Verksamhetsberättelse Social- och äldrenämnden Individ- och familjeomsorg, Väsby Välfärd

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Social- och äldrenämnden Individ- och familjeomsorg, Väsby Välfärd

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Ansvarsområde Uppföljning av målen Kund - nöjd väsbybo Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Ekonomi god ekonomisk hushållning Avstämning av nämndspecifika uppdrag SÄN Omvärldsanalys Framåtblick Riskbedömning Känslighetsanalys Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 2(29)

3 1 Sammanfattning Social-och äldrenämnden ansvarar för myndighetsutövning, öppenvård och förebyggande insatser inom individ-och familjeomsorgen. Det ekonomiska resultatet är + 10,9 mkr. Överskottet beror huvudsakligen på lägre kostnader för försörjningsstöd. et inkluderar orörd buffert på totalt 3,9 mkr. Under året har förberedelser för införandet av IT-stödet Pulsen Combine och avveckling av nuvarande system genomförts. Det konkreta införandet startade under hösten med att beroendeenheten gick in i systemet. Införandet för övriga enheter ar skjutits upp till våren 2014 p.g.a. att systemet inte var i ett tillfredsställande skick. Under har individ- och familjeomsorgen arbetat aktivt med kvalitetsutveckling och brukarmedverkan inom samtliga verksamheter. Fokusgrupper, djupintervjuer, brukarenkäter och skattningsverktyg i samband med klientmöten har använts. Individ- och familjeomsorgen kommer även fortsatt ha starkt fokus på att säkerställa att placerade barn och unga får trygg och säker vård. Ett nationellt utvecklingsarbete pågår och kommunerna har möjlighet att söka stimulansmedel för kompetenshöjande aktiviteter. Verksamhetens största utmaningar är att behålla och rekrytera erfaren personal, att möta behoven av insatser på grund av missbruksproblematik/psykisk ohälsa och bostadsbrist. 2 Ansvarsområde Ordförande: Kontorschef: Maria Fälth Barbro Johansson Social-och äldrenämnden ansvarar för individ-och familjeomsorgen som innehåller Förebyggande insatser riktade till kommuninvånare eller som själva söker råd och stöd Myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga i vissa fall, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, Lagen om unga lagöverträdare Biståndsbedömda insatser i form av stöd och behandling i öppenvård eller dygnsvård Ekonomiskt bistånd Flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder Övriga lagstyrda insatser inom området Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 3(29)

4 3 Uppföljning av målen 3.1 Kund - nöjd Väsbybo Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett gott bemötande Myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen ska vara rättssäker (SÄN) Målet är delvis uppfyllt Nyckeltal Mål Länssnitt Utredningstid inom barnoch ungdomsvården - andel utredningar inom 4 månader Andel överklaganden inom individ- och familjeomsorgen som fastställs enligt nämndens förslag eller beslut Andel av inkomna anmälningar inom barn och ungdomsvården där det inleds utredning Andel myndighetsutövande personal som fortsätter sin anställning inom individ- och familjeomsorgen efter tre år ** * * *** * * Jämförelsetal saknas ** Jämförelsetal på detta mått saknas. Medeltiden för utredningar i Stockholms län är 105 dagar jämfört med 106 dagar i Upplands Väsby. *** Nytt mått för. Handlingsplan Rättssäker myndighetsutövning och ökad brukarmedverkan Enheterna inom individ-och familjeomsorgen ska ta fram plan med aktiviteter för att uppfylla målen. Kommentar Utredningsenheten har en handlingsplan för utredningstiden se nedan. Ekonomiskt bistånd har en handlingsplan för ökad brukarmedverkan. Arbetet med att införa ett nytt kvalitetsledningssystem är också en viktig del i att säkra kvaliteten i myndighetsutövningen. Överklaganden Överklaganden fastställs av domstol i enlighet med nämndens förslag. Utredningar och förslag till beslut är väl underbyggda. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 4(29)

5 Handlingsplan Kommentar Andel överklaganden där nämndens förslag fastställs är 83 procent till och med augusti. Merparten av överklagandena rör försörjningsstöd och det är också bland dessa ärenden som rätten ändrat besluten. Individ och familjeomsorgen arbetade under med fördjupad kompetensutveckling inom ekonomiskt bistånd för att förstärka rättssäkerheten i handläggningen. Dessutom har en tjänst som 1:e socialsekreterare inrättats som bl.a. arbetar med uppföljning av beslut samt råd och stöd till övriga handläggare i tillämpningsfrågor. Många av de ärenden som domstolarna avgjort under kommer från tiden innan års åtgärder var fullföljda. Det är därför för tidigt att avgöra om dessa haft någon effekt på domstolarnas bedömning av Upplands Väsbys beslut. Den största mängden ärenden där domstolen ändrat kommunens beslut rör boendekostnader vid inneboendekontrakt. På grund av lång handläggningstid hos förvaltningsrätten har flera lika dana beslut fattats och överklagats innan domstolen fastställde vilken bedömning som skulle göras. Utredningstid enligt gällande lagstiftning och särskilda skäl för förlängning. Handlingsplan. * Följa antagna rutiner för planering och genomförande av utredning jml 11 kap 1 SoL samt dokumentation i enkilda ärenden. Ansvar: handläggare. * Regelbunden enskild uppföljning av pågående utredningar med respektive handläggare. Ansvar: enhetschef. * Övergripande genomgång av gällande rutiner för handläggning och dokumentation en gång per år. Ansvar: enhetschef. * Kvalitetssäkra processen gällande förhandsbedömningar. Ansvar: handläggare, enhetschef. * Alla biståndsbeslut ska verkställas inom tre månader. Ansvar: handläggare, enhetschef. De särskilda skäl som ska föreligga för förlängning av utredningstid anges i riktlinje. Kommentar Utredningsenheten Barn och unga har omorganiserats i syfte att uppnå tydligare arbetsledning och bättre stöd för handläggarna i utredningsarbetet bl.a. för att förbättra rättsäkerhet. Rutiner för handläggning och dokumentation har fokuserats vid flera metodtider/halvdagar under året i och med arbetet med kvalitetsledningssystemet. Verksamhetens huvudprocesser har beskrivits och dokumenterats. Enhetschef/biträdande enhetschef har haft individuell uppföljning av pågående utredningar med socialsekreterare i barn respektive ungdomsgrupp var 6:e vecka med undantag för sommarmånaderna. Enheten har, från maj månad och resterande del av året, haft fokus på dokumentation och akthantering/sortering som en förberedelse inför avvecklingen av befintligt verksamhetssystem och införandet av Pulsen Combine. Enligt planering skulle enheten byta system och migrera samtliga pågående ärenden i oktober. Införandet stoppades på grund av dålig prestanda, långa svarstider i Pulsen Combine. Införandet är uppskjutit till våren Förutsättningar och personal har bytts i enhetens mottagning under året. Från den 1 september har två socialsekreterartjänster avsatts till mottagningen. Tidigare var det en socialsekreterartjänst och två samordnartjänster (samordnarna var ansvariga både för nära arbetsledning och mottagningsfunktionen) För att säkerställa kvalité och för att hålla tidsgränsen på 14 dagar i förhandsbedömningarna så har rutiner kring beslut om att inleda utredning förtydligats. Socialsekreterare i mottagningen fattar beslut om att inleda utredning innan ärendet fördelas till socialsekreterare. Tidigare har utredande socialsekreterare fattat beslutet vid första träffen med familjen. Enheten har inte funnits några icke verkställda beslut att rapportera till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) under. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 5(29)

6 Personalomsättning En förutsättning för att kunna upprätthålla kvalitet och rättssäkerhet i handläggningen är att personalen är kompetent och erfaren. Under 2011 och var personalomsättningen hög inom delar av individ och familjeomsorgen vilket innebar svårigheter att ha tillräckligt med resurser på plats. Under var personalomsättningen t.ex. 33 procent inom ekonomiskt bistånd och totalt på IFO 16 procent. Inför flerårsplanen våren togs nyckeltalet "andel myndighetsutövande personal som fortsätter sin anställning i mer än tre år" fram. Svårigheten med ett nyckeltal där utfallet påverkas av verksamhet under tre år gör att det utgår kommande år. et visar att av de elva personer som anställdes under 2010 finns idag fem stycken kvar i verksamheten. Ett annat sätt att beskriva hur erfarenheten hos personalen är att av de totalt 46 personer som idag är fast anställda för att arbeta med myndighetsutövning inom Individ- och familjeomsorgen har 24 personer varit anställda mer än tre år inom kommunen. Inom Ekonomiskt bistånd har minst andel erfaren personal, tre av elva handläggare varit anställda i mer än tre år. Under har personalomsättningen varit betydligt lägre än de senaste åren. Totalt för Individ- och familjeomsorgen var den nio procent och ekonomiskt bistånd som hade hög omsättning under hade under sju procents personalomsättning. Andel inledda utredningar Sättet att mäta andelen inledda utredningar i förhållande till antal anmälningar är inte tillförlitligt i nuvarande system eftersom att bl.a. anmälningar i redan pågående ärenden inte kommer med i statistiken. Det tydligt att det är en låg andel med utredning idag och målsättningen är att öka. För att uppnå detta har arbetssättet i mottagningen setts över. Mycket av det som görs inom ramen för förhandsbedömningar är att jämställa med kortare utredningar. För att öka rättssäkerheten och tydligheten ska dessa handläggas och dokumenteras som utredningar. I perioder av högt inflöde till mottagningen har det varit svårt att upprätthålla men vi har kommit en bit på väg. I Pulsen Combine kommer detta nyckeltal att kunna mätas på ett bättre sätt då samtliga ansökningar och anmälningar registreras som initieringar Öka brukarmedverkan inom ekonomisk bistånd (SÄN) Målet är delvis uppfyllt Inför hade individ- och familjeomsorgen en ambition att öka brukarmedverkan inom verksamhetsområdet. Inom individ- och familjeomsorgen bedrivs det aktiviteter för brukarmedverkan inom alla enheter även om målet är inriktat på att öka brukarmedverkan inom ekonomiskt bistånd. Förutom den brukarenkät och de djupintervjuer som hittills genomförts av Ekonomiskt bistånd har brukarenkäter genomförts på Ungdomsmottagningen och på verksamheterna inom Vägval vuxen. På Beroendeenheten har fokusgrupper med brukare genomförts. Återkopplingen från brukarna har lett till fokusering på förbättringsområden som för verksamheten framåt. Det finns flera konkreta exempel Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 6(29)

7 på synpunkter från brukarna som lett till konkreta aktiviteter i enheternas verksamhetsplaner för år I klientmötena används skattningsskalor i samband klientkontakterna, SRS/CRS (skattning av samtal och förändring). Skattningen innebär feedback från klienten på samtalsmetodik och innehåll direkt i samband med samtalet. Inom vården av barn och unga används intervjumetoden UBU (Uppföljning av insatser för Barn och Unga) för att samla erfarenheter från jour- och familjehemsplacerade barn och unga. Nyckeltal Antal aktiviteter där samverkan sker med brukarrepresentanter kring verksamhetsfrågor Mål Länssnitt ** 3 5 * * Jämförelsetal saknas ** Nytt mått för Kvalitetsutveckling För en period av ett år från januari gjordes en organisationsförändring i syfte att skapa en samlad individ-och familjeomsorg. En resultatenhetschef har under året lett hela IFO tillsammans med en ny tjänst, kvalitets-och utvecklingsledare, förutom den andra stabsfunktionen som controller. Under har denna organisation ökat möjligheterna att arbeta med IFOs kvalitetsledningssystem. Detta har för året resulterat i ett påbörjat arbete med en kvalitetshandbok. Boken ska beskriva alla de uppdrag och ansvarsområden som respektive enhet har. Denna del i kvalitetsledningssystemet ska säkerställa att alla arbetar utifrån en fast och enhetlig struktur och process. Vidare ska den vara underlag för kunskap om varandras ansvarsområden och därmed öka förutsättningarna för både samarbete och helhetssyn. De processer som beskrivs i ledningssystemet ska kunna analyseras för att ge svar på om de är effektiva och ändamålsenliga. De ska även kunna analyseras för att förebygga fel och brister, som underlag för förbättringsområden och för att kunna identifiera nya eller ej tillgodosedda behov. Ledningssystemet ska årligen eller vid behov revideras. Under året har enheternas uppdragsbeskrivningar färdigställts. Vidare innehåller kvalitetshandboken rutiner för klagomåls-och Lex Sarahhantering. Arbetet kommer att fortsätta under år 2014 med nästa steg som kommer att behandla beskrivningar av enheternas interna-och externa samarbete, riskanalyser samt rutiner för egenkontroll. Verksamheten har hösten genomfört en kvalitetsrevision på beroendeenheten med fokus på brukarinflytande. För att verksamheten ska ha nödvändig kompetens för att genomföra detta har kvalitets-och utvecklingsledare genomgått en två dagar lång utbildning inom området. Under kommande år planerar IFO för fortsatta interna revisioner. För att uppmärksamma några av de kvalitetsindikatorer (tillgänglighet, självbestämmande) som Socialstyrelsen ger kommunerna i uppdrag att arbeta utifrån har Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 7(29)

8 IFO i flera enheter haft aktiviteter för brukarinflytande. Ett underlag för en enkät för mätning av brukares uppfattning om tillgänglighet och bemötande har färdigställts för att genomföras under våren För att bibehålla och utveckla den kompetens och kunskap som ger IFO den kvalitet som krävs har flera gemensamma utbildningsdagar genomförts i bl.a. juridik, kvalitetsarbete och Lex Sarah. För år 2014 har IFO färdigställt plan för de interna utbildningar som medarbetare i de olika enheterna ansvarar för. Detta i syfte att sprida kompetens och öka samarbetet enheter emellan. Socialstyrelsens föreskrifter från och ny lagstiftning från januari som behandlar placerade barns stöd och skydd har lett till en rad kvalitetsförbättringar. Under året har kvalitetskriterier utarbetats i samarbete med övriga nordvästkommuner vad gäller rekrytering av familjehem samt uppföljning av placeringar. Upplands Väsby är tillsammans med Sollentuna är pilotkommuner för ett uppföljningssystem för utvärdering av familjehemsvården för barn och unga. Systemet bygger på intervjuer med barn och unga med särskilt fokus på hälso-och skolfrågor. Socialsekreterare har under år vidareutbildats i familjehemsutredningar. Enheten har förstärkts med ökad personalstyrka för att kunna leva upp till de nya kraven. Under året har förberedelser för införandet av IT-stödet Pulsen Combine och avveckling av nuvarande system genomförts. Det konkreta införandet startade under hösten med att beroendeenheten gick in i systemet. Det nya systemet har dock visat sig vara behäftat med en del barnsjukdomar. Framförallt är systemet långsamt. Tester inför planerad flytt av hanteringen av ärenden för barn och ungdomar i november visade på allt för långa väntetider i systemet vilket innebar att införandet stoppades. Inte heller för ekonomiskt bistånd har systemet kunnat införas eftersom kopplingar till utbetalningssystemet saknats. Införandet planeras nu till våren Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna säkerställa en god lärmiljö med höga kunskapsresultat vilket ska leda till fortsatta studier, entreprenörskap eller arbete. Familj-och Skolservice arbetar tillsammans med pedagoger och föräldrar kring drygt 400 barn/elever varje år. Det är barn och ungdomar som har olika typer av svårigheter och som de vuxna inte hittat lösningar på problemen för. Genom samarbetsmöten, föräldrastöd och pedagoghandledning söker man sig fram till gemensamma strategier att leda och stödja barnet/eleven, för att hen ska kunna lära och utvecklas utifrån sin optimala förmåga. Väsby behandlingsteam har sedan en kvalificerad kontaktperson vars uppdrag är att stödja barn och ungdomar där nätverk behöver kompletteras. I uppdraget ligger ett uttalat fokus på att klara skolarbetet, då man vet att det är en mycket viktig friskfaktor för barn och ungdomar. Även i övriga behandlingsärenden inom teamet är skolan en viktig samarbetspartner av denna anledning. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 8(29)

9 Inom enheten Vägval Vuxna har WorkCenter erbjudit också CV-genomgångar och hur hitta jobben -aktiviteter för bl.a. elever i gymnasieskolan. WorkCenter har också under samordnat feriejobb för 165 ungdomar. Vägledning vuxenutbildning erbjuder kommunens vuxna invånare studie- och yrkesvägledning Kommunen ska erbjuda ett tryggt samhälle med goda uppväxt- och levnadsvillkor och förutsättningar för en god hälsa Öppenvårdsinsatser och behandling på hemmaplan ska fylla invånarnas behov av stöd och hjälp (SÄN) Målet är uppfyllt Väsby behandlingsteam är kommunens egen öppenvård för barn och ungdomar. Fenix är kommunens eget öppenvårdsprogram för vuxna inom Beroendevården. Nyckeltal Mål Länssnitt Andel beslut om öppenvårdsinsatser (vuxen) Andel beslut om öppenvårdsbeslut (barn och ungdom) 71% 84% 80% * 60% 65% 65% * * Jämförelsetal saknas. Handlingsplan Öppenvårdsinsatser Enheterna inom individ-och familjeomsorgen ska ta fram plan för metodutveckling och samverkan med ett effektivt resursutnyttjande inom och över enhetsgränserna. Kommentar I kvalitetsledningssystemet kommer samverkansprocessen beskrivas i de fall flera enheter är inblandade i ett ärende. Särskilda metodutvecklare och samordnare finns både inom beroendeenheten och öppenvården för barn och ungdom. Den egna öppenvården för barn och ungdomar, Väsby behandlingsteam, har en nära dialog med utredningsenheten och kontinuerligt för att hitta lösningar utifrån deras behov. En ny utredningsmodell gällande ungdomar med missbruksproblematik har tagits fram. Modellen implementeras och utvärderas under Beroendeenheten har ett tätt samarbete internt mellan utförare och utredare på enheten som möjliggör att fler öppenvårdslösningar kan komma till stånd - även för klienter som har en samsjuklighetsproblematik. En tydlig handlingsplan för olika samverkansformer med den lokala psykiatrin är under utarbetande. Beroendeenheten har ökat samarbetet med barn- och ungdomsvården. Gemensamma handlingsplaner för gruppen år har utarbetats samt en samverkansgrupp för utredare samlas var 6 vecka för gemensamma frågor. I samarbete mellan enheterna har olika boendelösningar utvecklats som möjliggör vård på hemmaplan. T.ex. Min Framtid för unga män. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 9(29)

10 Behov av försörjningsstöd ska minska (SÄN) Målet är uppfyllt Antalet hushåll som behöver ekonomiskt bistånd minskar. Under var det i snitt 389 hushåll per månad som fick ekonomiskt bistånd. Under är det 330 hushåll i snitt per månad. Siffran är den lägsta sedan Under januari-oktober har enligt statistik från socialstyrelsen antalet bidragshushåll minskat med 3 procent i Stockholms län* jämfört med samma period. I Upplands Väsby har antalet minskat med 18 procent för denna period. Jämförelsen med några av kommunerna i närheten ger en splittrad bild. Sigtuna (+13%), Sollentuna (+2%), Täby (+6%), Sundbyberg (+8%) och Upplandsbro (+6%) har alla ett ökat antal bidragshushåll jämfört med. Järfälla (-8%) och Vallentuna (-8%) har ett minskat antal bidragshushåll. I december var personer registrerade som arbetslösa. Antalet varierar över året och var som högst i februari med personer och som lägst i maj med personer. I december var personer arbetslösa. De personerna som är arbetslösa i december motsvarar 6,5 procent av arbetskraften. I december var andelen arbetslösa 6,6 procent. Den totala arbetslösheten i andel av arbetskraften har därmed enligt arbetsförmedlingens statistik minskat något det senaste året i Upplands Väsby. Utvecklingen av arbetslösheten är likartad i de ovan angivna kommunerna även om den ligger på olika nivåer. Störst ökning har Upplands Bro med en halv procentenhet till 7,4 procent i december. Även i Järfälla och Sundbyberg har arbetslösheten ökat medan den har minskat i övriga kommuner i ungefär i samma omfattning som Upplands Väsby. Det senaste årets stora minskning av antal bidragstagare i Upplands Väsby kan med bakgrund av ovanstående arbetsmarknadsdata och jämförelse av närliggande kommuner inte till någon större del förklaras av konjunkturfrågor och det allmänna arbetsmarknadsläget. Inte heller har det gjorts någon förändring i riktlinjerna av bedömningen av ärendena. Att antalet bidragstagare har minskat kan istället förklaras av det resurstillskott och stabiliseringen av personalsituationen som gjordes. Resurstillskottet bestod av tillskott med drygt 2 årsarbetare varav en tjänst som 1:e socialsekreterare. Resurstillskottet och den stabila personalsituationen har inneburit att mer tid kan ägnas åt att utreda ärendena. Grundligare utredningar har bland annat lett till att det säkerställts att sökanden kommit in med underlag om sina tillgångar i högre grad än tidigare. Inte sällan leder kraven på redovisning av tillgångar till ett avslag då den sökande inte kommer in med efterfrågat underlag eller att det visar sig att den sökande har egna tillgångar som täcker försörjningsbehovet. En aktivare hantering av hushåll som haft bistånd en längre tid utan särskilt mycket kontakter med handläggare har också inneburit att flera av dessa hushåll kunnat avslutas. En mängd olika skäl finns till detta som t.ex. att man fått avslag eftersom det visar sig att man har en egen försörjning eller på något sätt kommit vidare till egen försörj- Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 10(29)

11 ning i form av arbete eller ersättning från annan myndighet. Även antalet hushåll som långvarigt är i behov av ekonomiskt bistånd (mer än 10 månader per år) minskar. Under var det 206 hushåll med långvarigt behov och var det 161 hushåll. Trots den stora minskningen av hushåll med långvarigt bistånd nåddes inte andelsmålet på 20 procent av hushållen med försörjningsstöd eftersom även antalet hushåll med kortare biståndstid minskat. Målet för andel ungdomar med försörjningsstöd nåddes. Antalet ungdomar minskade från 198 under till 163 under. Målen för andel självförsörjande efter insats på WorkCenter nås inte. Detta kan bland annat bero på att de deltagare som varit med i insatserna stått långt från arbetsmarknaden. En annan förklaring är att personer som har en aktiv planering hos arbetsförmedlingen och som blir inskriven i en arbetsmarknadsåtgärd inte avslutas hos WorkCenter utan insatsen fortsätter i form av bevakning. Målet för andel flyktingar med kommunal introduktion som blir självförsörjande inom 24 månader nåddes ej. Introduktionen av flyktingar har numera tagits över av arbetsförmedlingen och det är sista året nyckeltalet redovisas. Uppföljningen avser flyktingar som mottogs 2011 och berör sju individer. Tre av dessa var självförsörjande inom 24 månader och samtliga sju är självförsörjande under sitt tredje år i Upplands Väsby. et för nybesökstid hos budget och skuldrådgivningen är 50 procent inom en månad. Inflödet av nya ärenden är på samma nivå som föregående år men antalet pågående ärenden är större vilket gjort att utrymme inte funnits att ta mot fler alla ärenden inom en månad. Under oktober till december har verksamheten haft förstärkning med 0,25 årsarbetare vilket gjort att alla under denna period kunde erbjudas nybesökstid inom en månad. Nyckeltal Andel hushåll med långvarigt beroende av försörjningsstöd i förhållande till alla hushåll med försörjningsstöd Andel ungdomar år som är beroende av försörjningsstöd i förhållande till samtliga i åldersgruppen i befolkningen Andel personer år i egen försörjning efter insats på WorkCenter Andel personer över 25 år som blir självförsörjande efter insats från WorkCenter Mål Länssnitt * * ** ** Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 11(29)

12 Nyckeltal Andel brukare på budget och skuldrådgivning som får nybesökstid inom 1 månad Andel utlandsfödda med introduktionsinsatser som blir självförsörjande inom 24 månader Mål Länssnitt ** ** * Medelvärde Stockholms län (Öppna jämförelser) ** Jämförelsetal saknas Handlingsplan Minskat försörjningsstöd Enheterna för ekonomiskt bistånd och Vägval vuxen ska ta fram en plan med aktiviteter för hur fler ska bli självförsörjande. Samarbete med arbetsförmedlingen och andra enheter inom kommunen ska ske. Aktiviteter: - Närmre och snabbare samarbete mellan WorkCenter och Ekonomiskt bistånd - Utökade datakunskaper för arbetssökande med försörjningsstöd - Psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - Brukarmedverkan - Kommunala Visstidsanställningar - Månatliga chefsträffar och ärendedragningar med Arbetsförmedlingen - Utreda behov och utformning av Sysselsättningsplatser Kommentar Workshops för att förbättra/utveckla samarbetet mellan enheterna gällande klienter med rehabbehov har genomförts. Deltog gjorde även Arbetsförmedlingens chef. Arbetet med att möte behovet av utökade datakunskaper för arbetssökande med försörjningsstöd har pågått i ordinarie grupprogram. Här finns utvecklingsmöjligheter, där en extra del skull kunna erbjudas till de med behov. Det kräver dock utökade personalresurser. I april genomförde ett 40-tal medarbetare från Arbetsförmedlingen i Väsby, Försäkringskassan och Upplands Väsby kommun (Inom individ- och familjeomsorgen: Beroendeenheten, Ekonomiskt bistånd, Vägval Vuxen och från enheten för individbeslut (LSS/psykiatriteamet), en gemensam halvdag. Dagen har gjort att handläggarna har bättre insikt i varandras uppdrag och att kontaktytor mellan myndigheterna skapats. Arbete med att utveckla brukarnas medverkan i utvecklingen har genomförts både hos Ekonomiskt bistånd och hos WorkCenter. För att erbjuda fler insatser till långtidsarbetslösa startades i augusti projektet Kommunala Visstidsanställningar. Projektledare tillträdde i augusti och hittills har olika kontakter tagits inom kommunen samt med arbetsförmedlingen för att lägga upp en plan för hur arbetet ska gå tillväga. Studiebesök har gjorts i andra kommuner med liknade projekt. Aktuella deltagare har tagits fram gemensamt av Ekonomiskt bistånd och WorkCenter. De tre första anställda var ute på ett arbete i december. Månatliga träffar med Arbetsförmedlingens chef genomförs. Ekonomiskt Bistånd och WorkCenter deltar sedan hösten i projektet UMA (Utveckling mot Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 12(29)

13 Handlingsplan arbete) på Alma Folkhögskola. UMA riktar sig till personer som varit sjukskrivna eller arbetslösa under en längre tid. Målet är att personerna inom UMA ska gå ut i egenförsörjning. Behov av särskilda rehabiliteringsinsatser (som vi inte kan erbjuda idag) för ett 15-tal personer per år har framkommit. Under 2014 kommer ett projektförslag skrivas fram av enheterna där programmedel för att möta denna målgrupp ansöks om hos Arbetsförmedlingen Invånarna i kommunen ska ha en trygg boendesituation (SÄN) Målet är delvis uppfyllt De allra flesta kommuninvånarna har en trygg boendesituation. Samhällets svagaste grupper har dock svårt att få egna hyreskontrakt och behålla dem man har på en tuff bostadsmarknad där det i regionen råder brist på bostäder. Arbetet med att stödja de svaga grupperna har dock utvecklats under året och därmed görs bedömningen att målet delvis är uppnått. Mycket finns dock kvar att göra för att motverka hemlöshet och vräkningar. Kommunen har under året haft besök av regeringens hemlöshetssamordnare. Samordnaren har tagit del av vad kommunen gör för att motverka hemlöshet och också gett råd och vägledning i det fortsatta arbetet. Kommunen har efter denna träff blivit inbjuden att berätta om arbetet vid en konferens om hemlöshet i Västerås i april SÄN beslutade under våren om en handlingsplan mot hemlöshet. Under år har metoder för vräkningsförebyggande arbete kommit att spridas hos alla hyresvärdar och bostadsrättsföreningar. Genom informationsblad har fler fastighetsägare och föreningar tidigt sökt kontakt med enheten för att få konsultation, förebygga vräkningar och störningar i syfte att minimera antalet uppsägningar. Nyckeltal Mål Länssnitt Andelen försökslägenheter som övergår till eget kontrakt i förhållande till det totala antalet försökslägenheter Antal avhysningar av barnfamiljer 9% 4% 5% * * * Jämförelsetal saknas Handlingsplan Trygg boendesituation Boendekonsulent, vräkningsförebyggare och olika befattningsinnehavare för boendestöd ska ta fram en plan med aktiviteter för att förbättra boendesituationen för brukarna inom individ-och familjeomsorgen. Kommentar I samband med biståndsbeslut om tillfälligt boende sätts stöd in för att den enskilda ska hitta en Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 13(29)

14 Handlingsplan annan boendelösning så att biståndet blir kortvarigt. Enheten för ekonomiskt bistånd arbetar med att förebygga vräkningar genom att samarbeta med hyresvärdar för att tidigt komma in och erbjuda stöd när risk för vräkning kan föreligga. Under året har även bostadsrättsföreningar erbjudits sammarbete i dessa frågor. Stöd kan t.ex. handla om information om budget och skuldrådgivning eller egnamedelsförvaltning. Under året har en genomgång av samtliga försökslägenheter gjorts och genomförandeplaner med de boende har upprättats för att kunna överta hyreskontrakt eller hitta annan egen bostad. Totalt har Individ och familjeomsorgen 78 stycken försökslägenheter. Inom kommunen har en avhysning av barnfamilj skett. Det är en familj boende i en bostadsrätt som efter exekutiv aktion mist sin bostad. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 14(29)

15 3.2 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Individ och familjeomsorgen ingår i Väsby välfärd som ansvarar för medarbetarperspektivet mot styrelsen för Väsby Välfärd. Avsnittet redovisas för kännedom även till Socialoch äldrenämnden Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Alla kommunalt finansierade tjänster ska präglas av hög kompetens och gott bemötande Nöjd-Medarbetar-Index inom Väsby Välfärd (SVV) Målet är uppfyllt en för individ-och familjeomorgen avseende Nöjd medarbetarindex, är för individ-och familjeomsorgen 70 och även 70 totalt för kommunen. Varje enhet kommer att analysera sitt resultat och ta fram handlingsplaner för de områden som behöver förbättras. Sju av tio medarbetare inom Individ och familjeomsorgen har färre än 40 timmars sjukfrånvaro under. Nyckeltal Mål Länssnitt Frisknärvaro 65% 70% 57% * Nöjd medarbetarindex 70% 70% 67% * * Jämförelsetal saknas Målnivå avser hela Väsby välfärd. är enbart Individ och Familjeomsorg) Handlingsplan Frisknärvaro Frisknärvaron ska öka genom uppmuntran av användning av friskvårdscheck och att skapa delaktighet i arbetsmiljöarbetet. Kommentar Samtliga enheter uppmuntrar medarbetare att utnyttja friskvårdsbidraget. Övergången från friskvårdscheckar till Wellnet-systemet upplevs krångligt av medarbetare vilket kan innebära att fler kanske borde utnyttjat bidraget. På flera av enheterna har man egna friskvårdsaktiviteter som t.ex. "friskvårdsombud", stegtävling och gemensamt deltagande i motionslopp. Nöjd medarbetare Ansvariga chefer ska sätta mål för varje medarbetare i samband med medarbetarsamtal. Erfarenhetsutbyte sker genom lärande nätverk både internt och externt med olika lärosäten, forskare och andra aktörer Kommentar I medarbetarenkäten för år mäts på övergripande nivå - Hållbart medarbetarengagemang - HME, Nöjd medarbetarindex och Bemötandeindex. Väsby Välfärd mäter Nöjd-Medarbetar-Index och Ledarskapsindex men kommer att övergå till HME-mätning inför Medarbetarundersöknigen som genomfördes, visar på ett mycket bra resultat både för kommunen som helhet, Väsby Välfärd och Individ och Familjeomsorgen. HME (Hållbart medarbetarengagemang) som omfattar motivation, ledarskap Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 15(29)

16 Handlingsplan och styrning, har för Väsby Välfärd ökat från 80 % för år till 83% år. NMI (Nöjd medarbetarindex) består av två frågor; nöjd med min arbetssituation i samt stolt över att arbeta i kommunen. 70 procent av medarbetarna inom individ och familjeomsorgen är positiva vilket oförändrat resultat sedan år. Aktiviteter: Medarbetarsamtal har genomförts. Respektive enhet har också gått igenom medarbetarundersökningen från och tagit fram handlingsplaner. Kompetensutvecklingsplan är framtagen. Samverkan med FOU i nordväst prioriteras. I alla enheterna deltar handläggare i nätverk för erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete Förstärka ledarskapet inom Väsby Välfärd (SVV) Målet är uppfyllt Ledarskapsindex för individ-och familjeomsorgen är vid årets medarbetarenkätundersökning:83, att jämföra med kommunens samlade resultat: 81. Nyckeltal Mål Länssnitt Andel medarbetare nöjda med sin närmaste chef 84% 83% 80% * * Jämförelsetal saknas Handlingsplan Förstärka ledarskapet Alla ledare deltar i kompetensutveckling om ledarskap och erbjuds handledning. Kommentar Chefshandledning i grupp är påbörjad under våren. Vid behov genomförs enskild chefshandledning. Ett par chefer inom individ- och familjeomsorgen har deltagit i processledarutbildning. Ytterligare tre chefer går samma utbildning med start i december. Dessutom har utbildningsanordnaren, Plan B, genomfört en heldag för hela ledningsgruppen under hösten. Syftet med utbildningen är att skapa en gemensam systemteoretisk bakgrund för att bedriva förändrings- och utvecklingsarbete med bred delaktighet. Därutöver är det deltagande i kommunens chefsutvecklingsprogram och ledarforum. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 16(29)

17 3.3 Ekonomi god ekonomisk hushållning Kommunens ekonomiska resultat ska över en budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna per verksamhet Budget Verksamhet Kom. ers. Fsg av verksam. Intäkter Övr. int. Summ a Kostnader Övr. kostn. Summ a Köp av verksam. IFO 162,1 1,4 34,1 197,6-50,2-147,4-197,6 0,0 Summa verksamheter 162,1 1,4 34,1 197,6-50,2-147,4-197,6 0,0 Verksamhet Kom. Ers. Intäkter Fsg av verksam. Övriga int. Summ a Kostnader Köp av verksam. Övriga kost. Summ a IFO 162,1 2,0 32,2 196,3-51,6-133,8-185,4 10,9 Summa Verksamheter 162,1 2,0 32,2 196,3-51,6-133,8-185,4 10,9 Kommentar till verksamhetsresultaten Individ och familjeomsorgens årsresultat för är 10,9 mkr. Huvudsakliga orsaken till överskottet är att kostnader för försörjningsstöd minskat. I detaljbudgetarbetet inför kunde konstateras att utvecklingen hade vänt och att prognosen för kraftigt kunde justeras. En del av det som i budget tilldelats för ekonomiskt bistånd omfördelades då till en buffert på 3,9 mkr. Under har kostnaderna för försörjningsstödet kontinuerligt fortsatt att minska och utfallet är 7,2 mkr lägre än vad som slutligen budgeterades. Dessutom är bufferten på 3,9 mkr orörd. Övriga större budgetavvikelser är de under året aviserade tillkommande kostnaderna för personal och övriga verksamhetskostnader inom utredningsenheten barn och ungdom och Vägval Vuxna, vilka överstiger budgeten med -1,8 mkr p.g.a: förstärkning av barnavården med inhyrd personal för att klara nya lagkrav och behovet av förstärkt ledningsstuktur extra resurser i samband med förberedelserna inför övergången till Pulsen underskott för osa-anställningarna Kostnaderna för kontaktpersoner och strukturerad öppenvård överstiger budget Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 17(29)

18 med -0,4. Övriga verksamheter har ett överskott på 0,9 mkr främst på grund av vakanser och intäkter från socialstyrelsen för kvinnofridsarbetet. Även resultatet för placeringskostnaderna för barn och unga är positivt 1,1 mkr räkning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) INTÄKTER (+) Intern kommunersättning Intern täckningsbidrag Försäljning och avgifter Bokslut Budget Avvik. 0,4 0,5 0,5 0,0 0,3 0,1 0,2 0,1 Hyror och arrenden 4,8 5,4 5,1-0,3 Bidrag 31,6 28,1 26,4-1,7 Försäljn verksamhet / entreprenad 156,4 163,5 164,1 0,6 Summa intäkter 193,5 197,6 196,3-1,3 KOSTNADER (-) Buffert 0-3,9 0 3,9 Bidrag -42,0-41,8-33,6 8,2 Entreprenad / köp av verksamhet -52,7-50,2-51,6-1,4 Personalkostnader -73,7-76,7-74,0 2,7 Lokal- och markhyror -10,6-10,5-10,8-0,3 Övriga fastighetskostnader Övrigt material och tjänster -0,7-1,0-0,7 0,3-11,8-9,7-10,9-1,2 Avskrivningar -0,0-0,0 0,0 Intern ränta -0,0-0,0 0,0 Intern täckningsbidrag Intern kommunersättning -4,0-3,8-3,8 0,0 Summa kostnader -195,5-197,6-185,4 12,2 Finansiering -2,0 0,0 10,9 10,9 Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 18(29)

19 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Verksamhetsmått Ekonomiskt bistånd Bokslut Budget Bokslut Budgetavvik. Antal hushåll/månad 389, Medelbiståndstid i månader Medelbistånd i kr per hushåll o månad Bruttokostnad totalt i mkr Institutionsplaceringar barn o ungdom 5,6 5,6 5,4-0, ,2 40,0 32,8-243 Antal årsplatser 14,0 12,5 13,4 0,9 Kostnad per årsplats tkr ,2-379 Kostnad per dygn i kr Familjehem Antal årsplatser ,3 1,3 Kostnad per årsplats i tkr Kostnad per dygn i kr Institutionsplac. vuxn Antal årsplatser totalt 11,4 10,0 12,3 2,3 - Varav årsplats boende Kostnad per dygn boende i kr - Varav årsplats behandling Kostnad per dygn behandling i kr 7,9 6,5 8, ,5 3,5 3,9 20 1,9 3 0, Kommentar till volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Ekonomiskt bistånd Antalet bidragsmottagare har minskat under året och är det lägsta på många år. Se beskrivning av orsakerna till minskningen under målet "Behovet av försörjningsstöd ska minska" i avsnitt Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 19(29)

20 Att utbetalt belopp minskat beror också på att genomsnittsbeloppet per hushåll och månad minskat samt att medelbiståndstiden minskat. Att genomsnittsbeloppet minskat beror till stor del på att kostnaderna för tillfälligt boende minskat. Under var det i genomsnitt 20 hushåll per månad som beviljades tillfälligt boende till en total kostnad av 3,9 mkr. Under är kostnaden 1,5 mkr och i snitt är det 12 hushåll per månad som varit i behov av bistånd. Placeringar barn och unga på institution och familjehem Utvecklingen från placeringar till hög kostnad till placeringar till lägre kostnad som påbörjades under fortsätter. Detta innebär att kostnaden per dygn för institutionsplaceringarna är betydligt lägre än tidigare. Antalet barn i familjehemsplacering är färre än under. Andelen familjehemsplaceringar med stora behandlingsbehov har dock varit större än tidigare vilket gör att kostnaden per dygn är högre än. Antalet placerade barn, exklusive ensamkommande flyktingbarn, har minskat löpande sedan november. Antalet vårddygn har minskat löpande sedan sommaren. Socialtjänsten har aktivt sökt lösningar som innebär att ingen åtgärd ska vara mer vårdintensiv än nödvändigt. Under har behoven av stödboende varit fler än tidigare år och behoven av institutionsvård färre. Samarbetet mellan utredningsenheten och den egna öppenvården har utvecklats för att vård på hemmaplan ska kunna vara en alternativ insats. Ett medvetet förebyggande arbete innebär andra möjligheter än en placering på institution. Socialtjänsten har också blivit bättre på att arbeta med olika boendelösningar vilket innebär att familjer kan behållas intakta. Egen regiverksamhet som Min framtid unga män innebär också ett kostnadseffektivt alternativ till extern placering. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 20(29)

21 Placeringar och boende beroendevården Behovet av boende för personer med långvarigt missbruk och stort medicinskt omvårdnadsbehov ökar. et för är 8,4 årsplatser vilket är knappt två årsplatser utöver budget. Missbruksenhetens totala budget för behandlingsinsatser och boende på HVB för missbrukare är på 5 mkr. Tack vare att behovet av tvångsplacering varit mindre än budgeterat har snittpriset för behandlingsplaceringarna varit lågt vilket inneburit att budgeten för placeringskostnader ändå kunnat hållas. I budget finns beräknat behov av en årsplats i tvångsplacering. Utfallet är drygt en halv årsplats. Fem personer boende på HVB bekostade av beroendeenheten är inte längre aktuella för vård för sitt beroende. Boendelösningar inom äldrevården eller boende i egna lägenheter med stöd av LSS är en bättre insats för dessa personer. Ökningen av behovet av boende innebär att boendeplaceringarna minskar utrymmet för behandlingsplatser Investeringsuppföljning Investeringsuppföljning görs på Väsby Välfärdsnivå Social- och äldrenämndens ekonomi ska vara i balans (SÄN) Målet är delvis uppfyllt Nyckeltal Andel enheter med budget i balans Mål Länssnitt * *Jämförelsetal saknas Handlingsplan Uppföljning vid varje nämndsammanträde Säkerställa kostnadskontroll och utarbeta åtgärdsplan vid avvikelse Kommentar Uppföljning har skett skriftligt vid varje nämndsammanträde. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 21(29)

22 3.3.2 Kommunalt finansierade tjänster ska hålla hög kvalitet och utföras på ett effektivt sätt Insatser inom individ- och familjeomsorgen ska ge goda resultat (SÄN) Målet är uppfyllt Den genomsnittliga biståndstiden per hushåll med försörjningsstöd har minskat från 5,6 månader till 5,4 månader. Antalet hushåll som långvarigt är i behov av ekonomiskt bistånd (mer än 10 månader per år) minskar. Under var det 206 hushåll med långvarigt behov och under är det 161 hushåll. Även totalt antal hushåll med behov av försörjningsstöd har minskat. Under var det 828 hushåll som mottog försörjningsstöd jämfört med 729 under. Beroendeenheten i Upplands Väsby har goda resultat beträffande insatser liksom vård på hemmaplan tack vare utförare och beställare inom en och samma enhet som designar, utvärderar och följer upp varje individs behandling. Nyckeltal Biståndstid per hushåll med försörjningsstöd Andel personer som ej återaktualiseras ett år efter avslutad beroendevård Andel ungdomar i åldersgruppen år som ej återaktualiseras efter avslutad insats Mål Länssnitt * 5,6 5,4 5,6 6, * Länssnitt källa: KOLADA Handlingsplan Goda resultat Enheterna ska i samarbete med FoU Nordväst ta fram metoder för resultatuppföljning. Kommentar Upplands Väsby ingår i ett projekt inom ramen för FoU Nord Väst som syftar till att ta fram en systematisk uppföljning av familjehemsvården. Projektet startade och fortlöper under Projektet utgår från en modell som finns för HVB-hem som anpassas och testas. Syftet med en utvecklad systematisk uppföljning är bland annat att barn och ungdomars rättigheter att få bli lyssnade på, bli bra bemötta och få stöd säkerställs. De samlade resultaten ska ge kommuner samlad kunskap om placeringarna, stöd vid upphandling och kvalitetsutveckling. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 22(29)

23 Samhällsvårdade barns kunskapsresultat ska fokuseras och förbättras (SÄN, SVV) Målet är delvis uppfyllt Inför flerårsplanen togs detta mål och nyckeltal fram. Bakgrunden var en rapport från socialstyrelsen 2011 som visade att samhällsvårdade barns skolresultat var sämre än barn i genomsnitt. Upplands Väsbys resultat i undersökningen var 76 procent av barn som placerades före 10 års ålder uppnådde gymnasiebehörighet. I efterhand har det visat sig att undersökningen omfattade alla barn som gått ut årskurs nio under åren Att ta fram motsvarande resultat för ett enstaka år blir missvisade eftersom det rör sig om enstaka barn som är placerade och går ut årskurs nio. Risken för identifikation av individer vid användande av nyckeltalet är också skäl för att inget värde plockats fram. Respektive barns skolutveckling redovisas i samband med övervägande i social-och äldrenämndens individutskott. Bedömningen är att den del av målformuleringen som handlar om att kunskapsresultaten ska fokuseras är uppfyllt men att det inte är möjligt med en tillförlitlig mätning av om resultaten förbättras över tid för samhällsvårdade barn när det rör sig om en liten grupp barn. *Jämförelsetal saknas Nyckeltal Andel barn som placeras före 10 års ålder och uppnår gymnasiebehörighet i åk 9 Mål Länssnitt * Handlingsplan Skolresultat för barn i samhällsvård Utredningsenheten ska ta fram en plan för hur barnens kunskapsutveckling ska fokuseras i uppdrag, förbättras och följas upp. Kommentar Placerade barn och ungas skolresultat följs regelbundet upp i enlighet med BBiC. Vid varje övervägande fokuseras barnets/den ungas skolsituation. Barn med särskilda behov uppmärksammas särskilt och samarbete med kommunen där barnet är placerat kring extra resurser i skolan utformas för varje termin Väsby Välfärds systematiska kvalitetsarbete ska säkras (SVV) Målet är uppfyllt Individ och Familjeomsorgen har under påbörjat ett arbete med att skapa ett nytt kvalitetsledningssystem. Verksamhetens processer, avtal och riktlinjer ska dokumenteras i en kvalitetshandbok. Analyser av processernas riskmoment ska genomföras regelbundet och åtgärder tas fram för att minska identifierade risker. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 23(29)

24 En systematisk egenkontroll ska finnas för att undersöka att processerna är säkra och fungerar. Under har samtliga enheter arbetat med beskrivningar av sina respektive uppdrag och processer. Vidare har beskrivningar av klagomålshantering samt rutiner för Lex Sarah färdigställts. Arbetet med att färdigställa och implementera kvalitetshandboken fortsätter under Nyckeltal Andel resultatenheter/enheter som genomfört minst en intern kvalitetsrevision Mål Länssnitt * 100% 100% ** * Mål för resultat saknas. ** Specifikt mål för Väsby Välfärd jämförelsetal saknas Handlingsplan Kvalitetssäkring Det systematiska kvalitetsarbetet ska säkerställas med interna eller externa kvalitetsrevisioner Kommentar enheterna inom Väsby Välfärd hade som uppdrag att genomföra minst en internrevision under. Individ och Familjeomsorgen har genomfört en kvalitetsrevision på beroendeenheten. Syftet med revisionen är att den ska tjäna som underlag för förbättringar och för att kunna identifiera eventuella brister. Vidare ska revisionen kunna säkerställa efterlevnad av det systematiska kvalitetsarbetet Revisionen genomfördes under senhösten med fokus på brukarmedverkan och inflytande och lyfter fram styrkor och förbättringsområden. Styrkor hos verksamheten är bl.a. tillgängligheten, förankringen av förhållningssätt och att aktiviteter som planerades för har genomförts. Förbättringsområden är struktur och plan för uppföljning av aktiviteter för att säkerställa att de genomförs och att eventuella förbättringsområden identifieras Insatser inom individ- och familjeomsorgen ska fullföljas enligt plan (SÄN) Målet är uppfyllt För att förbättra möjligheterna för deltagare att fullfölja öppenvårdsprogrammet Fenix har förberedelsearbetet strukturerats. Två olika grupper för motiverande aktiviteter har skapats. En för de som kommit lite längre och är på väg in i programmet och en för de som inte kommit lika långt i sitt val att arbeta med sitt missbruk men som är nyfikna på verksamheten. Tack vare ett tätt samarbete mellan utredare och interna utförare kan rätt klient matchas till rätt typ av vård vilket minskar risken för avbrott. Av 18 personer som ingått i Fenix under har 3 avbrutit p.g.a. missbruk. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 24(29)

25 Nyckeltal Mål Länssnitt Andel personer som fullföljer öppenvårdprogrammet Fenix, i procent 76% 84% 80% * * specifikt nyckeltal för Upplands Väsby jämförelsetal saknas Internkontroll Kontorschefens rapport Kontrollområde Biståndsbeslut och placeringar Kontrollmoment Metoden BBIC tillämpas vid beslut om insats där barn är inblandade Metoden ASI tillämpas vid beslut om insats för vuxna beroende Beslut om försörjningsstöd enligt gällande riktlinjer Upprätta en plan enligt BBIC för vårdens genomförande kommentar av kontrollmoment: et är acceptabelt Fem ärenden per handläggare har slumpvis valts ut och granskats. Totalt 55 ärenden Noterade avvikelser: Tre ärenden saknade användning av BBIC-mallar. Åtgärder: Avvikelser återkopplas till ansvarig chef och handläggare av kontrollmoment: et är acceptabelt Noterade avvikelser: En undersökning gjordes i slutet av augusti på 5 handläggares slumpmässigt utvalda ärenden. Av samtliga 10 ärenden innehöll 9 ärenden en ASI-utredning. I det tionde aktuella fallet har enheten inte lyckats genomföra en ASI då klienten inte velat medverka. Åtgärder: av kontrollmoment: et är acceptabelt. Fem ärenden per månad har granskats Noterade avvikelser: I några fall har det missats att byta till rätt beslutsfattare enligt delegation i IT-stödet där defaultvärdet är handläggare. Åtgärder: Enheten har haft genomgång av vikten att rätt beslutsfattare är valt i IT-stödet. Vid övergång av kontrollmoment: et är bra. Fem ärenden per handläggare har granskats. Totalt 55 ärenden. Noterade avvikelser: Ett ärende saknade genomförandeplan enligt BBIC. Åtgärder: Avvikelser återkopplas till ansvarig chef och handläggare Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 25(29)

26 4 Avstämning av nämndspecifika uppdrag 4.1 SÄN Uppdrag Vidareutveckla det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar. Arbeta med uppsökande verksamhet för de som beviljats ekonomiskt bistånd. Ta fram en ANDT - strategi för hela kommunen Säkerställa kostnadskontroll och styrprinciper inom individ - och familjeomsorgen kommentar Det förebyggande arbetet direkt riktat till unga och deras föräldrar innehåller Ungdomsmottagningens råd, stöd samt behandling kring sexualitet, relationer och identitet. Stödgrupper för att stärka självkänsla och psykiskt välmående hos unga Stödgrupper till barn och ungdomar som lever i missbruksfamiljer, med psykiskt sjuka föräldrar eller har bevittnat/varit utsatta för våld. Lättillgängligt föräldrastöd enskilt eller i grupp Pedagogstöd Öppna förskolan som träffpunkt; nätverksskapande och integrerande för föräldrar med små barn Under året har projektet Alla Barn i Centrum (ABC) avslutats. Den metod för föräldragrupper som tagits fram är implementerad och erbjuds som ett föräldrastöd i grupp i ordinarie verksamhet. Beroendeenheten har under året ökat samarbetet med enheten Förebyggande och behandling för gruppen Unga Vuxna med missbruk genom gemensamma träffar o informationsutbyte för att utveckla bra metoder. Hembesök genomförs i ärenden där det bedöms befogat i utredningssyfte t.ex. för att utreda de faktiska boendeförhållandena. En ANDT-strategi(alkohol,narkotika,doping och tobak) för Upplands Väsby har arbetats fram. ANDT-strategin är i dagsläget ute på remiss till övriga berörda nämnder efter beredning i Social och äldrenämnden (SÄN) i december. Remissvaren ska ha inkommit senast den 28 februari 2014 och efter beslut i SÄN går ärendet vidare till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Arbetet slutfördes under och under utvärderas om ytterligare åtgärder behöver vidtagas. Under har organisationen inom utredningsenheten barn och unga förändrats för att stärka ledningsfunktionen. Tidsperiod Löpande Löpande Klart år Klart år Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsberättelse 26(29)