Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Individ- och familjeomsorg LEX SÄN/2015:17

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Ansvarsområde Ansvariga Uppföljning av målen Kund - nöjd väsbybo Samhälle och miljö - hållbart Väsby Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Ekonomi god ekonomisk hushållning Avstämning av nämndspecifika uppdrag SÄN Omvärldsanalys Framåtblick Riskbedömning Bilagor Bilaga 1: Kvalitetsberättelse IFO Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 2(28)

3 1 Sammanfattning Individ-och familjeomsorgen arbetar med socialt förebyggande arbete, stöd, skydd och vårdinsatser till barn och vuxna med psykosociala svårigheter eller behov av stöd till sin försörjning. Mottagande och introduktion av nyanlända samt arbetsmarknadsinsatser ingår också i uppdraget. Individ-och familjeomsorgen har under år arbetat med utveckling av verksamheten i förhållande till nya lagkrav och behov, stärkt kompetensen, arbetat med kvalitetssäkring och infört ett nytt verksamhetsstöd. Viktiga händelser under året: Ett projekt har startats i samarbete med arbetsförmedlingen med coachningsverksamhet riktad till ungdomar som varken arbetar eller studerar, Vägval ungdom 2.0 Ett projekt har startats med sociala insatsgrupper, SIG, i samarbete med polisen för att stävja utveckling av en kriminell livsstil bland unga Kommunala visstidsanställningar, KVA, har erbjudits för 14 personer med långvarigt beroende av försörjningsstöd En KBT-inriktad (kognitiv beteendeterapi) behandlingsmetod har utvecklats av beroendeenheten och kommunen kan nu erbjuda personer med missbruk eller annat beroende två behandlingsprogram på hemmaplan. Det andra är 12- stegpsrogrammet Hemlösa erbjuds gemenskap och värme i en LP-kontakt träfflokal i Runby i samarbete med pingstkyrkan. Verksamheten är på prov ett år fram till sommaren Mottagandet av nyanlända har utvecklats med en särskild satsning kring att stärka nyanlända barns förutsättningar i skolan. En kurator har anställts till Väsbyskolans mottagningsenhet och en föräldrastödjare riktar sig särskilt till nyanlända föräldrar. Individ och familjeomsorgens ekonomiska resultat är ett överskott på 4,8 mkr jämfört med budget. De största resultatpåverkande faktorerna är outnyttjad buffert på 2,4 mkr och lägre kostnader för utbetalning av försörjningsstöd med 6,9 mkr. En utmaning är de ökade kostnaderna inom barn och ungdomsvården för placeringar på hem för vård och boende och familjehem med - 6,3 mkr. Trots minskat antal placeringar ökar kostnaderna främst på grund av ökad komplexitet i vårdbehoven och därmed högre priser per vårddygn.. Inför 2015 har individ-och familjeomsorgen identifierat ett strategiskt övergripande utvecklingsområde som ska prioriteras under de närmsta åren; utvecklingen av ett nätverksinriktat arbetssätt och förhållningssätt inom alla delverksamheter. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 3(28)

4 2 Ansvarsområde Social-och äldrenämnden ansvarar för individ-och familjeomsorgen som innehåller Förebyggande insatser Myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga i vissa fall, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, Lagen om unga lagöverträdare Biståndsbedömda insatser i form av stöd och behandling i öppenvård eller dygnsvård Ekonomiskt bistånd Flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder Övriga lagstyrda insatser inom området 2.1 Ansvariga Ordförande: Kontorschef: Ann-Christin Martens Barbro Johansson 3 Uppföljning av målen Huvuddelen av verksamhetsberättelsen fokuserar på uppföljning av mål, nyckeltal och handlingsplaner utifrån strukturen i kommunens ledningssystem. Målen sorteras in i fyra perspektiv - kund, samhälle & miljö, medarbetare samt ekonomi. Under har individ- och familjeomsorgen gått över till ett nytt verksamhetssystem. Systemet, Pulsen Combine, är nyutvecklat och Upplands Väsby är inom flera områden pilotinförare av systemet. Tyvärr har det visat sig svårt att införa det nyutvecklade systemet fullt ut då kunskapen kring hur detta skulle gå till på ett bra sätt saknats hos leverantören och i vår egen införandeorganisation. Systemet och handhavandet av det har fortfarande en del brister och bland annat saknas ännu möjligheten att ta ut rapporter för att följa upp verksamheten inom en rad områden. Detta innebär att det saknas data för en del målsatta nyckeltal eller att endast en del av året kan ingå i uppföljningen. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 4(28)

5 3.1 Kund - nöjd väsbybo Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett gott bemötande Individ och familjeomsorgens verksamhet ska kännetecknas av bra tillgänglighet, bemötande och delaktighet.(sän) Målet är delvis uppfyllt En brukarenkät genomfördes under ett par veckor under maj månad. De som besökte de delar inom individ- och familjeomsorgen som utför myndighetsutövning fick en enkät att besvara kring hur man upplevde sitt besök. Besökarna ger höga betyg för handläggarnas bemötande och den information man fick. 94 procent var nöjda med bemötandet. Man upplevde också att man blivit lyssnad på. Betyget var något sämre på frågan om man kände förtroende för sin handläggare där 15 procent av de svarande inte höll med om det påståendet. Nyckeltal Andel enheter som genomför aktiviteter för brukarinflytande. Andel i procent som upplever gott bemötande * Utredningstid i dagar ekonomiskt bistånd ** Utredningstid inom barn- och ungdomsvården - andel utredningar inom 4 månader ** 2013 Mål Tillgängligheten i telefon *** 95% Länssnitt * Nytt mått. Jämförelsetal saknas. ** På grund av bytet av verksamhetssystem avser mätningen perioden jan-maj. Jämförelsetal för måttet andel inom 4 månader för utredning inom utredningsenheten barn och ungdom saknas. Medeltiden för utredningar i Upplands Väsby var 113 dagar. Medeltiden i Stockholms län var 109 dagar med en spridning från 85 dagar i Täby till 131 dagar i Sigtuna. *** Avsikten var att under året genomföra en mätning av ifo:s telefontillgänglighet. Tyvärr visar det sig att kommunens telefonsystem inte kan mäta tillgängligheten per anknytning. Det har dock gjorts en manuell mätning av samtal som kopplas från Väsby Direkt till barn och ungdomsenheten som redovisas ovan. Handlingsplan Tillgänglighet, bemötande och delaktighet inom individ och familjeomsorgen Under året ska en övergripande enkätundersökning genomföras. Brukarinflytande : Samtliga enheter inom individ och familjeomsorgen ska under genomföra aktiviteter där samverkan sker med brukare kring verksamhetsfrågor. Tillgänglighet: Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 5(28)

6 Handlingsplan Individ och familjeomsorgen ska följa kommunens tillgänglighetspolicy. Bemötande: I medarbetardialoger ska återkommande föras samtal kring gott bemötande. Enkätresultat och mottagna synpunkter och klagomål ska ligga till grund för analys och åtgärder för förbättringar. En enkät för att följa upp hur bemötandet upplevs i samband med myndighetsutövningen genomfördes under maj månad på samtliga enheter med myndighetsutövning. I maj genomfördes en heldag för all personal då bemötandefrågor diskuterades och personalen stärktes i förebyggande förhållningssätt för att motverka hot och konfliktsituationer. Samtliga enheter inom Individ- och familjeomsorgen har genomfört ett flertal olika aktiviteter kring brukarinflytande och delaktighet för brukarna. De vanligaste aktiviteterna är återkoppling från brukare i enkätform i samband med eller efter avslutad insats. I enkäterna har brukarna fått lämna sina synpunkter på hur olika delar i insatsen har upplevts. Ett annat verktyg som använts inom Beroendeenheten och Förebyggande och behandling är skattningsinstrument i samband med personliga möten. Skattningsinstrumentet används för att utröna om brukaren är nöjd med det specifika mötet och med insatsen. Det har genomförts fokusgrupper under året inom Vägval vuxen och inom beroendeenheten. Enheterna inom individ-och familjeomsorgen arbetar löpande med olika verktyg för att säkerställa delaktighet för brukare genom att t ex använda utredningsverktyg tillhandahållna av socialstyrelsen, inom barn och ungdom (BBIC) och inom beroendevården (ASI). Inom samtliga enheter är tillgängligheten i fokus. Enheterna har arbetat med att förbättra tillgängligheten via telefon och mail. Utredningsenheten för barn och unga har tillsammans med Väsby direkt sett över rutinerna för hur växeln på bästa sätt ska nå utredningsenheten samt hur besök ska tas emot och hanteras i kommunhuset. En test visade att tillgängligheten via telefon till utredningsenheten barn och ungdom var 95 % under testperioden. Det är också fokus på att den enskilde snabbt ska få en besökstid och beslut. Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd och utredningstiden inom barn och ungdomsvården följs upp. Utredningstiden för barn och ungdom är ett förbättringsområde. Enheten arbetar med individuella ärendegenomgångar var tredje-sjätte vecka där biträdande enhetschef tillsammans med handläggaren går igenom pågående utredningar bland annat med fokus på utredningsplaner för att hålla utredningarna så fokuserade, sammanhållna och korta som möjligt Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna säkerställa en god lärmiljö med höga kunskapsresultat vilket ska leda till fortsatta studier, entreprenörskap eller arbete Samhällsvårdade barns kunskapsresultat ska fokuseras och förbättras (SÄN) Målet är uppfyllt Inför tertial 2 rapporten gjordes en stickprovsundersökning som visade att det fanns skrivningar kring skolgång i de ärenden som hade dokumenterade genomförandeplaner. Genomförd internkontroll visar dock på vissa brister när det gäller förekomsten av dokumenterade genomförandeplaner. Se internkontroll avsnitt Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 6(28)

7 Nyckeltal 2013 Mål Länssnitt Andel genomförandeplaner innehållande fokus på skolresultat 100% 100% Handlingsplan Samhällsvårdade barns kunskapsresultat I upprättade genomförandeplaner ska stöd planeras för barns kunskapsutveckling. Familjehemssekreterare eller socialsekreterare närvarar vid utvecklingssamtal på skolan för att se till att barnet får det stöd och de resurser den behöver. Stöd inhämtats från skolutvecklingsledare inom Väsby Välfärd i diskussioner med skolor kring placerade barns behov av särskilt stöd. I diskussioner med skolor krävs ofta kompetensen kring skolans skyldighet enligt skollagen Kommunen ska verka för ett socialt hållbart samhälle där trygghet samt goda uppväxt- och levnadsförhållanden ger förutsättningar för en god hälsa Individ och familjeomsorgen ska arbeta förebyggande, erbjuda tidiga insatser och vård på hemmaplan så långt det är möjligt (SÄN) Målet är uppfyllt Andelen myndighetsbeslut om insats där insatsen varit i form av öppenvård bedöms vara på samma nivå som tidigare år. Mätproblem inom barn och ungdomsvården efter bytet av verksamhetssystem är dock en osäkerhetsfaktor. Något sammanvägt resultat för hur nöjda brukarna är av de olika förebyggande råd och stöd insatserna har visat sig svårt att genomföra eftersom det är en mångfald av olika insatser som t.ex. individuella samtal, föräldragrupper, anhöriggrupper inom beroendevården och budget och skuldrådgivning. De uppföljningar som gjorts i de olika verksamheterna visar genomgående på hög grad av nöjdhet och nytta med insatserna. Nyckeltal 2013 Mål Länssnitt Andel beslut om öppenvårdsinsatser (vuxen) Andel beslut om öppenvård för barn och ungdom * NKI råd och stöd ** Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 7(28)

8 * På grund av problem i samband med bytet av verksamhetssystem har det inte varit möjligt att ta fram data för helåret inom barn och ungdom. Redovisat resultat avser data från det gamla verksamhetssystemet för perioden januari-maj. ** Ambitionen var att under ta fram ett heltäckande mått för råd och stödverksamheten inom individ- och familjeomsorgen. Detta var dock med tanke på de många olika och relativt små verksamheterna en för hög ambition. Handlingsplan Förebyggande insatser och öppenvård Barn, ungdomar, föräldrar och enskilda vuxna ska få råd och stöd för att förebygga ohälsa och social problematik. Vid behov sker stödet i samverkan med andra berörda aktörer. Individ och familjeomsorgen ska bedriva öppenvårdsinsatser och behandling som fyller invånarnas behov av stöd och hjälp. Individ och familjeomsorgen ska samverka externt och internt i trygghetsskapande aktiviteter för kommunmedborgarna. Under ska en modell tas fram för redovisning av de förväntade effekterna av det förebyggande arbetet. Inom individ-och familjeomsorgen erbjuds service utan biståndsbeslut både för familjer och enskilda vuxna samt anhöriga. Stödsamtal erbjuds på ungdomsmottagningen, familjecentralen, familj- och skolservice och familjerådgivningen. Inom öppenvården erbjuds 3-5 så kallade generella samtal. Genom att erbjuda service utan behovsprövning förväntas fler söka hjälp i ett tidigt skede. Det finns idag olika sätt att visa effekter av det förebyggande arbetet genom socioekonomiska bokslut. Ett arbete med att börja göra beräkningar av effekter av kommunens insatser var tänkt att startas under året. Detta var dock inte möjligt att genomföra. En nyligen publicerad rapport från en förstudie genomförd av Uppsala universitet i samarbete med stiftelsen Ideér för livet har visat att förebyggande insatser för att hantera tillståndet utagerande beteendeproblem hos barn mellan 3-12 år är samhällsekonomiskt lönsamma. Inte bara ger de goda effekter för individerna utan exempel från studien visar att varje satsad krona kan generera två kronors besparing på ett års sikt och sju till åtta kronor på femton års sikt. Öppenvård i egen regi finns inom barn-och ungdomsvården och beroendevården och ska vara högkvalitativ och flexibel för kunna matcha behoven. I vissa fall köps extern öppenvård inom ramavtal. Uppdraget till verksamheten är att tillgodose behoven så långt det är möjligt med vård på hemmaplan. Komplexiteten och vårdtyngden i de ärenden som blir aktuella för utredning och insatser inom utredningsenheten barn och ungdom innebär att slutenvård fortsatt utgör en relativt stor del av de beslut som fattas. Under har flera skyddsplaceringar behövt göras. Under har ungdomar med missbruksproblematik utretts enligt nya rutiner där socialsekreterare och behandlare gör utredningen tillsammans. Syftet är att ungdomar ska få hjälp snabbt utan tidsglapp mellan utredning och behandling. Flera enheter inom individ-och familjeomsorgen är engagerade i trygghetsskapande aktiviteter. Detta sker i huvudsak inom de särskilda uppdrag från kommunstyrelsen avseende trygghet för ungdomar och i boendemiljöer (Ung&Trygg och Tryggt boende). Kommunens fältarbetare och preventionssamordnare ordnade under april en välbesökt föräldrakväll med information om bland annat utbredningen av cannabis, ungdomars IT-vanor med mera. En ungdomsmässa genomfördes i oktober. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 8(28)

9 Individ och familjeomsorgen ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och ha en trygg boendesituation. I allt arbete ska barn och ungdomars situation särskilt uppmärksammas. (SÄN) Målet är delvis uppfyllt en för återaktualiserade är något lägre än föregående år. Mätningen omfattar dock ganska få personer (61 ungdomar varav 14 återaktualiserats och 53 inom beroendevården varav 15 återaktualiserats) och resultatvariationen kan inte läggas till grund för några slutsatser om insatsernas kvalitet. en är i nivå med resultaten för länet i övrigt. Andelen personer som fullföljt öppenvårdsprogrammet Fenix inom beroendevården har minskat något. Även här är det små volymer som följs upp vilket gör att förändringen egentligen är marginell. Av 13 personer fullföljde 10 st programmet. Hade 11 personer fullföljt hade fjolårets resultat överträffats. Antalet hushåll som beviljats försörjningsstöd har fortsatt minska även under. Under har 256 hushåll i snitt per månad haft utbetalning av försörjningsstöd. Det är en minskning med drygt 70 hushåll per månad jämfört med Framförallt har antalet hushåll som långvarigt varit beroende av försörjningsstöd minskat. Under 2013 var det 160 hushåll som hade försörjningsstöd mer än 10 av årets månader. Motsvarande resultat är 126 hushåll. En delförklaring är de 14 hushåll som ingått i projektet "kommunala visstidsanställningar" (Se nedan avsnitt 4.2). Sedan ett par år tillbaks arbetas det aktivt med att stötta personer i försökslägenhet till att kunna få ett eget boende. Under har detta arbete burit frukt då 9 hushåll har kunnat gå vidare till ett eget boende. Socialtjänsten har kännedom om en avhysning av barnfamilj inom kommunen under året. Denna avhysning kunde inte undvikas och det hade ordnats med alternativ boendelösning vid avhysningen men när avhysningen skulle verkställas hade familjen redan flyttat. Nyckeltal Andel ungdomar i åldern år som ej återaktualiseras ett år efter avslutad insats. Andel personer som ej återaktualiseras ett år efter avslutad beroendevård. Andel personer som fullföljer öppenvårdprogrammet Fenix* Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (10 av 12 månader) 2013 Mål Länssnitt Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 9(28)

10 Nyckeltal 2013 Mål Länssnitt ** Andelen personer i försökslägenheter som får eget hållbart boende i förhållande till det totala antalet försökslägenheter.* Antal avhysningar av barnfamiljer* * Jämförelsetal saknas. ** Jämförelsetal för måttet saknas. Av alla hushåll som haft försörjningsstöd har 22 procent haft försörjningsstöd mer än 10 månader. I Stockholms län var andelen 30 procent Handlingsplan Stärka individers självständighet Brukare ska ges förutsättningar att fullfölja biståndsbedömda insatser inom individ och familjeomsorgen för att kunna ge goda resultat. Öka individers förutsättningar för att nå egen försörjning. Motverka bostadslöshet: Antagen handlingsplan mot hemlöshet ska följas. Ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande och stöd in i vuxenlivet. Enheten Ekonomiskt bistånd arbetar tillsammans med Vägval Vuxen för att att individer med ekonomiskt bistånd ska bli självförsörjande se avsnitt 3,2,1. Speciellt fokus finns på de långvariga ärendena som följs upp genom ärendegenomgångar var tredje månad. Även arbetsföra ungdomar är i speciellt fokus och målet är att alla som blir aktuella för ekonomiskt bistånd ska erhålla en strukturerad arbetssökaraktivitet. Det vräkningsförebyggande arbetet är fortsatt framgångsrikt. Det är dock fortsatt svårt för personer i försöksboende att erhålla förstahandskontrakt. Boendekonsulenterna utreder för närvarande alternativ som hyresgarantier och "bostad först" för att se om dessa metoder kan underlätta på bostadsmarknaden för utsatta målgrupper. Bostadsföretagen ingår i en samverkansgrupp för att underlätta vägen till eget boende. Behov finns av att ytterligare ge ensamkommande stöd i sin integration och sitt mående. Ett samarbete med mottagningen på Väsbyskolan är påbörjat. Till mottagningen kommer i stort sett alla nyanlända barn och ungdomar innan de väljer skola. Omvärldsbevakning pågår för att se hur andra kommuner arbetar med frågorna. Till exempel hur de löser boendefrågorna. Utveckling pågår också kring ett nytt system för att underlätta återsökning av kostnader från migrationsverket. Ett lokalt nätverk med lokala aktörer finns för att utveckla samordningen i mottagandet. För att ytterligare stärka ungdomars möjligheter har en extra trygghetssatsning beslutats av kommunstyrelsen för och Förstärkningen utgörs av en ungdomscoach på Vägval Vuxen till projektet Vägval ungdom 2.0, extra tillfälliga fältresurser samt en SIG-samordnare (SIG= Sociala insatsgrupper, vilket är samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att förhindra att unga utvecklar en kriminell livsstil). Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 10(28)

11 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby Genom en aktiv samverkan med näringslivet och en god service skapas förutsättningar för ett starkt näringsliv och en lokal arbetsmarknad Individ och familjeomsorgen ska stärka enskilda individers förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. (SÄN) Målet är uppfyllt Det har skett en ökning av personer som har uppnått egen försörjning under året efter insats hos Work Center. Det goda resultatet uppnåddes trots att 35 procent av alla deltagare stod långt ifrån arbetsmarknaden pga. språksvårigheter eller ohälsa. 14 personer har under perioden blivit anställda inom ramen för projektet KVA (kommunala visstidsanställning). Under har totalt 224 personer varit aktuella på Work Center. I denna siffra är ej inräknat åtta praktikanter inom ramen för verkställighet av ungdomstjänst, 19 praktikanter från Arbetsförmedlingen inom jobb- och utvecklingsgarantin och 32 personer med Offentligt skyddade anställningar. Av de 19 praktikanterna inom jobb- och utvecklingsgarantin (FAS 3 eller sysselsättningsfas) har tio gått vidare till anställning. Nyckeltal Andel personer år i egen försörjning efter insats på Work- Center Andel personer över 25 år i egen försörjning efter insats på Work- Center 2013 Mål Länssnitt Handlingsplan Förutsättningar för arbetsmarknaden Genomföra kompetensutvecklingsinsatser hos Work Center för att öka förutsättningarna för individer med försörjningsstöd att komma in på arbetsmarknaden. Genomföra projektet kommunala visstidsanställningar Work Center har en rad verksamheter som verkar för att öka förutsättningarna för personer att komma in på arbetsmarknaden. Var 4:e vecka startar ett jobbintroprogram med deltagare som aktualiserats från Ekonomiskt bistånd eller Introduktion nyanlända. En annan aktivitet under början av året har varit att tillsammans med Arbetsförmedlingen göra en kartläggning av personer som har offentligt skyddad anställning med syfte att fler ska kunna gå vidare till ett reguljärt arbete. Bland Work Centers förebyggande arbeta kan nämnas deltagande i anordnandet av rekryteringsmässan tillsammans med Sigtuna, Sollentuna och Arbetsförmedlingen i februari. Planering pågår för ännu en mässa under Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 11(28)

12 Handlingsplan Work Center samordnar också kommunens feriejobb. Under år sökte 259 ungdomar feriejobb (44 % tjejer och 56% killar). Av dessa fick 107 fått jobb inom kommunala verksamheter och föreningar. Ytterligare 50 ungdomar har fått jobb inom de kommunala bostadsbolagen. Fyra feriearbetare ledde en datakurs för seniorer där ca 60 personer deltog. Enligt enkät vid kursens slut var kursdeltagarna mycket nöjda med kursens upplägg och ungdomarnas insats. Samverkan Arbetsförmedlingen En struktur för samverkan finns och utvecklas med bland annat ärendedragningar kring alla aktuella i Work Centers olika spår samt kring OSA och FAS 2 och 3 praktik. En nära samverkan har skett med Arbetsförmedlingen genom regelbundna trepartssamtal och tydliga individuella planeringar med uppföljning. Dokumenterade processer har tagits fram i samverkan mellan Vägval Vuxen, Ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen. Projektet Vägval Ungdom 2.0 Projekt Vägval Ungdom 2.0 startade 1 augusti och är ett projekt med Vägval Vuxen som projektägare och Arbetsförmedlingen som delägare. Målgruppen är unga Väsbybor mellan år som varken studerar eller arbetar. Projektgruppen består av en projektledare/ungdomscoach på 100% som tillträdde 1 augusti samt en arbetsförmedlare på 50% som tillträdde 1 november. Under 2015 ökas arbetsförmedlartjänsten till 100%. Under 2015 tillförs också en resurs från Arbetsförmedlingen i form av särskilt introduktions och uppföljningsstöd för funktionsnedsatta (SIUS-konsulent). Första delen av projektet pågick 1 augusti 31 december och hade fokus på förstudie och metodutveckling. Förstudien bestod i omvärldsbevakning såsom studiebesök och nätverkande med andra kommuner som arbetar med målgruppen samt att ta del av aktuella rapporter och riktlinjer för arbetet med målgruppen. Förstudien innehöll även dialog och samverkan med andra aktörer som arbetar med målgruppen internt i kommunen samt även externa aktörer såsom exempelvis skolor, socialtjänsten, Försäkringskassan, det lokala näringslivet med flera. En verksamhetsplan för 2015 innehållande förslag till insatser, metoder och organisation färdigställdes i december. I början av 2015 avrapporteras det arbete som skett under projektets första del skriftligt till Kommunstyrelsen. I januari 2015 påbörjas implementering av verksamheten och senare under 2015 kommer utvärdering att ske samt beslut om vidare verksamhet. Projektet finansierades under av Kommunstyrelsen och Arbetsförmedlingen, 2015 sker finansiering från Social- och äldrenämnden och Arbetsförmedlingen. Om projektet ska övergå i ordinarie verksamhet med fortsatt kommunal finansiering behöver nämnden ta ställning till i samband med flerårsplan Kommunala visstidsanställningar(kva) Se redovisning av uppdrag avsnitt 4.2 Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 12(28)

13 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Alla kommunalt finansierade tjänster ska präglas av hög kompetens och gott bemötande Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom Väsby Välfärd Målet är uppfyllt Frisknärvaron har sjunkit jämfört med Att fler medarbetare än tidigare haft mer än 40 timmars sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron totalt 6,0 procent har en liten minskning jämfört med 2013 då den var 6,1 procent. Nyckeltal 2013 Mål Frisknärvaro Hållbart medarbetarengagemang (HME) Länssnitt Jämförelsetal med länet saknas. Hållbart medarbetarengagemang totalt för Upplands Väsby kommun är 82 och Frisknär varon 65. Handlingsplan Frisknärvaro (SVV) Frisknärvaron ska öka genom att skapa delaktighet och ansvar hos medarbetarna i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö. Enheterna utvecklar den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genom skyddsronder, dialog på arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, uppföljningssamtal och uppföljning av incidentrapporter. Flera enheter planerar gemensamma friskvårdsaktiviteter och utnyttjande av friskvårdsbidrag uppmuntras. Hållbart medarbetarengagemang (HME) I hållbart medarbetarengagemang mäts motivation, ledarskap och styrning. Frågeställningarna är; Motivation - Mitt arbete känns meningsfullt. Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Jag ser fram emot att gå till arbetet Ledarskap - Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Styrning - Jag är insatt i min arbetsplats mål Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 13(28)

14 Handlingsplan Alla enheter har genomfört planeringsdagar och tillsammans brutit ner övergripande mål till handlingsplaner i enheternas verksamhetsplaner. Medarbetarenkäterna har gåtts igenom och åtgärdsplaner utarbetats på arbetsplatsträffar inom samtliga enheter. Alla medarbetare har också varit delaktiga i framtagandet av kvalitetsledningssystemet genom att varje arbetsgrupp har beskrivit sina kärnprocesser. Ledningsgruppen har påbörjat ett arbete med en särskild personalstrategi för ifo, där faktorer ska identifieras som är särskilt viktiga för att göra arbetet attraktivt inom myndighetsdelarna. I vårens lönerevision gjordes en särskild satsning på myndighetsutövande personal. Ett ledarforum har startats för chefer och arbetsledare inom individ-och familjeomsorgen för att stärka ledarskapet och samarbetet över enhetsgränserna. En viktig faktor för kvalitet och god arbetsmiljö är det nära arbetsledarskapet för myndighetspersonal. Inom alla enheter finns arbetsledarfunktioner som finns på plats och stöttar medarbetare i det dagliga arbetet. Under året har tre chefer påbörjat sitt deltagande i ett utbildningsprogram i process-och förändringsmetodik. Individ-och familjeomsorgen har ett internt kompetensutvecklingsprogram där varje enhet bidrar med sin specifika kunskap till övriga kollegor. Under har tre utbildningstillfällen erbjudits; beroendelära och budget-och skuldrådgivning samt barn upplevelser av socialtjänsten. Flera medarbetare har deltagit i olika seminariesammanhang och sprider sitt arbete vidare. Boendekonsulenterna har tillsammans med bostadsföretagen hållit föredrag på en nationell konferens om hemlöshet. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 14(28)

15 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning Kommunens ekonomiska resultat ska över en budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till minst 2,5 % av skatteintäkterna räkning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) INTÄKTER (+) 2013 Budget Avvik. Intern kommunersättning 159,2 155,1 155,1 0,0 Intern täckningsbidrag 0,5 0,1 0,1 0,0 Försäljning och avgifter 0,2 0,2 0,2 0,0 Hyror och arrenden 5,1 4,9 5,4 0,5 Bidrag 26,4 32,9 33,7 0,8 Försäljn verksamhet / entreprenad 4,9 4,3 2,5-1,8 Summa intäkter 196,3 197,5 197,0-0,5 KOSTNADER (-) Buffert -2,4 0,0 2,4 Bidrag -33,6-34,2-27,1 7,1 Entreprenad / köp av verksamhet -51,6-54,9-59,3-4,4 Personalkostnader ,6 1,4 Lokal- och markhyror -10, ,6 0,4 Övriga fastighetskostnader Övrigt material och tjänster -0,7-0,6-0,4 0,2-10,9-9,7-11,5-1,8 Avskrivningar 0 0 0,0 0,0 Intern ränta 0 0 0,0 0,0 Intern täckningsbidrag -3,8-3,7-3,7 0,0 Intern kommunersättning Summa kostnader -185,4-197,5-192,2 5,3 Finansiering 10,9 0,0 4,8 4,8 Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 15(28)

16 till resultaträkningen Individ och familjeomsorgens resultat är 4,8 mkr. De största förklaringarna till resultatet är Av resultatet är 2,4 mkr outnyttjad buffert. Minskning av antalet bidragsmottagare har inneburit att kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd är 6,9 mkr lägre än budget. 0,8 mkr är överskott på grund av ej utnyttjad personalbudget, 0,3 mkr är ej utnyttjad budget för renoveringskostnader i försökslägenheter och 0,4 mkr överskott strukturerad öppenvård. På intäktssidan påverkar högre intäkter än budgeterat resultatet med 0,8 mkr. Det är framförallt ökade intäkter på ungdomsmottagningen från landstinget på grund av ökade volymer och ersättning från arbetsförmedlingen för lönebidragsanställning som ligger bakom ökningen. Placeringskostnaderna för barn och unga överstiger budgeten med -6,3 mkr. Antalet placeringar har minskat men ett flertal ärenden under året har haft stora vårdbehov vilket ökat kostnaderna per vårdygn. Offentligt skyddade anställningar visar ett negativt resultat på -0,2 mkr vilket beror på lägre ersättning från arbetsförmedlingen än kalkylerat. Projektet KVA visar ett underskott på -0,2 mkr vid årskiftet. Orsaken är upplupna lönekostnader som i projektbudget beräknades falla ut Kostnaden för socialjouren blev -0,1 mkr högre än budgeterat. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 16(28)

17 per verksamhet Budget Verksamhet Centrala kostnader och adm. Barn och ungdomsvård Kom. ers. Fsg av verksam. Intäkter Övr. int. Summ a Kostnader Övr. kostn. Summ a Köp av verksam. 9,6 0,0 0,2 9,8-2,8-7,0-9,8 0,0 76,7 2,7 20,3 99,7-46,6-53,1-99,7 0,0 Beroende 15,6 1,0 0,8 17,4-5,2-12,2-17,4 0,0 Ekonomiskt bistånd 44,8 0,6 5,4 50,8 0,0-50,8-50,8 0,0 Vägval vuxen 8,4 0,0 11,4 19,8-0,3-19,5-19,8 0,0 Summa verksamheter Verksamhet Centrala kostnader och adm. Barn och ungdomsvård 155,1 4,3 38,1 197,5-54,9-142,6-197,5 0,0 Kom. Ers. Intäkter Fsg av verksam. Övriga int. Summ a Kostnader Köp av verksam. Övriga kost. Summ a 9,7 0,0 0,7 10,4-3,1-5,0-8,1 2,3 77,0 1,7 19,8 98,5-50,6-53,0-103,6-5,1 Beroende 15,6 0,0 2,5 18,1-5,2-12,4-17,6 0,5 Ekonomiskt bistånd 44,8 0,0 6,4 51,2 0,0-43,7-43,7 7,5 Vägval vuxen 8,6 0,2 10,0 18,8-0,4-18,8-19,2-0,4 Summa Verksamheter 155,7 1,9 39,4 197,0-59,3-132,9-192,2 4,8 Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 17(28)

18 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Ekonomiskt bistånd Antalet hushåll med försörjningsstöd har fortsatt att minska under. I genomsnitt per månad har 256 hushåll fått försörjningsstöd vilket är en minskning med 70 hushåll jämfört med Under var antalet hushåll som någon gång hade utbetalning av försörjningsstöd 583 st. Motsvarande antal 2013 var 729 st. Det är framförallt antalet hushåll med långvarigt försörjningsstöd som minskat. I diagramet nedan anges att 126 hushåll haft bistånd i mer än 10 månader under. Det senaste årets stora minskning av antal bidragstagare i Upplands Väsby kan inte enbart förklaras av konjunkturfrågor och det allmänna arbetsmarknadsläget även om antalet arbetslösa i kommunen har minskat jämfört med I december 2013 var 1349 anmälda som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och i december 2013 var det 1264 personer. Det har inte heller gjorts någon förändring i riktlinjerna av bedömningen av ärendena. Att antalet bidragstagare har minskat kan istället förklaras av det resurstillskott och stabiliseringen av personalsituationen som gjordes Resurstillskottet har inneburit att alla ärenden kan utredas noggrannare än tidigare och det har möjliggjort att man kan arbeta mer aktivt med ärenden genom planering, uppföljning och kontroller. Placeringar barn och unga på institution och familjehem Antalet dygnsplaceringar har totalt sett minskat under och antalet årsplatser är tio färre än under Kostnaderna har dock ökat med 15 procent och överskrider budgeten med 7,2 mkr. Intäkterna är något högre än budget bland annat på grund av återsökta kostnader från migrationsverket vilket innebär att nettokostnaden är 6,3 mkr högre än budget. Orsakerna till de höga kostnaderna är bland annat att det förekommit fler ärenden med ovanligt stora vårdbehov under året än estimerat. Dygnskostnader på upp till kr per dygn under långa perioder för enskild placering på statens institutionsstyrelse har förekommit. Flera placeringar har också inneburit att både föräldrar och barn är placerade. Vårdbehovet har inneburit fler placeringar inom institut- Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 18(28)

19 ionsvården än budgeterat samt högre kostnader för familjehemsvården. En annan orsak är att konkurrensen från andra aktörer vad gäller att rekrytera arvoderade enskilda familjehem har drivit upp priserna eftersom vi behöver använda oss av familjehemsföretag. Behandlingsplatser och boendeplatser beroendevården Placeringarna inom beroendevården är i nivå med budget 10,1 årsplatser jämfört med budgeterade 10 platser. Antalet boendeplaceringar har minskat och är lägre än budget. Antalet placeringar på behandlingshem har ökat och uppgår till 5,2 årsplatser. Behovet av tvångsvård enligt LVM lagen om vård av missbrukare har varit lägre än beräknat. Av behandlingsplaceringarna är det 0,3 årsplatser som avser LVM-placering. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 19(28)

20 Verksamhetsmått Ekonomiskt bistånd 2013 Budget Avvikelse Antal hushåll/månad Medelbistånd i kr per hushåll o månad Bruttokostnad totalt i mkr 32,8 33,1 26,2-6,9 Institutionsplaceringar barn o ungdom Antal årsplatser 13, ,7 3,7 Kostnad per årsplats tkr Kostnad per dygn i kr Familjehem Antal årsplatser 98, ,8-11,2 Kostnad per årsplats i tkr Kostnad per dygn i kr Bruttokostnad totalt i mkr 42,2 41,0 48,4 7,4 Institutionsplac. vuxn Antal årsplatser totalt 12, ,1 0,1 - Varav årsplats boende 8,4 6,5 4,9-1,6 Kostnad per dygn boende i kr Varav årsplats behandling 3,9 3,5 5,2 1,7 Kostnad per dygn behandling i kr Bruttokostnad totalt i mkr 5,3 5,2 5,2 0,0-665 Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 20(28)

21 Social- och äldrenämndens ekonomi ska vara i balans (SÄN) Målet är uppfyllt Individ- och familjeomsorgen har ett positivt resultat. Två enheter har ett negativt resultat. Utredningsenheten barn och ungas underskott på -5,1 mkr är på grund av ökade kostnader för placering av barn och unga. Även Vägval vuxen har ett underskott på totalt -0,5 mkr. Underskottet beror dels på lägre intäkter från arbetsförmedlingen för osa-anställda än beräknat och att kostnader för KVA som felaktigt prognostiserats falla ut 2015 föll ut. Nyckeltal 2013 Mål Andel enheter med budget i balans avvikelse i % av omslutningen 5,6 1,2 2,4 Länssnitt Handlingsplan Uppföljning av budget Rutiner och struktur för månatliga uppföljningar - en fastställd mall med ekonomi, volymer och nyckeltal är utarbetad och kommer att följas upp varje månad tillsammans med chef och verksamhetscontroller och avrapporteras för Väsby Välfärds kontorschef. Vid risk för avvikelser ska åtgärder presenteras omgående Budgetuppföljning har gjorts månadsvis och redovisats till nämnden Känslighetsanalys Placeringskostnader barn och unga Kostnaden för en barnplacering på SIS (LVU) är ca kr per dygn, ca 146 tkr per månad, tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med behandling är i snitt ca kr per dygn, ca 85 tkr per månad, tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med stödboende är i snitt ca kr per dygn, ca 39 tkr per månad, 470 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i arvoderat familjehem är ca 630 kr per dygn, ca 19 tkr per månad, 230 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i köpt familjehem är ca 2000 kr per dygn, ca 61 tkr per månad, 746 tkr per år. En procents ökning av priset för köp av insats av barn/ungdom innebär vid oförändrade volymer en kostnadsökning med 520 tkr. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 21(28)

22 Placeringskostnader beroendevården Kostnaden för en placering av vuxen på SIS (LVM) är ca kr per dygn, ca 104 tkr per månad, tkr per år. En procents ökning av priset för placeringar inom beroendevården innebär vid oförändrade volymer en kostnadsökning med 52 tkr. Kostnader för utbetalt försörjningsstöd 1 procents ökning/minskning av genomsnittliga antalet biståndsmottagare per månad (2,6 hushåll) ger en ökad/minskad kostnad med 260 tkr per år. Totalt IFO 1 procents löneökning innebär ca 0,5 mkr i ökade personalkostnad. 1 procents ökning på övriga kostnader innebär ca 0,7 mkr i ökad kostnad Kommunalt finansierade tjänster ska hålla hög kvalitet och utföras på ett effektivt sätt Internkontroll Kontorschefens rapport Kontrollområde Kontrollmoment Biståndsbeslut och placeringar Metoden BBIC tillämpas vid beslut om insats där barn är inblandade Metoden ASI tillämpas vid beslut om insats för vuxna beroende Beslut om försörjningsstöd enligt gällande riktlinjer av kontrollmoment: Bra Noterade avvikelser: I stickprov där 15 av 72 beslut om insats granskats hade samtliga använts BBIC-metoden. Åtgärder: Inga åtgärder nödvändiga av kontrollmoment: Bra Noterade avvikelser: En stickprovskontroll genomförd under augusti visar att i 9 av 10 fall var ASI-metoden använd. I det 10:de fallet var det inte möjligt att genomföra inervju enligt ASI på grund av klientens psykiska hälsa. Åtgärder: Inga åtgärder nödvändiga av kontrollmoment: Acceptabelt Noterade avvikelser: Stickprovskontroll av minst fem ärenden per månad. Efter bytet till nya handläggningssystemet Pulsen Combine har några ärenden upptäckts med fel beslutsfattare registrerad i systemet vid beslut om tillfälligt boende. Besluten är fattade korrekt enligt delegation men i systemet har fel beslutsfattare registre- Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 22(28)

23 Kontrollområde Kontrollmoment rats. Åtgärder: Uppföljning och utbildningsinsatser genomförs på gruppmöten. Upprätta en plan enligt BBIC för vårdens genomförande av kontrollmoment: Ej tillräckligt Noterade avvikelser: Efter brister i den tidigare redovisade stickprovskontrollen har en ny granskning genomförts. Samtliga placeringsärenden har granskats och dokumenterad genomförandeplan fanns i 57 procent av ärendena. Åtgärder: Utredningsenheten barn och unga har tagit fram en åtgärdsplan för att säkra att dokumenterad plan finns i samtliga ärenden. Uppföljning av åtgärderna efter T Myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen ska vara rättssäker (SÄN) Målet är uppfyllt Av 210 återredovisade domar angående överklagat beslut om ekonomiskt bistånd har kommunens beslut fastställts i 174 st (83%). 13 domar innebär en ändring av kommunens beslut och i 23 fall återförvisade Förvaltningsrätten ärendet för förnyad handläggning. Förvaltningsrättens domar under har analyserats. De domar som ändrat kommunens beslut återfinns inom ett flertal olika avslagsgrunder. Inga stora systematiska felbedömningar i kommunens beslut har konstaterats. Lärdomar från analysen är att fortsätta utveckla dokumentationen i ärenden så att den är tydlig och att Ekonomiskt bistånd och Beroendeenhetens samarbete kring insatser kring missbrukare behöver utvecklas. Rutinerna för kommunens eventuella överklagande av Förvaltningsrättens domar behöver också ses över eftersom det kan konstateras att Förvaltningsrätten ibland fattar olika beslut i liknande ärenden. Nyckeltal 2013 Mål Länssnitt Andel överklaganden inom individ- och familjeomsorgen som fastställs enligt nämndens förslag eller beslut Genomförda kvalitetsrevisioner Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 23(28)

24 Handlingsplan Kvalitetssäkring Individ och familjeomsorgen ska arbeta vidare med att införa kvalitetsledningssystemet. Det innebär att verksamhetens processer och rutinbeskrivningar ska vara dokumenterade. Analyser av processernas riskmoment ska vara genomförda och åtgärder vidtagna för att minska riskerna. En systematisk egenkontroll ska finnas för att undersöka att processerna är säkra och fungerar. Arbetet med att beskriva hela ifo:s verksamhet i kvalitetsledningssystemet fortsätter och färdigställs under. Riskbedömningar av processerna ska vara genomförda på alla och arbetet med systematisk egenkontroll påbörjat på alla enheter för att fungera fullt ut under Minst en kvalitetsrevision ska genomföras under. Under år har IFO fortsatt det påbörjade arbetet med kvalitetsledningssystemet i enlighet med föreskrifterna och kraven från Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9). Alla enheter har färdigställt beskrivningar av sina huvuduppdrag i kvalitetshandboken som sedan sommaren finns publicerad på kommunens intranät. En struktur och modell för egenkontroll är gjord och de övergripande kvalitetskontrollerna som IFO gör finns dokumenterade. I framtagandet av uppdragsbeskrivningar har analyser av risker hanterats. Enheterna fortsätter att under kommande år arbeta med sin enhetsvisa egenkontroll liksom beskrivningar av samverkan såväl internt som externt. Dessa delar beräknas vara slutförda innan år 2015 års utgång. Övriga delar som behandlas i kvalitetshandboken är bland annat Lex Sarah, klagomålshantering och kompetensutveckling. För verksamhetsår har det upprättats en separat kvalitetsberättelse i enlighet med föreskrifterna från Socialstyrelsen. Kvalitetsberättelsen finns som bilaga till verksamhetsberättelsen. En intern kvalitetsrevision av enheten Vägval Vuxen har genomförts under december år. Genomgången visar på en väl fungerande enhet med starkt brukarfokus, tydligt ledarskap och stor delaktighet hos medarbetarna. 4 Avstämning av nämndspecifika uppdrag 4.1 SÄN Uppdrag: Utvärdera kommunala visstidsanställningar : Projekt KVA startade i augusti 2013 och avslutas i mars Personer som kan vara aktuella för KVA är aktuella hos ekonomiskt bistånd, arbetsförmedlingen och WorkCenter och erbjuds en anställning i samråd med dessa, och matchas då ut till lämplig arbetsplats. I projektet finns möjlighet till 15 platser och det finns en projektledare på 50 procent. Av de arbetsplatser som har använts i KVA har tre varit inom kommunal verksamhet, nio hos privata företag och två hos ideella organisationer. Anställningen har börjat med en praktik på ca 1 till 2 månader som en form av provanställning. Arbetstiden ska vara på minst 50 procent, och anställningarna är på 9 månader. Målet med projektet är att personerna efter avslutad visstidsanställning ska vara etablerade på arbetsmarknaden, samt att kostnaderna för ekonomiskt bistånd därigenom ska minska. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 24(28)

25 Uppdrag: Utvärdera kommunala visstidsanställningar Inom projektet har 14 personer fått en anställning. De första gick ut i anställning i december Av de 14 personerna är sex kvinnor och åtta män. De har varit aktuella för ekonomiskt bistånd i mellan två till 18 år. Personerna är födda mellan 1957 och Projektets tidplan kommer bli något förskjutet då en person påbörjade sin anställning i juni. Projektet hittills har fungerat bra. Det har varit ett stort intresse från både presumtiva KVA deltagare och arbetsgivare. Upplands Väsby Promotion har genom sina kanaler informerat arbetsgivare om möjligheten att ta emot KVA, det har också funnits info på kommunens hemsida. Det har resulterat i att fler företag har velat ta emot än vad det finns platser i projektet. WorkCenter har då kunnat knyta kontakter för annan typ av samarbete exempelvis olika typer av praktikplatser. Alla med KVA har beviljats nystartsjobb av Arbetsförmedlingen och kontakten där har fungerat bra. Behovet av kontakt med Arbetsförmedlingen ökar när KVA anställningarnas nio månader närmar sig slutdatum. Det kan då bli aktuellt för företagen att ansöka om förlängning av nystartsjobb, och företagen har i god tid fått information kring detta. Alla KVA-anställda i projektet har beviljats fortsatt lönestöd från Arbetsförmedlingen, hur länge stödet ges är olika för personerna. Projektet följs upp under hela projekttiden samt utvärderas efter projektslut, för att eventuellt övergå till ordinarie verksamhet om resultaten är gynnsamma. Utvärdering planeras utifrån flera perspektiv. Vägval Vuxen tog i december emot två studenter från Socialhögskolan som fick i uppdrag att kvalitativt ta reda på deltagarnas upplevelse av sin KVA-anställning. Alla KVA-deltagare tillfrågades om att delta i en fokusgrupp. Det blev sju personer som deltog. Det som framkom från deltagarna kommer ha betydelse när projektet utvärderas i mars 2015 och kommer vara viktigt vid en eventuell implementering. Sammanfattningsvis anser de som deltog att KVA ska erbjudas fler personer framöver då de ser det som en möjlighet för vidare jobbchanser, men också att det finns förbättringsmöjligheter inom området information bland annat. Andra tänkta utvärderingar är med samarbetspartners och med de arbetsplatser som använts. Dessa utvärderingar planeras ske vid projektets slut i mars Under avslutade åtta personer sin KVA- anställningsperiod. Av dessa har fyra stycken fortsatt arbete, tre på heltid och en vid behov. Ytterligare en har erbjudande om arbete som startar i januari De tre som inte har fått arbete efter KVA är nu berättigade a-kassa och får stöd från arbetsförmedlingen. Det är ännu för tidigt att definitivt uttala sig om de sex som finns kvar i projektet, men det finns goda chanser för två stycken till vidare arbete. Faktorer som kan ha påverkat fortsatt anställning på våra befintliga KVA-arbetsplatser är bl a: de ideella arbetsplatsernas uppbyggnad där fortsatt anställning generellt inte är aktuellt, att företagens förutsättningar till anställning har förändrats under den nio månaders period som KVA pågått. Övertalighet och personalförändringar är exempel på detta. I slutskedet av KVA-perioden ses alternativen för KVA-deltagarna noga över tillsammans med personerna själva och KVA-arbetsplatserna, via personliga möten och telefonkontakter. Under anställningens nio månader var målsättningen att rusta personerna för vidare anställning via regelbundna insatser med jobbfokus på WorkCenter eller hos Arbetsförmedlingen. Planeringen för hur denna målsättning uppnås kommer utvecklas framöver, men har bl a innehållit uppdatering av CV, coachning i jobbsökande med fokus på de nya yrkeserfarenheterna och visa på vilka vägar till jobb det finns. Uppdrag Säkerställa fortsatt kostnadskontroll och effektivitet inom individ- och familjeomsorgen : Säkerställa kostnadskontroll: Detta görs genom noggrann månatlig verksamhetsuppföljning av verksamhetscontroller och resultatenhetschef. Enhetscheferna ansvarar för egenkontroll av processerna avseende effektivitet och kvalitet. Ett antal nyckeltal i verksamhetsuppföljningen avser att mäta effektiviteten Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 25(28)

26 5 Omvärldsanalys 5.1 Framåtblick Arbetsmarknaden i regionen är starkare och sysselsättningen bedöms av arbetsförmedlingen öka. Sysselsättningsökningen bedöms dock till stor del ske i yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Det innebär att utsatta grupper med svag ställning på arbetsmarknaden även fortsatt får det svårt att få ett arbete. Bland de utsatta grupperna finns utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, äldre (55-64 år) och personer med högst gymnasial utbildning. Budgetpropositionen om arbetsmarknadsinsatser för ungdomar I regeringens budgetproposition för 2015 lyfts ungdomsarbetslösheten upp som ett prioriterat område. I propositionen föreslås att unga ska ha en bortre gräns för arbetslöshet, 90 dagar, innan denne erbjuds ett arbete, en insats som leder till arbete eller en utbildning. Vidare planeras för ett utbildningskontrakt som omfattar unga arbetslösa som ej har fullföljt gymnasiet. Vägval ungdom bevakar fortsatta direktiv och anpassar verksamheten varefter nya insatser beslutas. Feriejobb Samordningen av feriejobben finns hos WorkCenter, Vägval vuxen. När Vägval ungdom startar sin verksamhet så är feriejobben ett område som naturligt kan ingå för att skapa en helhet kring målgruppen. Under 2015 samarbetar Vägval ungdom och WorkCenter kring feriejobben för att se på möjlighet att inför 2016 flytta över ansvaret till Vägval ungdom. Yrkesintroduktion Arbetsförmedlingen har insatsen yrkesintroduktion som en anställningsform för ungdomar. Insatsen syftar till att i nära samverkan med arbetsgivare ge handledning och introduktion till yrket på arbetsplatsen. ( Insatsen riktar sig till unga som saknar specifik yrkeskunskap alternativt varit inskrivna som arbetssökande under 90 dagar under en fyramånaders period. Ett utvecklingsområde inom Vägval ungdom är skapa samarbete med arbetsplatser som kan ta emot ungdomar för yrkesintroduktionsanställningar. Introduktionsprogram Utifrån de beslut som fattas nationellt gällande insatser inom ramen för aktivitetsansvaret kan det bli aktuellt att under 2015 undersöka möjlighet att Vägval ungdom startar ett motivations- och arbetslivsinriktat introduktionsprogram. Bostadsmarknaden. Den stigande bostadsbristen i hela Stockholms län utgör ett stort hinder för etablering på bostadsmarknaden. Antalet tillgängliga bostäder ökar inte i samma takt som befolkningen. Hyresvärdarnas höga krav för att komma ifråga för ett förstahandskontrakt innebär att det är de mest socialt utsatta som har svårt att få en bostad. Kommunens bostadsplanering och ägardirektiv till bostadsbolagen är viktiga i sammanhanget. Kommunens samarbete med bostadsbolagen och privata hyresvärdar är framgångsrikt och flera utvecklingsfrågor är under diskussion. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 26(28)