Text: Arne Hellberg. Foto: Arne Hellberg samt från presentationen

Transkript

1 Avesta Whiskysällskaps provning nr Sammanfattning Text: Arne Hellberg. Foto: Arne Hellberg samt från presentationen Den tredje provningen för året i regi av Avesta Whiskysällskap hölls på fredagen den elfte maj. Då det var en vardag startade den först klockan sju på kvällen och inget materbjudande ingick. Temat för kvällen var höglandsdestilleriet Glengoyne. Provningsledare var Stuart Hendry, Glengoyne Brand Heritage and Commercial Manager Provningen var fullsatt med 105 deltagare varav 13 gäster. 7 medlemmar valde småflaskor. Generell information Innan provning och föreläsning började informerade styrelsen kortfattat deltagarna om Programmet för o Sommarprovning och BBQ med Janne Groth, Diageo Föredrag och Provning Stuart Hendry presenterade sig själv och Patrik Strandberg från Cask of Sweden, som representerar importören av Glengoyne i Sverige. Det är Patrik som tillbringat tid i lagerhuset och valt ut de fat som buteljerats som single cask för Sverige. Stuart tyckte att om vi tyckte om whiskyn så skulle vi tacka Stuart och om inte så fick vi skylla på Patrik. Stuart har arbetat 16 år med Glengoyne och eftersom de är ett litet destilleri så får man utföra många olika uppgifter. En av den bästa med jobbet är just detta, att ibland få bli skickas iväg på och träffa folk och dricka whisky, det är toppen! Annars så tar de hand om besökare på destilleriet per år, där upp mot 6000 kommer från Sverige. Vi fick se var destilleriet befinner sig på kartan. Linjen mellan Lowlands och Highlands går precis förbi Glengoyne (vägen mellan destilleriet och lagerhusen är faktiskt gränsen). Man definierar sig som ett Highlanddestilleri, eftersom det förr togs ut högre skatter för lågländarna än de som fann i högländerna. En förklaring till skillnaden var också att man i norr tillverkade whisky mest för eget bruk och för den närmaste vänkretsen medan man i söder tillverkade för att sälja och tjäna pengar. Orsaken till att Glengoyne finns till är att i Glasgow i början av 1800-talet så började industrier komma igång och staden var den andra efter London i storlek inom hela det brittiska imperiet Staden växte fort och arbetarna som flyttade dit ville ju självklart ha något att dricka då de slutade arbetet. En hel del olagliga destillerier drogs igång en bit utanför staden, gömda i skogen bland kullarna, tillverkandes whisky utan lagring, Det sista man ville som tillverkare av hembränt är ju att stå bredvid ett fat och vänta i tio år medans det mognar. Det fanns ungefär 14 destillerier runt Glengoyne på den tiden. Sedan 1833 har Glengoyne tillverkat whisky lagligt.

2 Stuart är en härlig berättare och mellan varven kom det in anekdoter och skrönor som inte gör sig lika bra i textformat, så därför blir det få eller inga sådana med i denna sammanfattning. Var man på plats så fick ens magmuskler jobba en hel del under provningen. Stuart berättade kortfattat om vattenkällan, olika byggnader vid destilleriet, om skattetjänstemännen som bodde i eget hus och visade några bilder från olika årstider. Vi fick också se en bild av de nio som arbetar i produktionen vilka tillsammans har 250 års erfarenhet av att arbetet på destilleriet. För att fira detta kommer man att släppa en whisky inom ett antal veckor som kommer att heta Glengoyne 250 Vi fick en mycket humoristisk presentation av ägarna och direktören som var med och köpte destilleriet 2003 från Edrington Group (som är mest kända för Highland Park, Macallan och Famous Grouse). Det var tydligen chefen själv, som när han fått klart för sig att Glengoyne inte innehåller någon rök, kom fram till att de var anti Islay (ön Islay som är berömd för sina rökiga whiskies) och beslutade att man skulle starta krig med Islay. Glengoynegänget tog sig med båt (med en piratflagg) till Islay under Islay Festivalen och seglade runt och retades med bl a Laphroiag. Stuart berättade att förutom att det inte finns någon rök i Glengoyne så är det ytterligare två saker som är karaktäristiska för Glengoyne. De destillerar långsammare än något annat destilleri och lagrar sin whisky på sherryfat. Nu provades det första glaset. Prov 1 Glengoyne 12 år Glengoyne 12 år, 43% Whiskyn har lagrat på olika typer av fat enligt nedan, 20% från first fill bourbon barrels 20% från first fill sherry butts (europeisk ek, oloroso sherry) 60% re-fill hogsheads och butts Vi fick också se smaknoteringar för whiskyn, men han ville att vi skulle helt ignorera dem. Whisky innehåller många smaker och dofter. För några år sedan skickade man en del Glengoyne 10 år till The Scotch Whisky Reseach Institute i Edinburgh och de återkom med resultatet att den här whiskyn innehåller 83 igenkännbara smaker i sig.

3 Stuart snurrade runt glaset och visade sedan hur drycken rann ner för insidan av glaset. Det ger honom en aning om hur whiskyn kommer att bete sin även i munnen. Sedan tittar han på färgen snurrar runt glaset igen och doftar på whiskyn. Han rekommenderade att man testar att hålla whiskyn kvar i munnen en sekund för varje år whiskyn är gammal, ett tips han fått från Richard Paterson (master blender Whyte & Mackay). Vi fick sedan en snabbgenomgång genom produktionsprocessen där vi också fick se bilder från de olika produktionsavsnitten samt personerna som arbetar. Stuart förklarade att jäsningen ger en öl, lite som veteöl, och att det här är enda tillfället man kan dricka alkohol i destilleriet utan att det märks, eftersom senare så är allt under lås och bom. Om man tar upp vätskan från jäskaret, filtrerar det genom ett kaffefilter och sedan ställer det i kylskåpet, så har man något de kallar Joe. Om man använder drycken som ej är färdigjäst så bubblar det till i magen och man behöver snabbt tillgång till en toalett. Han påpekade också vikten av att man har mycket kontakt med koppar. Dels så minskar det svavelhalten i drycken och dels att socker och syror kommer igång i kontakt med varm koppar. vilket gör att estrar (smakämnen) snabbt kommer fram i destilleringen. Glenmorangie destillerar också under lång tid. Man får du mer tid för kopparkontakt och eftersom man inte kokar så hårt så tar man inte med sig de tyngsta ämnena. Som motsats tar Stuart fram Laphroaig som ett bra exempel. De kokar sin sprit hårdare och snabbare eftersom de redan har rökigheten från kornet och inte vill bygga ihop den med en fruktigare och sötare sprit utan vill ha en tyngre bakgrund till rökigheten. Det finns alltså inget rätt eller fel i destilleringen utan allt beror på vad man är ute efter att uppnå med den. Vi fick se en bild som exempel på hur sakta de verkligen destillerar, Duncan, the sleepiest stillman in Scotland enligt Stuart Hendry Vi fick nu veta att det här nu hade varit den längsta stunden vi skulle vara utan whisky att prova under kvällen. Stuart lovade att inte göra så igen. Med glada skratt gott vi därför in för kvällen andra glas. Prov 2 Glengoyne 17 år Glengoyne 17 år, 43% Whiskyn har lagrat på olika typer av fat enligt nedan, 15% från first fill bourbon barrels 25% från first fill sherry butts (europeisk ek, oloroso sherry) 60% re-fill hogsheads och butts

4 Lagringshusen hos Glengoyne ligger strax nedanför destilleriet. I nybyggda stora lagerhus lagras nu den Glengoyne som ska användas i blended whisky. Här lagras även fat från andra destillerier som ska gå till blends Den whisky som ska ingå i singel malt lagras i de gamla traditionella lagerhusen med jordgolv och tre våningar höga rader med fat (dunnage warehouses). I varje fat finns det en liten, liten, liten del koppar. Detta efter som destilleringsprocessen fäller ut en del koppar som följer med spriten. Förra året renoverade man en av spritpannorna och fann att delar av pannan var nere i en tjocklek av 1 mm. När den var ny var den 8-9 mm tjock. Det fanns en fundering om det här var bra, eftersom koppar kan vara giftigt, så man beställde en analys av mängden koppar i whiskyn och om det var farligt. Labbet återkom med beskedet att kopparinnehållet visst kunde leda till problem med hälsan ifall man drack mer än 24 flaskor per dag! Spritigheten hos whiskyn avklingar under tiden den lagras. Kolningen av faten tar bort en del av råheten i whiskyn. Stuart såg lotterilådan som kommer från föreningens Amrut-provning (provning 56) och gav oss direkt ett exempel på hur deras whisky snabbt tar till sig fatens karaktär så klimatet är helt annorlunda. Klimatet gör också att det dunstar snabbare och att whiskyn inte kan lagras så länge, men att kolningen inte hinner verka på samma sätt. Vi fick slutligen en bra genomgång av Glengoynes hantering av sherry och bourbon-fat innan det var dags för glas nummer tre. Prov 3 Glengoyne 21 år Glengoyne 21 år, 43% Whiskyn har lagrat på en typ av fat enligt nedan, 100% från first fill sherry butts (europeisk ek, oloroso sherry) Glengoyne tar sina sherryfat från Tevasa Cooperage i Jerez, Spanien, där de tillverkas. Arbetarna får betalt efter hur många fat de tillverkar. För att ett fat ska vara godkänt fylls de med ånga, och om ingen ånga pyser ut så är fatet tätt och därmed godkänt. Genom att ha eld på insidan och kyla ner med vatten på utsidan så får man trästavarna att den böjda formen (och även behålla den om de tas loss) Eld och vatten vid tillverkningen av fat

5 Vi rekommenderas att, om vi är i Spanien, passar på att besöka tillverkningen. Stuart förmedlar gärna kontakten. Detta är verkligen en av hans favoriter bland olika arbetsmoment inom whiskytillverkning. När man sedan kommer till arbetet med att avgöra vilka fat som ska blandas ihop till varje buteljering så beskriver han det som ett pussel i tre dimensioner. Man vill få fram samma färg, smak och doft genom att blanda ihop rätt proportioner av flera fat. Man provar sig helt enkelt fram genom att göra små blandningar och sedan justera innehållet ett antal gånger tills man är nöjd. Till 21-åringen har man exempelvis kanske 8-9 fat att blanda med. Stuart förklarade att vem som helst som är här idag skulle kunna göra detta, men det svåra är att inte bli full medan man håller på. Vi fick nu en beskrivning av hur lång tid det tar att få till de lika delarna för en buteljering Glengoyne 21 år buteljeras 1991 Råspriten är destillerad (kan också vara äldre) 1988 Fatet tillverkat (och sedan lagrat med sherry, transporterat m m) 1985 Trädet fälls för att tillverka fatet (torkas i tre år innan tillverkning) Trädet planterades (det yngsta trädet som används är minst 100 år) Nästa gång man går till bolaget och man ser en flaska vodka som står där bredvid en flaska whisky så kan man tänka på detta och jämföra hur de tillverkas. Vodkan destilleras den ena dagen, buteljeras den andra och finns till försäljning den tredje - och sedan kanske urdrucken samma kväll Priserna på fat har ökat rejält. Whiskyindustrin har aldrig producerat så mycket som man gör idag. Det gör att efterfrågan på fat för lagring har ökat. Ett bourbonfat vilket kostade kanske för 3-4 år sedan kostar nu ca 60. Ett sherryfat kostar nu kring 650. Under april köpte Glengoyne fat för , När man tömmer sherryn ur faten så kan man inte kalla det sherry. Det finns då två anledningar till detta. Dels så är faten av europeisk ek och inte amerikansk som man nu använder för sherryn, och del så har den sherryn inte lagrats i solerasystemet. Istället destillerar man innehållet och kallar det Spansk Brandy. Man är rätt generösa om man tänker på att man betalar för hela processen och sedan ger bort innehållet som sherrytillverkarna sedan kan använda. Alla är glada och nöjda men kanske speciellt spanjorerna. Nu ger vi oss på det fjärde glaset innan det är dags för paus. Prov 4 Glengoyne Single Cask 14 år Glengoyne Single Cask 14 år, 57,8% Whiskyn har lagrat på 100% ombyggda first fill bourbon hogsheads Fat nr 1546 Fatet gav 264 flaskor Destillerad och buteljerad Detta är en exklusiv buteljering för Sverige När faten som ska användas kommer i form av american barrel så är de på ca liter, så de byggs om till hogsheads (ca 250 liter). Rent praktiskt tar man isär faten och lägger till fler stavar (brädorna på sidan). Större fat ger också fördelen att man får in mer whisky i lagerhusen. Nu tog vi en paus och klev ut i solskenet en stund innan det var dags att fortsätta. Prov 5 Glengoyne Single Cask 11 år Glengoyne Single Cask 11 år, 59,8% Whiskyn har lagrat på 100% sherry butts (europeisk ek, oloroso sherry) Fat nr 1181 Fatet gav 621 flaskor Destillerad och buteljerad Detta är en exklusiv buteljering för Sverige

6 Inför provandet av nästa glas visade Stuart på hur sakta tårarna i glaset rann ner. Prov 6 Glengoyne Single Cask 24 år Glengoyne Single Cask 24 år, 54,8% Buteljerad endast för tax-free marknaden. Bild saknas Stuart förklarade att om man tar en ett litet smakprov av denna whisky, i storlek av en tesked, i munnen och låter den flyttas runt i munnen och väntar i sekunder så kommer man finna att läpparna har blivit söta medan tänderna känner av tanninerna från ekfatet, och när man sväljer kommer kryddigheten fram. Nästa prov var lite mindre än de övriga. Stuart förklarade det med att det var han som levererat den och att han är lite elak. Glengoyne säljer fat till privatpersoner som sedan får avgöra när det är dags för buteljering. Så detta vi provar nu kommer från ett sådant privatägt fat. Prov 7 Cask Owner Single Cask 16 år Glengoyne Cask Owner Single Cask 16 år, 56,8% Bild saknas Whiskyn har lagrat på 100% ombyggda first fill bourbon hogsheads Fat nr 2089 Fatet gav 242 flaskor Destillerad och buteljerad Detta prov ingick inte i omröstningen som hölls senare. Vi fick sedan veta att Glengoyne producerar en miljon liter per år. Av detta är det ungefär en fjärdedel som man behåller för att bli Glengoyne Single Malt.En annan fjärdedel behåller man för företagets blended whisky. Företaget har ca olika blends. Man ser bara tre eller fyra av dem i Storbritannien. I exempelvis Venezuela har man 5 olika blends. Här är det de olika lokala marknaderna som beställer olika märken. Inom hela whiskyindustrin finns det ca 4000 olika blend-märken. Ungefär 90% av väldens whiskyförsäljning är för blended whisky. Sverige är ett av de länder där Single Malt är mest populärt. Mycket som produceras på Glengoyne går istället till byte med andra destillerier/företag och man byter inta bara fat mot fat utan här kan man byta en hel tankbil. Den som tar emot tankbilen med råspriten fyller den på sina egna fat. På bilden nedan ser man sådana fat som man fyllt med whisky från ett annat destilleri. De här faten lagras stående och det gör man inte med faten som ska användas till Singel Malt.

7 Gruppbild på de som tillverkar whiskyn vid Glengoyne Nuförtiden så kan man i stort sett inte köpa whisky från andra tillverkare utan man får byta med dem istället. Man tycker sig inte ha tillräckligt i lagret inför framtiden för att man ska vilja släppa iväg fat utan byten. Priser för 8-12 år gammal whisky i fat har stigit rejält. Detta för att man i Kina och Indiendricker Johnny Walker 12 år, Chivas Regal 12 år o s v. Just 12-årig whisky har blivit mycket populärt i dessa länder. Det medför att tillverkarna lägger upp mer och mer i lager för att kunna leverera dessa 12-åringar. Tittar man på Indien så dricks det där 120 miljoner lådor (en låda innehåller 12 flaskor) med Indientillverkad whisky varje år. Den whiskyn tillverkas av bland annat melass. Man säljer det i sina egna flaskor - men även i våra flaskor - sa Stuart. De använder helt enkelt flaskorna igen. Man har exempelvis räknat ut att en flaska Famous Grouse som säljs i Indien kommer att återanvändas mer än fem gånger. När den är slut fylls den på med inhemsk whisky som sedan säljs som Famous Grouse igen. Hur mycket Skotsk whisky dricks det då i hela världen? Svaret är 100 miljoner lådor, alltså mindre än den lokala whiskyförbrukningen i Indien! Det som är tänkvärt är att de som dricker inhemsk whisky i Indien gärna skulle byta ut den lokala drycken mot en flaska Johnny Walker. Det enda som hindrar dem är pengar. Medelklassen ökar i Indien och vad händer när fler och fler vill köpa skotsk whisky? Detta är något som oroar de stora tillverkarna. Det är bland annat därför Diageo byggt sitt stora destilleri Roseisle och även har planer på att bygga ytterligare ett. Man ser också att efterfrågan kommer att medföra att priserna stiger. Nog om detta, låt oss dricka whisky och glömma framtiden en stund sa Stuart Det här fatet fylldes i ett fat som Glengoyne vid ett ej namngivet Islay-destilleri. De får inte ange vad det är för destilleri. Om de skulle göra det så skulle det destilleriet/destillerierna antagligen sluta byta whisky med Glengoyne. De som tillverkat whisky vill inte ha en flaska på butikshyllan som säger att det är deras whisky bredvid sina egna flaskor. Därför får man hitta på ett annat namn för whiskyn, som i det här fallet har fått heta Smokehead. Det finns en vanlig Smokehead som inte har någon ålder angiven. Den är under tio är, faktiskt betydligt yngre än tio år säger Stuart. En ung Smokehead är som.är det någon här som blivit väckt av slag i ansiktet av en blöt fisk? Jag trodde min fru bara skulle göra det en gång, men hon bara fortsätter med det sade han och skrattade Den unga Smokehead är alltså som en rökt fisk full av sjödoft. 18-åringen är äldre och Stuart beskrev det som om någon hällt vatten på en brasa i närheten. Inte samma intensiva rök som i den yngre alltså.

8 Prov 8 Smokehead Extra Black 18 år Smokehead Extra Black 18 år, 46% Nu var det dags för en frågestund, där det bland annat frågades varför man buteljerade sina standardutgåvor vid 43% och inte 46% (då man slipper kylfiltera). Svart var kortfattat att medan vi i Sverige känner till att whiskyn kan bli grumlig med vatten eller is d den ej kylfiltreras så har man inte samma förståelse för detta i U.S.A. och andra stora marknader. Därför kylfiltrerar man helt enkelt. Stuart argumenterar inom företaget för att man ska kunna ge ut någon eller några av sina standardbuteljeringar ofiltrerade, men det är inget som kommer inom den närmaste framtiden. Åren går.pigge och Stuart och Stuart är en härlig talare som levererar en hel del roliga anekdoter både om whisky och annat. Med en sådan talare och en mycket bra whisky kunde det inte bli mindre än rungande applåder och stor uppskattning från deltagarna. Stuart avtackades givetvis med en mörksugga.

9 Småflaskor på rad i solskenet vilket visar hur härligt färgen skiljer sig mellan olika buteljeringar. Omröstningsresultat: Kvällens bästa whisky röstades fram genom handuppräckning. Man röstade på vilket glas som deltagarna ansåg komma på 1:a, 2:a och 3:e plats. Rösterna viktas sedan så att en röst för första platsen ger 3 poäng, en andra plats ger 2 poäng och tredje ger 1 poäng. Vinnare är den whisky som får flest poäng totalt. OBS: Smokehead (glas nr 8) och Glengoyne Cask Owner (glas nummer 7) ingick inte i omröstningen. Prov Whisky Antal 1:a Antal 2:a Antal 3:a Total poäng Prov 1 Glengoyne 12 år Prov 2 Glengoyne 17 år Prov 3 Glengoyne 21 år Prov 4 Glengoyne Single Cask 2000/11 år Prov 5 Glengoyne Single Cask 1997/14 år Prov 6 Glengoyne Single Cask 1987/24 år Klar vinnare var Glenmorangie Single Cask 24 år. Med Single Cask 14 år som god två Lotteri och avslutning Föreningen genomförde ett sedvanligt lotteri där det denna gång fanns bland annat glas i 6-pack med Glengoynetryck och whiskyböcker. Källor och hänvisningar: Föredraget

10 Sammanställning över provad whisky: Uppgifterna kommer från Systembolaget om inget annat anges. Glengoyne 12 år 397 SEK (70 cl) Nr Beställningssortiment Alkoholhalt 43 % Glengoyne 17 år 569 SEK (70 cl) Nr Beställningssortiment Alkoholhalt 43 % Glengoyne 21 år 829 SEK (70 cl) Nr Ordinarie sortiment Alkoholhalt 43 % Färg Brungul färg. Doft Komplex, harmonisk doft med tydlig karaktär av sherryfat, inslag av torkad frukt, valnötter, lakritsfudge, pomerans och mörk choklad. Smak Komplex, smakrik whisky med tydlig karaktär av sherryfat, inslag av valnötter, torkad frukt, kakao, lakrits och honung. Glengoyne Sherry Butt 11 år, Cask SEK (70 cl) Nr Beställningssortiment Alkoholhalt 59,8 % Glengoyne Bourbon Hogshead 14 år, Cask SEK (70 cl) Nr Beställningssortiment Alkoholhalt 57,8 % Glengoyne Sherry Butt, 1987/24 år, Single Cask 1800 SEK (70 cl) Inköpt på Viking Cinderella Whisky Fair 2012 Alkoholhalt 54,8 % Smokehead Extra Black 18 år 949 SEK (70 cl) Nr Beställningssortiment Alkoholhalt 46 %