Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan Förskolorna: L:a Gård, Lyckan, Lärkan och Östansbo Ludvika kommun

Transkript

1 LUDVIKA SOCIAL- KOMMUN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan Förskolorna: L:a Gård, Lyckan, Lärkan och Östansbo Ludvika kommun

2 Innehåll Inledning och mål... 6 Kvalitetsarbete... 6 Social och utbildningsförvaltningens organisation... 7 Verksamhet förskolas organisation... 7 Förskoleområde Lorensberga... 8 Personaltäthet.9 Möten 9 Frånvarostatistik..10 Viktiga händelser Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdet Samverkan Inom förvaltningen IFO-skola Extern samverkan Resultatredovisning , måluppfyllelse, analys och åtgärder Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan..19 Uppföljning, utvärdering och utveckling.20 Utvecklingsområden inför Nytt styrkort

3 Bilaga 2 - Styrkort för verksamhet Förskola Vision: Lustfyllt lärande genom lek och samspel! Styrkort 2017 Lorensberga förskoleområde Målgrupp: Verksamhetsområde Förskola Rikssnitt Måltal Resultat Strategiska målområden Kommunövergripande mål Styrtal I våra förskolor använder personalen miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. Självvärdering skala 1-4. I våra förskolor stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Självvärdering skala 1-4. Nr Barn och unga En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i I våra förskolor stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Självvärdering skala 1-4. Personalsammansättning, antal inskrivna barn i förskolan, åldersstruktur, barn med annat modersmål, redovisas per enhet på avdelningsnivå. 2 ggr per år. Förskolechef deltar på ett Barnhälsoteamsmöte per avdelning 1 gg termin för kartläggning av behov av tidig insats. Utforma en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling % 100% 100% 100% 100% % 100% 100% 100% 100%

4 Arbete och näringsliv Livsmiljö En tillväxtkommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Antal inskrivna barn per avdelning. 8 Gå igenom checklistan " Bullrets när var hur" och arbeta med pedagogiska åtgärder utifrån "Arbetsro i förskolan" (Ljudit). 9 17,8 17,7 18,4 ej klart (16,7-15) 17,5 18,3 100% 100% Vi jobbar med programmering med barn 4-5år % 100% Samtliga avdelningar med barn i åldern 4-5 år har 11 jobbat med minst en NTA-låda under året. 100% 100% Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom 12 barnomsorgen. 100% 96% 93,3% Samtliga avdelningar är utifrån frisknivå och smittrisk 13 ute med barnen minst 5 timmar per vecka % 90% Vi arbetar med Hållbar utveckling Regelbundna kontroller under oktober till april av inomhustemperaturen, som inte ska överstiga 22 grader celsius. Under 2017 ska samtliga vilmadrasser vara fria från ftalater eller PVC. Samtliga inköp av lekmaterial har god kvalitet ur miljösynpunkt och kemikalielagstiftning. Andel av 25 enheter % 100% 100% 100% 100% 100,00%

5 Rikssnitt Måltal Resultat Interna målområden Medarbetare Styrtal Nr Sjukskrivningstalet för förskoleverksamhetens personal stäms av fyra gånger per år och ska minska. 19 6,90% 6% 9,8% Andel högskoleutbildad personal inom förskolan 20 75% (44, -15) 75% 58,25% Antal barn per personal 21 5,6 (5,2, -15) 5,2 5,36 Ekonomi Budget i balans för förskoleverksamheten. Avvikelse i % av budgetram. 23 4,20% 2,80% 1,5% Samtliga barn som får utökad tid enligt Skollagen 8 kap. 9 har föregåtts av en utredning av behovet och förskolechefen har gjort ett delegationsbeslut % 100,00% 22

6 6 Inledning och mål Kommunfullmäktige beslutade om nya kommunövergripande mål för 2016, bestående av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat). Kommunens vision är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa skolkommuner. - En bra kommun att växa upp i. - En tillväxtkommun. - En bra kommun att leva i. - En miljövänlig kommun. Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås. Kvalitetsarbete Det har sedan 2013 pågått ett förankringsarbete med syfte att utveckla målstyrning som metod; att på samtliga verksamhetsnivåer enas om inriktning för verksamheten samt att följa upp det arbete som görs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de politiska kommunövergripande målen som grund. I social- och utbildningsnämndens styrkort finns även medarbetarperspektiv och ekonomi med som egna områden med styrtal. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi ska ta oss mot målet. De kommunövergripande målen har barnet/brukaren i centrum och handlar om utvecklingen framåt. Styrkort finns i Social- och utbildningsnämndens verksamhet på politisk nivå vilken tillika är förvaltningsledningsnivå med samma styrkort. Vidare har varje verksamhetschef ett styrkort för sin verksamhet och sedan har respektive förskolechef sitt eget styrkort. Styrkort kan även finnas på arbetsgrupps/arbetslagsnivå. Denna kvalitetsrapport är en resultatsammanställning av den samlade verksamheten för Lorensberga förskoleområde Resultatredovisningen är en sammanställning med utgångspunkt från politikernas tidigare framtagna styrkort och de verksamhetsmål som identifierats av de olika chefsleden. Vissa ekonomiska delar finns angivna men det ekonomiska resultatet redovisas även i samband med bokslut. Underlag för denna resultatredovisning är hämtad från: Pro Capita Kvalitetsrapport Nämndens årsrapport budget och kostnad Personalsystemet Heroma Skolinspektionens rapport Förvaltningens enkäter till barn, vårdnadshavare och personal Förvaltningens ekonomisystem Skolverkets databas Siris Hypergene Ludvika kommun

7 7 Social och utbildningsförvaltningens organisation Verksamhet förskolas organisation

8 8 Lorensberga förskoleområde Lorensberga förskoleområde består av förskolorna L:a Gård, Lyckan, Lärkan och Östansbo. Nedan följer en sammanställning av antal barn, personalsammansättning med mera hur det sett ut under verksamhetsåret med vissa variationer. Ludvika Gård Antal barn Tjänster Varav förskollärare Varav bemannad m förskollärare Varav legitimation Andel förskollärare Barn/vuxen Annat modersmål Tussilago 16 3,5 2 1, % 4,57 16 Vitsippan 16 3, % 4,57 16 Blåsippan 19 3, % 5,42 19 Totalt 51 10,5 5 5, % 4,85 51 Lyckan Antal barn Tjänster Varav Fsk Varav Varav fsk andel fsk Barn/vuxen Annat bemannad m fsk leg modersmål Avd , % 4,8 1 Avd ,25 2 1, % 6,4 3 Totalt 38 6,75 3 2, % 5,6 5 Östansbo Antal barn Tjänster Varav Fsk Varav Varav fsk andel fsk Barn/vuxen Annat bemannad m fsk leg modersmål Nyckelpigan % 6 4 Trollsländan 22 4,25 3 3, % 5,17 3 Myran 18 2,75 3 1,5 2 54% 6,5 2 Totalt , % 5,89 9 Lärkan Antal barn Tjänster Varav Fsk Varav Varav fsk andel fsk Barn/vuxen Annat bemannad m fsk leg modersmål Kotten 15 3,0 2, % 5,00 14 Barret 21 4,0 3,0 2,0 1 50% 5,25 12 Totalt % 5,12 26 Lorensberga FSKO Antal barn Tjänster Varav Fsk Varav Varav fsk andel fsk Barn/vuxen Annat bemannad m fsk leg modersmål , ,25 5,36 91 Förskolan L:a Gård Förskolan består av tre avdelningar. Alla barn har annat modersmål, de flesta Somaliska. Förskolan Lyckan Förskolan består av två avdelningar. 5/38 barn har annat modersmål.

9 9 Förskolan Lärkan Förskolan består av två avdelningar. 26/36 barn har annat modersmål, de flesta Somaliska. Förskolan Östansbo Förskolan består av tre avdelningar. 9/58 barn har annat modersmål. Personaltäthet Lorensberga förskoleområde Området Kommunen Riket Andelen personal med 58.25% 41% 40% pedagogisk högskoleexamen Barngrupp, antal barn per 18,3 17,2 15,3 avdelning Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,36 5,44 5,1 Till området har tre olika specialpedagoger varit knutna till de olika förskolorna. De har deltagit på verksamhetsbesök med återkoppling till arbetslagen tillsammans med förskolechef under läsåret. De har turats om med att ha deltagit i områdets ledningsgrupp där förskolechef och en arbetslagsledare från respektive förskola träffats en gång per vecka. Specialpedagogerna har handlett pedagogerna vid behov och varit behjälpliga vid upprättande av handlingsplaner med mera samt deltagande vid barnhälsoteamet Möten Ledningsgrupp 1,5h per vecka Arbetsplatsträff (APT) 2,5h / månad, gemensamt för alla pedagoger tillsammans med förskolechef, specialpedagog deltar vid behov. Arbetslagsträff(ALT) 2,5h per månad, varje förskola för sig, förskolechef och specialpedagog deltar vid behov. Samverkansgrupp 1h per månad, fackliga representanter och förskolechef Gruppträffar med anledning av upprättande av olika planer ex Likabehandlingsplan, Krisplan med mera vid behov. En pedagog per förskola och förskolechef deltar. Barnhälsoteam (BHT) Ett möte per termin och avdelning, pedagoger, förskolechef och specialpedagog deltar. Gemensamma studiedagar fem per läsår där alla pedagoger och förskolechef deltar och specialpedagog vid behov.

10 10 Frånvarostatistik Sjukfrånvaro Under året har 8 personer haft korttidsfrånvaro sex eller fler tillfällen under året. Två personer har haft frånvaro på deltid mer än 28 dagar och en på heltid. Arbetsskador och tillbud personal respektive barn Personal Ett fåtal arbetsskador har inrapporterats under läsåret. Några tillbudsrapporter har också inkommit Barn Olycksfallsrapporter av olika slag har inkommit så som fall-och klämskador, bett och slag. Också ett antal tillbudsrapporter. Viktiga händelser Skolinspektionen besökte Ludvika kommun under höstterminen, de inspekterade bland annat Styroch ledningsfunktionen i vår förvaltning, det inspekterade godkändes utan anmärkning. Fem gemensamma studiedagar infördes för förskoleverksamheten. Fortsatt utvecklingsarbete i ett språk- och kunskapsstimulerade arbetssätt med hjälp av bland annat bildstödsmaterialet In-print och tecken som stöd. Samt fortbildningssatsningen Språk och kommunikation i förskolan i samarbete med Högskolan Dalarna. Miljö- och hälsoinspektion på alla förskolor Brandsyn på alla förskolor Fortsatt mottagande av förskolestuderande på verksamhetsförlagd utbildning på förskolorna Lyckan och Östansbo. Under vårterminen renoverades tre lekrum på förskolan L:a Gård, där den dåliga fysiska arbetsmiljön finns dokumenterad. Vi förutsätter att renoveringen fortsätter. Fortsatt utvecklingsarbete i vårt dokumentationsverktyg Unikum.

11 11 Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdet Språk och kommunikation i förskolan i samarbete med Högskolan Dalarna Föreläsning Veli Tuomela: Språkutvecklande arbete i förskolan Föreläsning Habiliteringen: Vad kan man göra för barn med autism och andra beteendeproblem Specialpedagogiska skolmyndigheten: Pedagogiska konsekvenser av språkstörning i förskolan, baskurs två dagar. NTA= Natur och Teknik för Alla, introduktionskurs samt temakurser vatten, ljud, ljus och luft Föreläsning Rädda Barnen: Traumamedmeten omsorg Föreläsning Maria-Pia Gottberg: Arg flyttar in Föreläsning Klara Dolk: Bångstyriga barn. Barns delaktighet, makt och motstånd i förskolan Föreläsning Agnes Rygaard: Könsstympning Föreläsning Högskolan Dalarna: Lek som fenomen Föreläsning specialpedagpogerna: Förhållningssätt Föreläsnimng specialpedagogerna: Språktrappan, Intensiv språkträning och TRAS= Tidig registrering av språket Unikumutbildning Kurs i programmering Utbildning för säkerhetsombud Utbildning för skyddsombud och arbetsledare Brandutbildning Gemensam litteraturläsning och diskussion av boken: Beteendeproblem i förskolan, om lågaffektivt bemötande, Bo Hejlskov Elvén och David Edfelt Kurs i In-Print och samtalsmattan Kurs i tecken som stöd Föreläsning om Vardagsstress Föreläsning av Socialtjänsten om vår anmålningsplikt vid oro för barn Kraftkartan Handledarutbildning för Läslyftet

12 12 Samverkan Inom förvaltningen Samverkan har skett bland annat med gemensamma chefsträffar för chefer inom förskola, skola och Social välfärd, cirka två gånger per termin. Gemensamma träffar för förskolechefer och rektorer cirka en gång per månad. Teamträffar områdesvis för förskolechefer och rektorer cirka en gång per månad. Arbetsgrupp IFO/skola där representanter från förskola, skola och socialtjänsten finns representerade. Syftet för dessa möten är att arbeta förebyggande för våra barn och ungdomar med träffar cirka en gång i månaden. IFO-skola Om någon som arbetar inom förskolan känner oro för ett barn är vi skyldiga att göra en orosanmälan. Om oron ej består av misstanke om våld eller sexuella övergrepp går det till på följande vis. Förskolechef kontaktar Social Välfärd och bokar ett möte där representant från förskola och förskolechef samt vårdnadshavare deltar. Förskolepersonalen får berätta vad oron består av och vårdnadshavarna får också berätta hur de uppfattar situationen. Socialsekreterarna bestämmer i sittande möte om oron behöver utredas eller inte. I vårt område har samverkan skett i ett fåtal fall. Gäller oron misstanke om våld eller sexuella övergrepp får barnet åka till Barnahus i Borlänge, tillsammans med en känd förskolepedagog som stöd, för att utreda oron vidare. Extern samverkan Samverkan med BVC och HAB har genomförts. Kontakt med BVC-sköterskor, logoped och psykolog har skett gällande specifika barn där också barnens vårdnadshavare varit med. Detta gäller även samverkan med HAB. Psykolog på HAB har även handlett pedagoger gällande IBT-metoden. Under läsåret har Övergripande barnhälsoteam startat där en bred yrkeskompetens deltar i syfte att hjälpa barnens utveckling på bästa sätt. Där har vi presenterat några barn från vårt förskoleområde med vårdnadshavarnas tillstånd. Resultatredovisning 2017, måluppfyllelse, analys och åtgärder Social- och utbildningsnämnden använder målstyrning med stöd av balanserade styrkort utifrån de kommunövergripande målen och två egna mål. Verksamheten inom förskolan följer i sitt systematiska kvalitetsarbete även upp det statliga uppdraget genom läroplansmålen. Vid utvärdering av förskoleområdets styrkort framkommer att vi till stor del uppnått våra mål, jag ger exempel nedan i löpande text under Läropansmålen. En annan del i utvärderingen är svaren på de enkäter som vi ställt till barn födda i vår verksamhet, svarsfrekvensen ligger på 78%. Enkäter ställda till vårdnadshavare, om man räknar ett svar per barn ligger svarsfrekvensen på 57%. Svarsfrekvensen på enkäter som ställts till den pedagogiska personalen ligger på 86%.

13 13 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Lpfö 98 rev 2010 och 2016 Exempel på Blåsippans värdegrundsarbete: Dockor - världsmedborgare I vårt nya material ingår familj från Afrika, familj från Latinamerika, familj från Europa och människor med olika funktionshinder. Vi använder materialet bl a att beskriva människorna tex. vem kan det här vara? ålder? kläder? osv. Vi pratar om olika funktionshinder. Lika - olika osv. Vi tror att vi kommer att ha många lärorika stunder tillsammans med våra "familjer".

14 14 Frågor som barnen svarat på är Tycker du om att vara på förskolan? Har du någon att leka med? Blir de vuxna glada när du kommer till förskolan? Svarar barnen ja till 97% Frågor till vårdnadshavare Jag upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra. Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan. Svarar 98% av vårdnadshavarna stämmer helt och hållet. Frågor till den pedagogiska personalen Hur väl lyckas förskolan skapa en positiv stämning för barnen? Hur väl lyckas förskolan se till att alla barnen trivs i verksamheten? Hur är förskolans arbete med att förmedla människors lika värde? Hur är förskolans arbete med att förmedla ett respektfullt sätt mot varandra? Svarar 100% ganska eller mycket bra. Frågeställningarna I vilken utsträckning förs diskussioner bland personalen om vad som är kränkande behandling i förskolan? I vilken utsträckning har all personal på förskolan samma uppfattning om vad som menas med kränkande behandling? I vilken utsträckning känner du att du kan säga till kollegor om du uppfattar att de behandlar ett barn på ett kränkande sätt? Svarar 67% i ganska hög eller mycket hög utsträckning

15 15 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet Lpfö 98 rev ch Ex på utveckling och lärande: Vi fokuserar extra på prepositionerna på, framför, bakom, bredvid, i och under. På bilden som visar var katten finns, står det på svenska och somaliska. Ni som har annat modersmål hemma träna på ert modersmål. Vi skulle också tycka det vore trevligt om ni kunde skriva upp de olika prepositionerna på det språk ni pratar hemma och lämna till oss på förskolan.(albanska, arabiska och rumänska, finns det fler språk som ni pratar hemma?)

16 16 Under hösten 2017 och våren 2018 har barnen arbetat med programmering på olika sätt. Vi har lekt robot, programmerat varandra och små blue-bots. Vi har också i temat "Jag och min omvärld" skapat Ludvika till roboten att resa runt i. När vi har arbetat i smågrupper har vi ibland också tittat på och samtalat utifrån några av filmerna i serien "Programmera mera" som finns på UR skola. Det är härligt att göra något som är lite tokigt ibland. Idag tog vi in snö som vi lekte och byggde med. Vi samtalade om varmt och kallt. Efter en stund fick barnen färgat vatten som de sprutade på snön med pipetter. Vi fyllde ett rör med snö. Jag frågade barnen om vad som händer med snön i röret om det fick vara inne i värmen. Alla barn sa att det blir vatten. Hur mycket vatten tror ni? Alla barn trodde att röret skulle vara fyllt med vatten när snön smält. Vi funderade över hur det kunde bli så lite vatten. Barnen tyckte att det var konstigt. Vi kommer att ta upp frågan igen senare med fler experiment.

17 17 I den pedagogiska personalens självvärdering av styrtalen Personalen använder miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. Personalen stimulerar och utmanar barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barns intresse för naturvetenskap och teknik. Personalen stimulerar och stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. skattar pedagogerna att de till stor del uppnått målen i styrtalen. Frågor som barnen svarat på i enkäten Lär du dig nya saker på förskolan? Berättar de vuxna vad du är bra på? Får du visa vad du lärt dig? Svarar 96% av barnen ja på. Frågor till vårdnadshavare Jag upplever att verksamheten på förskolan väcker mitt barns nyfikenhet. Jag upplever att förskolan erbjuder en stimulerande miljö. Jag upplever att mitt barn lär sig mycket på förskolan. Jag upplever att mitt barn får ett tillräckligt stöd på förskolan. svarar vårdnadshavarna till 92% ja på. Frågor till den pedagogiska personalen Hur väl lyckas förskolan erbjuda barnen en stimulerande miljö? Hur väl lyckas förskolan väcka barnens nyfikenhet? Hur väl lyckas förskolan få med lärande i de vardagliga aktivisterna? Hur bedömer du förskolans pedagogiska arbete med det svenska språket? Pedagogerna svarar ganska bra eller mycket bra till 97% På frågorna Hur bedömer du förskolan pedagogiska arbete med andra modersmål än svenska? Hur bedömer du förskolans pedagogiska arbete med teknik? svarar pedagogerna 69% ganska eller mycket bra.

18 18 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Lpfö 98 rev 2010 och 2016 Ex barns inflytande: De barn som inte har arbete i sin grupp kommer oftast att få välja aktivitet på aktivitetstavlan. Pedagog väljer ut aktiviteter som passar och antal barn som kan välja en aktivitet. Idag kunde barnen som inte hade grupp välja att bygga med ++, bygga med duplo, klippa snöflingor eller bygga och leka med järnvägen. Vi upplever att barnen provar på nya saker och att kamraterna kan variera. Vi hoppas på att barnen hjälper varandra och samarbetar mer. Barnen får också träna sig i att en längre tid leka med en och samma sak i en lugnare miljö och att förstå att ibland kan jag få det jag önskar men ibland inte Frågor som barnen svarat på i enkäten Får du välja vad du ska göra på förskolan? Får du välja vad ni ska göra på förskolan? Lyssnar de vuxna på förskolan på dig? Svarar 85% ja. Frågor som vårdnadshavare svarat på Jag upplever att barnen får vara med och påverka om hur det ska vara på förskolan. Jag upplever att barnen blir sedda och hörda av förskolepersonalen. Jag upplever att barnen får ge uttryck för sig själva på förskolan t ex förmedla åsikter, tankar och intressen svarar 88% att det stämmer helt och hållet. Frågor till den pedagogiska personalen I vilken utsträckning kan den vardagliga verksamheten anpassas efter barnens behov? I vilken utsträckning får barnen individuell uppmärksamhet på förskolan? svarar pedagogerna 75% i ganska hög eller i mycket hög utsträckning.

19 19 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Lpfö 98 rev 2010 och 2016 Ex förskola hem Ett stort tack till alla barn och föräldrar som kom och förgyllde vår fest i tisdags kväll! På frågeställningarna i enkäten till vårdnadshavarna Jag upplever att jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro på förskolan. Jag upplever att förskolan tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn. Jag upplever att jag fick tydlig information om hur det går för mitt barn på förskolan under utvecklingssamtalet svarar 95% att det stämmer ganska bra eller helt och hållet. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Lpfö 98 rev 2010 och 2016

20 20 Överlämning till förskoleklass/ fritidshem enligt befintlig plan har skett till de tre skolområden som vi lämnar barn till. Vi har också specifikt lämnat över några barn till två av skolområdena. I de fall där två barn flyttar från kommunen har inte överlämning skett beroende på att vi inte fått uppgifter om mottagande skola av vårdnadshavare. I den generella överlämningen har pedagog, specialpedagog, förskolechef och rektor deltagit. I en av de specifika överlämningarna har inte rektor deltagit i mötet vilket frångår den plan som finns upprättad. Planen behöver revideras. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Lpfö 98 rev 2010 och 2016 Utvecklingsområden inför Läslyftet med inriktning naturvetenskap, teknik och språkutveckling i förskolan Värdegrunden utifrån genusarbete, barns inflytande och gemensam tolkning av begreppet kränkande behandling Struktur, pedagogiskt planerade rutinsituationer, dela barngruppen i mindre grupperingar och bildstöd Barn med annat modersmål Unikum utifrån utvärdering, reflektion och analys

21 21 Nytt styrkort Styrkort 2018 Målgrupp: Lorensberga förskoleområde Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Strategiska målområden Barn och unga Kommunövergripande mål En av landets bästa skolkommuner Styrtal I våra förskolor använder personalen miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. iu iu 75% 90% 100% I våra förskolor stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. I våra förskolor stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. iu iu 75% 90% 100% iu iu 75% 90% 100% Antal inskrivna barn per förskoleavdelning 15,8 16,8 16,8 16,5 15 En bra kommun att växa upp i Andelen barn som upplever de har inflytande över sitt lärande iu 95,40% 97% 98% 99% Uppföljning och analys av antal inskrivna barn i förskolan, åldersstruktur, närvarotid enligt schema och kösituationen redovisas på enhetsnivå. Antal ggr per år. iu

22 22 Livsmiljö En bra kommun att leva i Varje enhet går igenom checklistan " Bullrets när var hur" och arbetar med pedagogiska åtgärder i förskolan utifrån "Arbetsro i förskolan" (Ljudit), minst 1 ggr per år. Samtliga 4-5 åringar har jobbat med NTA Samtliga 5-åringar har jobbat med programmering iu 100% 100% 100% Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom förskolan iu 98% 99% 99% 99% 99% Interna målområden Styrtal Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Den samlade sjukfrånvaron inom förvaltningen iu 6,57% 5,50% 5,00% 5,00% Medarbetare Andelen nöjda medarbetare i kommunens medarbetarenkät iu iu Andelen lärare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen 42,00% 37,00% 42,00% 43,00% 44,00% Ekonomi Ekonomi i balans; avvikelse mot rambudget, Förskoleverksamheten iu 1,00% 0,00% 0,00% 0,00%