Ettårsuppföljning av regionalt Vård- och omsorgscollege

Transkript

1 Ettårsuppföljning av regionalt Vård- och omsorgscollege Ettårsuppföljningen skickas åter till Nationella Rådets kansli inom 6 veckor. Utskickad den Ankom VO-C Västmanland 30/ Region Västmanland Kontaktperson för regional samordning Anders Björnstig (VO-C) Ove Svenson (VKL/VO-C) Telefon AB OS E-post anders.bjornstig@vasteras.se ove.svenson@vkl.se Styrgruppens ordförande Lena Nyquist Telefon E-post lena.nykvist@vasteras.se Antal deltagare i regional styrgrupp Förteckning över regional styrgrupp 11 personer (Bilaga 1). bifogas. Parter anslutna till regional samverkan i samband med certifieringen Organisationer/företag Köpings kommun Arboga kommun Kungsörs kommun Kolbäcksådalens gymnasieförbund (Hallstahammar, Surahammar) Sala kommun Norra Västmanlands Utbildningsförbund (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) Västerås stad, proaros Parter som anslutit sig efter godkännandet av den regionala certifieringen

2 1. Målsättning och organisation Beskriv hur den regionala organisationen fungerar, vilken form som finns för arbetet och vilka som deltar. Grundprincip för regionala organisationens arbete är att utveckling och samverkan skapas underifrån, i de lokala collegebildningarna. Den regionala nivån arbetar stödjande, med ansvar för utveckling och uppföljning. Länsorganisationen Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL), ansvarar för samordning av det regionala arbetet samt ansvarar även för ekonomin inom Vård- och omsorgscollege Västmanland. Tjänsteman på VKL plus projektledarna för VO-C Västmanland ansvarar för att de åtaganden som finns enligt ansökan och överenskommelser genomförs eller börjar utvecklas. Västmanlands 10 kommuner betalar, under perioden som avses i denna redovisning, för en 50 % regional projektledare och Landstinget Västmanland finansierar ytterligare en 50 % projektledare. För närvarande finns således två halvtids projektledare inom VO-C Västmanland, varav den ene yrkesmässigt har kommunal förankring och den andra har landstingsförankring. VKL som organisation biträder även i vissa frågor, som till exempel evenemang, länsomfattande informationsinsatser och i förhandlingar och diskussioner med till exempel högskolan MdH. Regionala styrgruppens arbetssätt Regionala styrgruppen = styrgruppens medlemmar. Permanent adjungerade för närvarande är projektledarna och tjänsteman från VKL (se bilaga 1) Ordförandeposten i regionala styrgruppen skall rotera årsvis, varför skifte sker vid årsskiftet 2009/10. Suppleantsystem infördes våren 2009, för att säkerställa att länets olika collegeområden är representerade vid styrgruppsmötena. 2

3 Fortsättning regionala organisationen. Ärenden är i regel förberedda genom arbetsgrupper/enskilda ledamöter eller av projektledarna. Elektronisk information till ledamöterna i strategiska frågor, mellan mötena (genom projektledarna). Elektroniskt remissförfarande inom styrgruppen används, som förberedelse inför vissa beslutsfrågor samt när interimsbeslut behövs mellan mötena. Formell information om VO-C via VKL:s hemsida och VKL:s nyhetsbrev (främst riktat till tjänstemän och politiker, men även för intresserad allmänhet). Nyhetsbrev från regionala styrgruppen (elektroniskt och i pappersform) kommer ut första gången i november Hur många regionala styrgruppsmöten har ni haft efter certifieringen? Hur ser uppföljningen ut av de mål som ni angav i ansökan? 6 st. kalendarielagda möten (decembermöte 2009 kvar att genomföra, för detta verksamhetsår). Principer för planering och uppföljning, att VO-C-arbetet drivs mot fastställda mål. Den regionala överenskommelsen är uppbyggd i form av att-satser. Dessa finns överförda till en lathund över regionala styrgruppens ansvarsområden, vilket skapar överblick och fortlöpande, smidig kontrollmöjlighet. Allt är avprickningsbart. Kontrollstationer för kontinuerlig uppföljning finns i styrelsepärm varje ledamot har. Innehåller bland annat: Ovannämnda lathund. Bilaga 2. Aktivitetskalender (2009). Bilaga 3. Vilka regionala nätverksgrupper som arbetar/skall initieras under 2009/10. Bilaga 4. Avtalstexter. Med detta material som grund, plus genomgångar vid varje styrgruppsmöte, är styrgruppens ledamöter kontinuerligt 3

4 Fortsättning Hur ser uppföljningen ut av de mål som ni angav i ansökan? uppdaterade och kan övervaka att det regionala processarbetet fortlöper planenligt, mot utstakade mål. Projektledarna/annan ansvarig avrapporterar vid de regionala styrgruppsmötena, hur arbetet fortskrider. Hur driver styrgruppen sitt arbete gentemot de lokala styrgrupperna? Hur stödjer regionen de lokala styrgrupperna? Stödet till de lokala styrgrupperna och verksamheterna sker för närvarande ( ) genom information, övergripande stöd samt att lösningar i strategiska frågor arbetas fram regionalt. Lösningar som regionala styrgruppen kommer att rekommendera de lokala styrgrupperna att införa. För detta ändamål har regionala styrgruppen under 2009 inrättat nätverks-/arbetsgrupper: APU/handledning/validering. Baskompetens definitioner. Utveckling av IT-plattform för VO-C. Marknadsföring. Permanent nätverk för programrektorer. Befintligt nätverk för vård-/omsorgslärare och APU-samordnare har under året integrerats i regionsamarbetet. I nätverksgrupperna deltar personer från de olika lokala collegeområdena; övervikt från avnämarsidan (undantag programrektorerna). Strävan är att det skall finnas en direkt återkoppling till det lokala redan under arbetets gång och att deltagarna i nätverksgrupperna för ut information lokalt. Färdigt runt årsskiftet 2009/10 blir regler och dokumentation för APU och handledare samt principer för handledarutbildningar (material för användning i alla fem college). En akutplan för APU/handledarfrågor har genom regionala styrgruppen tagits fram och är i bruk sedan september 2009, i väntan på ovannämnda material. Detta eftersom vuxenstuderande har APU redan under höstterminen

5 Fortsättning Hur driver styrgruppen sitt arbete gentemot de lokala styrgrupperna? Hur stödjer regionen de lokala styrgrupperna? Övriga nätverksgrupper fortsätter sitt arbete under Frågor som endast kan lösas genom regional samverkan förs till regionala styrgruppen för utredning/bearbetning. Aktuellt exempel på sådan fråga: Interkommunal ersättning vid VO-C-samverkan mellan olika lokala skolor/utbildningar. De två projektledarna har även, vid behov, deltagit i det lokala arbetet, med t.ex. ansökningsarbete. Beskriv kortfattat hur det lokala arbetet fungerar. Lokala styrgrupperna beslutar om lokala VO-C frågor samt hur regionala rekommendationer skall omsättas i respektive lokalt college. Genom representation i regional styrgrupp och i regionala nätverksgrupper finns kopplingar lokalt regionalt även på personplanet; inte endast via dokument. Olika modeller av ansvarsfördelning tillämpas vid genomförande av VO-C-frågor, beroende på frågetyp och ort: En lokala styrgrupp bildar tillsammans med lokala arbetsgrupper en enda samarbetsgrupp, i frågor för praktiskt genomförande av dels regionalt framtagna lösningar och dels av lokala frågor. Kompletterande arbetsgrupper/delegeringar vid behov i specifik fråga. Lokal styrgrupp inrättar lokala nätverks-/arbetsgrupper för implementering av regionalt framtagna lösningar och för lokala VO-Cfrågor. Dessa nätverksgrupper rapporter sedan direkt till lokal styrgrupp, 5

6 2. Avtal och överenskommelser Kontroll av samverkansavtal, handledaravtal och avsiktsförklaring. Skanna in påskrivna avtal och bifoga dem. Bifogas denna uppföljning separat, som pdf-filer: Överenskommelse om samarbetsformer för VO-C Västmanland Avsiktsförklaring Mälardalens Högskola. Överenskommelse mellan Landstinget Västmanland och Västmanlands kommuner/gymnasieförbund. Handledaravtal har upprättats inom respektive lokalt college och redovisas i de kommande lokala årsredovisningarna. Regionalt arbetades det fram ett förslag på principinnehåll för dessa lokala avtal, vilket bifogas. Komplettera med eventuellt nya avtal Regionalt perspektiv Om ni i den regionala ansökan har angett att vissa orter ska specialisera sig i någon viss riktning, hur har det arbetet startat och hur fungerar det för de studerande? Sådan samverkan runt specialiseringar har ännu inte startat, men diskussioner pågår i de lokala collegeområdena och i regional styrgrupp. Detta är även kopplat till hur regional styrgrupp lyckas lotsa frågan om interkommunal ersättning i VO-C-sammanhang; med 10 kommuner som intressenter. Under 2010 kommer att prövas möjligheten att VO-C Sala blir länsresurs för VO-C, när det gäller psykiatri. Vilka övriga frågor behandlas i ett regionalt perspektiv? Omfattande områden är: Samverkan med Mälardalens Högskola (MdH)- Akademin för hälsa vård och välfärd. (Fortbildning, forskningsanknytning och genom samverkan ett närmande av gymnasie-/vuxenutbildning till högskolan). 6

7 Fortsättning Vilka övriga frågor behandlas i ett regionalt perspektiv? Samverkan med Landstinget Västmanland. Denna samverkan har fokus på kvalitetssäkring av APU, handledare samt baskompetensfrågor. (Se även under Länsorganisation s. 2, ovan). Kompetensutveckling för t.ex. handledare, vård-/omsorgslärare, annan personal. Länsövergripande marknadsföringsfrågor. Marknadsföringsinsatser kommer att skifta över tid. På s redovisas insatser regionala styrgruppen står bakom Ansvar för tillräckligt antal APU-platser inom VO-C Västmanland. Regionala styrgruppen skall ha ett övergripande ansvar i länet för denna fråga. För närvarande förs vid olika regionala och lokala möten principdiskussioner, hur VO-C skall agera, om problem med brist på kvalitetssäkrade APU-platser uppkommer över tid. Valideringsfrågor och baskompetens Syfte: Att inom VO-C utveckla länsgemensam syn, metod och dokumentation, när det gäller valideringsfrågor samt skapa länsgemensam definition av baskompetens för aktuella yrkesgrupper. Arbetet påbörjas planenligt i november 2009 för valideringsnätverk och har påbörjats för regionalt nätverk kring baskompetensfrågan, i september Dessa arbeten beräknas färdiga till hösten För övriga frågor inom regionala styrgruppens ansvarsområde, se vidare bilaga 2. 7

8 4. Infrastruktur för utbildningen Vilka utbildningar ingår i dag i Vård- och omsorgscollege? Utbildningar inom VO-C Västmanland idag: Omvårdnadsprogrammen på samtliga kommunala ungdomsgymnasier i länet (= Köping, Västerås, Sala, Fagersta) samt motsvarande utbildningar inom vuxenutbildningen/komvux (= Arboga, Köping, Hallstahammar/Surahammar, Västerås, Sala, Fagersta/NVU). Vilka utbildningar kan bli aktuella att ingå? Finns det tankar och idéer om nya utbildningar, i så fall vilka? Tankar finns i VO-C Västerås, att befintlig KY-utbildning KBT skall ingå i VO-Csamarbetet. Diskussioner finns även rörande planerad påbyggnadsutbildning inom vård- /omsorgsområdet, Yrkeshögskola, i Västerås. Organisationsförändringar på utbildningssidan i Västerås har fördröjt processen. Två utbildningsanordnare inom vuxenutbildning är inne i ansökningsprocess, att få ansluta till VO-C Västerås (privat utbildare) respektive till VO-C Västra Mälardalen (kommunal utbildare Kungsör). Generellt finns i regionen en öppenhet inför tanken att i VO-C integrera lämpliga, framtida utbildningar. Hur arbetar ni med utbildningsinsatser för redan anställd personal? Det regionala VO-C-avtalet stipulerar att redan arbetande personal skall få kompetensutveckling inom VO-C, till exempel genom att: erbjudas att delta i de spetskompetenskurser som kommer att utvecklas. gå utbildningar till handledare och valideringshandledare. få möjlighet att delta i VO-C:s utbildningar tillsammans med Mälardalens Högskola. 8

9 Har ni genomfört någon utbildningsinsats för redan anställd personal, i så fall vad? Hur många deltog? Kompetensutveckling hösten 2009 med Mälardalens Högskola, MdH, vid två tillfällen: 1) En genomförd fortbildningsaktivitet med MdH 10/9 2009: Hälsa och motionens betydelse; föredrag för elever, lärare, handledare, verksamhetschefer m.fl. Deltagare som var redan anställd personal, cirka 100 personer från hela länet. 2) Utbildningsdag med MdH planerad till december 2009, tema: Handledning och reflekterande arbetssätt vid handledning. Målgrupp: I första hand VO-C:s handledare, verksamhetschefer, lärare. Mål: 100 deltagare. Denna dag är tänkt som avstamp för de kortare och längre handledarutbildningar som planeras lokalt för De första handledarutbildningarna genomförs lokalt under november - december Diskussion/planering med högskolan MdH har inletts hösten 2009 mellan VO-C Västmanland regionalt och högskolans akademichef, utbildningsledare och samordnare, för att ta fram aktivitetsplan för 2010, med bland annat kompetenshöjande kurser/kursserier kring identifierade teman, som t.ex. sjukvård, psykiatri, funktionshinder, utvecklingsstörning, demenssjukdomar samt etiskt förhållningssätt i vårdoch omsorgsarbete. 5. Samverkan Beskriv hur samverkan mellan parterna fungerar i dag? Målinriktad och engagerad samverkan har visat sig framgångsrik. En samverkan som har utgått från att öppet diskutera och bejaka parternas olika förutsättningar och olika behov i de lokala collegeområdena, för att skapa en realistisk bas för det eftersträvade konsensustänkandet. Formella och informella kontakter knyts. Som en följd av samverkan och kontakt- 9

10 Fortsättning Beskriv hur samverkan mellan parterna fungerar i dag? Har ni tankar på att utveckla samverkan ytterligare, i så fall hur? skapande i regionala styrgruppen och i de regionala nätverksgrupperna har nya samarbetskontakter knutits i olika frågor; mellan individer, lokala parter och mellan lokala collegeområden. Kontakter som inte fanns före VO-C-tiden! Förstärkning av regionala styrgruppen. I samband med VO-C Västmanlands planering inför 2010 kommer det att planeras för ytterligare förstärkning av regionala styrgruppen, med fler personer på chefsnivå från avnämarsidan. Detta för att ännu effektivare kunna möta behoven i den regionala samverkan runt frågor som APU, handledning, validering, baskompetens och fortbildning; prioriterade utvecklingsfrågor i länets samverkan Beskriv hur ni arbetar med marknadsföring. Regionala marknadsföringsinsatser. kommer att skifta över tid. Här redovisas insatser initierade av regionala styrgruppen : Oktober 2008 (före certifieringarna) togs ett regionalt informationsblad om kommande VO-C Västmanland fram (3 000 ex). Målgrupper: Grundskolans syo, elever, föräldrar, lärare (via gymnasiemässor och öppna hus och riktade utskick) samt politiker och tjänstemän. September 2009 genomfördes LänsKickOff VO-C med certifieringsceremoni; 330 inbjudna (intern marknadsföring elever, lärare, handledare, politiker och andra intressenter. Uppmärksamhet i media, bland annat i TV och radio). Oktober 2009, helsidesannons om VO-C, länsperspektiv. I gymnasiebilagan till länets tidningar, spridning ex). Rådgivande stöd till lokalavdelningarna i deras marknadsförings- och informations- 10

11 Fortsättning Beskriv hur ni arbetar med marknadsföring. insatser inför gymnasiemässor, öppna hus (genom projektledare och informationsansvarig på VKL). Spridning av den särskilt framtagna Snabbguide om VO-C i Västmanland (7 sidor lättillgänglig information). Används främst för den interna marknadsföringen/informationen inom VO-C samt som basmaterial vid formeringen av nya arbetsgrupper. (Bifogas, bilaga 5). Intern marknadsföring även i form av: Inslag i VKL:s nyhetsbrev till politiker och tjänstemän samt i länets taltidning. Informationer från projektledarna inför olika personal-, delegations- och andra grupperingar. Nyhetsbrev från regionala styrgruppen Med publik spridning; införs från och med november Beräknad utgivning 3-4 gånger/år. VO-C IT-plattform för länet och de fem lokala collegeområdena: Utveckling/utredning pågår under regionala styrgruppens ledning. Förutom den interna kommunikationen inom VO-C kommer denna plattform att kunna bära information och material av marknadsföringskaraktär. Kan ni se resultat av era marknadsföringsinsatser och vilka i så fall? Resultat av marknadsförings- och informationsinsatser hittills, i det relativt korta tidsperspektivet, är i dagsläget svåra att verifiera objektivt. Samlade granskningar av sådant slag planeras till 2010, då de lokala collegeområdena kommer att rapportera detta från sina respektive områden. Kvalificerade bedömningar/vittnesmål visar dock att: VO-C-begreppet har fått stor spridning i länet, även utanför kretsen av direkt berörda. VO-C-idén tas emot positivt, både internt och externt. 11

12 Fortsättning Kan ni se resultat av era marknadsföringsinsatser och vilka i så fall? OP på Brinellgymnasiet Fagersta har gått från att vara nedläggningshotat i början av året till att nu (ht 09) ha ny, full OP-klass. Elever som har goda resultat från grundskolan. Framgången med söktal och elevbakgrund tillskrivs positiv grundskoleinformation under våren (vad VO-C är och att VO-C var på gång) samt uppmärksamhet i lokalpressen. OP på Kungsängsgymnasiet Sala har också gått från tidigare lågt söktal till full klass inför höstterminen. I dagsläget svårbedömt vad som är orsak och verkan: Information och marknadsföring eller lokal trend. Flera av vuxenutbildningarna OP runtom i länet har för närvarande höga söktal. Oklart vilka faktorer som påverkat mest: VO-C information/marknadsföring eller den stora arbetslösheten och friställningarna i länet. De lokala collegeområdena kommer inför sina årsredovisningar att via enkäter kartlägga frågor om VO-C: Information, marknadsföring och påverkan att välja OP. Hur fungerar den löpande omvärldsbevakningen? Finns det någon systematik i styrgruppens arbete med omvärldsbevakning? Löpande omvärldsbevakning, för närvarande regelbunden redovisning av lokala förhållanden. Vid varje regionalt styrgruppsmöte ges lägesbeskrivning från länets fem lokala college och från regionala nätverks-/arbetsgrupper. Inte bara rörande VO-C-arbetet utan även hur lokala och andra omvärldsfaktorer påverkar detta arbete. Även i nätverksgrupperna diskuteras omvärldsfrågor och konsekvenser för VO-C. Första regionala sammanställning av omvärldsfaktorer, relevanta för VO-C, görs för regionala styrgruppen under våren Då utnyttjas, enligt vår ansökan, redan befintlig omvärldsbevakning inom länets kommunorganisationer, Landstinget Västmanland, Mälardalens Högskola, Arbetsförmedlingen samt inom VKL. 12

13 Fortsättning Hur fungerar den löpande omvärldsbevakningen? Finns det någon systematik i styrgruppens arbete med omvärldsbevakning? Dessa analyser kommer att ha vissa fokuspunkter, som till exempel arbetsmarknadens kompetensbehov, elevattityder, trender, beslut i riksdag/regering/eu/skolverket, förändrade konkurrensbilder i kommunerna, sneda könsfördelningen inom vård och omsorg samt mångfaldsfrågor. Denna sammanställning genomförs av tjänsteman på VKL/projektledare. 6. Kvalitetsarbetet Beskriv resultatet av er kvalitetsuppföljning. Kvalitetsuppföljning av lokala college från styrgruppens sida kommer första gången att avse höstterminen 2009 (halvårsuppföljning), eftersom länets fem college fick sina certifieringar under sommaren 2009 och sålunda har börjat sina respektive VO-Cverksamheter under hösten Kvalitetsuppföljning under hösten 2009 sker därför löpande, i form av avrapportering vid regionala styrgruppens möten från respektive college. Därvid har hittills konstaterats att det lokala arbetet fortlöper enligt planerna regionalt och för respektive lokalt college. Till kvalitetsuppföljning räknar vi även att regionala styrgruppen gör vad vi avsett i ansökan. Detta har visats under de olika punkterna i denna årsredovisning. En avstämning och genomgång av årets arbete i regionala styrgruppen (kvalitet, måluppfyllelse) kommer dessutom att göras vid styrgruppens möte i december Beskriv hur ni följer upp ev. certifierade lokalt/lokala college. Kommunala kvalitetsredovisningar/motsvarande (både från utbildningsanordnare och arbetsliv inom VO-C), skall enligt ansökan ligga till grund för sådan uppföljning. Enhetliga riktlinjer för innehållet i dessa redovisningar beslutas av regionala styrgruppen i december

14 Fortsättning Beskriv hur ni följer upp ev. certifierade lokalt/lokala college. Första kompletta uppföljning/verksamhetsberättelse rörande de lokala collegeområdena under 2009 beräknas sammanställd i januari Sammanställning av denna kvalitetsuppföljning lämnas till regionala styrgruppen, länets lokala college samt till Nationella Rådet. Resultatuppföljningen är sedan ett av underlagen för planeringen av Ansvariga för sammanställning är för 2009 projektledarna. 7. Hälsoperspektivet Hur arbetar ni för att hälsoperspektivet ska genomsyra hela/alla certifierade verksamheter? Hälsoperspektivet är en prioriterad fråga hos alla huvudmän som deltar i VO-C. Samtliga aktörer inom VO-C Västmanland har program för hälsofrågor i ett brett perspektiv. Regionorganisationen har därför förlagt de regionala VO-C-insatserna på området att inträffa under 2010, för att under 2009 prioritera utvecklingsområdena APU, handledarfrågor, validering och baskompetens, där ingen regional samordning funnits tidigare. Undantag, den högskoleföreläsning från MdH som genomfördes för över 300 personer den 10/ runt hälsa och motion (för elever, lärare, handledare med flera inom VO-C). En föreläsning som betraktas som avstamp för det regionala nätverksarbetet kring hälsofrågor inom VO-C, vilket inleds våren Kommande nätverksgrupp 2010, för hälsofrågor, kommer att ha i uppdrag att: - Definiera var och hur regionala styrgruppen kan vara pådrivande i utvecklingen av hälsoperspektivet inom VO-C. 14

15 Fortsättning Hur arbetar ni för att hälsoperspektivet ska genomsyra hela/alla certifierade verksamheter? - Skapa en gemensam målbild för VO-C Västmanland i hälsofrågor. - Organisera idéseminarier för spridning av goda idéer inom VO-C. Ansvariga för detta arbete är projektledare inom VO-C. Resultat föreläggs regionala styrgruppen för beslut inför hösten Övrigt Övrigt som ni vill informera om? Vår redovisning avser i första hand verksamhetsåret 2009, eftersom regionala styrgruppens reella arbete började i och med Samtliga 10 kommunstyrelser var i början av året klara med sina beslut om medfinansiering och att satsa på VO-C i fem lokala collegeområden. Ort och datum Västerås den 4/ Namnunderskrift Underskrift Lena Nyquist finns på pappersoriginal insänt till Nationella Rådet 9/ samt på original diariefört hos Västmanlands Kommuner och Landsting... Namnförtydligande Lena Nyquist Regionala styrgruppens ordförande Projektledare VO-C Västmanland Anders Björnstig, VO-C Västmanland/VO-C Västerås Marie Grufman Pellfolk, VO-C/Landstinget Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) Ove Svenson, utvecklingsstrateg, VKL. 15

16 Bilaga Styrgrupp för Vård- och omsorgscollege Västmanland, efter certifiering Arbetsgivarsidan vård och omsorg Cecilia Östlund, bitr. områdeschef, Hallstahammar , cecilia.ostlund@hallstahammar.se Eva Saaw, verksamhetsutvecklare ÄoH, Köping , eva.saaw@koping.se Lena Nyquist, utvecklare, Sociala Nämndernas stab, Västerås , lena.nykvist@vasteras.se Berit Svanborg, personalchef Skinnskatteberg: del av perioden. Pensionerad; platsen under tillsättning. Christina Hjulström, arbetsgivarrepresentant/chef Lärcentrum, LandstingetVästmanland , christina.hjulstrom@ltv.se Sara Schelin, verksamhetschef, proaros Vård och Omsorg, Västerås , sara.schelin@vasteras.se (Ersatt tidigare ledamoten Staffan Fogelberg, pensionerad). Maria Schiller, bitr. regionchef, Attendo Care , maria.schiller@attendo.se Utbildningssidan Hans Egonsson, verksamhetschef, gymnasie- och vuxenutbildningen, Västerås , hans.egonsson@vasteras.se Torgny Martinsson, gymnasiechef, Köping (repr. även Arboga, Kungsör) , torgny.martinsson@koping.se Lennart Ahlström, försterektor gymnasieförbundet, Kolbäcksådalens Gymnasieförbund (Hallstahammar, Surahammar) , lennart.ahlstrom@kantzowska.se Anders Carlstedt, förvaltningschef, Sala , anders.carlstedt@sala.se Göran Wänglöf, gymnasiechef/förbundschef Norra Västmanlands Utbildningsförbund (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) , goran.wanglof@nvu.se 16

17 Lotta Brangefält, samverkansansvarig, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens Högskola , (Ersatt tidigare ledamoten Gunnel Kristiansson). Facklig representation Eleonor Wikman, regionombudsman Kommunal Västmanland , Vårdförbundet, vakant. Adjungerade Ove Svenson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) , Anders Björnstig, projektledare VO-C Västmanland/Västerås. Marie Grufman Pellfolk, projektledare VO-C/Landstinget Västmanland. 17

18 Vård- och omsorgscollege Anders Björnstig, projektledare, mars 2009 Bilaga 2 Övergripande ansvar för regional styrgrupp 1) Handledare/handledarutbildningar Arbetslivet ha tilllräckligt antal kvalificerade handledare. 2) APU-platser Tillräckligt antal och kvalitetssäkring av dessa. 3) Valideringsinstrument, regionala. Valideringssamverkan. Samverkan, tillgänglighet validering, likvärdighet. 4) Samsyn baskompetens (usk-nivå utbildning/arbetsliv). Regional samsyn begreppet baskompetens. 5) Spetskompetenskurser i Västmanland Regional samsyn och fördelning. 6) Fortbildning för VO-C Västmanlands lärare/avnämarpersonal Analysera/stödja gemensam kompetensutveckling i länet. Se specifikation viktiga områden för fortbildning, punkt 21 nedan. 7) Vuxenutbildningar i länet, inom vård och omsorg Stödja utvecklingen, antal studerande, kvalitet. 8) Uppdraget Aktörerna gemensam tolkning av uppdraget inom VO-C. 9) Skolledarna samverkan planering/genomförande/utveckling VO-C Effektiv skolledarsamverkan mellan college-områdena mot bakgrund VO-Cöverenskommelser. 18

19 10) Elevflöde möjliggöras mellan kommuner Kurser/profiler/spetsutbildningar kunna genomföras i annan kommun än där huvudutbildningen genomförs. 11) Temaveckor inom länet Gemensamma temaveckor för elever kunna genomföras mellan några/alla collegeområden i Västmanland. 12) Länsövergripande projekt för elever Understödja såt att elever från olika utbildningar/skolor kan delta i länsövergripande projekt, mellan några/alla VO-College i länet. 13) Samverkan med Mälardalens Högskola Få del av forskning; utveckla möjligheter till validering vid ansökan till MdH; skapa mötespunkter VO-C och MdH (kompetensutveckling, expertmedverkan). 14) Yrkesbeteckning gymnasial nivå Verka för att en gemensam yrkesbeteckning skapas, att kunna användas efter fullbordade studier ungd/vux. 15) Individuella utvecklingsplaner Verka för att individuella utvecklingsplaner upprättas även i det samverkande arbetslivet inom VO-C. 16) Nya karriärmöjligheter Verka för att nya karriärmöjligheter utvecklas, för t.ex. handledare och personal med spetskompetenser. 17) IT som gemensamt kommunikationsmedel Ansvara för att en IT-plattform utvecklas i länet, gemensam för samtliga collegebildningar. 18) Frisök - konsekvenser Regionala styrgruppen övervaka/diskutera/förutse konsekvenser/initiera åtgärder vid olika former av frisök. 19) Yrkes-SM, regional angelägenhet Stödja deltagande i Yrkes-SM för vård och omsorg; uttagning i regionen. 20) Mångfald, genusperspektiv, omvärldsbevakning, internationalisering Utveckla överblick och regionalt stöd att dessa frågor ingår i planeringarna hos utbildningsanordnare och arbetsgivare inom vård och omsorg. 19

20 21) Fortbildning/kompetensutbildning; exempel viktiga områden Erfarenhetsutbyte utbildningar avnämare Efterfrågade kompetenser; föremål för utbildning Demenssjukdomar Psykiatri, olika specialiteter Fysiska och psykiska funktionsnedsättningar Utvecklingsstörning (inkl. åldrande) Läkemedelskunskaper Empatiskt förhållningssätt Datorer/datorkunskap Dokumentation Teknologi i vård-/omsorgsarbete Språkliga kompetenser Kompetensutveckling lärare avnämarpersonal tillsammans; arbetsbyte; internationalisering Nya områden för kompetensutveckling vilka tillkommer över tid, integreras vartefter i VO-C-planeringen 20

21 Bilaga 3 Vård- och omsorgscollege Västmanland Regional styrgrupp/regionala nätverksgrupper/aktiviteter, prel Januari Februari Mars April Maj Juni 2/3 Regional styrgrupp (konstituerande möte efter regional certifiering) 4/5 Regional styrgrupp 7/5 programrektorer 11/5 : APU, handledning, validering 16/6 Regional styrgrupp 3/6 IT/marknadsföring 10/6 : APU, handledning, validering 18/2 Nationella Rådet certifieringsbesök Västerås 16-17/4 Nationella Rådet certifieringsbesök Köping 18/5. Nationella Rådet certifieringsbesök Fagersta 28/5 Nationella Rådet certifieringsbesök Ha/Su 1/6 Nationella Rådet certifieringsbesök Sala. Västerås o. Köpingsområdena certifierade Juli Augusti September Oktober November December 18/8 Regional styrgrupp 20/8 : APU, handledning, validering Fagersta, Sala, Hallsta-Suraområdena certifierade 24/9 programrektorer 3/9 IT/marknadsföring 10/9 LänsKickoff VO-C alla certifierade 2/10 APU, handledning 12/10 APU, handledning 13/10 Baskompetens 14/10 lärare/apusamordnare 20/10 Regional styrgrupp 17/11 Baskompetens 13/11 APU, handledning, validering 24/11 programrektorer 2/12 Vuxenutbildningsnätverk 7/12 APU, handledning, validering 8/12 Regional styrgrupp 15/12 Fortbildningsaktivitet med Mälardalens Högskola (avnämarpersonal, lärare) 21

22 Bilaga 4 AB/09 Vård och omsorgscollege Västmanland organisation 2009 Vårtermin 2009 programrektorer APU/handl/ validering IT/marknadsföring baskompetens lärare/ APUsamord nare Hösttermin 2009 programrektorer fortsätter APU/handl/ validering fortsätter IT/marknadsföring fortsätter baskompetens fortsätter lärare/ APUsamord nare fortsätter Kvalitetssäkring startar Hälsoperspektiv startar Nätverks- och arbetsgrupper kartlägger, tar fram underlag och ger förslag till regionala styrgruppen. Regionala styrgruppen - stöd för regionala samarbetet och utvecklingen lokalt - Regionala styrgruppen tillsätter nätverksgrupper och arbetsgrupper. Förslagen från dessa analyseras sedan av styrgruppen och läggs till grund för uttalade förväntningar, rekommendationer och uppdrag, som gäller de lokala collegeområdena. Regionala styrgruppen är även den instans som skall lösa eventuella byråkratiska problem, som uppstår mellan collegeområden som vill samverka. 22

23 Bilaga 5 En snabbguide för alla som kommer i kontakt med Vård- och omsorgscollege i Västmanland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Vård- och omsorgscollege Anders Björnstig, projektledare Augusti

24 INNEHÅLL 1) Vad är Vård- och omsorgscollege (VO-College)? 2) Är det bara Omvårdnadsprogrammet som ska utvecklas? 3) Varför heter det college? 4) Varför samverkan i form av Vård- och omsorgscollege? 5) Vad är det nya har inte arbetsliv och utbildningar alltid samarbetat? 6) Vad är det samverkande arbetslivet i VO-C-sammanhang? 7) Hur organiseras Vård- och omsorgscollege i Sverige? 8) Vilka ingår i Nationella Rådet? 9) Vad gör Nationella Rådet? 10) Var kommer Vård- och Omsorgscollege att finnas? 11) Är många regioner och collegebildningar i Sverige redan certifierade? 12) Vad menas med regional och lokal nivå i Västmanland? 13) Vilka blir vinnare genom Vård- och omsorgscollege-samverkan? 14) Deltar Skolverket? 15) Hur stämmer VO-C med kommande gymnasiereform? 16) Hur kommer det att fungera med betyg, när t.ex. Omvårdnadsprogrammet på en ort är med i samarbetet Vård- och omsorgscollege? 17) Godkänt college alltid certifierat? 18) Har VO-College någon enhetlig logotyp? 19) Hur blir det med reklam och marknadsföring? 20) Vad är Nationella Rådets kriterier för certifiering? 21) Vad innebär högskolesamverkan (Mälardalens Högskola)? 22) Vilka frågor kommer att vara särskilt viktiga i samverkan arbetsliv utbildningar? 23) Hur följs verksamheterna upp, att ett college lever upp till kriterierna? 24) Är det bara kommunala verksamheter eller kommer även privata att vara med i collegesamarbete i Västmanland? 25) Tidtabell för certifieringar i Västmanland? 26) Något särskilt att tänka på när en elev känner intresse för Omvårdnadsprogrammet och Vård- och omsorgscollege. 24

25 Augusti 2009 Vård- och omsorgscollege Anders Björnstig, projektledare En liten snabbguide för alla som kommer i kontakt med Vård- och omsorgscollege i Västmanland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg 1) Vad är Vård- och omsorgscollege (VO-College)? En samverkansform mellan arbetsliv och utbildningsanordnare inom vård och omsorg. Alltså inte någon ny skoltyp eller nytt gymnasieprogram. Utgångsläge i hela landet är Omvårdnadsprogrammet för ungdom och vuxna samt kompetenshöjande kurser på motsvarande eller högre nivå. Även utvecklad samverkan med högskola/-or. 2) Är det bara Omvårdnadsprogrammet som ska utvecklas? Omvårdnadsprogrammet är fokus, när VO-C successivt dras igång över landet. Andra program/profiler/utbildningstyper samt enstaka kurser med inriktning mot vård och omsorg kan komma att inordnas i de lokala collegebildningarna; allt efter lokala förutsättningar. 3) Varför heter det college? Ordet college har olika anknytningar på olika håll i världen, även med innebörden avancerade yrkesutbildningar. I dag har college blivit en ofta använd term i Sverige. Det gemensamma i användandet är ett närmande i samarbete mellan utbildningar och intressenter utanför utbildningarna, som t.ex. arbets- och föreningsliv. De få collegebildningar som har nationell förankring i Sverige är yrkesinriktade utbildningar (som t.ex. vård/omsorg och teknik). 4) Varför samverkan i form av Vård- och omsorgscollege? Efterfrågan på välutbildad personal ökar inom vård och omsorg, samtidigt som stora pensionsavgångar väntar de närmaste åren. Över hela landet har vi dessutom en åldrande befolkning, med ökande vård-/omsorgsbehov, även i hemmen. En satsning måste därför göras både kvantitativt (fler till utbildningar) och kvalitativt (kvalitén på den teoretiska och praktiska utbildningen), både inom ungdoms- och 25

26 vuxenutbildningarna. Yrkesområdets status ska öka genom kvalitetsinsatserna, både inom utbildningarna och i yrkeslivet. 5) Vad är det nya har inte arbetsliv och utbildningar alltid samarbetat? När det gäller Omvårdnadsprogrammet för ungdom/vuxna är det ojämnt över landet, hur mycket och med vilken kvalitet samverkan fungerar och hur intresserade eleverna är av just arbete inom vård och omsorg efter utbildningen. Samarbetets kvalitet och djup är idag i viss utsträckning beroende av lokala omständigheter och eldsjälar inom skola och på arbetsplatser. Vård- och omsorgscollege vill garantera att effekten av gynnsamma förhållanden och eldsjälar byggs in permanent i utbildningarna och att vinster genom samarbetet kan ges både regional och nationell spridning (idéer, samverkan). 6) Vad är det samverkande arbetslivet i VO-C-sammanhang? Med arbetslivet avses arbetsgivare och fackliga organisationer, vilka verkar inom vård- och omsorgssektorerna. Landstingen ingår i denna definition. 7) Hur organiseras Vård- och omsorgscollege i Sverige? Samverkan mellan arbetsliv och utbildningar organiseras i tre nivåer: Regional och lokal nivå. Dessa nivåer har stöd av den nationella nivån = Nationella Rådet för VO- College (med säte i Stockholm). Regioner och lokala collegebildningar kan se olika ut till omfattning och rent geografiskt. Lokala förutsättningar och behov ska påverka detta. 8) Vilka ingår i Nationella Rådet? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Vårdföretagarna (privata vårdföretags intresseorganisation) Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) intresseorganisation för kommunala företag och s.k. kommunnära företag (t.ex. kooperativ) Kommunal Vårdförbundet 9) Vad gör Nationella Rådet? Rådet har arbetat fram kvalitetskriterier för det samarbete, som ska certifieras. Nationella Rådet ger ett nationellt erkännande genom certifiering av samarbetet både regionalt och lokalt (se nedan punkterna 10-12). Rådet granskar och följer upp kvalitetskriterierna årligen samt arrangerar nätverksträffar och konferenser. 10) Var kommer Vård- och Omsorgscollege att finnas? Regioner med lokala collegebildningar (samverkan utbildningar och arbetsliv) skapas nu i hela Sverige. Fjorton regioner arbetar för närvarande med utveckling av sådan samverkan (augusti 2009). Regioner kan vara olika stora. Hur många collegebildningar en region har beror på lokala förutsättningar. I Västmanland finns fem lokala collegeområden (se p. 12). 26

27 11) Är många regioner och collegebildningar i Sverige redan certifierade? I augusti 2009 var åtta av fjorton regioner godkända (Skåne, Värmland, Västmanland, Östergötland, Dalarna, Västerbotten, Örebro och Region Södra Norrland). Sex ytterligare regioner arbetar på att nå certifiering. Av lokala collegebildningar är 17 certifierade (augusti 2009), varav fem i Västmanland. En region (regionala samarbetet) måste först vara certifierad, innan dess lokala collegebildningar kan bli certifierade. 12) Vad menas med regional och lokal nivå i Västmanland? Den regionala nivån (heter Vård- och omsorgscollege Västmanland), skall stödja de lokala collegebildningarna, som är under framväxt. Denna regionala paraplyorganisation finns redan i Västmanland, certifierad i oktober Den regionala paraplyorganisation i Västmanland har från våren 2009 påbörjat sitt arbete, för att knyta ihop gemensamma frågor och intresseområden mellan de fem lokala collegebildningarna i Västmanland, vilka är: Vård- och omsorgscollege Västra Mälardalen Köping, Arboga, Kungsör Vård- och omsorgscollege Västerås Vård- och omsorgscollege Kolbäcksådalen Hallstahammar, Surahammar Vård- och omsorgscollege Sala Vård- och omsorgscollege Norra Västmanland Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg 13) Vilka blir vinnare genom Vård- och omsorgscollege-samverkan? Vård- och omsorgstagare får vård och omsorg med hög kvalitet. Arbetsgivarna får personal med adekvat utbildning (arbetsgivarna är ju med och utvecklar utbildningarna, så att eleverna ska vara anställningsbara direkt efter gymnasiet). Studerande får modern och attraktiv utbildning med anställningsbarhet inom vård och omsorg, men också en god grund för vidare studier. Anställda får ökade möjligheter till kompetensutveckling (ingår bland kraven för certifiering). Utbildningsanordnarna får större efterfrågan på utbildning inom vård/omsorg. Samverkan ger samordningsvinster. Inom VO-C-samarbetet måste praktikplatserna ha kompetenta handledare. 27

28 14) Deltar Skolverket? Nej. VO-C är initierat av arbetslivsintressenter inom vård- och omsorg (arbetsgivaroch arbetstagarorganisationerna samt Kommunal och Vårdförbundet). Vård- och omsorgscollege är en samverkansform mellan arbetsliv utbildningar, som utgår från gällande regler för program- och kursmål, för i första hand Omvårdnadsprogrammen för ungdom och vuxna. 15) Hur stämmer VO-C med kommande gymnasiereform? I ett antal avseenden stämmer Vård- och omsorgscollege väl med intentioner i det förslag till gymnasiereform som lagts fram (införande 2011), som t.ex. ett djupare samarbete med arbetslivet, kvalitetshöjning av utbildningar och praktikplatser samt anställningsbarhet efter gymnasiet. 16) Hur kommer det att fungera med betyg, när t.ex. Omvårdnadsprogrammet på en ort är med i samarbetet Vård- och omsorgscollege? Tillsammans med sitt slutbetyg från Omvårdnadsprogrammet får eleven ett diplom, som visar hur utbildningen är kvalitetssäkrad av arbetslivet (Nationella Rådet för Vård- och omsorgscollege) samt att eleven besitter de baskompetenser, man kommit överens om i samarbetsavtalen. För att få detta diplom måste eleven vara godkänd i alla ämnen, som hör till en hel utbildning på respektive ort. För ungdomselever på OP är det i dagsläget 2500 gymnasiepoäng, för vuxenelever 1350 poäng. 17) Godkänt college alltid certifierat? En certifiering av samarbetet gäller för tre år och utvärderas årligen av Nationella Rådet. En region eller enskilda college som inte lever upp till de samarbetsavtal som ingåtts, och vad som i övrigt beskrivits för Nationella Rådet, kommer inte att få förlängd certifiering. En faktor som är viktig för att kvalitets-stämpeln på samarbetet ska behålla sitt värde, även ur nationell synvinkel. 18) Har VO-College någon enhetlig logotyp? VO-College är ett skyddat varumärke med egen logotyp, som får användas, när arbetslivets certifiering är genomförd. Logotypen går i vinrött och grått och kommer att användas och bli känd över hela landet, vartefter certifieringar blir klara. 19) Hur blir det med reklam och marknadsföring? Den regionala styrgruppen för VO-C Västmanland kommer vid behov att ta ansvar för länsövergripande insatser inom marknadsföring och opinionsbildning, för att informera om och inspirera till utbildning och arbete inom vård-och omsorgssektorerna. Även övergripande ansvar för organisation och information om t.ex. kompetenshöjande kurser för personal i samverkande verksamheter och för lärare. Lokala verksamheter väljer hur de vill profilera sin medverkan i VO-College. Eftersom VO-College bygger på samverkan, skall de olika lokala verksamheterna kommunicera med varandra, hur man tänker göra i marknadsföringsfrågor. 20) Vad är Nationella Rådets kriterier för certifiering? För att samarbetet arbetsliv utbildningar i en region och lokalt i denna region ska kunna certifieras ( kvalitetsstämplas ) av arbetslivet, krävs att parterna kommer överens om hur detta samarbete ska gå till. Sådana överenskommelser bygger på tio kriterieområden som Nationella Rådet bestämt. Redogörelser ska lämnas bl.a. för vad 28

29 som är mål för samarbetet, hur det organiseras, vilka avtal och överenskommelser som kommer att finnas, hur samverkan mellan arbetslivet och utbildningsanordnarna kommer att organiseras, hur kvalitetsfrågor och hälsoperspektiv kommer att hanteras samt hur en kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö utvecklas och behålls. 21) Vilka frågor kommer att vara särskilt viktiga i samverkan arbetsliv utbildningar? Som det ser ut nu, när Vård- och omsorgscollege utvecklas över hela landet, framträder vissa frågor som särskilt angelägna att fördjupa samarbete omkring. Några exempel: Praktik- och handledarfrågor, baskompetens (enhetlig definition över landet behöver utvecklas), kvalitetssäkring av utbildning och praktikplatser (APU-platser), kompetensutveckling både av lärare och personal i verksamheter inom vård och omsorg, högskolesamverkan, validering och flexibla lösningar för elever i aktuella utbildningar. 22) Vad innebär högskolesamverkan (Mälardalens Högskola)? Samverkan kommer att utvecklas mellan Vård- och omsorgscollege Västmanland och Mälardalens Högskola, för att utveckla kopplingarna mellan aktuell forskning, utbildning och arbetsliv. I denna samverkan med högskolan planeras även för t.ex. expertmedverkan från högskolan i vissa undervisningsmoment och för kompetensutveckling av personal. Dessutom planeras att ge möjlighet för elever inom collegeutbildningarna att delta i högskolekurser, vilka kan ge högskolepoäng; poäng som kan tillgodoräknas vid eventuella fortsatta högskolestudier. Västmanland är en region med ett antal kopplingar till olika universitet och högskolor. I dagsläget är det samverkan med Mälardalens Högskola som ingår i certifieringen för Vård- och omsorgscollege Västmanland. 23) Hur följs verksamheterna upp, att ett college lever upp till kriterierna? Genom årliga kvalitetsredovisningar, som granskas av Nationella Rådet och regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege Västmanland. 24) Är det bara kommunala verksamheter eller kommer även privata att vara med i collegesamarbete i Västmanland? I regionsamarbetet har det beslutats att varje lokal college-bildning beslutar hur man gör i denna fråga. För Västerås, som har ett antal privata aktörer inom vård- och omsorgsområdet, återfinns ett antal kommunala och privata aktörer sida vid sida, både i utvecklings- och i lokal ledningsgrupp. 25) Tidtabell för certifieringar i Västmanland Arbetsgrupper med representanter för arbetsgivare inom vård och omsorg, tillsammans med representanter från utbildningar i respektive collegeområde, har arbetat sedan våren 2008 med att analysera behov och arbeta fram förslag på samverkansområden för certifiering. Detta har resulterat i ansökningar om certifiering, till Nationella Rådet för Vård- och omsorgscollege. Paraplyorganisationen Vård- och omsorgscollege Västmanland Certifierad av Nationella Rådet 13/ Skall fungera som stöd för de lokala collegebildningarna, på s.k. styrgruppsnivå. 29

30 De fem lokala collegebildningarna (se även punkt 12 ovan) VO-C Västra Mälardalen, VO-C Västerås, VO-C Sala, VO-C Kolbäcksådalen samt VO-C Norra Västmanland har alla nått sina respektive lokala certifieringar, från Nationella Rådet, under perioden maj augusti ) Något särskilt att tänka på när en elev känner intresse för Omvårdnadsprogrammet och Vård- och omsorgscollege? Omvårdnadsprogrammet är klassat som yrkesinriktat program, men det är viktigt att komma ihåg att många av ämnena är krävande, både språkligt och när det gäller teoretisk nivå. Denna snabbguide är tänkt för till exempel studievägledare i grundskolan, gymnasiet och inom vuxenutbildningen; personal inom samverkande arbetsplatser (APU-platser), lärare och skolledare, annan berörd personal och politiker inom kommuner och landsting samt vårdambassadörer och alla andra intresserade. Kontakt: Anders Björnstig, projektledare, , anders.bjornstig@vasteras.se; för frågor om innehållet i detta informationsmaterial. Ove Svenson, utvecklingsstrateg Västmanlands Kommuner och Landsting, , ove.svenson@vkl.se Marie Grufman Pellfolk, projektledare, Landstinget Västmanland , marie.grufman.pellfolk@ltv.se samt respektive lokalt college (kontaktpersoner VKL:s hemsida, se nedan). Nationell och regional information: samt 30