C-UPPSATS. Kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:240 Kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress Ragnhild Berglund Luleå tekniska universitet C-uppsats Arbetsterapi Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Arbetsterapi 2007:240 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/240--SE

2 Institutionen för hälsovetenskap Arbetsterapeutprogrammet Kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress Experiences of work stress in female occupational therapists Ragnhild Berglund Kurs: C:3 Arbetsterapi, examensarbete 10 poäng Arbetsterapeutprogrammet, 120 poäng, Våren 2007 Handledare: Gunilla Isaksson Examinator: Maria Prellwitz

3 Innehållsförteckning Abstrakt Bakgrund 2 Metod 5 Design 5 Undersökningsgrupp 5 Datainsamling 5 Procedur 6 Analysmetod 6 Etiskt övervägande 7 Resultat 7 Att arbetsuppgifter ändras 7 Att arbetstiden inte räcker till 9 Att arbetet inte respekteras 10 Diskussion 11 Metoddiskussion 14 Konklusion 15 Tillkännagivande 16 Referenser Bilaga 1

4 Ragnhild Berglund Kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress Experiences of work stress in female occupational therapists Examensarbete 10 poäng, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2007 Abstrakt Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta. Sju kvinnliga arbetsterapeuter mellan år som varit verksamma som arbetsterapeuter minst sex månader och var anställda inom landsting eller kommun intervjuades med ostrukturerade intervjuer. Intervjun inleddes med en övergripande frågeställning där intervjupersonerna ombads att berätta om en arbetsdag där de upplevt stress i arbetet. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier som kan kopplas till arbetsrelaterad stress: Att arbetsuppgifter ändras, Att arbetstiden inte räcker till och Att arbetet inte respekteras. I varje kategori presenteras även de strategier som arbetsterapeuterna använde för att hantera sin stress. När arbetsuppgifterna ändrades krävdes att arbetsterapeuterna hade struktur på sin planering, att få en stund för sig själv och diskutera med varandra. När arbetstiden inte räckte till krävdes det att de accepterade verksamheten sådan den var, avsatte tid i almanackan men också att avsätta tid för reflektion. När deras arbete inte respekterades krävdes det att kunna diskutera med kollegor, ta kontakt med ledning och få support hemifrån. De resultat som framkommit kan ses som en början till vidare forskning om vad arbetsterapeuter ser som det positiva i sitt yrke. Ny forskning skulle också kunna fokusera på att studera arbetsterapeuter i andra verksamheter, könsskillnader och skillnader mellan nyexaminerade och äldre arbetsterapeuter vad gäller arbetsrelaterad stress. Nyckelord: arbetsterapeuter, kvinnor, arbetsrelaterad stress, stresshantering

5 2 Något som många människor upplever i sin vardag är situationer som känns stressande. För att minska detta krävs planering och organisation av de olika roller människor har i egenskap av yrkesarbetande, förälder, kompis, syskon, fritidsutövare etc. En mängd tekniska hjälpmedel såsom bilar, telefon, datorer och mobiltelefon som kan vara en hjälp i vardagen har utvecklats. Trots detta upplever många män och kvinnor idag att tiden inte räcker till (Giddens, 2003). Kvinnor är utsatta för stress eftersom de har parallella aktiviteter som är mer eller mindre avslutade. Det brukar kallas för simultankapacitet att kunna göra flera saker samtidigt och i många yrken, framförallt i vården, är det är positivt att ha den förmågan. Att ha balans mellan olika delar av livet är viktigt för att orka ta itu med de problem som dyker upp både i privatoch arbetsliv (Olofsson, 2001). Kvinnliga arbetsterapeuter är ofta, precis som andra, utsatta för stress i och med att de försöker ha balans i sitt liv och i sitt arbete. Det har författaren observerat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Det var därför intressant att få studera hur kvinnliga arbetsterapeuter hanterar sin arbetsrelaterade stress. Stress är ett begrepp som ofta används för att beskriva hur vi känner oss i olika situationer. Från ett biologiskt eller medicinskt perspektiv kan stress ses som ett tillstånd som hotar de inbyggda biologiska mekanismerna vilka strävar efter en balans mellan aktivitet och vila. Om det aktiva handlandet är i fokus, kan stressreaktioner ses antingen som ett resultat av en störning i samspelet mellan människa och miljö, eller av en alltför stor obalans mellan klientens resurser och omgivningens krav (Aronsson, 2006). Stress kan även ses som fysiska och psykologiska reaktioner som svar på utmaningar eller hot eller ett resultat av interaktionen mellan person och miljö. Stress kan leda till arbetsskador, ökade sjukskrivningar vilket i sin tur kan leda till ökat behov av rehabilitering (Barrett & Kielhofner, 2003). Om människan utsätts för belastningar sätts en neurofysiologisk reaktion igång för att maximera den fysiska ansträngningen. Olika hormoner utsöndras, särskilt adrenalin, noradrenalin och kortisol och detta leder till ökad produktion av blodsocker som musklerna ska använda för kamp eller flykt. Puls och blodcirkulation ökar och matsmältningen dämpas. Om människan utsätts för den här belastningen en längre tid leder det till skadliga hälsoeffekter, exempelvis andningssvårigheter, huvudvärk, muskelspänningar och svettningar (Selye, 1956). Olofsson (2001) framhåller att det kan vara svårt att identifiera symptom på stress vilket leder till att situationen till slut blir ohållbar. Den mänskliga kroppen klarar inte av stressen under lång tid, vilket orsakar att sömnproblem, muskelsmärta och att sjukdomar förvärras. Vidare kan psykisk stress upplevas som att bli spänd, irriterad och förvirrad, särskilt

6 3 om människan känner att hon inte kan möta upp de krav som ställs i olika situationer (Lazarus, 1993). Olika människor har olika kapacitet att hantera stressande situationer beroende på vilken personlighet och vilket socialt stöd de har. Reaktionerna och effekten som stress kan ha visar sig på olika sätt på deras hälsa (Waylett-Rendall, 2003). Olofsson (2001) ger ett exempel på att konflikter kan uppstå på arbetet i och med att en person yttrar sig negativt och de andra i personalen blir irriterade. Problem kan därför uppstå i relationen mellan vårdpersonal och klient, där klienten kanske inte bemöts på rätt sätt om vårdpersonalen är stressad. Forskning om arbetsrelaterad stress har varit aktuell de senaste decennierna (Karasek & Theorell, 1990). Kunskaperna ökar efter hand om stressens orsaker, människans reaktioner och om hur stress kan undvikas eller lindras, men det finns ingen universallösning på hur problemet stress ska tas om hand eftersom varje person är unik (Håkansson, 2006). Såväl män som kvinnor upplever stress, men stressen hanteras på olika sätt i olika situationer. Sätten att hantera stress är exempelvis motion för att "förbränna" den energiuppladdning som stressen orsakat, använda sig av muskulär avspänning för att medvetandegöra spänningar och då få kontroll över dem, läkemedel för att kunna påverka kroppsliga reaktioner och psykoterapi för att lösa inre konflikter. Det har beskrivits att kvinnor ofta hanterar sin stress genom att prata med familj och vänner medan män gör det genom ilska och flykt. De situationer som framförallt skapar stress för män har beskrivits vara med anknytning till arbetet, medan stressen för kvinnor har visat sig vara kopplad till familjen. Eftersom kvinnor tar ansvar för större delen av hushållsarbetet hemma ökar deras stressnivå när de kommer hem det vill säga blodtryck och puls går upp istället för ner (Levi, 2000). Vidare kan stressen påverkas av balansen mellan miljö och person, det vill säga att kraven kan vara för stora eller personens resurser för små. För att förändra detta kan kraven minskas eller resurserna ökas tills balansen har återupprättats. Det som också skett är att idag är de flesta alltid tillgängliga med hjälp av datateknik och Internet (Giddens, 2003). Det går att minska stressen genom att förbättra planeringen av arbetsuppgifterna, genom variation i arbetet, genom ökade sociala kontakter samt genom att öka kompetensen genom kurser och utbildningar (Agervold, 2001). Enligt Olofsson (2001) är det framförallt konflikter mellan roller (framförallt yrkes- och familjemedlemsrollen), kombinationen av arbetsbelastning, bristande kontroll/inflytande, otillräckligt stöd samt obalans mellan krav och förmåga som skapar stress.

7 4 Enligt Socialstyrelsen (2001) har arbetssituationen i Sverige ändrats från att tidigare vara fler anställda inom olika verksamheter till att idag vara färre anställda med högre arbetsbelastning. Inom den kommunala sektorn är ungefär 80 % av de anställda kvinnor. I Håkanssons doktorsavhandling inom arbetsterapi (2006) framkom att några faktorer för stress hos kvinnor är bristande hantering av aktivitet i det vardagliga livet. Andra orsaker till stress var erfarenheter av att det inte är bra balans mellan aktiviteterna och att de inte känns meningsfulla. Detta stöds av Kielhofner (2002) som beskriver att om en person inte upplever sig ha tillräcklig tid och ork att utföra olika uppgifter i varje roll, kan denna person uppleva obalans i sitt levnadsmönster. Det innebär även att ha balans mellan aktivitet och vila för att känna meningsfullhet i aktiviteten och att ha motivationen att slutföra den. Vidare beskriver han att hälsan kan påverkas genom aktivitet och handling i samspel med andra. För att en person ska kunna anpassa sig till alla olika roller, ha balans och motivation i sitt liv finns ett behov av att adaptera till situationen eller aktiviteten. Adaptation kan beskrivas som hur en person har möjlighet att utvecklas, anpassa sig till utmaningar och på annat sätt hitta tillfredsställelse i sina aktiviteter. Förståelsen för vad balans innebär kan hjälpa arbetsterapeuten i arbetet med klienter och övriga samhället och därmed få balans mellan alla aktiviteter i vardagen. När en person har balans i sitt liv blir det lättare att hitta lösningar på problem. Kielhofner anser också att det är en styrka hos arbetsterapeuten att se skillnader mellan olika roller och därigenom kunna hjälpa klienten att förändra synen på sina olika roller och få bättre balans i livet. Med en roll följer förväntningar och krav på människan, som har att utföra olika uppgifter och att använda tiden på rätt sätt (Kielhofner, 2002). Arbetsterapi som profession domineras idag av kvinnor. Inom arbetsterapi finns det många olika sätt att anpassa aktiviteterna, exempelvis anpassa miljön, aktivitetsnivån eller anpassa med hjälpmedel (Kielhofner, 2002). Idag har arbetsterapeuten ansvar för att relevant information samlas in om klienten och rapporteras vidare i vårdkedjan (Socialstyrelsen, 2001). Det är också viktigt i arbetet att prioritera rätt intervention för klienten och säkerställa kvaliteten i det som görs (Fisher, 1998). Interventioner utförs ofta genom samarbete med andra personalgrupper och därför ingår i arbetsterapeutens uppgifter att informera, instruera, handleda och undervisa personal. Därmed får arbetsterapeuten också en rådgivande roll och ska fungera som en handledare (Socialstyrelsen, 2001; Hane & Wennberg, 2003; FSA, 2005). Yrket som arbetsterapeut är flexibelt och utmanande, och bygger på värderingar om hur man skapar balans och helhet i vardagen för att uppleva välbefinnande och hälsa (Hagedorn, 1995; Townsend, 1997; Kielhofner, 2002). Samtidigt menar Lloyd, McKenna och King (2005) att

8 5 bristen på resurser, relationer och konflikter med andra professioner, en hög arbetsbörda samt tvivel på att klara jobbet leder till en ökad stress hos arbetsterapeuten. Arbetsterapeuten behöver ha balans i sitt eget liv för att kunna utföra arbetet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, samt beakta verksamhetens ekonomiska ramar för att arbeta professionellt. Det innebär varierande arbetsuppgifter och god samarbetsförmåga med annan vårdpersonal. Arbetsterapeuterna har med andra ord ett flertal av de faktorer som enligt forskningen kan bidraga till arbetsrelaterad stress och det ingår i deras yrkesprofession att hjälpa människor finna balans i sin vardag för att undvika stress. Det är därför av intresse att studera hur kvinnliga arbetsterapeuter utifrån sin professionella kompetens hanterar sin egen stress som yrkesarbetande kvinna. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta. Metod Design Med syfte att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta har datainsamlingen skett genom ostrukturerade intervjuer. Det gav deltagarna möjlighet att återberätta hur deras arbetsdag ser ut över tid (Holloway & Wheeler, 2002). Insamlad data har därefter analyserats med kvalitativ innehållsanalys, då denna analysmetod är lämplig för att upptäcka mönster och organisera likheter och skillnader i data (Patton, 1990). Undersökningsgrupp För denna studie gjordes ett homogent urval (Holloway & Wheeler, 2002) det vill säga personer med liknande erfarenheter och kunskaper tillfrågades om deltagande. Urvalskriterier: kvinnor mellan år som varit verksamma som arbetsterapeuter minst sex månader inom landsting eller kommun. Undersökningsgruppen kom att bestå av sju kvinnliga arbetsterapeuter. I kvalitativ forskning uppges sex till åtta deltagare vara lämpligt för att nå mättnad då urvalsgruppen är homogen (Holloway & Wheeler, 2002). Undersökningsgruppens ålder var mellan år och de hade arbetat som arbetsterapeuter mellan 9 mån och 15 år. Datainsamling Datainsamlingen genomfördes genom ostrukturerade intervjuer. Intervjun inleddes med en övergripande frågeställning där intervjupersonerna ombads att berätta om en arbetsdag där de upplevt stress. Följdfrågor ställdes som t.ex. Kan du utveckla det? Hur hanterar du det? Kan

9 6 du berätta mer om det? Enligt Kvale (1997) ger följdfrågor möjlighet att undersöka och bekräfta innehållet av svaren. Efter intervjun skrevs fältanteckningar om den aktuella situationen vid intervjun för att ha som stöd vid analysen. Procedur Först kontaktades enhetschefer inom kommun och landsting per telefon för att få deras godkännande till att kontakta arbetsterapeuter inom sin verksamhet. Enhetscheferna tillfrågades också om vilka arbetsterapeuter som kunde kontaktas. Sju namn mejlades till författaren. Ett missivbrev (bilaga 1) med information om studien skickades till dessa arbetsterapeuter. I missivbrevet framgick studiens syfte och en förfrågan om deltagande i intervjuerna samt den frågeställning som intervjun skulle utgå ifrån. Efter några dagar kontaktades arbetsterapeuterna via telefon för ett besked om intresse av att delta i den planerade studien. Samtliga sju tillfrågade tackade ja. Tid och plats för intervjuerna bokades utifrån vad arbetsterapeuterna ansåg lämpligt. Det var väsentligt att ha en ostörd miljö för att i lugn och ro genomföra intervjun. Intervjuerna tog mellan minuter och de spelades in på Mp3-spelare för att sedan skrivas ut. En svarstalong togs med vid intervjun så att arbetsterapeuterna skriftligt kunde ge sitt informerade samtycke till att delta i studien. Analysmetod De utskrivna intervjuerna analyserades utifrån syftet att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Det är en metod för att koda, identifiera och kategorisera mönster i materialet (Patton, 1990). För att få en förståelse för helheten lästes intervjuutskrifterna ett flertal gånger. Därefter markerades meningsbärande textenheter (ord, satser, meningar eller stycken). Handledaren läste två intervjuutskrifter för att öka trovärdigheten i analysen, eftersom författaren är ovan att analysera och därför behövde diskutera för att inte låta det egna perspektivet påverka analysen (Graneheim & Lundman, 2004). Hela materialet bearbetades för att se vilka meningsbärande enheter som kunde grupperas tillsammans. Dessa kodades och exempel på koder var kontroll, prioritering, stöd och strategier. Dessa koder grupperades ytterligare och resulterade i fyra kategorier. Därefter diskuterades valet av koder och kategorier och eventuell överlappning med handledaren. Detta resulterade i ytterligare analysarbete som gav tre kategorier. De kategorier som identifierades handlade om ändrade arbetsuppgifter, brist på arbetstid och respekt för arbetet.

10 7 Etiskt övervägande Arbetsterapeuterna fick information om att intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt, att deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan att behöva motivera varför. De inspelade intervjuerna och utskrifterna förvarades inlåsta så att ingen utom författaren hade tillgång till dessa. Intervjupersonerna går inte att identifiera i det färdiga resultatet. En vinst med studien kan vara att arbetsterapeuternas arbetsbörda uppmärksammas, deras känsla för kvalitet lyfts fram såväl som deras visioner de har inom sitt område. Studien kan ge chefer och kollegor ökad kunskap om arbetsterapi och arbetsterapeutens roll i verksamheten. En negativ aspekt kan vara att en del frågeställningar upplevdes som känsliga. Efter att ha övervägt de negativa med de positiva aspekterna, har bedömningen gjorts att vinsten övervägde och studien genomfördes. De inspelade intervjuerna och utskrifterna kommer att förstöras när studien är avslutad. Resultat Resultatet beskriver kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress och hur de hanterar den. Tre kategorier identifierades: Att arbetsuppgifter ändras, Att arbetstiden inte räcker till och Att arbetet inte respekteras. I varje kategori presenteras de strategier som arbetsterapeuterna använder för att hantera sin stress. Arbetsterapeuterna benämns genomgående som intervjupersoner i resultatet. Att arbetsuppgifterna ändras I denna kategori framkom att intervjupersonerna hade erfarenheter av ständiga förändringar i sitt planerade arbete. Det innebar att de behövde göra omprioriteringar, växla mellan arbetsuppgifter och hitta nya eller andra lösningar. För att hantera den stress som det innebar var det nödvändigt att vara flexibel. För att kunna anpassa arbetsinnehållet var det viktigt att varje dag ha en planering för arbetet. Om så var fallet fanns det en balans i vardagen som minskade stressen. Intervjupersonerna betonade att förändringarna ibland kändes som akuta interventioner. En källa till stress var att göra omprioriteringar och skapa utrymme för sådant som inte var planerat. Den strategi som användes för att minska stressen var att inte planera så att almanackan blev fulltecknad eftersom den är ett hjälpmedel för att kunna erbjuda tider då

11 8 akuta ärenden kan ta plats. Intervjupersonerna gjorde även omprioriteringar och avbokade möten som de ansåg kunde förläggas senare. De beskrev sitt arbete som brandkårsutryckningar vilka kunde liknas vid att ha konsultuppdrag. Det innebar att de blev kontaktade av annan personal som ville ha en snabb lösning på problem hos en klient. Detta upplevdes stressande i och med att man inte alltid hade varit med från början i behandlingen av klienten. Andra uttryckte att de inte kunde bestämma över sitt arbete. Många förfrågningar som krävde någon form av intervention gjorde att planeringen inte höll. Krav ställdes också från annan personal och chefer, vilket hade till följd att intervjupersonerna inte kunde styra sitt arbete. En intervjuperson uttryckte följande: de ärenden vi hade var mest såna här akuta ärenden det fanns ju så mycket mer att göra än det då jag ville göra ett bra jobb så att då kändes det väldigt stressande, man hann aldrig reflektera utan man gjorde brandkårsutryckningar ungefär, och det kändes inte tillfredsställande... det tog energi man kom in från två ändar och de drog i en från det ena och det andra hållet, det var ganska tufft ibland En annan källa till stress var nödvändigheten av att växla mellan arbetsuppgifter. Det kunde innebära att ena stunden koncentrera sig på att göra en handortos och i nästa stund ringa flera telefonsamtal och planera för ett hembesök. I arbetet krävdes också att arbetsterapeuten hade breda kunskaper inom flera områden, exempelvis tillverkning av handortoser eller utskrivning av hjälpmedel, eftersom denna kompetens förväntades. En liknelse att arbetet var som en berg- och dalbana nämndes och det hade till följd att arbetet ibland upplevdes ha haft högt tempo och ibland var det lugna perioder. För att hantera stressen när arbetsbelastningen var högre än normalt framkom att intervjupersonerna försökte få en stund för sig själva och reflektera över sitt arbete. Att vara flexibel och anpassningsbar i sättet att tänka och agera framhölls som viktigt för att ha kontroll i vardagen. Med lång erfarenhet i yrket var det också lättare att veta var kunskaperna kunde hämtas och vem som kunde kontaktas i vissa frågor. Bred kunskap och lång erfarenhet gjorde att många situationer kunde hanteras tillfredsställande. En intervjuperson beskrev följande: i det här jobbet så gäller det att ha många trådar igång samtidigt, och man planerar väldigt mycket för hembesöken hos patienten å så är det väldigt mycket att ringa till olika personer, det kan vara sjukgymnast, LSS-handläggare, ibland även läkarutlåtande, å så ska det beställas hjälpmedel, å ibland är det hjälpmedel som inte finns i ordinarie sortiment utan man måste samtala med hjälpmedelskonsulent, skriva ansökan till henne och kolla upp vad som finns å så har man några patienter på en dag och vi har telefontid det är jobbets tjusning, ingen dag är den andra lik det är många trådar att ha att ha och hålla i samtidigt.

12 9 Att hitta nya eller andra lösningar på dagliga problem som fanns i arbetet var nödvändigt. Att känna sig effektiv i sitt arbete var något som var en positiv faktor och stressen minskade om det som skulle uträttas blev gjort. Intervjupersonernas erfarenheter visade att det var viktigt att intala sig att inte vara den som skulle ordna allting själv hela tiden. Alla inom teamet hade sitt ansvarsområde och samarbete med flera personer var väsentligt i teamarbete. Verksamheten utvecklades när de kunde diskutera med varandra. Det visade sig också i intervjuerna att de som var nya i yrket hade svårigheter att veta vem de skulle vända sig till i vilken fråga. Det framkom att en nyutbildad arbetsterapeut hade större behov av stöd hos andra arbetsterapeuter för att få hjälp att hitta bra sätt att tänka och agera och med längre tid inom yrket hade stressen minskat. Att arbetstiden inte räcker till I denna kategori framkom att intervjupersonerna hade svårigheter med att få arbetstiden att räcka till, vilket skapade stress. De orsaker som togs upp var externa uppdrag, journalföring, och svårigheter med att kunna avsluta en del behandlingar. Intervjupersonernas strategier för att hantera detta var att acceptera situationen och utifrån detta planera för att undvika stress. I intervjuerna kom det fram att externa uppdrag, exempelvis fackliga uppdrag eller projekt inom verksamheten, var en negativ upplevelse. I och med att det tog en stor portion av den normala arbetstiden så minskade behandlingstiden med klienten. I intervjuerna framkom att intervjupersonerna tyckte det var viktigare att få tid med klienterna än att exempelvis delta i en del möten. Den strategi de tillämpade för att inte bli stressade var helt enkelt att acceptera verksamheten sådan den var. Dock fanns även en positiv syn på externa uppdrag, vilket gav energi till det vanliga arbetet. Intervjupersonen uttryckte följande: jag har sökt mig till olika grupper för jag är en engagerad människa och gillar att utveckla och jobba med sånt och sen känner jag att jag måste få nytt syre, jag måste få tänka på hur jag vill ha det i framtiden och jobba med det I analysen framkom att dokumentation i journalerna tog mycket tid som man skulle vilja erbjuda klienten istället. Samtidigt kunde journalföring också vara en hjälp att hålla den röda tråden i behandlingen och därmed arbeta effektivare. För att hantera det här gjorde intervjupersonerna så att de avsatte tid i almanackan för dokumentation. Det gjorde att dokumentation inte blev liggande för länge och därmed minskades stressen.

13 10 Intervjupersonerna upplevde stress när de inte kunde lämna över vidare behandling till vårdpersonal, exempelvis på ett kommunalt boende på grund av att personal saknades där, eftersom arbetsterapeuten kände ansvar för behandlingen men samtidigt hade svårt att få arbetstiden att räcka till. Ibland var det nödvändigt att studera litteratur hemma för att öka kunskapen inom något område. För att ibland kunna reflektera över någon klients behandling, förekom det att intervjupersonerna hanterade stressen genom att fundera vidare över arbetet när de var hemma. För att behandlingen skulle bli så bra som möjligt krävdes ibland en snabb lösning. Arbetet benämndes som ett ekorrhjul då arbetsuppgifterna hade ett högt tempo och det blev då omöjligt att ta en paus för att återhämta sig. Ett sätt att hantera sin stress på grund av att arbetstiden inte räckte till kunde till exempel vara att göra upp planer för en klient i ett dokument för att få en överblick och göra de rätta prioriteringarna. En person beskrev följande: Det var ett jättestort stressmoment för mig, just alla saker. Då gjorde jag så att jag skrev upp rubbet som hade med klienten att göra och då när jag såg det på papper, så fick jag en överblick jaha, det å det å det Och allt eftersom jag var inne och gjorde så strök jag bort det, kryssade för och det hjälpte mig faktiskt jättemycket Arbetsterapeutens arbete innehåller många olika arbetsuppgifter. För att få arbetstiden att räcka till externa uppdrag, journalföring och behandlingar var det viktigt att vara strukturerad och att kunna organisera sitt arbete. En tydlig strategi som belystes av en intervjuperson var positivt tänkande. Det var att tänka på allt som hunnits med under dagen istället för att tänka på sådant som inte hade blivit utfört. Med en positiv inställning till sitt arbete skulle arbetsbördan inte kännas så tung även om allt som var planerat inte hanns med. Att arbetet inte respekteras I denna kategori framkom att intervjupersonerna hade erfarenheter av att deras arbete inte respekterades, vilket skapade stress. Det framkom att andra professioner inte respekterade deras kompetens. Klienter och närstående krävde ibland åtgärder som intervjupersonerna såg som omöjliga att tillgodose. För att hantera denna stress behövdes stöd från kollegor. En aspekt som framkom i intervjuerna var att andra yrkeskategorier i vården inte hade kännedom om vad arbetsterapeuten gör och viss marknadsföring av professionen kändes därför nödvändig. En intervjuperson menade att arbetsterapeutens arbete inte respekterades när behandlingar och interventioner ifrågasattes. Upplevelsen, när detta inträffade, kändes frustrerande och uppgiven. Alla intervjupersoner upplevde att de hade bra stöd hos sina

14 11 arbetsterapeutkollegor när de behövde någon att prata med som hade samma tankesätt kring arbetsterapi, de respekterade varandra. Vikten av en god personkemi inom yrket betonades, eftersom man är beroende av varandra i samarbetet runt klienten. Andra talade om att de fick bra support hemifrån och att de tog kontakt med arbetsterapeutkollegor för att diskutera den problematik som var aktuell för tillfället. En intervjuperson uttryckte följande: Det är inte så självklart alla gånger som man blir respekterad för sitt yrke, man blir inte respekterad för det jobb man gör Det kan ibland vara som underliggande undertoner, man får gliringar Det här att man hela tiden måste förklara sig, motivera och försvara det jobb man gör. Det tycker jag är en källa till stress och olust i arbetet... En annan aspekt på stress var när intervjupersonerna kände att det inte fungerade mellan dem själva och den klient som skulle behandlas. Arbetsterapeuternas kompetens respekterades inte av klienten eller klientens närstående. Snabba besked förväntades men detta krävde reflektion för att kunna skapa så bra lösningar som möjligt. Det kunde ibland upplevas som en stressig situation och det var då en fördel att ha många arbetsterapeuter i samma verksamhet, då det gick snabbt att gemensamt lösa problemen när de kunde diskuteras. Det var viktigt i situationer där intervjupersonerna kände att de inte hade tillräckligt med kunskap om klientens tillstånd eller sjukdom eller inte visste var de skulle vända sig för att få svar på sina frågor. Flera intervjupersoner sa även att ledningen gav bra stöd men någon uttryckte sig specifikt om behovet av att ta hjälp av ledningen för att kunna prioritera rätt. En intervjuperson beskrev följande: Det är ju vår närmaste chef vi har som vi vänder oss till, det är hon som har det yttersta arbetsmiljöansvaret och som är skyldig till att på mina signaler eller på mina medarbetares signaler ta itu med den situation om man nu signalerar att det här kan jag inte längre hantera och det är klart och tydligt, då vet jag vilka vägar jag ska gå i organisationen, det är tydligt känner jag Diskussion Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av stress på arbetet samt hur de hanterade detta. Resultatet visade att det som orsakade stress var att arbetsuppgifterna förändrades, att inte arbetstiden räckte till och att arbetet inte respekterades. För att hantera detta använde arbetsterapeuterna flera olika strategier som att vara flexibel, att planera, att få stöd av andra och att acceptera situationen. Resultatet kommer här att diskuteras kategori för kategori.

15 12 I den första kategorin framkom att arbetsuppgifterna ändrades, vilket orsakade stress och krav ställdes på arbetsterapeuternas förmåga att vara flexibla. Det stöds av Cohn (2003) som menar att dagens hälso- och sjukvårdsmiljöer blir mer komplexa och arbetsterapeuter behöver veta hur de ska göra bedömningar. Alla arbetsterapeuter, oberoende av position eller år av erfarenhet, kan bidra med sina reflektioner och analyser i arbetet. Cohn tar upp att det är genom att berätta om sina erfarenheter för andra som de kan bli mer medvetna om sina förutfattade meningar. För att kunna utföra interventioner på ett vetenskapligt och etiskt sätt kan arbetsterapeuten använda sig av kliniskt resonemang, vilket innebär att implementera teorier, berättelser och realistiskt tankesätt (Boyt Schell, 2003). Vikten av att arbetsterapeuter arbetar professionellt tas upp av Courtney (2005). Genom att vara lyhörd och flexibel kan arbetsterapeuten även arbeta professionellt med mindre stress. Boyt Schell (2003) framhåller även att kompetens och kliniskt resonemang är viktigt när kritisk granskning genomförs av hur arbetet utförs. En annan strategi är att kunna planera och omprioritera sitt arbete, och genom detta kan arbetet med klienterna förbättras. Även Socialstyrelsen (2001) beskriver liknande krav som ställs på arbetsterapeuter, däribland planering och prioritering av arbetet. Det framkom i resultatet att arbetsterapeuten ibland måste växla snabbt mellan olika arbetsuppgifter, såsom att ringa samtal, planera möten och skriva ut hjälpmedel. Arbetsbelastningen kunde också variera i tempo inom de olika verksamheterna. En strategi var att se till att arbetsterapeuten har möjlighet att kunna reflektera för att minska stressen. Farnworth (2003) och Kielhofner (2002) tar upp att tidsanvändning och tempo är en viktig del i arbetsterapi. Att hålla tiden, anpassa tempot och planera aktiviteten utifrån klientens kapacitet är något som arbetsterapeuter bör eftersträva både för sig själv och för klienten för att genomföra lyckade behandlingsplaner och prioritera rätt. Det stöds även av Agervold (2001) som tar upp att balans mellan miljö och person är viktigt. För att uppnå balans krävs att kraven förändras, dvs. att de antingen minskar eller ökar. Vidare beskrivs olika sätt som detta kan hanteras på. Det kan vara att förbättra planeringen av arbetsuppgifterna, social kontakt och kompetenshöjning. Hantering av stress är enligt DePoy (1990) en kombination av personliga egenskaper, kreativa och flexibla bedömningar och att använda arbetsterapi som grund för beslut i praktiken. Vidare visar resultatet att ett sätt att hantera stressen och vara flexibel var att hitta nya eller andra lösningar på problem, vilket visade sig vara svårare för de nyutbildade arbetsterapeuterna. I den aktuella studien framkom att arbetsterapeuter som nyligen utbildats

16 13 behöver stöd hos andra för att hitta sin yrkesidentitet, eftersom de ofta arbetar i olika grupper som har olika mål. God personkemi med arbetskollegorna var viktigt, i annat fall upplevdes stress på arbetet. Lloyd, McKenna och King (2005) har beskrivit att bristande resurser, negativa relationer som konflikter med andra professioner, tung arbetsbörda och tvivel på att klara jobbet, ökar stressen hos arbetsterapeuter. I den andra kategorin framkom att det var svårt att få arbetstiden att räcka till. För att detta inte skulle skapa stress beskrev arbetsterapeuten att de accepterade den aktuella situationen och planerade för att lösa eventuella problem som uppstod. Ett problem som kunde uppstå i en stressad situation var risken att göra felbedömningar, vilket inte visades i den här studien. Däremot i en nationell studie beskriver Mu (2006) att de flesta misstagen i arbetet begicks på grund av felbedömningar, bristande förberedelse och bristande erfarenhet. Strategier som användes var att ge klienten extra tid, att göra en plan och koncentrera sig på nästa steg och inte låta misstagen påverka det dagliga arbetet. Det är inte bara arbetstiden som har betydelse för stress, även faktorer som påfrestningar på jobbet, brist på beslutsutrymme och kontroll (Karasek & Theorell, 1990). Detta har även tagits upp i forskning rörande andra yrkeskategorier. Healy (1999) beskriver t.ex. att sjuksköterskor upplever hög arbetsbelastning och att låg tillfredsställelse i arbetet var källor till stress, vilket även bekräftas av Flanagan (2002). Ett skäl till att hög arbetsbelastning accepterades var att det fanns en positiv syn på externa uppdrag och journalföring. Samtidigt beskriver Olofsson (2001) att positiv stress också kan vara en fara för hälsan. Att vara så engagerad i sitt arbete kan betyda att det inkräktar på andra områden i livet, vilket skapar obalans i vardagen. En annan aspekt på positiv stress är exempelvis att man tilldelas en arbetsuppgift som man inte har haft tidigare. Det kan upplevas på olika sätt, positivt: kanske kommer man att lyckas med uppgiften? och negativt: risken finns att det kommer att gå dåligt. Personen gör då en bedömning av sin förmåga att handskas med uppgiften (Lazarus, 1993). I den aktuella studien framkom att en strategi var att avsätta tid för planering, vilket också har nämnts tidigare. I den tredje kategorin framkom att arbetsterapeuten inte alltid respekterades av andra yrkesprofessioner vilket orsakade stress. Svedberg (2007) tar upp att alla samarbetar på olika sätt och det gäller att vara tydlig med spelregler och förväntningar. Inom olika verksamheter ser arbetsterapeutens arbetsuppgifter mycket olika ut, däremot är den filosofiska grunden

17 14 densamma. Varje arbetsterapeut måste själv hitta sin balans och identitet inom den verksamhet där hon är anställd (Abreu, 2006). Marchand, Demers och Durand (2005) har studerat och analyserat relationen mellan arbete, arbetsförhållanden och erfarenheten av psykisk stress. De visade att individens position i hierarkin spelar en begränsad roll. Hos individer som har tunga beslut att fatta finns en ökad risk för psykisk stress, vilken stämmer med det resultat som framkom i denna studie. Ett sådant tungt beslut kan till exempel vara när en behandling ifrågasätts av klinter eller närstående till dessa. I resultatet framkom att krav från klienter och deras närstående var en källa till stress. Exempel på krav i den aktuella studien var att kunna få snabba svar, men eftersom arbetsterapeuten ofta behövde få tid för reflektion kunde inte snabba svar ges. Liknande har Maitra och Serway (2006) beskrivit att arbetsterapeuter som arbetade klientcentrerat och deras klienter hade motsatta uppfattningar om arbetsterapeutens ansvar i behandlingen. Skillnaderna låg i vilka mål som sattes för behandlingen, hur klienten upplevde värdet av att sätta mål och i klientens kunskap om att aktivt vara delaktig i sin behandling. Motsägande resultat tas upp av Flanagan (2002). Hennes studie tar upp stressfaktorer som sjuksköterskor erfar och de menar att klienter och deras närstående inte är någon källa till stress. Vidare framkom i den aktuella studien att kunna ge så snabbt svar som möjligt till klienter och deras närstående sökte arbetsterapeuterna stöd hos varandra. Svedberg (2007) beskriver vikten av att känna stöd i sin arbetsgrupp där människan kan bli bekräftad och utveckla ett sunt självförtroende för att tackla krav som uppkommer i andra situationer. Metoddiskussion Utifrån studiens syfte att beskriva vilka erfarenheter kvinnliga arbetsterapeuter har om stress på arbetet och hur de hanterar detta valdes en kvalitativ forskningsmetod. Genom att välja en kvalitativ metod som är lämplig för att fånga informanternas upplevelser och erfarenheter (Holloway & Wheeler, 2002) har syftet med studien besvarats då kvinnliga arbetsterapeuter berättat om sina erfarenheter om stress och hur de hanterar det. Positivt var att enhetscheferna var tillmötesgående för denna studie och de kunde snabbt ge svar på vilka arbetsterapeuter som kunde kontaktas för en intervju. När ingen ny information kom upp ansågs data vara mättad (Kvale, 1997). Intervjupersonerna var representativa med hänsyn till hur länge de har varit verksamma i yrket. Det fanns både nyligen examinerade och andra som hade arbetat över femton år i yrket. Undersökningsgruppen var liten vilket gör att

18 15 resultaten inte kan generaliseras till en större grupp, vilket inte heller är syftet med en kvalitativ studie. Däremot kan resultaten vara värda att uppmärksammas, eftersom de kan ses som exempel på hur arbetssituationen för arbetsterapeuter ser ut i kommuner och landsting. Författaren fick genom denna studie möjlighet att träffa verksamma arbetsterapeuter som hade mycket erfarenhet och kunde därför ge innehållsrika intervjuer av sin arbetssituation, vilket kan ses som en styrka. Enligt Kvale (1997) är den kvalitativa intervjun med öppna frågeställningar lämplig att använda för att intervjupersonerna i en studie fritt ska kunna delge sina erfarenheter. En begränsning i datainsamlingen var att författaren var ovan att genomföra intervjuer, vilket gjorde att det var svårt att få svar på de aktuella frågorna. Detta kan ha påverkat intervjuernas kvalitet, genom att det kan vara svårt att få tillräckligt djupa intervjuer (Kvale,1997). En MP3-spelare användes för att spela in intervjuerna, men författaren kontrollerade om intervjupersonerna stördes av den, vilket de förnekade. Att spela in intervjuerna underlättade utskrifterna och analysen. En aspekt att beakta metodologiskt är att forskare kring stress ofta har anklagats för att vara ointresserade av de goda aspekterna med arbete (Theorell, 2006). Det kan även i denna studie vara en begränsning, eftersom författaren har frågat om stress och det negativa var i fokus. En begränsning kan vara att författaren är ovan att analysera och för att inte låta det egna perspektivet färga analysen har analysen diskuterats med handledaren. En styrka var att handledaren läste två av intervjuutskrifterna för att kunna hjälpa till med analysen och därmed öka trovärdigheten för resultatet. Trovärdigheten förstärks då någon annan person som är insatt i ämnet granskar data och analysen (Patton, 1990; Holloway & Wheeler, 2002). Resultatens fynd är överensstämmande med deltagarnas uppfattning om vad som skulle studeras. En vinst med studien kan vara att arbetsterapeuternas arbetsbörda uppmärksammas och deras känsla för kvalitet lyfts fram. Studien kan ge chefer och kollegor ökad kunskap om arbetsterapi och arbetsterapeutens roll i verksamheten. Konklusion Sammanfattningsvis visade resultatet av denna studie att kvinnliga arbetsterapeuter har erfarenheter av stress i arbetet och att de hanterar den på varierande sätt. När arbetsuppgifterna ändrades krävdes att arbetsterapeuterna hade struktur på sin planering, att få en stund för sig själv och diskutera med varandra. När arbetstiden inte räckte till krävdes det

19 16 att de accepterade den aktuella verksamheten, avsatte tid i almanackan men också att avsätta tid för reflektion. När deras arbete inte respekterades krävdes det att kunna diskutera med kollegor, ta kontakt med ledning och få support hemifrån. Det finns strategier som används och bra kommunikation i arbetsgruppen kan lösa de problem som uppkommer. Det är även värdefullt att med stöd av varandra göra en bra insats på arbetet och koppla av när man lämnar arbetsplatsen. De resultat som framkommit i den föreliggande studien kan ses som en början till vidare forskning om vad arbetsterapeuter ser som det positiva i sitt yrke. Ny forskning skulle också kunna fokusera på att studera arbetsterapeuter i andra verksamheter, könsskillnader och skillnader mellan nyexaminerade och äldre arbetsterapeuter vad gäller arbetsrelaterad stress. Tillkännagivande Jag vill tacka de arbetsterapeuter som ställde upp på att bli intervjuade och gjorde studien möjlig. Jag vill även tacka enhetscheferna inom de olika verksamheterna som hjälpt mig att göra ett ändamålsenligt urval utifrån studiens syfte. Jag vill tacka min dotter Arven för att hon varit en pärla och låtit mig få skriva i lugn och ro, de flesta dagarna i alla fall. Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Gunilla Isaksson som stöttat och hjälpt mig med mitt examensarbete.

20 Referenser Abreu, B.C. (2006). A firm persuasion in our work Professional identity and workplace integration. American Journal of Occupational Therapy, 60, Agervold, M. (2001). Arbete och stress En introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Barrett, L & Kielhofner, G. (2003). Theories derived from occupational behaviour perspectives. In Blesedell Crepeu, E., Cohn, E. & Boyt Shell, B. Willard & Spackmans Occupational Therapy. (10 ed.) (pp ). Philadelphia: Lippincott. Boyt Schell, B.A. (2003). Clinical reasoning: the basis of practice. In Blesedell Crepeu, E., Cohn, E. & Boyt Shell, B. Willard & Spackmans Occupational Therapy. (10 ed.) (pp ). Philadelphia: Lippincott. Cohn, E.S. (2003). Interdisciplinary communication and supervision of personnel. In Blesedell Crepeu, E., Cohn, E. & Boyt Shell, B. Willard & Spackmans Occupational Therapy. (10 ed.) (pp ). Philadelphia: Lippincott. Courtney, M. (2005). The meaning of professional excellence for private practitioners in occupational therapy. Australian Occupational Therapy Journal, 52, DePoy, E. (1990). Mastery in clinical occupational therapy. American Journal of Occupational Therapy. 44(5), Farnworth, L. (2003). Time use, tempo and temporality: Occupational therapy s cor business or someone else s business. Australian Occupational Therapy Journal. 50, Flanagan, N.A. & Flanagan T.J. (2002). An Analysis of the Relationship Between Job Satisfaction and Job Stress in Correctional Nurses. Research in Nursing & Health, 25, Fisher, A.G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy. 52(7) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA]. (2005). Yrkets etiska kod. Stockholm: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Giddens, A. (2003). Sociologi (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedurs and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, Hagedorn, R. (1995). Occupational Therapy: Perspectives and Processes. Edinburgh: Churchill Livingstone.

21 Hane, M. & Wennberg, B-Å. (2003). Starkare arbetsterapi bättre primärvård. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters Publikationer. Healy, C. & McKay, M. (1999). Identifying sources of stress and job satisfaction in the nursing environment. Australian Journal of Advanced Nursing, 17(2), Holloway, I. & Wheeler, S. (2002). Qualitative research in nursing.( 2 nd ed). Oxford/London: Blackwell Science Ltd. Håkansson, C. (2006). Engagement in occupations of everyday life among women of working age, Indicators of health and stress. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. Karasek, R., Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity and the reconstruction of working life. United States of America. Kielhofner, G. (2002). Model of Human Occupation theory and application (3 rd ed). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lazarus, R. S. (1993). From psychological stress to the emotions: a history of changing outlooks. Annual Review of Psychology, 44, Levi, L. (2000). Stress och hälsa. Skandia: Vår hälsa Lloyd, C., McKenna, K. & King, R. (2005). Sources of stress experienced by occupational therapists and social workers in mental health settings. Occupational Therapy International, 12(2), Maitra K.K., Erway F. (2006). Perception of client-centred practice in occupational therapists and their clients. American Journal of Occupational Therapy, 60(3), Marchand, A., Demers, A. & Durand, P. (2005). Do occupation and work conditions really matter? A longitudinal analysis of psychological distress experiences among Canadian workers. Sociology of Health & Illness, 27(5), Mu, K., Lohman, H. & Scheirton, L. (2006). Occupational Therapy practice errors in phsyical rehabilitation and geriatrics settings: a national survey study. American Journal of Occupational Therapy. 60(3), Olofsson, K. (2001). Vår stress på jobbet, Förebygg och hantera stress på jobbet gemensamt och enskilt. Falköping: Elanders Gummessons. Patton, M-Q. (2002). Qualitative evaluation and research methods. London: Sage Publications. Selye, H. (1956). The stress of life. New York: McGraw-Hill. Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Stockholm: Socialstyrelsen.

22 Svedberg, L. (2007). Gruppsykologi, Om grupper organisationer och ledarskap. (4 ed.). Danmark: Studentlitteratur. Theorell, T. (2006). New directions for psychosocial work environment research. Scandinavian Journal of Public Health, 34, Townsend, E. (2002). Enabling occupation An Occupational Therapy Perspective. Toronto, Ottowa: CAOT Publications ACE. Waylett-Rendall, J. (2003). Interventions to improve personal skills and abilities. In Blesedell Crepeu, E., Cohn, E. & Boyt Shell, B. Willard & Spackmans Occupational Therapy. (10 ed.) (pp ). Philadelphia: Lippincott. Web-dokument Aronsson, G. (2006, 1 december). Stress och arbetsliv. [WWW dokument]. URL

23 Bilaga 1 Information till forskningspersoner Förfrågan om medverkan i en studie Stress är ett vanligt fenomen i dagens samhälle. För att organisera vardagen och att hinna med olika roller i egenskap av yrkesarbetande, förälder, kompis, fritidsaktivitetsutövande etc. krävs planering. Kvinnor har ofta en rollkonflikt mellan arbetet och hemmet. Trots den kompetens arbetsterapeuter har i sitt yrke upplever de stress, det är därför intressant att studera detta. Denna studie handlar om att beskriva erfarenheter och hantering av stress i arbetsterapeuters arbete. Jag är därför intresserad av att ta del av dina erfarenheter inom detta område. Därför kommer jag att kontakta dig några dagar efter att du har fått detta brev för att göra en förfrågan om intresse att delta i studien. Om du väljer att tacka ja till att vara med i intervjun bestämmer vi tid och plats som passar dig. Du kan även om du tackat ja när som helst säga att du inte vill vara med och du behöver inte förklara varför. Intervjun beräknas ta ungefär en timme och den kommer att spelas in på band. Intervjuerna kommer därefter att avidentifieras och skrivas ut i sin helhet. Allt material behandlas konfidentiellt och ingen, mer än jag, kommer att lyssna på det inspelade bandet. När studien är avslutad kommer jag att radera inspelningarna och förstöra utskrifterna. Din identitet kommer alltså inte att framgå i uppsatsen. Studien kommer att leda till en c-uppsats som därefter kommer att publiceras på universitetsbibliotekets hemsida under länken Universitetets publikationer i juni Om du har några frågor är du välkommen att ringa till mig. Med vänlig hälsning Ragnhild Berglund Arbetsterapeutprogrammet, termin 6, C-kurs i arbetsterapi Adress: XXXXXXXXXXX Tfn: XXXXXXXXXXXXX Handledare: Gunilla Isaksson, Universitetsadjunkt, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå.

24 SAMTYCKE Jag har tagit del av informationen och ger mitt godkännande att bli intervjuad. Datum: För- och efternamn (TEXTA): Underskrift: Telefonnummer: