KVALITETSRAPPORT dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Erici förskola. läsåret 2016/2017. Förskolechef: Martina Nebrelius

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet Erici förskola läsåret 2016/2017 Förskolechef: Martina Nebrelius 0

2 Systematiskt kvalitetsarbete - styrdokument Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete (SKA) innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av utvecklingsarbetet. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer; individuellt, i arbetslaget, på enheten som helhet och hos huvudmannen för verksamheten. Målet är ett professionellt förhållningssätt och arbetssätt som leder till en ständig utveckling av verksamheten. (Skolverkets allmänna råd, s ) Från Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 1

3 Kunskapsresultat/Utveckling och lärande För att synliggöra läsårets systematiska kvalitetsarbete är de områden som berörs i Förskoleenkät till vårdnadshavare, Ystads kommun markerade med fetstil samt namn och begrepp kursiverade. Utveckling och lärande i förskolan Föregående års utvecklingsområden För att utveckla samarbetet mellan avdelningarna samt erbjuda en utökad och mångfaldig lärmiljö påbörjades ett utvidgat samarbete mellan avdelningarna med de äldre barnen. Genom arbetet i tvärgrupperna erbjöd vi barnen en likvärdig pedagogisk verksamhet genom att undervisa tillsammans i varandras lärmiljöer. Genom observationer och kontinuerlig konsultation med specialpedagogerna i Barn- och elevhälsan visade det sig att barngruppernas behov inte stimulerades av dessa tvärgrupper, vilket gjorde att våra ambitioner med likvärdig utbildning genom gemensamma lärmiljöer fick sättas på paus. Undervisningen med Veckans barn (se föregående års Kvalitetsrapport) har utvecklats med individanpassade uppdrag efter barnets mognad och intresse. Utifrån uppföljning, utvärdering och analys av undervisningens kvalitet har Veckans barn omskapats till Dagens hjälte. Detta för att möjliggöra en ökad kontinuitet för barnen av att vara Dagens hjälte. På förskolan används TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, för att stödja barnens språkutveckling genom en lugn och harmonisk verksamhet och tydligare kommunikation. Vi upplever att vi använder TAKK mer i vardagssituationer och arbetar kontinuerligt med utvecklingsområdet. För ett ökat användande söker vi vetskap då vi saknar kunskap om ett tecken. Våra observationer visar på att barnen lär TAKK-tecken av varandra genom att observera och göra efter. Vårdnadshavarna ger oss positiv respons och berättar att barnen använder sig av tecken hemma. Vi tipsar vårdnadshavarna om TAKK-appen för ökad insyn i undervisningen och för en ökad möjlighet till kommunikation med sitt barn. Vi är en Grön Flagg-certifierad förskolan och arbetar aktivt för att barnen ska kunna koppla undervisningen i förskolan med sin hemmiljö och omvärld. För att delge vårdnadshavarna förskolans miljöarbete och inkludera dem i uppdragen delade vi under höstens föräldramöte ut information om hur man kan plastbanta ( tillsammans med sitt barn. Vår förhoppning var att genom informationen inspirera vårdnadshavarna till att efterfråga förskolans Grön flagg-arbetsmaterial för att hemma kunna titta på/arbeta med det tillsammans med sina barn. Just detta förväntade resultat har tyvärr uteblivit. På förskolan är barnen involverade i verksamhetens plastbantning/kemikaliesmarta arbete genom dialog och praktiskt arbete. Vårt utvecklingsarbete med greenscreen kvarstår dessvärre inför nästa läsår. Vår ambition är att greenscreen ska vara en naturlig del av förskolans lärmiljö för att stimulera barnen till ett lustfyllt utforskande (se Utvecklingsområden). 2

4 Resultat En av många fördelar av att arbeta på en förskola är att förskolebarn i sin natur är nyfikna och vetgiriga. Det som fångar barnens intresse och behov är närvarande pedagoger som erbjuder lustfylld och meningsfull utbildning. Våra observationer visar på att barnen på Erici förskola innehar goda förmågor och färdigheter i relation till kunskapskraven enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98/16 ( publikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2442). Resultatet av barnens kunskap och utveckling är synlig i den ämnesöverskridande och variationsrika undervisning vi erbjuder. Vi märker att barnen är nyfikna och engagerade då vi t.ex. erbjuder naturvetenskapliga experiment såsom flyta/sjunka, Superblandningen, Russinhissen och Ballongracet. På liknande sätt som med naturvetenskap visar våra observationer på att barnen innehar matematiska och språkliga kunskaper. Barnen förstår och använder sig av begrepp gällande antal, former, mönster och läge samt flertalet bokstäver och tecken (TAKK). Barnen visar på stor fantasiförmåga och skapar fantastiska konstruktioner av olika material, vilket utvecklar deras skapandeförmåga. För att belysa kunskapskraven enligt Lpfö 98/16 med variation sker mycket av förskolans undervisning utomhus. I undervisningssyfte använder vi oss ofta av förskolans cargobikes för att besöka barnens närmiljö. Nytt för läsåret är en utskriven stor karta över förskolans närmiljö. Vi hör på barnen att kartan verkligen fångar deras intressen då de även kan finna sitt och varandras hem på den. Kartan bidrar till fördjupade diskussioner mellan barnen. För att stimulera barnen till att värna om sin kropp och vår miljö kopplar vi gärna vår utomhuspedagogik till Grön Flagg-arbetet. Med nedskräpningssagan Hajen Kaj ( uppmärksammas barnen på vad som händer när man skräpar ner i våra hav. Genom dialog och delaktighet i förskolans sopsortering kopplar barnen ny kunskap till erfarenheter. För att kunna fånga upp information om förskolans måluppfyllelse är barnen delaktiga i dokumentationen av undervisningen. Den pedagogiska dokumentationen bidrar till vidare samtal, reflektioner och lärande processer mellan barn, pedagoger och vårdnadshavare. I ett nära samarbete med specialpedagogerna i Barn- och elevhälsan utvecklar vi vårt förhållningsoch arbetssätt för att anpassa verksamheten till alla barn i förskolan. För att bemöta, stödja och stimulera barnens olika förutsättningar och behov är konsultationen med specialpedagogerna avgörande för ett positivt resultat. Flertalet av metoderna vi använder i vår pedagogiska verksamhet har vi tillsammans med specialpedagogerna utarbetat från boken Från jag till vi: grupputveckling i förskola och skola av Gunilla Guvå ( Våra observationer visar på att arbetet bidragit till mer trygga och självständiga barn (se Analys). Vår samlade bild är att avgörande för resultatet är att tänka igenom arbetsprocessen för att på bästa sätt fånga upp barnens nyfikenhet och att anpassa undervisningens metod och tillvägagångssätt efter barngruppens och individens behov och intressen. 3

5 Sedan ett par års tid har förskolechefen gemensamt med pedagogerna fokus på att säkerställa likvärdig utbildning genom att erbjuda gemensamma lärmiljöer på förskolan. Förskolans mål är att erbjuda lärmiljöer som stimulerar till lek och utveckling. Utmanar vi barnen eller begränsar vi dem? Utmanar vi till ett undersökande som inte barnen möter någon annanstans? Skapar vi mötesplatser som utmanar barnen med hela sin kropp? Kontinuerliga arbetsplatsträffar (APT) är tingade till diskussion om förskolans lärmiljöer kopplat till intressegrupperna. Pedagogerna är fördelade i tre intressegrupper med olika fokusområde; inne-, ute- och digitala verktygsgruppen. Intressegruppernas fokus ligger på att erbjuda utmanande och stimulerande lärmiljöer, såväl inom- som utomhus. I grupperna diskuteras utvecklingsfrågor kring verksamheten, forskning, verksamhetens mål och visioner, etiska frågor, värdegrund, förhållningssätt etc. Utöver diskussioner på APT har föreläsningar anordnats och litteratur har köpts in för att inspirera pedagogerna vidare. Förskolechef har även haft samråd med intresserade föräldrar gällande förskolans tankar om förändrade lärmiljöer. Som allt annat förändringsarbete är detta en process. Att skapa pedagogiska miljöer handlar inte om att möblera om utan om ett förhållningssätt. För att stimulera processen ytterligare är numera reflektionstillfällena omorganiserade så att pedagogerna i intressegrupperna kontinuerligt följer upp, utvärderar och analyserar verksamheten utifrån Skolverkets SKA-hjul ( och frågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Sakteligen arbetar vi oss närmare målet. Detta läsår har exempelvis pedagoger från två olika avdelningar arbetat i tvärgrupp med de yngre barnen och erbjudit undervisning i form av experiment genom Tiggy testar ( med barnen. Pedagogerna använder alternerande analoga och digitala metoder för att belysa experimenten. Våra observationer visar på ökad nyfikenhet, mer intresse och mer engagemang desto längre in på terminen vi är. 4

6 IKT (Informations- och Kommunikationsteknik) har idag en större plats i barnens liv och det är därför något vi pedagoger måste anamma i undervisningen. Skolverket lämnade den 4 april 2016 ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet till att utveckla en digital kompetens. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Strategin kommer att gälla om regeringen fattar beslut om den. Med kommande krav på undervisningen deltog pedagogerna i höstas på en workshop som hölls av Ystads kommuns IT-pedagoger för att utveckla våra kunskaper i Mac och programmering. Genom mer kunskap skapas en större säkerhet för att bedriva undervisning med IKT som pedagogiska redskap vilket bidrar till en utvidgad och mer varierad utbildning för barnen. För att stimulera och utmana barnens digitala kompetens arbetar vi bl.a. med QR-koder. I julas fick barnen öppna luckorna till julkalendern på smartboard/apple TV och i luckan fanns en QR-kod. Barnens intresse fångades direkt och de har lärt sig att QR-koderna har en information/ett uppdrag om man öppnar/läser av koden. På respektive avdelning finns även planscher med Kimmie Kameleont ( och Kimmie Kameleont är ett läromedel uppbyggt av QR-koder och finns kopplat till matematik samt teknik, förankrat till Lpfö 98/16. Barnen uppmuntras till att läsa av koden för att få ett uppdrag som ska lösas praktiskt. Vi kan genom de pedagogiska dokumentationerna se att undervisning som involverar arbete med digitala verktyg sannerligen fångar barnens intresse och bidrar till en ökad kvalitet på förskolan. Vår samlade bild av ett integrerat arbete med digitala verktyg är att de breddar vår undervisning och möjliggör olika sätt att tillägna sig kunskap. Att känna och uppleva, analogt och/eller digitalt, är en viktig process för kunskapsutveckling. Barn och pedagoger använder bl.a. digitala verktyg inom sång och musik, språk (bokstäver, engelska), matematik (siffror, former) och för dokumentation (delaktighet, reflektion). UR:s program Katten, musen, tiotusen ( är ett exempel på hur matematikundervisning bedrivs lustfyllt för att öka barnens förståelse och kunskap. För att belysa undervisningen på olika sätt kompletteras den digitala undervisningen med den analoga. Ämnet matematik belyses t.ex. genom vardagsmatematik (räkna kompisar i samlingen, dela frukt, duka), geometriska begrepp tränas genom pedagogiska sorteringsspel som Stapla med geometriska former ( och pussel (former, problemlösning). Resultatet av undervisningen blir tydlig eftersom barnen använder sig av begreppen och kan räkneramsa. Kommunikationsstegen (som beskrevs i föregående års Kvalitetsrapport) fortsätter att påverka förskolan och bidrar till allt högre kvalitet av undervisning och stimulerande lärmiljöer. Kommunikationsstegen är en större kommunövergripande utvecklingsinsats för att skapa goda förutsättningar för barns långsiktiga språk- och kommunikationsutveckling och en kompetensutveckling för personal samt kartläggning och utveckling av förskolornas lärmiljöer. Som en del i Kommunikationsstegen har Karna Nyström, barnbibliotekarie och litteraturpedagog, bidragit med en inspirerande föreläsning om hur vi kan utveckla arbetet med böcker i förskolan och vikten av förberedelse och efterarbete. Karna Nyström har hjälpt oss att förstå vår viktiga roll i förskolan som läsfrämjare och språkutvecklare. Föreläsningen följdes upp av workshop som erbjöd prov på olika metoder/metodutveckling, fördjupning och kollegialt lärande i språk och kommunikation. Kommunikationsstegen har bidragit till att förskolans läsmiljöer blivit mer attraktiva och tillgängliga. Genom Karna Nyström har vi blivit mer medvetna om bokens betydelse vilket har påverkat vår undervisning och vår kompetens. Vi upplever att Kommunikationsstegen bidrar till att vi reflekterar kring hur vi använder oss av böcker och högläsning i vår verksamhet. Utifrån workshop med Karna Nyström samt Högläsning i förskolan av Maria Heimer använder vi oss av metoden bokprat, vilket betyder att litteratur bearbetas genom god förberedelse via broar in i texten, förklaring och aktivt arbete med svåra ord, tankar och samtal kring texten, bearbetning av illustrationer och framförallt att vi sätter högläsningen i ett sammanhang. 5

7 Våra observationer visar även att barnen har goda förmågor och färdigheter i relation till förskolans värdegrundsuppdrag, Lpfö 98/16. Erici förskola har under läsåret bedrivit ett kontinuerligt och systematiskt värdegrundsarbete enligt Ystads kommuns Arbetsplan för Ystad kommuns värdegrundsarbete i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola. Som ett led i att förankra Ystads kommuns vision och gemensamma synsätt och förhållningssätt skapar förskolecheferna i Ystads kommun årligen ett årshjul tillsammans för likvärdig utbildning för barn och fortbildning för personal. Detta läsår kopplades värdegrundsarbetet ihop med Kommunikationsstegen. Genom inspiration av Karna Nyströms bokprat var uppdraget att använda språklig och kommunikativ interaktion som verktyg i en målstyrd process, med syfte utveckling och lärande, för att förlänga och fördjupa dialogen. Kring jul och som ett ovanligt lyckat sammanträffande kom Brottsoffermyndigheten ut med en handledning om barns känslor och vuxnas ansvar baserad på boken om Liten av Stina Wirsén ( som Karna Nyström bl.a. hade workshop i. Pedagogerna kunde välja att arbeta utifrån de boktitlar Karna haft workshop i och/eller arbeta med handledningen ( från Brottsoffermyndigheten. Värdegrundsarbetet har därmed skiljts sig åt mellan förskolans avdelningar men gemensamt är att vi märker att barnen har tillägnat sig fördjupade kunskaper kring vad värdegrund är och hur det kan se ut i deras vardag. Genom att vara närvarande i barnens lek stödjer vi dem i deras utveckling genom att sätta ord på känslor och handlingar. Arbetet med bokprat kompletteras med olika värdegrundsmetoder som kompisböcker, känslobollar och sociala berättelser. Resultatet av dessa metoder visar på att barnen kan uttrycka sina känslor och handlingar samt lärt känna olika känslouttryck, både i verkligheten och på bild. Vi upplever att barnen bemöter varandra med empati. Värdegrundsarbetet sker kontinuerligt utifrån barnens intressen och upptäckter och är integrerat med övrig pedagogisk verksamhet. Resultatet blir exempelvis påtagligt i arbetet med Dagens hjälte där vi tydligt ser hur uppdragen utvecklar barnens förmågor i att känna sig trygg, att våga prata inför sina kompisar och hålla i samlingen. VÄRDE- GRUNDS- ARBETE Bokprat till Livet på en pinne av Maria Nilsson Thore QR-kod med matematik/värdegrundsuppdrag från Kimmie Kameleont; Hur många barn får plats på ett papper? Arbete utifrån kompisböcker; hur man är en bra kompis, vi hör ihop, vad vi är bra på, säga förlåt och säga stopp om man inte vill. 6

8 På en avdelning fångades barnens intresse utav ett dinosaurieägg som plötsligt en dag hittas i buskarna. Till en början låg spänningen i vad som skulle kläckas och efterhand väcktes tankar om hur projektet skulle vidareutvecklas. Dinosaurien har bl.a. följt med barnen hem på olika äventyr under helgerna. Med dinosaurien finns även en bok där barnen tillsammans med sina föräldrar dokumenterar vad de och dinosaurien gjort under helgen. Vår samlade bild är att undervisningen varit lustfylld och att barnen gladeligen berättat om sin helg för kompisarna. Genom att våga stå och prata inför sina kompisar, med hjälp av text och bild, märker vi att barnens självförtroende har stärkts. Vi upplever även att värdegrundsarbetet skapat delaktiga föräldrar med större inblick i vår verksamhet. 7

9 Analys I förskolan ska utbildningen utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Arbetssättet bidrar till att läroplanens samtliga strävansmål naturligt integreras i verksamheten. Utifrån Erici förskolas positiva resultat ser vi ett tydligt mönster. Vi ser att förskolan gör skillnad genom att planera och organisera utifrån förhållningssättet vad vi erbjuder blir barnens möjligheter till utveckling och lärande. Vi fördjupar undervisningen genom att stanna vid, upprepa och utveckla aktiviteterna för att utmana barnen vidare i deras nyfikenhet och lärande. Repetitionen bidrar till att barnen känner trygghet och bekräftar sin kunskap genom att koppla ihop med tidigare erfarenheter. Vid upprepning av undervisningen kommer nya funderingar och frågor fram vilket för processen vidare. Positivt är också att arbetssättet tillåter ett individuellt inlärningstempo. Även val av material och metod är avgörande för inlärningen. Vi använder oss gärna utav konkreta material som kan ses och röras vid. Materialen används återupprepande eftersom vi märker att igenkänningsfaktorn bidrar till ett ökat intresse. Att komplettera den verbala undervisningen med metoden TAKK visar likaså på gott resultat. Dock visar utvärderingen på vikten av kontinuerlig användning av TAKK för att förutsättningarna ska vara optimala för barnens språkutveckling. Andra positiva påverkansfaktorer är vårt aktiva arbete som medupptäckande pedagoger. Genom att vara lyhörda fångar vi barnens intresse i stunden vilket bidrar till en meningsfull verksamhet. Vår bedömning och slutsats är att engagerade och närvarande pedagoger stimulerar till barns nyfikenhet och samspelet bidrar till ett lustfyllt utforskande och lärande. Arbetssättet med pedagogisk dokumentation och gemensam reflektion bidrar till ytterligare lärandeprocesser. 8

10 Möjlig förklaring som också kan ha påverkat barnens utveckling och lärande är en tydlig struktur. Strukturen får barnen att känna sig delaktiga i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt. Vi upplever att ett veckoschema där varje dag har sitt ämne fångar barnens intresse mer för matematik, språk, naturvetenskap, rörelse och värdegrund etc. Veckoschemats aktiviteter anpassas efter barnens intresse och nivå. För att kunna arbeta vidare utifrån barnens intressen följs undervisningen upp av gemensam reflektion tillsammans med barnen. En del föräldrar uttrycker att veckoschemat bidrar till att de får en större inblick i verksamheten. På likande sätt bidrar ett bildschema över avdelningens pedagoger och deras arbetstider till ökad trygghet för barn som är i behov av kontroll. Bildschemat stimulerar samtidigt barnen till att vara självständiga genom att själva finna svar på vilka pedagoger som finns kvar när det är dags för dem att gå hem. Likheter vi ser, oavsett undervisning, är att återkommande rutiner och repetitioner skapar trygghet som är en förutsättning för all inlärning. I arbetet med dagens hjälte bidrar uppdraget att flertalet gånger hålla i samlingen, som ser likadan ut varje dag, till trygghet i att stå i centrum. Rutiner gör att trygghet och lärande inte blir situationsbundet utan vi märker att barnen även tar med sig känsla och kunskap in i andra situationer. Vi ser att exempelvis dagens hjälte bidrar till att barnen är mer engagerade i TAKK efter att de har varit dagens hjälte. Barnen vill gärna visa de andra barnen tecken som de kan och även lära sig nya. I uppdraget som dagens hjälte ingår det även att räkna kompisarna i samlingen och att hjälpa till att bädda och att duka vilket utvecklar barnens intresse för att spontant räkna mer. 9

11 För att kunskap inte ska bli situationsbunden är det avgörande att utmana barnen med liknande undervisning i olika situationer och miljöer. Avdelningarna som i tvärgrupp arbetat med experiment genom Tiggy testar, utmanade barnen med nya experiment varje vecka. I uppföljning, utvärdering och analys av undervisningen synliggjordes det att barnen inte kopplade ny kunskap med tidigare erfarenhet vilket medförde att deras förståelse inte fördjupades. Analysen visade däremot att barnens såg fram emot undervisningen och att de nya experimenten väckte lust och nyfikenheten hos dem. För att säkerställa kvalitén på undervisningen följdes enskilda experiment upp på respektive avdelning för att genom upprepning utveckla och fördjupa barnens kunskaper. Slutligen tror vi att utomhuspedagogik är en bidragande faktor till barnens utveckling och lärande. Vi upplever att barnen är lugnare och vi tror att det beror på att deras stora rörelsebehov tillgodoses bättre utomhus. En lugnare barngrupp ökar möjligheterna till ett ökat lärande. För en likvärdig undervisning kan vi med förskolans cargobikes besöka alla barnens närmiljö, inte enbart de som bor på gångavstånd från förskolan. De utskrivna kartorna har ytterligare påverkat barnens lärprocesser genom återkommande samtal kring barnens närmiljöer. Detta läsår har konsultation med specialpedagogerna i Barn- och elevhälsan varit en förutsättning som påverkat resultatet till ett bra gruppklimat. Med ny kunskap om hur olika barn förhåller sig till sin ledare och övriga barn har ett nytt förhållningssätt gällande hur gruppen ska ledas och hur varje enskilt barn ska nås och bli en i gruppen utvecklats. Metoderna har varit arbete i mindre sammanhang med genomtänkta sammansättningar av barngrupper och med ett tydligt veckoschema. Några föräldrar signalerar om att deras barn upplever en större gruppkänsla i den lilla gruppen. Vi upplever att arbetsmetoderna har bidragit till en stor förändring. Barnen är lugnare och tryggare vilket bidrar till att de på bättre sätt kan ta till sig mer utav av förskolans undervisning. 10

12 Utifrån barnens behov av att tränas i att bli en i gruppen fick förskolans ambition om likvärdig utbildning genom gemensamma lärmiljöer pausas. Vi ser att avbrottet ändå gett positivt resultat. Samarbetet mellan avdelningarnas pedagoger har stärkts vilket har bidragit till att vi byter lokaler med varandra för att på så sätt ge barnen större möjligheter till varierande och utmanande lärmiljöer. Som nämnts tidigare är en lustfylld undervisning en förutsättning för lärandeprocessen. Vi upplever att när IKT är integrerad i den dagliga verksamheten och används som pedagogiska verktyg bidrar de till att bredda vår undervisning och möjliggör olika sätt att tillägna sig kunskap. IKT bidrar ofta till att undervisningen blir mer verklighetstrogen. Till skillnad mot analog undervisning upplever vi att IKT alltid fångar barnens intresse, oavsett innehåll. Barnen tycker att det är roligt och intressant med digitala verktyg. Återigen är det vad förskolan erbjuder som blir barnens möjligheter. Därav är innehållet av undervisningen, analog och/eller digital av yttersta vikt. Förskolan ska erbjuda barnen kunskap och lärande de inte möter hemma, t.ex. Smartboard med QR-koder och arbetsmaterialet Kimmie Kameleont. Vi upplever att arbetsmaterialet Kimmie Kameleont är ett tydligt material som enkelt anpassas utifrån barnens olika kunskapsnivåer. Förutsättning för att befästa kunskap är att följa upp lärandet i vardagliga händelser. Vår bedömning av arbetet utifrån utvecklingsinsatsen Kommunikationsstegen är att våra metoder för högläsning har förändrats. Skillnaden är att vi numera väljer böcker med en fångande uppstart, vilket leder till fler frågor och funderingar hos barnen. Precis som i våra projektarbeten blir det barnens intressen och behov som driver processen med boken framåt. Kunskapen genom Kommunikationsstegen bidrar till en undervisning vi, generellt, tidigare inte erbjudit barnen. Böckerna både för- och efter arbetas med visat engagemang och öppna frågor som utmanar barnen vidare i processen. Vi ser tydligt att det förändrade arbetssättet bidrar till kunskapsutveckling inom språk, matematik, konstruktion och värdegrund. Att vi har avsatt en stund varje dag för undervisning med Veckans bok tror vi också har påverkat resultatet. Tillsammans med barnen har vi gått på djupet i barnens egen valda bok genom att reflektera kring texten och ingående titta på och samtala om illustrationerna i boken. Vi tror att det har betydelse för barnen att få ha med sig en bok hemifrån. Tryggheten skapar bättre förutsättningar för samtal och inspiration. Vi upplever att Veckans bok bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga att tala inför en grupp. Den främst bidragande faktorn till ett positivt värdegrundsarbete är närvarande pedagoger. Ur tryggheten av ett vuxenstöd ser vi hur barnen själva tar initiativ till att lösa en konflikt eller be om ursäkt i den dagliga verksamheten. Barnen visar att de förstår hur man är en bra kompis, att dela med sig och att man får lov att vara olika. I arbetet med dinosaurien som följde med barnen hem är det två faktorer som har bidragit till det goda värdegrundsresultatet. Dels lyckades vi skapa spänning och magi. Ingen visste från början vad som fanns i ägget. När väl ägget kläcktes blev dinosaurien väldigt speciell och viktig för barnen, någon man ska vara rädd om. I och med barnens stora intresse för dinosaurien fångade även undervisningen föräldrarnas delaktighet. Undervisningen bedrevs av oss alla tillsammans; barn, föräldrar och pedagoger. 11

13 Utvecklingsområden Fortsätta att utveckla barnens matematiska och naturvetenskapliga förmågor, genom bl.a. Kimmie Kameleont, Katten, musen, tiotusen och att arbeta än mer med former, både inomoch utomhus. Erbjuda undervisningen även på eftermiddagen. Utveckla utomhusverksamheten till utomhuspedagogik genom att bedriva än mer pedagogiskt planerad undervisning utomhus samt besöka nya stimulerande platser i vår närmiljö. Utveckla TAKK genom att använda oss mer av visuella bilder som stöd i verksamheten. Bedriva likvärdig utbildning genom att erbjuda gemensamma lärmiljöer. Vi ska utveckla verksamhetens kvalitet genom att använda oss av varandras olika kompetenser. Utveckla vår gemensamma lärmiljö genom att inreda kubrummet till att stimulera och uppleva språk och naturvetenskap. Vi kommer att använda projektorn i kubrummet. Vår greenscreen ska vara en tillgänglig och naturlig del av förskolans lärmiljö för att stimulera barnen till ett lustfyllt utforskande. Alla barn ska få en mer likvärdig möjlighet till att utveckla en förståelse och kunskap för digital och analog programmering. Alla pedagoger behöver aktivt ta del av roboten Blue Bot ( för att kunna hantera, inspirera till och erbjuda likvärdig utbildning. Oftare individuella inlägg på Vklass genom att skapa rutin där vi minst två gånger i månaden följer upp dokumentationen på vår arbetslagsreflektion. Vidareutveckla arbetet med vår dinosaurie för att utveckla den nya barngruppens förmågor att tala inför en grupp samt för att fortsätta få föräldrarna delaktiga i vår verksamhet. 12

14 Enkät till vårdnadshavare i förskolan Resultat Vår samlade bild utav vårdnadshavarenkätens resultat är att förskolans föräldrar är positivt inställda till det arbete vi gör och den verksamhet vi bedriver. Föräldrarna upplever att deras barn uppmuntras till att utveckla språk och kommunikation hos oss i förskolan. 100 % av föräldrarna till barnen på två avdelningar signalerar att de instämmer helt till att förskolan stimulerar barnens språk- och kommunikationsutveckling! Utifrån vårdnadshavarenkätens resultat kan vi utläsa att 5 % av föräldrarna instämmer till liten del att förskolans pedagogiska miljö uppmuntrar till lek, utveckling och lärande. På en enskild avdelning är det 15 % av föräldrarna som har svarat instämmer till liten del medan på tre avdelningar svarar föräldrarna att de instämmer helt eller instämmer till stor del att förskolans pedagogiska miljö uppmuntrar till lek, utveckling och lärande. Det är inte bara intressant att svaren skiljer sig åt utan även att avdelningarna med föräldrar till de äldre barnen svarar mer positivt gällande förskolans lärmiljö än föräldrar till de yngre barnen. Mellan avdelningar skiljer sig vårdnadshavarenkätens resultat åt vilket betyder att pedagoger på respektive avdelning behöver bemöta vårdnadshavarnas svar på adekvat sätt. På en avdelning signalerar 16,7 % av föräldrarna brist på insyn genom att svara vet ej på frågan om personalen är lyhörd för barnens behov av tröst, närhet och bekräftelse. För att skaffa mer insyn hoppas vi att föräldrarna dels tar del av värdegrundsarbetet som beskrivs i denna kvalitetsrapport och dels kommer på observation på förskolan en dag. Analys Vi ser ett samband mellan vårdnadshavarnas positiva bild av att förskolan utvecklar barnens språkoch kommunikation och den pågående utvecklingsinsatsen Kommunikationsstegen. Genom Kommunikationsstegen är vi mer medvetna om vår viktiga roll i förskolan som läsfrämjare och språkutvecklare, vilket föräldrarna har fått insikt i genom information från oss. Vi tror även att resultatet påverkas av att samtliga pedagoger gått TAKK-utbildning och kompletterar det verbala språket med TAKK. Möjliga förklaringar till att vårdnadshavarna svarar att vår pedagogiska miljö inte till viss del anses uppmuntra till lek, utveckling och lärande kan bero på att avdelningarna som arbetar med de yngre barnen inte alltid har allt material tillgängligt. Genom uppsatta bilder pekar barnen på vad de vill ha i sin lek. Denna insyn kanske inte föräldrarna har på grund av bristande information från oss? Vi tror även att svaret kan bero på att föräldrarna inte har insyn i förskolans alla lärmiljöer då de oftast stannar i det större rummet. Förutsättningar som kan ha påverkat att föräldrarna svarar att de inte vet om personalen är lyhörda för barnens behov av tröst, närhet och bekräftelse kan vara att aktuell avdelning har hög beläggning av barn. Att personalen på avdelningen arbetar deltid och är schemalagda för att täcka varandra kan också ha betydelse likaså behovet av vikarier på grund av relativt hög frånvaro under läsåret. Det är dock viktigt att påminna oss själva om att samtidigt som några föräldrar signalerar att de saknar insyn är det närmare 80 % av föräldrarna på samma avdelning som instämmer helt eller instämmer till stor del att personalen är lyhörda för barnens behov av tröst, närhet och bekräftelse. 13

15 Utvecklingsområden Vi ska systematiskt synliggöra vår verksamhet/undervisning än mer för att ge föräldrarna en större inblick i hur vi arbetar med matematik, naturvetenskap, teknik och värdegrund. Informationen kommer att delges i den dagliga kontakten, genom daglig dokumentation på avdelningens White board-tavla, pedagogisk dokumentation på förskolan samt på Vklass. Då vi framöver kommer att erbjuda utvecklingssamtal en gång per läsår blir det än viktigare att föräldrarna kan följa barnens utveckling på Vklass. Alla i arbetslaget ska ansvara för att ny individuell dokumentation läggs på Vklass mist 2 gånger i månaden. Vi ska använda oss av dokumentationen på Vklass på utvecklingssamtalet. På höstens föräldramöte ska vi tydliggöra betydelsen av vårdnadshavarnas delaktighet och inflytande. Vi ska ha en genomgång på Vklass och trycka på dess viktiga betydelse. Vi ska under höstens föräldramöte belysa vårdnadshavarenkäten och på ett grundligt sätt förklara hur vi följer upp, utvärderar och analyserar svaren för att utveckla vårt arbete. Vi kommer att framhålla att vi gärna har en öppen dialog för bästa möjlighet till utveckling av verksamheten. För att få samtliga vårdnadshavare att svara på enkäten kommer vi från och med nästa år att erbjuda föräldrarna att svara på enkäten under/efter utvecklingssamtalet. På höstens föräldramöte kommer vi att använda delar av kvalitetsrapporten som ett underlag för att belysa förskolans verksamhet och pedagogiska lärmiljöer. Vi ska ge föräldrarna insyn i hur vi gör allt material tillgängligt för barnen och hur vår progression mot gemensamma lärmiljöer fortskrider. Vi ska tydliggöra vad vi menar med vad förskolan erbjuder blir barnens möjligheter. 14