KVALITETSARBETE VID KFS KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS BEREDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ (KF BUGA)

Transkript

1 KVALITETSARBETE VID KFS S BEREDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ (KF BUGA)

2 Syfte med förmiddagen Presentera kvalitetsarbetet vid KFS med särskild fokus på de aktiviteter som ni som programansvariga kommer att delta i Få input ifrån programansvariga i utformandet av processen för utbildningsutvärdering med extern bedömning Fånga upp frågor/reflektioner på ett tidigt stadium Etablera en kontakt för fortsatt kvalitetsarbete och då särskilt arbete med utbildningsutvärdering med extern bedömning

3 Plan för förmiddagen Presentation och frågor: om kvalitetsarbete, bakgrund om extern bedömning Fika och diskussion på temat underlag för extern bedömning Kort uppsamling med återberättelser/reflektioner Fortsatt presentation om processen för extern bedömning Diskussion om årlig utveckling av programmen, åtgärdsplaner Avslutning, nästa steg

4 Bakgrund UKÄ implementerar ett nytt arbetssätt som bland annat granskar lärosätens kvalitetssäkringsarbete Betoning på att universitetet själv tar ansvar och bygger upp interna system för kvalitetssäkring.

5 Ramverket för kvalitetsarbete Standards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area (ESG), finns på svenska Nationellt kvalitetsgranskningssystem UKÄ Granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete Tematiska utvärderingar Utbildningsutvärderingar Prövning av examenstillstånd Policy for kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet

6 Vilket uppdrag/ansvar har KFS? Från Policy for kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet skall fakulteten: 1. Bedriva ett kontinuerligt uppföljnings- och utvecklingsarbete på fakultets- och institutionsnivå 2. Följ årligen upp kvalitetsutvecklingen med särskild vikt på beslutade åtgärder 3. Initiera en utbildningsutvärdering med extern bedömning, för all utbildning inom en 6 års-period KFS ansvarar för att policyn förverkligas utifrån de egna verksamhetsperspektiven

7 Terminsvis - kursutveckling Innehåll, lärandemål, examinationsformer - kursplan Återkoppling, utveckling och åtgärder - kursrapport Planering av läraktiviteter - kursguide Kursvärdering och studentrespons Undervisning och examination bedömningskriterier

8 1-årscykel - Programutveckling Utbildningsplan Årlig utveckling - progression, utveckling, studiemiljö Åtgärdsplan Kursutvecklingcykeln Terminsutvärdering med en studentrepresentant/årskurs Sammanfattning

9 Utbildningsutvärdering med extern bedömning Se GU:s vägledningen för utvärdering med extern bedömning Vad lärde vi oss av piloten Business och Design? Vilka kriterier utgår bedömare ifrån? Hur utses bedömargruppen? Vilka underlag lämnar vi ifrån oss? Hur går platsbesöket till? När är mitt program på tur? Tidplan för

10 Lärdomar från Piloten Business och Design Viktigt att utgå ifrån huvudsyftet med utvärderingen att få ett bedömarutlåtande som är ett verktyg för reflektion, utveckling och lärande Viktigt med tydlig process och beslutsgångar vem-gör-vad Arbetsinsatsen för att ta fram en självvärdering var inte till nytta för bedömarna. Det var mer givande med dokumentation av de pågående processerna i utbildningen.

11 Kriterier som bedömare utgår ifrån (1 av 2) - sida 5 i vägledningen att de faktiska studieresultaten motsvarar lärandemål och högskoleförordningens examensmål att undervisningen sätter studenternas lärande i centrum att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet att lärarna har aktuell och adekvat ämnesmässig, högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens samt att antalet lärare står i proportion till utbildningens omfattning och innehåll

12 Kriterier som bedömare utgår ifrån (1 av 2) - sida 5 i vägledningen att utbildningen är relevant för studenternas och samhällets behov att studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studie- och lärmiljö föreligger att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs

13 Bedömare Hur utses bedömargruppen? Sammansättning regleras i vägledningen. Genomförs av vetenskapligt/konstnärligt och pedagogiskt sakunniga samt minst en studentrepresentant. Även arbetslivsrepresentant kan förekomma. Programansvarig tillsammans med lärarlaget tar fram förslag på namn till den externa bedömargruppen. Bedömargruppen utses av fakulteten efter samråd med ansvarig institutionen.

14 Underlag som granskas -sida 4 i vägledningen Gå igenom listan i vägledningen finns underlaget idag? Vart? Hur lätt/svårt att samla ihop? Vilka prioriteringar skulle du göra så att underlaget inte blir alltför omfattande? Tex utifrån examensmål, kriterierna? Finns det andra dokument som bör samlas in? Varför? Hur dokumenterar vi löpande så det är lätt att ta fram när det väl är dags? Utifrån kriterierna, kan bedömargruppen få ut tillräcklig med information från de underlag som föreslås ingå i bedömningen?

15 Platsbesök Intervjuer planeras efter bedömargruppens önskemål med exempelvis representanter från utbildningen, institutionsledning och studenter Kan vara fysisk eller via Skype/motsv Praktiska detaljer samordnas av utbildningsledare och VPutbildning

16 Kontinuerligt kvalitetsarbete - aktiviteter Terminsvis: Kursutvecklingscykel kursplan kursguide undervisning utvärdering reflektion/kursrapport - utveckling 1-års cykel: Programutveckling, pedagogisk utveckling Terminsutvärdering studenter möter lärarlaget Årlig utveckling programutveckling, åtgärdsplaner Program för pedagogisk utveckling

17 Årlig utveckling Vi tänker att lärarna på ett program träffas minst en gång om året i utvecklingssyfte i halv/heldag. Diskussionsfrågor Vad skulle mötet kunna innehålla? Vilka bör delta? Vad skulle en åtgärdsplan kunna innehålla?

18 När är det dags? Se reviderad tidplan för när ert program är på tur Vissa program kommer att klustras och dela en bedömargrupp, ett arbetssätt som även användes vid UKÄ utvärderingarna.

19 Nästa steg Implementering av aktiviteter: kursutvecklingscykel, programutvecklingscykel Dokumentation, var/hur delas inom institution, vem förvaltar Förtydliga process vid fakulteten, vem-gör-vad

20 Håll er uppdaterade