) Det finns fungerande stöd och rutiner för arbete med kursplaner. b) Det finns former för systematisk uppföljning/revidering av kursplaner. c) Kursplaner och kursguider/ kurs-pm är levande och aktiva dokument för planering och kursutveckling. b) Stämmer inte. Arbetet ska påbörjas i nya programrådet. 9 (11)

10 2. Genomfört utvecklingsarbete senaste året a) Hur har programrådet arbetat med utveckling av de problemområden som identifierades i föregående års programrapport? b) Hur har programrådet arbetat med övrig programutveckling under året? Beskriv åtgärder och resultat, gärna i punktform. a) Genom det nya programrådet sker arbetet med t ex utveckling av kurser map progression, bedömningskriterier, konstruktiv länkning, översyn av kursmål, koppling till examensmål samt arbete i lärarlag. b) Utvecklat rutiner för programrådet där studenter medverkar Påbörjat arbetet med examensmålsmatris Sett över den lokala utbildningsplanen och identifierat mål som behöver utvecklas 3. Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden a) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga styrkor i programmet b) Ange vilka examensmål som är mycket väl integrerade i programmet. c) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga problemområden i programmet d) Ange vilka examensmål som behöver utvecklas i programmet. a) Det är få avhopp på de som påbörjar programmet. En mycket god arbetsmarknad. Merparten av studenterna får arbete direkt efter/eller innan utbildningens slut. Arbetet är i linje med det som utbildningen syftar till. Lärare med mycket god akademisk grund och lärare med god anknytning till yrkeslivet. Det finns en utvecklingspotential med koppling till hållbar utveckling. b) Något för programrådet att se över och identifiera. c) För få sökande till programmet och för få manliga sökande. Enligt VFU-handledare har en del studenter för liten praktisk erfarenhet. Koppling till forskning behöver stärkas upp i ett par kurser. d) Målet som handlar om att utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området kan utvecklas. 10 (11)

11 4. Övrigt Vid behov, skriv in text här 11 (11)