Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan för Grängesbergs och Fredriksbergs förskolor, Ludvika kommun

Transkript

1 LUDVIKA SOCIAL- KOMMUN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018 Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan för Grängesbergs och Fredriksbergs förskolor, Ludvika kommun

2 Innehåll Styrkort Inledning och mål...6 Kvalitetsarbete...6 Social och utbildningsförvaltningens organisation...7 Verksamhet förskolas organisation...7 Förskoleområde Grängesberg och Fredriksberg...8 Specialpedagogens roll... 8 Sjukfrånvarostatistik... 9 Viktiga händelser Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdena...9 Samverkan Inom förvaltningen IFO-skola Extern samverkan Resultatredovisning 2017, måluppfyllelse, analys och åtgärder Styrtal Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Verksamhetsplan för år Nytt styrkort

3 3 Styrkort Styrkort Vision: Lustfyllt lärande genom lek och samspel! Styrkort 2017 Målgrupp: Verksamhetsområde Förskola; Grängesberg Resultat Rikssnitt Måltal Strategiska målområden Barn och unga Kommunövergripande mål En av landets bästa skolkommuner Styrtal I våra förskolor använder personalen miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. Självvärdering skala 1-4. I våra förskolor stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Självvärdering skala 1-4. I våra förskolor stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Självvärdering skala 1-4. Nr i.u. i.u. i.u En bra kommun att växa upp i Samtliga enheter har likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Andel av 25 enheter % 100% 100% 100% i.u. 100%

4 4 Arbete och näringsliv En tillväxtkommun En bra kommun att leva i Varje enhet går igenom checklistan " Bullrets när var hur" och arbetar med pedagogiska åtgärder i förskolan utifrån "Arbetsro i förskolan" (Ljudit), minst 1 ggr per år. Andel av 25 enheter. Minst en avdelning per förskola med barn i åldern 4-5 år jobbar med programmering. Minst en avdelning per förskola med barn i åldern 4-5 år har jobbat med minst ett NTA-tema under året. Andel avdelningar av totala antalet. Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet de får i förskolan. Skala 1-5 Samtliga förskoleavdelningar är utifrån frisknivå och smittrisk ute med barnen minst 5 timmar per vecka. Andel av 25 enheter % 96% 95% 96% 1 i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. 100% % 96% 100% Livsmiljö Andelen förskolor med Grön Flagg ökar med två enheter. Antal enheter 15 En miljövänlig kommun Regelbundna kontroller per enhet ska genomföras oktober-april av inomhustemperaturen som inte ska överstiga 22 grader Celsius. Samtliga inköp av lekmaterial har god kvalitet ur miljösynpunkt och kemikalielagstiftning. Andel av 25 enheter i.u. 100%

5 5 Resultat Rikssnitt Måltal Interna målområden Styrtal Nr Medarbetare Ekonomi Sjukskrivningstalet för förskolepersonalen stäms av 4 ggr per år och ska minskas 19 6,90% 6% Andel högskoleutbilad personal inom förskolan 20 56% 50% 51% ej klart (44,-15) 52% Antal barn per personal 21 5,1 5,2 5,4 ej klart (5,2,-15) 0,1 Verksamhet förskola arbete(rekrytera-utveckla-behålla-personal) 22 2,9 2,7 3,4 Budget i balans för förskoleverksamhet. Avvikelse i procent av budgetram 23 4,20% 2,80% i.u. 1,5% Antal gånger per år 24 i.u. 2 Samtliga barn som får utökad tid enligt skollagen 8 kap 9 har föregåtts av en utredning av behovet och förskolechefen har gjort ett delegationsbeslut 25 i.u. 100%

6 6 Inledning och mål Kommunfullmäktige beslutade om nya kommunövergripande mål för 2016, bestående av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat). Kommunens vision är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa skolkommuner. - En bra kommun att växa upp i. - En tillväxtkommun. - En bra kommun att leva i. - En miljövänlig kommun. Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås. Kvalitetsarbete Det har sedan 2013 pågått ett förankringsarbete med syfte att utveckla målstyrning som metod; att på samtliga verksamhetsnivåer enas om inriktning för verksamheten samt att följa upp det arbete som görs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de politiska kommunövergripande målen som grund. I social- och utbildningsnämndens styrkort finns även medarbetarperspektiv och ekonomi med som egna områden med styrtal. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi ska ta oss mot målet. De kommunövergripande målen har barnet/brukaren i centrum och handlar om utvecklingen framåt. Styrkort finns i Social- och utbildningsnämndens verksamhet på politisk nivå vilken tillika är förvaltningsledningsnivå med samma styrkort. Vidare har varje verksamhetschef ett styrkort för sin verksamhet och sedan har respektive förskolechef sitt eget styrkort. Styrkort kan även finnas på arbetsgrupps/arbetslagsnivå. Denna kvalitetsrapport är en resultatsammanställning av den samlade verksamheten för Grängesbergs och Fredriksbergs förskolor. Resultatredovisningen är en sammanställning med utgångspunkt från politikernas tidigare framtagna styrkort och de verksamhetsmål som identifierats av de olika chefsleden. Vissa ekonomiska delar finns angivna men det ekonomiska resultatet redovisas även i samband med bokslut. Underlag för denna resultatredovisning är hämtad från: Procapita Kvalitetsrapport Nämndens årsrapport budget och kostnad Personalsystemet Heroma Skolinspektionens rapport Förvaltningens enkäter till barn, vårdnadshavare och personal Förvaltningens ekonomisystem Skolverkets databas Siris Hypergene Ludvika kommun

7 7 Social och utbildningsförvaltningens organisation Verksamhet förskolas organisation

8 8 Förskoleområde Grängesberg och Fredriksberg Grängesbergs skolområde består av tre förskolor: Stallbacken 3 avdelningar med 56 barn och 11 pedagoger, varav 2 förskollärare. 1 ytterligare förskollärare finns som är föräldraledig. Avdelningarna är åldersindelade. Lilla Park 2 avdelningar med 40 barn och 8 pedagoger, varav 1 är förskollärare. Förskolan arbetar halva dagen med åldersindelade grupper och andra delen av dagen fördelar de sig efter barnens intressen. Björkås 7 avdelningar med 115 barn och 24 personal, varav 5 är förskollärare. I början av året öppnade förskolans sjunde avdelning med barn i åldrarna 1 2 år. Fredriksbergs skolområde består av en förskola: Indianberget 2 avdelningar med barn och fem pedagoger, varav 2 förskollärare Specialpedagogens roll Specialpedagogerna, förskolechef och arbetslagsledare har haft regelbundna BHT med arbetslagen på vardera förskola i respektive område. Specialpedagogens huvudsakliga arbetsuppgift är att ha ett nära samarbete med arbetslagen, handleda dem och att upprätta de handlingsplaner som det finns behov av. Inom förskolornas område deltar personal i olika former av möten, dels om pedagogiska frågor men även praktiska, för att verksamheten ska fungera på ett bra sätt. APT all personal deltar, så även förskolechef och arbetslagsledare och ibland specialpedagog. ALT förskolornas och arbetslagens eget möte. Förskolechef, arbetslagsledare och specialpedagog deltar vid behov. Ledningsgrupp förskolechef, arbetslagsledare och en representant från vardera förskola träffas en gång per vecka och diskuterar och informerar kring aktuella frågor och den kompetensutveckling som behövs för tillfället. Specialpedagog deltar ibland. Reflektionstid avdelningarnas egen tid för att reflektera och analysera och utveckla avdelningens arbete. BHT (BarnHälsoTeam) en gång per termin träffas avdelningens personal, förskolechef, arbetslagsledare och specialpedagog och diskuterar avdelningens nuläge och utvecklingsområden. Där tas även speciella funderingar kring avdelningens barn upp. Lokal samverkan fackens representanter och förskolechef träffas en gång per månad.

9 9 Kompetensutvecklingsdagar för all personal. Området styr över det egna innehållet på de flesta av de fem dagarna och ett visst innehåll är kommungemensamt. Förskollärarträffar för att stödja och utveckla arbetet för förskollärarna i området. Målbildsgrupp en grupp för Grängesbergs förskolor där förskolechef, biträdande förskolechef, en ledande representant från vardera förskola och ibland områdets specialpedagog, träffas en gång per vecka för att diskutera och komma överens om de utmaningar området/förskolorna står inför och vilka insatser vi måste sätta in för att uppnå förskolans mål. Sjukfrånvarostatistik Arbetsskador och tillbud personal respektive barn tas upp regelbundet på våra lokala samverkansmöten. Områdets fyra förskolor har en snittid i sjuktimmar på % vilket är en hög siffra. Under vintern slog vinterkräksjukan och influensan hårt på personalgruppen, förutom de vanliga förkylningarna som ett flertal av personalen får varje år. En annan orsak är den höga arbetsbelastningen, både på utbildad personal och outbildad personal, i området, som har en mycket låg andel förskollärare. På en av förskolorna, Björkås, upptäcktes det vid Miljö-och hälsoinspektionens tillsyn hösten 2017, att fläktsystemet i ena flygeln stod stilla och att den var otillbörlig i resten av huset. Om detta kan förklara viss korttidsfrånvaro är inte bekräftat, men frånvaron av ventilation gör att ett flertal personal klagar på ohälsa. Viktiga händelser En ny tjänst inrättades höstterminen 2017 dels på grund av områdenas storlek och dels den låga andelen högskoleutbildad personal, Josefina Hedborg blev arbetslagsledare. Tjänsten ska under höstterminen 2018 göras om till en biträdande förskolechefstjänst. Två nya avdelningar öppnade på Björkås förskola, en på hösten 2017, Myran, och en i januari/februari 2018, Humlan. Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdena Läslyftet ht 2017 till juni 2018, modulen Läsa och berätta. 15 hp för fyra personal i Grängesberg och en personal i Fredriksberg. Målbildsgrupper: Pedagogiska lärmiljöer, ht 2017 till vt 2018 Området har arbetat fram ett gemensamt Policydokument under 2017, ett för personalen och ett till vårdnadshavarna, genom bl.a. diskussioner på APT möten. Kompetensutvecklingsdagar, fem stycken under året för samtlig personal. Förskollärarträffar har tillkommit under vårterminen för att stödja och utveckla arbetet hos områdets förskollärare. HLR barn, för samtlig personal NTA kurser TAKK SETT mässan i Kista

10 10 Samverkan Inom förvaltningen Överlämningar, enligt den kommungemensamma planen, har skett mellan förskola och skola: I Fredriksberg tillsammans med Fredriksbergsskolan och i Grängesberg tillsammans med Parkskolan. Rektorer, förskolechef, ansvarig förskollärare och specialpedagog har träffats tillsammans med pedagoger på Parkskolan. Enskilda överlämningsmöten har skett under vårterminen inför starten i förskoleklass för de barn där handlingsplan för pedagoger finns upprättat. IFO-skola Har skett utifrån det gemensamma anmälningsförfarandet i Ludvikas kommun. Det finns en IFO skola grupp som träffas regelbundet där chefer från IFO, förskolechefer och rektorer från skolan deltar. Extern samverkan Förskolechef, arbetslagsledare, representanter från områdets ledningsgrupp och specialpedagog deltog i kompetensutveckling på Ludvika lasarett, anordnat av HAB, angående förhållningssättet till autistiska barn. Områdets specialpedagoger har kontakt med BVC, HAB m.fl. i särskilda barnärenden. Resultatredovisning 2017, måluppfyllelse, analys och åtgärder Social- och utbildningsnämnden använder målstyrning med stöd av balanserade styrkort utifrån de kommunövergripande målen och två egna mål. Verksamheten inom förskolan följer i sitt systematiska kvalitetsarbete även upp det statliga uppdraget genom läroplansmålen. Styrtal 1. I våra förskolor använder personalen miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande I områdets förskolor har pedagogerna på ett aktivt sätt observerat olika situationer under dagen på förskolan. Utifrån observationer har utvecklande lärmiljöer skapats. Miljön och materialet på förskolorna är anpassat efter barnens behov. Arbetet med hållbar utveckling tillsammans med barnen, utvecklas mer och mer i förskolornas vardagliga arbete. Planerade aktiviteter för att få barnen att utvecklas motoriskt, två av förskolorna har inrättat rörelserum.

11 11 2. I våra förskolor stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling, samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik Genom Läslyftet har förskolorna arbetat intensivt med att utmana och utveckla barnen till att få ett mer rikt språk där barnen kan sätta ord på sina tankar och upplevelser. Ett flertal pedagoger har gått NTA utbildningar och NTA har därmed blivit en större del i förskolornas verksamhet. Pedagogerna involverar matematik och matematiska begrepp i de flesta situationer i vardagen på förskolan. 3. I våra förskolor stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Barnen har getts möjligheter att genom samtal få chans att uttrycka sig och reflektera över sina upplevelser. Barnen uppmuntras till att sätta ord på det de lär sig, att återberätta. Barnen har utmanats i att göras medvetna om sitt inflytande i det vardagliga utvecklingsarbetet. 6. Samtliga enheter har en Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla pedagoger på förskolorna är medvetna om Planen men arbetet med den måste göras mer levande i verksamheten. 9. Varje enhet går igenom checklistan Bullrets när, var och hur och arbetar med pedagogiska åtgärder i förskolan utifrån Arbetsro i förskolan (Ljudit) minst en gång per år En stor del av personalen har liten kännedom om arbetsmaterialet Ljudit och checklistan. Pedagogerna arbetar dock aktivt för en lägre ljudnivå i förskolan. 10. Minst en avdelning per förskola arbetar med programmering De flesta av de äldsta barnen på förskolorna har arbetat med programmering, dels med blue-boten men även med analoga aktiviteter inom programmering.

12 Samtliga förskoleavdelningar är utifrån frisknivå och smittrisk ute med barnen minst fem timmar per vecka Samtliga förskolor är ute minst fem timmar per vecka. 18. Samtliga inköp av lekmaterial har god kvalitet ur miljösynpunkt och kemikalielagstiftning Samtliga inköp av material av förskolorna sker utifrån Giftfri förskola. 20. Andelen högskoleutbildad personal i förskolan ska öka. Målet i området har varit att antalet ska öka, men svårigheterna med att rekrytera högskoleutbildad personal är ett problem såväl i vårt område som i hela Sverige. 21. Minska antalet barn per personal. Det är svårt att minska sjukfrånvaron då den utbildade personalen är så få så att arbetsbördan för de utbildade blir extra hög, detta trots att barngrupperna i området inte är så stora. 22. Vidareutbilda barnskötare med 15 hp kursen Didaktik och ledarskap i samarbete med Högskolan Dalarna för att höja kompetensen hos vår personal. För vissa avdelningar i området märks tydlig skillnad efter utbildningen 15 hp. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Utifrån enkäten till barnen i april 2018, och frågeställningarna: 1. Har du någon att leka med på förskolan? 2. Lyssnar de vuxna på förskolan på dig? Har området ett svarsnitt på: 1. 97,7 % 2. 97,1 % Våra åtgärder utifrån detta är: Vi lär barnen att respektera varandras olikheter och ta tillvara på varandras kompetenser. Värdegrunden ges stor plats i vårt arbete, i våra områden arbetar vi med hur man är en bra kompis genom bland annat värdegrundsmaterialet Start och StegVis. I vårt arbete delas barnen in i mindre grupper för att ges större möjligheter i utveckling och lärande.

13 13 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Utifrån enkäten till barnen i april 2018, och frågeställningarna: 1. Lär du dig nya saker på förskolan? 2. Berättar de vuxna på förskolan vad du är bra på? Har området ett svarsnitt på: 1. 95,25 % 2. 97,3 % Våra åtgärder utifrån detta är: Vardagsrutinerna tas tillvara i arbetet där vi möter och bekräftar varje barn och säkerställer att de blir lyssnade på och sedda varje dag. Barnen uppmuntras och utmanas till att prova nya saker varje dag. Vi arbetar med att utveckla lärmiljöerna på förskolan och delar upp barnen i mindre grupper för att skapa ett gott klimat som ger barnen trygghet. Vi ser leken som en viktig del i barnens språkutveckling och kommunikation. Som en förstärkning i detta har vi under året arbetat med Läslyftet och kommer att fortsätta det språkutvecklande arbetssättet genom den kunskap vi tillägnat oss genom detta. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Utifrån enkäten till barnen i april 2018, och frågeställningarna: 1. Får du välja vad ni ska göra på förskolan? 2. Får du visa vad du lärt dig på förskolan? 3. Lyssnar de vuxna på förskolan på dig? Har området ett svarsnitt på: 1. 93,4 % 2. 92,3 % 3. 97,1 %

14 14 Våra åtgärder utifrån detta är: I vårt område ska alla barn ha lika stor rätt till inflytande. Vi arbetar i ett tillåtande och öppet klimat där pedagogerna är lyhörda för barnens åsikter. Barnen medvetandegörs om sitt inflytande och sin möjlighet att påverka sin situation, detta görs bland annat genom samtal med barnen. För de yngre barnen handlar det om att pedagogerna bekräftar det barnen visar att de vill. De äldre barnen ges möjlighet till att ta olika demokratiska beslut som sedan genomförs och följs upp tillsammans. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Utifrån enkäten till vårdnadshavarna i april 2018, och frågeställningarna: 1. Min upplevelse om fortlöpande information om barnens tillvaro på förskolan 2. Tydlig information om hur det går för mitt barn på förskolan under utvecklingssamtalet Har området ett svarsnitt på ,7 % 2. 90,1 % Våra åtgärder utifrån detta är: Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning för att få både barnen och vårdnadshavarna att bli trygga med verksamheten på förskolan. Vårdnadshavarna erbjuds två utvecklingssamtal per år, ett på hösten och ett på våren. Vårdnadshavarna bjuds in till föräldramöte en gång per år. Barnens utveckling och lärande dokumenteras i Unikum där vårdnadshavarna kan följa delar av sitt barns vardag. I Unikum läggs all information, som rör förskolan, ut. Lämning och hämtning är ett tillfälle där information gällande barnen utbyts. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.. Vi använder oss av den kommungemensamma planen för övergångar.

15 15 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Utifrån enkäten till barnen i april 2017, och frågeställningarna: 1. Lär du dig nya saker på förskolan? 2. Berättar de vuxna på förskolan vad du är bra på? Har området ett svarsnitt på: 1. 93,8 % 2. 97,6 % Våra åtgärder utifrån detta är: Vi ser till att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras i Unikum. Med hjälp av exempelvis lärplatta, mobil, observationer och tankekarta tar vi tillvara på barnens olika lärprocesser, tankar, delaktighet, intressen och kunnande för att dels synliggöra dem och dels utveckla verksamheten vidare. I verksamheten finns avdelningarnas egen reflektionstid planerad, där personalen gemensamt planerar, utvärderar och följer upp sin egen verksamhet.

16 16 Verksamhetsplan för år Språkutvecklande arbetssätt: Vi benämner, utmanar och sätter ord på allt vi gör på förskolan, både i planerad verksamhet, lek och i rutinsituationer. Vi fortsätter med vårt medvetna arbete med hur barn tillägnar sig ett rikt språk, bland annat utifrån den kunskap som Läslyftet gett oss. Pedagogiska lärmiljöer: Vi arbetar vidare med att utveckla förskolornas pedagogiska lärmiljöer för att skapa trygghet och rum för lek och lärande. Detta gör vi utifrån Målbildsgruppens arbete där vi tar del av litteraturen ifrån boken Pedagogisk miljö i tanke och handling av Linda Linder (red) (2016) Pedagogisk dokumentation: Vi planerar, dokumenterar, analyserar, utvärderar och följer upp den planerade verksamheten med fokus på vart är vi vart ska vi hur gör vi hur blev det? Arbetet med pedagogisk dokumentation utgår från Läroplanen och de prioriterade områden vi har på förskolorna. Dokumentationen är till för det enskilda barnet, pedagoger, verksamheten och vårdnadshavare. Kartläggning och observationer av barnens lek görs för vidare planering av de mål verksamheten ska ha. Digitalt lärande: Arbetet med digitala verktyg för lärande utvecklas ytterligare I digitaliseringsarbetet använder vi oss i området av lärplattor, blue-bot, projektorer, easy-scope, osmo, pedagogiska appar Pedagogerna håller sig uppdaterade genom relevant litteratur och forskning Området utser en egen IT grupp utifrån den IT satsning som gjorts i områdena Avdelningarnas utmanings-/utvecklingsområden: Förskolan som barnens arena: Pedagogisk miljö i tanke och handling s. 51 och framåt) Den barnsyn och kunskapssyn vi har på förskolan behöver avspeglas i de lärmiljöer barnen erbjuds i förskolan. Reflektioner kring olika frågeställningar som exempelvis; har vi en utmanande och lustfylld miljö? Ger vi barnen möjlighet att pröva sina kunskaper och upptäcker? Utgår verksamheten och miljöerna från barnens erfarenhetsvärld, intressen mm? Främjande förhållningssätt: ( Medkänslans pedagogik s 35 och några sidor framåt) Ett främjande förhållningssätt ligger fokus på det som fungerar, om positiva förväntningar på barnen. Vara försiktig med negativitet, ha god framförhållning och vara flexibel i mötet med barnen.

17 17 Ett främjande förhållningssätt innebär att arbeta lösningsinriktat; om kommunikationen med barnen utgår från det så hjälper man barnen att komma i kontakt med att uttrycka sina behov. Du får vara arg, men du får inte göra vad som helst Några frågeställningar att tänka på i arbetet: Vilka delar av det främjande förhållningssättet avspeglas mest på 2:an? Är det enkelt/svårt att jobba efter ett främjande förhållningssätt? Torget en trend, matsal eller mötesplats?: (Pedagogisk miljö i tanke och handling kapitlet startar på s 69) Förskolans öppna arbetssätt stora delar av dagen leder till utmaningar i utformningen av miljöerna: En strävan är att erbjuda barnen en strukturerad, tydlig miljö där de ges möjlighet att växla mellan olika aktiviteter och miljöer som är intressanta platser för barnen. Barn i olika åldrar ska ges tillfällen till möten, lek, lärande och utmaningar. Vi har ett rum och vad gör vi då? (Pedagogisk miljö i tanke och handling, kapitlet börjar på sidan s. 131) Hur kan ni göra det möjligt för barnen att aktivt påverka sina miljöer på olika sätt. Arbetet i barngruppen ska spegla den lust som uppstår i mötet mellan människor, material och miljö. Fördjupa era perspektiv för att tillsammans med barnen forma en spännande, utmanande och inbjudande miljö. Anknytningens betydelse i förskolan: (Psykologi i förskolans vardag från s 50 om Anknytning i förskolan, men utgå gärna från hela kapitlet om Anknytning som startar på s 39) Att barnet finner trygghet i förskolan är grundpelaren för att barnet ska kunna slappna av, äta, vila, leka och utvecklas. Tydliga rutiner och en trygg miljö är en förutsättning men också att skapa en nära relation till en pedagog. Relationen som utvecklas mellan barn och pedagog utgör en stor roll och ligger till grund för att skapa en trygg barngrupp där barnen känner samvaro med varandra. Utgå från texten om anknytning i förskolan och diskutera hur ni arbetar med trygghet och hur ni vill utveckla arbetet kring det. Undervisning, utbildning, lek och omsorg Begreppen undervisning, utbildning, lek och omsorg är centrala och viktiga begrepp i förskolan Vad innebär begreppen för er verksamhet på Grodan och hur jobbar ni med dem. Reflektera kring begreppen under våren och beskriv konkret hur de kommer in i er vardag med barnen.

18 18 Nytt styrkort Styrkort 2018 Målgrupp: Social- och utbildningsnämnden Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Strategiska målområden Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö Kommunövergripande mål En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun En bra kommun att leva i Styrtal I våra förskolor använder personalen miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. iu 90% 100% 93% 100% 100% I våra förskolor stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. iu 80% 100% 95% 100% 100% I våra förskolor stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. iu 90% 100% 95% 100% 100% Antal inskrivna barn per förskoleavdelning 15,8 16,8 16,8 15, Andelen barn som upplever de har inflytande över sitt lärande iu 95,00% 100% 94% 100% 100% Varje enhet går igenom checklistan " Bullrets när var hur" och arbetar med pedagogiska åtgärder i förskolan utifrån "Arbetsro i förskolan" (Ljudit), minst 1 ggr per år. iu 100% iu 100% 100% Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom förskolan iu 95% 100% 93% 100% 100% Antal förskolor med Grön Flagg (26 förskolor) iu

19 19 Interna målområden Styrtal Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Den samlade sjukfrånvaron inom området iu 6,00% 11,95% 5,00% 5,00% Medarbetare Andelen nöjda medarbetare i kommunens medarbetarenkät iu iu iu Andelen lärare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen 42,00% 37,00% 42,00% 24,00% 50,00% 75,00% Ekonomi iu 1,00% 1,00% 1,00% 1,00%

20 20