Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan för Gonäs-Saxdalens förskoleområde, Ludvika kommun

Transkript

1 LUDVIKA SOCIAL- KOMMUN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan för Gonäs-Saxdalens förskoleområde, Ludvika kommun

2 2 Innehåll Kvalitetsarbete... 3 Social- och utbildningsförvaltningens organisation... 4 Verksamhet förskolas organisation... 4 Förskoleområde Gonäs-Saxdalen... 5 Viktiga händelser Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdet... 9 Samverkan... 9 Inom förvaltningen... 9 IFO-skola Extern samverkan Resultatredovisning 2017, måluppfyllelse, analys och åtgärder Styrkort Analys/kommentarer till styrtalen: Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvecklingsområden inför Styrkort

3 3 Inledning och mål Kommunfullmäktige beslutade om nya kommunövergripande mål för 2016, bestående av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat). Kommunens vision är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa skolkommuner. - En bra kommun att växa upp i. - En tillväxtkommun. - En bra kommun att leva i. - En miljövänlig kommun. Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås. Kvalitetsarbete Det har sedan 2013 pågått ett förankringsarbete med syfte att utveckla målstyrning som metod; att på samtliga verksamhetsnivåer enas om inriktning för verksamheten samt att följa upp det arbete som görs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de politiska kommunövergripande målen som grund. I social- och utbildningsnämndens styrkort finns även medarbetarperspektiv och ekonomi med som egna områden med styrtal. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi ska ta oss mot målet. De kommunövergripande målen har barnet/brukaren i centrum och handlar om utvecklingen framåt. Styrkort finns i Social- och utbildningsnämndens verksamhet på politisk nivå vilken tillika är förvaltningsledningsnivå med samma styrkort. Vidare har varje verksamhetschef ett styrkort för sin verksamhet och sedan har respektive förskolechef sitt eget styrkort. Styrkort kan även finnas på arbetsgrupps/arbetslagsnivå. Denna kvalitetsrapport är en resultatsammanställning av den samlade verksamheten för Gonäs- Saxdalens förskoleområde. Resultatredovisningen är en sammanställning med utgångspunkt från politikernas tidigare framtagna styrkort och de verksamhetsmål som identifierats av de olika chefsleden. Vissa ekonomiska delar finns angivna men det ekonomiska resultatet redovisas även i samband med bokslut. Underlag för denna resultatredovisning är hämtad från: Procapita Kvalitetsrapport Nämndens årsrapport budget och kostnad Personalsystemet Heroma Skolinspektionens rapport Förvaltningens enkäter till barn, vårdnadshavare och personal Förvaltningens ekonomisystem Skolverkets databas Siris Hypergene Ludvika kommun

4 4 Social- och utbildningsförvaltningens organisation Verksamhet förskolas organisation

5 5 Förskoleområde Gonäs-Saxdalen Förutsättningar: Gonäs och Saxdalens förskolor blev ett förskoleområde efter den av kommunen beslutade skolstrukturutredningen som blev klar våren Båda förskolorna har 3 avdelningar med cirka 50 barn vardera. Antalet medarbetare inklusive några resurspersoner var under året 21 stycken. Allmänt: Gonäs/Saxdalen:16,8barn i snitt per avdelning. Kommunsnitt: 16,8 barn i snitt per avdelning Riket: 15,9 Gonäs/Saxdalen: 5,5 barn per årsarbetare, kommunsnitt: 5,4 barn per årsarbetare Riket: 5,1 barn per årsarbetare GONÄS FÖRSKOLA: Förskolan har under året varit organiserad med 3 avdelningar med barn 1-5 år. Personal: Andel högskoleutbildade pedagoger: Andelen högskoleutbildade pedagoger har fram till i vår varit 60 % då den, efter att en förskollärare och fritidspedagog sökt och fått annan tjänst, sjunkit till 40%. Resterande personal är utbildade och erfarna barnskötare. Organisation: Avdelning 1 har under året varit intakt personalmässigt med 3,8 åa på 21 barn Avdelning 2 har under året haft 16 barn på 2,8 åa men en del personalbyten har påverkat möjligheten till en lugn, trygg och utvecklande miljö för såväl barn som personal. Viss resursförstärkning har skett under vårterminen med 0,4 åa Avdelning 3 fick över en erfaren barnskötare från avdelning 2 vilket har stabiliserat denna avdelning avsevärt. Den har under året haft 3,0 åa på 14 mindre barn. Antalet modersmål: Vi har under året haft några barn som har ett annat modersmål än svenska. Förskolechef har lagt ner arbete på att skapa samordning, samsyn och ökade behov av att hitta gemensamma arbetsrutiner med mera, något som inte varit så lätt med tanke på personella förändringar under året. Att skapa bra rutiner och få väl fungerande arbetslag tar för det mesta flera år för att nå hög måluppfyllelse. Analys: Det innebär vissa fördelar att skapa en större förskola men att ha verksamheten i två olika hus innebär onödigt merarbete och försvårar möjligheterna till ett nära och naturligt samarbete. Analysen pekar på fördelen om man byggde en permanent förskola med 4 avdelningar då kön tenderar att öka och de båda byarna är attraktiva för barnfamiljer att köpa

6 6 fastighet i. Idag vet vi att man tagit beslut om att bygga en ny förskola som förväntas stå klar senhösten 2019, dock med 3 avdelningar. Den lilla förskolan kommer att finnas kvar så länge antalet platser behövs även i den förskolebyggnaden. SAXDALENS FÖRSKOLA: Förskolan har under året varit organiserad i tre avdelningar, 1 småbarnsavdelning, en avdelning för 3-4 åringar samt en avdelning för 5-åringar. Personal: Andel högskoleutbildade pedagoger: Andelen legitimerade förskollärare har under året varit 30 %, andelen utbildade barnskötare 40% och medarbetare utan pedagogisk utbildning 30% men med mera än 1 års erfarenhet av arbete i förskola. Organisation: Upptäckarna bytte inför terminsstarten lokaler. Beslut har tagits att minska de minsta barnens antal till 15 barn i åldrarna 1-3 år med 3,0 årsarbetare. Äventyrarna har haft 21 barn i åldrarna 3-4,5 år med 3,8 årsarbetare samt en resursperson i gruppen. Utforskarna hade vid terminsstart 11 barn men via inflyttningar utökades antalet till 15 vilket har varit en för stor grupp för de lokaler som funnits till förfogande. Antal modersmål: Det har under året funnits ett enda barn med annat modersmål. Analys: Det finns ett bra tänk när det gäller att anpassa lokaler och barnantal till de förutsättningar som ska gälla under ett budgetår. Dock är det så att varje förändring tar tid och att få väl fungerande arbetslag kräver egentligen såväl homogena barngrupper som personalgrupper och lokaler under längre tid. I en by som Saxdalen är det dock viktigt att hela tiden ställa upp och ta in barnen i byn som söker plats oavsett vilka åldrar de har, något som gör att man måste anpassa verksamheten till de förutsättningar som ges. Specialpedagogens arbete inklusive BHT(Barnhälsoteam) Specialpedagogens delaktighet: Våra specialpedagoger har relativt stora områden de ska arbeta i. För Gonäs-Saxdalens del har vårt mått varit 8 % av hennes totala tid. Av denna tid har hon deltagit på föräldramöten, gjort observationer och besök med återkoppling till varje förskoleavdelning tillsammans med förskolechef samt bistått pedagoger kring frågor om hur förhållningssättet bör vara kring barn i behov av särskilt stöd. Ett antal handlingsplaner har upprättats för pedagogerna som följts upp.

7 7 En plan för genomförande av såväl besök, observationer som BHT har upprättats men har till fullo inte kunnat efterlevas på grund av yttre omständigheter. Specialpedagogen har även deltagit vid övergångskonferens till Blötbergets skola för de barn som ska gå över till förskoleklass. Analys: Förskolechef och specialpedagog har påbörjat en form besök och observationer som ska bidra till verksamhetsutveckling. Då specialpedagogen har arbetat tillsammans med 3 olika förskolechefer har möjligheten att få till alla nödvändiga möten och uppföljningar inte varit lätt. Med möjlighet till att tidigare i förväg kunna få ihop en logistisk plan inför kommande år kan detta utvecklas ännu mera. Möten av olika slag och vilka som deltar Inom förvaltningen finns ett avtal innebärande15h/ vecka PU-tid dagtid på 3 heltider inkl tid för APT(arbetsplatsträff), enhetsträff och lagarbetskonferenser på kvällstid. Lagarbetskonferenser har förlagts torsdagar respektive fredagar då 15h-barnen inte är här, i snitt 1-1,5 h varje vecka. Fast dagordning med rullande ordförandeskap och sekreterare finns. Interna arbetsgrupper för arbetet med Grön Flagg har organiserats av förskolechef vilket har gjort att båda förskolorna nått utmärkelsen under våren Erfarenhet mellan de båda förskolorna har utbytts vid ett par tillfällen i syfte att entusiasmera varandra. PUG(Pedagogisk Utvecklings Grupp) 2x 1h/månad två pedagoger tillsammans med förskolechef från respektive förskola där vi uteslutande pratar pedagogiska utvecklingsfrågor. Ledningsgrupp med båda PUG en gång per månad i gemensamma pedagogiska frågor av övergripande karaktär. Enhetsträff en gång per månad för samtliga avdelningar där gemensamma frågor tas upp först och där varje avdelning sedan får tid för diskussion kring pedagogisk dokumentation, utvärderingar och analyser som ska skrivas in i unikum. Fast dagordning även här. Förskolechefs möten med specialpedagog vid BHT med varje avdelning samt i övrigt utifrån behov. APT en gång per månad där förskolechef informerar enligt fast dagordning, ca 45 minuter per gång och där varje avdelning resten av tiden får tid för reflektion, utvärdering, analys som underlag för pedagogisk dokumentation. Analys: I Gonäs ordnades lagarbetskonferenser fullt ut efter det första året med positivt utfall. Utvärderingar av lagarbetskonferenser och enhetsträffar visade att onödig tid åtgick till frågor

8 8 som inte hade förberetts vilket tog tid av annat viktigt. Förskolechef har därför gjort fasta dagordningar med rullande ordförandeskap vilket gör att alla tränas i att hålla i den så kallade tråden under mötet. Effektiviteten har blivit avsevärt bättre. Möten har också lagts tidigare på morgnarna vilket också underlättat för pedagoger att kunna delta utan att det drabbat verksamheten. Önskemål om ännu mera struktur och dagordning utsänd i förväg även till PUG och ledningsgrupp ska prövas i utvecklande syfte under nästkommande år. Sjukfrånvarostatistik Gonäs förskola har haft förhållandevis låg frånvaro bland medarbetarna, tillgången på vikarier har varit relativt god, förutom då vissa utbildningar, kurser eller föreläsningar skett samtidigt med vikariebehov i allmänhet. Den resursperson som funnits har också bidragit till kontinuitet och gjort extratimmar då behov funnits, detta för att minimera antalet främmande vuxna bland barnen. Antalet sjuktimmar vid mätning april 2018 var endast 2,99% jämfört med samtliga förskolors snitt på 8,31%, ett mycket gott resultat. Saxdalens förskola har flera småbarnsföräldrar bland personalen vilket inneburit högre andel frånvaro på grund av egna barns sjukdom. Det har upplevts bitvis svårt att få vikarier utifrån behov varför en period under vinterhalvåret med magsjuka orsakade av läckande vattenledningar som utmynnade i behov av sanering var väldigt arbetssam där barnen fick slås ihop för att klara tillsynen med sänkt kvalitet som följd. Antalet sjuktimmar vid mätning april 2018 var endast 4,44% jämfört med samtliga förskolors snitt på 8,31 %, även detta ett mycket bra resultat med tanke på de vattenproblem som varit fallet med smitta och sjukdomar som följd. Analys: förskolechef kommer att undersöka möjligheten till en så kallad områdespool för att minska intaget av timvikarier, något som skulle innebära högre kvalitet och mera kontinuitet för barnen med färre nya vuxna i barngrupperna. Upprättad handlingsplan utifrån höstens medarbetarenkät kommer att finnas med då arbetsscheman görs till hösten på båda förskolorna. Att arbeta stressförebyggande är en oerhört viktig insats som kommer att uppmärksammas under kommande verksamhetsår under ledning av förskolechef. Arbetsskador och tillbud personal respektive barn Antalet arbetsskador har varit få under året, endast ett fåtal har inrapporterats. Barn som hamnar i affekttillstånd har funnits i några av våra grupper varför medarbetare ibland fått sparkar eller slag på kroppen. Antalet tillbud har varit betydligt flera i Saxdalen då situationer där vikarie inte gått att få ibland rapporterats som tillbud då barns säkerhet kunnat riskeras, speciellt under perioden av bakterier i dricksvattnet.

9 9 Antalet olycksfall bland barn har varit relativt få, inget allvarligt finns inrapporterat, antalet tillbud bland barn har uppgått till ca 8 per förskola. Flera viktiga saker kring material och utrustning har åtgärdats under året som ökat säkerheten för barnen. Viktiga händelser De största händelserna har under året varit: Förskolechefen är kvar och börjar få grepp om verksamheten och personalen på de båda förskolorna. Mötesformerna och logistiken kring dessa börjar förfinas Beslut tas om nybyggnation av förskola i Gonäs med 3 avdelningar Ny flytt av verksamheterna i Saxdalen mellan husen för att minska antalet barn i småbarnsgruppen. Arbetet med Grön Flagg kommer igång på allvar Både Saxdalens förskola och Gonäs förskola uppnår utmärkelsen Grön Flagg Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdet Förskolechefs och specialpedagogs besök och observationer med återkoppling har inneburit viss höjning av kompetensen hos enskilda såväl arbetslag Språkprojektet för förskollärare och övriga medarbetare har genomförts Nyexaminerad förskollärare har fått introduktionsår med hjälp av en mentor och förskolechef utifrån givet mentorsprogram NTA-utbildning för några av medarbetarna Utbildning för nya användare av det digitala verktyget Unikum Inläsning av Skolinspektionsrapporter har skett i utvecklande syfte Utarbetande av plan för utvecklande av utemiljöarbetet med tillhörande litteraturläsning förskolechef utbildar personalen kring grupputveckling Ett par pedagoger genomgått introduktionsutbildning i programmering En barnskötare har läst 15 hp inom Förskollärarprogrammet Förskolechef har varit seminarieledare inom 15 hp med ökad kompetens som följd En lärarstudent har haft sin VFU hos de äldre barnen med utvecklande frågeställningar Samverkan Inom förvaltningen Planering och genomförande av övergång till förskoleklass har skett och besök av barnen på sin blivande skola har genomförts på ett bra sätt. Specialpedagog har deltagit vid konferens om övergång. Alla barn utom ett ska börja i Blötbergets skola. Mycket bra att pedagogisk dokumentation finns i unikum vilket innebär att förskoleklasslärarna på mottagande skolan kan se var barnen befinner sig inom utveckling och lärande.

10 10 IFO-skola Inom vårt förskoleområde har under året några orosanmälningar gjorts till socialtjänsten. I övrigt har ett bra samarbete skett mellan vårdnadshavare, familjehem, förskola och socialtjänst, allt för barnens bästa. Extern samverkan Inom vårt förskoleområde har en del samverkan skett med BVC. BVC-psykolog har varit ut och observerat barn och fört dialog med pedagoger kring barns utveckling och lärande. Samarbete mellan förskolan, vårdnadshavare och logoped har skett. Resultatredovisning 2017, måluppfyllelse, analys och åtgärder Social- och utbildningsnämnden använder målstyrning med stöd av balanserade styrkort utifrån de kommunövergripande målen och två egna mål. Verksamheten inom förskolan följer i sitt systematiska kvalitetsarbete även upp det statliga uppdraget genom läroplansmålen.

11 11 Vision: Vårt förskoleområdes vision finns som separat bilaga Styrkort Målgrupp: Strategiska målområden Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Resultat: 1 = Inte alls 2 = till liten del 3 = till stor del Personal och förskolechef inom Gonäs/Saxdalens förskoleområde 4 = Helt Kommunövergripande Styrtal Nr Måltal Resultat 2018 mål En av landets bästa På vår förskola använder personalen miljö och material samt barnens lek i syfte 1 3 3,16 skolkommuner att stimulera utveckling och lärande På vår förskola stimulerar och utmanar personalen barnens språk kommunikations och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik På vår förskola stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra 3 3 3,16 nya kunskaper och färdigheter På vår avdelning utvecklar vi arbetet med ped. dokumentation, 9 3 2,8 utvärdering och analys Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom barnomsorgen % 100% Antalet inskrivna barn per avdelning 17,5 16,6 En tillväxtkommun På vår förskola får de äldre barnen prova på programmering Samtliga avdelningar med barn i åldrarna 4-5 år har jobbat med minst en NTA låda under året. Regelbundna kontroller per enhet ska genomföras under oktober till april av inomhustemperaturen, som inte ska överstiga 22 grader celsius. Andel av 25 enheter. 16 I u I u Samtliga inköp av lekmaterial har god kvalitet ur miljösynpunkt och kemikalielagstiftning. Andel av 25 enheter. Samtliga förskoleenheter är utifrån frisknivå och smittrisk ute med barnen ,9 minst 5 timmar per vecka. Andel av 25 enheter. Andelen förskolor inom förskolan i Ludvika med Grön Flagg ökar med 2 enheter På vår förskola utvecklar vi utomhuspedagogiken ,66

12 12 Interna Styrtal Nr målområden Medarbetare Sjukskrivningstalet för förskoleverksamhetens personal stäms av fyra gånger per år och ska minska. 19 6% Förskolorna i kommunen 8,31% Området 3,7% Andel högskoleutbildade pedagoger 20 52% Riket 40% Kommunen 41% Området 35% Antalet barn per personal 21 Riket 5,1 Kommunen 5,44 Området 5,5 Ekonomi Budget i balans för förskoleverksamheten, avvikelse i procent av budgetram 1,5% 0

13 13 Analys/kommentarer till styrtalen: På båda förskolorna ges stort utrymme till lek mellan barnen. De barn som anses mogna låter pedagogerna leka utan inblandning av vuxna. Pedagogerna utmanar barnen i naturliga sammanhang där språk och kommunikation utvecklas mera konkret. Matematik finns med i dialogen och lärandet hela tiden. Det märks att pedagogerna låter barnen få prova själva och inte curlas i onödan. Pedagogisk dokumentation sker i olika former vilket kontinuerligt ger vårdnadshavarna god insikt i deras barns omsorg, lärande och utveckling. Tematiskt arbete ställer förskolechef krav på ska förekomma, något det gör som följs upp och utvärderas, vi kan dock utveckla vårt sätt att analysera. Vi har, på varje förskola, en större barngrupp i en av förskolebyggnaderna men mindre barngrupper i de andra, sammantaget någorlunda lagom storlek som helhet. På varje förskola har vi organiserat verksamheten för de äldsta så att de både får umgås med jämnåriga och även prova på såväl analog som digital programmering. Ett antal pedagoger är utbildade för att använda våra NTA-lådor så från 4 års ålder, ibland yngre, så jobbas det med att skapa intresse för naturvetenskap och teknik, därmed ökar barnens kunskaper och förmågor. Alla nya inköp av lekmaterial sker giftfritt men det behöver rensas ut mera av gamla uttjänta saker under kommande år. Vi har eftersträvat att vara ute minst 1h varje dag men då väderleken skiftat så med extrem ishalka med skaderisk under stor del av vintern har vi inte riktigt nått målet.

14 14 Grön Flagg startade vi förra våren med att planera och välja teman. Fantastiskt arbete har nedlagts för att båda förskolorna skulle nå utmärkelsen före i sommar. VI GJORDE DET! Utomhuspedagogiken har funnits med både under temat Skogen och under Grön Flaggarbetet men vi kan utveckla detta mera till kommande år. Vi har både anställt och tappat ett antal medarbetare under året, något som helt naturligt påverkar möjligheterna att nå alla god måluppfyllelse fullt ut. Trots alla byten har sjukfrånvaron varit låg bland medarbetarna vilket bidragit till att nå så bra måluppfyllelse som vi gjort. Andelen högskoleutbildade pedagoger har minskat under året men en barnskötare har läst 15 hp inom förskollärarprogrammet och två till är på gång vilket kommer att i viss mån kompensera tappet på förskollärare.

15 15 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Ur Lpfö 2010, rev Barnenkäten 2018 visar följande: Av alla barn som svarat på enkäten (3 år eller äldre) tycker alla barn, utom ett, om att vara på förskolan. (98,5%) Samtliga svarande barn svarar att de har någon att leka med (100%). Personalens självvärdering visar att barnen fullt ut eller i stor utsträckning får det stöd de behöver. Personalen anser även att man fullt ut eller i mycket hög uträckning lyckas förebygga konflikter mellan barnen på förskolan. Samtliga svarande anser att barnen har möjlighet till närhet med en vuxen när barnet vill detta. Vårdnadshavarna på båda förskolorna upplever att deras barn trivs på förskolan (100%). I vårt arbete med START använder vi speglar för att uppmärksamma barnen på sambandet mellan ansiktsuttryck och känsla. I förlängningen så kan barnen lära sig förstå olika känslor.

16 16 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Ur Lpfö 2010, rev På frågan Lär du dig nya saker på förskolan? svarar 98,5% av barnen JA. På frågan Får du visa vad du lärt dig på förskolan svarar samtliga barn JA (100%). Personalens självvärdering visar att man anser att lärande finns med i alla vardagliga situationer till stor del eller fullt ut. Vårdnadshavarnas svar i Gonäs berättar att samtliga (100 %) anser att deras barn lär sig mycket på förskolan. I Saxdalen är svaret 98 % på samma fråga Här utvecklar barnen sin förmåga att tolka information, att lära sig turordning och de får ha inflytande över var de vill lägga ut hindren för roboten. Att de sedan får upp intresse för teknik och programmering är väldigt roligt lärande TEMATISKT ARBETSSÄTT Vi försöker arbeta med något tema varje termin och utgår från den forskningsbaserade metoden PBL (problembaserat lärande) Temat här är LUFT, bilden visar en s k brainstorm där barnen berättar vad de vet om luft innan temat startar

17 17 Många av barnen visar stort intresse för bokstäver, vi vill synliggöra bokstäverna på ett lekfullt och fantasifullt sätt genom att testa oss fram hur vi kan göra bokstäver på fler sätt än att bara skriva på papper med penna. Denna gång har barnen fått använda sig av naturmaterial i skogen för att skapa sin begynnelsebokstav. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Ur Lpfö 2010, rev På frågan Kan du leka i lugn och ro på förskolan? svarar 93,5% av barnen JA. På frågan Får du visa vad du lärt dig på förskolan? svarar 100% JA. Personalens självvärdering visar, på båda förskolorna, att barnen får individuell uppmärksamhet i ganska eller mycket hög grad. Vårdnadshavarna på båda förskolorna upplever till 90% att deras barn får vara med och påverka hur det ska vara på förskolan Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Ur Lpfö 2010 rev Introduktion Den mest primära kontakten mellan förskola och hem sker först då ett barn introduceras i förskolan. Det sker på olika sätt men syftet är alltid att såväl barn som vårdnadshavare ska känna trygghet och tillit inför att lämna sitt barn till andra vuxna Tamburkontakten Den dagliga tamburkontakten är även den en viktig form av samarbete där information utbyts. Föräldramöte Varje höst när barnen är inskolade har vi ett föräldramöte med något tema där alla vårdnadshavare

18 18 får träffa oss under trevliga former och där information om förskolan ges från förskolechef. Verksamhetsråd I vårt förskoleområde har förskolechef initierat så kallade verksamhetsråd bestående av ett antal föräldrar som anmält intresse för att delta samt en personalrepresentant från varje förskolehus. Mötesformen är rådgivande, ej beslutande. Möten är bestämda till ett per termin där förskolechef leder mötet och där föräldrarna får ställa sina frågor och funderingar. Förskolechef skriver anteckningar som delges samtliga vårdnadshavare via utskick i Unikum. Pedagogisk dokumentation Vi använder ett digitalt verktyg som heter Unikum. Där lägger vi med jämna mellanrum ut bilder och beskrivningar på en del av allt som barnen upplever, saker de får lära sig eller skeden där de utvecklas. Vårdnadshavarna kan med hjälp av detta se sitt barns vardag digitalt. Vårdnadshavarna uppger i sina svar att de upplever att förskolan helt(86 %) eller till ganska stor del(14 %) tar hänsyn till den information de ger om sitt/sina barn Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Ur Lpfö 2010, rev I Ludvika kommun finns en formell plan för olika former av övergångar. Vi arbetar utifrån den vilket ser ut att fungera bra. Förskolechefen och mottagande rektor sätter samman förslag till datum för möten mellan pedagoger inklusive specialpedagog. Sedan läggs datum för besök på blivande skola upp samt besök av blivande lärare i förskolegrupperna. Besöken är uppskattade av barnen. De vårdnadshavare som vill berätta lite mera om sitt barn får möjlighet till det om man vill. Skolan bjuder då in till ett extra möte i mindre format för de närmast berörda. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Ur Lpfö 2010, rev Systematiskt kvalitetsarbete är en ständigt pågående process där pedagogerna ofta måste utvärdera och analysera om lärtillfällena som genomförts haft någon effekt på barnens lärande eller inte, detta som ett led i verksamhetsutveckling. För detta måste förskolechefen ha tillskapat tid för kollegiala

19 19 samtal, detta sker hos oss ca 1h varje vecka per arbetslag samt viss tid i övrigt på andra typer av möten där man träffas kollegialt. De måste också hela tiden ta ställning till vilka resurser som finns tillgängliga innan de utformar t ex ett tema byggt på barnens intressen. Varje enskild pedagog har3h/ vecka enskild tid för planering, uppföljning och dokumentation och därmed ansvar för att dokumentera lärtillfällen pedagogiskt. Vid dessa tillfällen bör laget reflektera, tolka och analysera utifrån teori/forskning som finns i litteratur och artiklar i förhållande till det vi har sett och följt upp i praktiken. Utvecklingsområden inför Vi kommer att lägga till ordet OMSORG till utveckling och lärande för att se i vad mån detta sker och beskrivs i verksamheten, något som kommer att betonas mera i kommande läroplan. - Att utveckla barns förmågor är ett viktigt utvecklingsområde, vi kommer att utgå från vår vision för att utveckla detta hos barnen och sträva efter att använda PBL som metod när vi arbetar temainriktat utifrån barns intresse. - Vi kommer att eftersträva att i vår pedagogiska dokumentation mera sträva mot att beskriva barns lärande än görande. - Vi kommer att så smått påbörja en form av digitaliseringsstrategi i vardagen - Vi kommer att utveckla ett enkelt analysverktyg till det digitala verktyget Unikum. - Vi kommer att genomföra Läslyftet i syfte att utveckla barnens språk- och kommunikationsförmåga. - Vi kommer att arbeta mera stressförebyggande under året under ledning av förskolechef. - Grön Flaggresan fortsätter med nya teman under kommande år. - Utomhuspedagogiken ska utvecklas. - Vi kommer att arbeta mera stressförebyggande under året. Förskolechef kommer att leda arbetet.

20 20 Styrkort 2018 Målgrupp: Social- och utbildningsnämnden Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Strategiska målområden Barn och unga Livsmiljö Kommunövergripande mål En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En bra kommun att leva i Styrtal I våra förskolor använder personalen miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. iu iu 75% 90% 100% I våra förskolor stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. I våra förskolor stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. iu iu 75% 90% 100% iu iu 75% 90% 100% Antal inskrivna barn per förskoleavdelning 15,8 16,8 16,8 16,5 15 Verksamhetschef deltar på ett Barnhälsoteamsmöte per enhet under året för kartläggning av behov av tidig insats. iu 100% 100% 100% 100% Andelen barn som upplever de har inflytande över sitt lärande iu 95,40% 97% 98% 99% Varje enhet går igenom checklistan " Bullrets när var hur" och arbetar med pedagogiska åtgärder i förskolan utifrån "Arbetsro i förskolan" (Ljudit), minst 1 ggr per år. iu 100% 100% 100% Samtliga 4-5 åringar har jobbat med NTA Samtliga 5-åringar har jobbat med programmering Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom förskolan iu 98% 99% 99% 99% 99%

21 21 Interna målområden Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Styrtal Den samlade sjukfrånvaron inom förvaltningen iu 6,57% 5,50% 5,00% 5,00% Medarbetare Andelen nöjda medarbetare i kommunens medarbetarenkät iu iu Andelen lärare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen 42,00% 37,00% 42,00% 43,00% 44,00% Ekonomi Ekonomi i balans; avvikelse mot rambudget, Förskoleverksamheten iu 1,00% 0,00% 0,00% 0,00% Ludvika Lars-Erik Bång, förskolechef