Verksamhetsplan med budget Individ- och familjeomsorg

Transkript

1 Verksamhetsplan med budget - Individ- och familjeomsorg

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Ansvarsområde och nyckeltal Kund - nöjd väsbybo Samhälle och miljö - hållbart Väsby Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Ekonomi god ekonomisk hushållning Uppdrag och ägardirektiv Omvärldsanalys Framåtblick Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 2(23)

3 1 Sammanfattning Individ-och familjeomsorgen arbetar kontinuerligt med att verksamheten ska hålla god kvalitet och vara resurseffektiv. Under år prioriteras särskilt två utvecklingsområden; intern samverkan och nätverksarbete så att brukarna erbjuds ett samordnat stöd och att deras egna och nätverkets resurser tas tillvara och stärks. Förebyggande arbete och vård på hemmaplan ska fortsatt satsas på och prioriteras så långt det är möjligt. De olika verksamheterna inom individ-och familjeomsorgen har specifika utvecklingsområden utöver de gemensamma övergripande. Barn och ungdomsvården ser över och stabiliserar bemanningen, kompetensen och organiseringen av arbetet. Vidareutveckling av arbetssätt ska ske som bättre möter nya lagkrav och ett stärkt stöd och skydd för barn. Utveckling av tidiga insatser fortsätter. Beroendevården vidareutvecklar behandlingsformerna i enlighet med de nationella riktlinjerna och arbetar för att utveckla alternativa öppenvårdsformer för personer med missbruk i kombination med psykisk ohälsa i samverkan med andra aktörer. Vägval vuxen utvecklar arbetsmarknadsinsatserna genom utökat samarbete med bland andra arbetsförmedlingen och i enlighet med kommunstyrelsens ambitioner för verksamhetsområdet. Ekonomiskt bistånd driver fortsatt utvecklingen av kvalitativt utredningsarbete, arbetet med våld i nära relationer respektive boendefrågor. ramen från flerårsplanen med kommunersättning på 157,2 mkr beräknas vara tillräcklig. Inom ram finns en buffert för oförutsedda kostnader med 2,5 mkr. Kostnaderna för köpt vård inom barn och ungdomsvården riskerar att bli högre jämfört med flerårsplan och bufferten kan komma att behöva nyttjas till detta. Försörjningsstödet har minskat under år vilket gör att beräkningen för år har justerats ned. Tydliga ekonomiska risker är fortsatta utvecklingskostnader för Pulsen Combine för att få systemet funktionellt och kostnader för nya lokaler för inackorderingshemmet inom beroendevården. Oförutsedda kostnader för köpt vård och försörjningsstöd utgör en väsentlig risk. En av verksamhetens största utmaningar de kommande åren är fortsatt kvalitetsutveckling och utveckling av arbetsmetodik i en vardag med hög arbetsbelastning och ett IT-system som ännu inte är helt anpassat till verksamhetens behov. Kompetensförsörjning är ett annat utmanande område. Det är brist på erfarna socialsekreterare, särskilt till utredningsarbete inom barn och ungdomsvården. Att behålla och utveckla en god arbetsmiljö med bra stödfunktioner blir viktigt för en stabil personalsituation. Ett fortsatt högt flyktingmottagande ställer krav på ett bra mottagande i kommunen. Under år görs satsningar inom området med kurator för nyanlända elever i skolorna och föräldrastöd. Andra utmaningar är utvecklingen i samhället vad gäller missbruk, våld i nära relationer och svårigheterna för utsatta grupper att få bostad och arbete. Barn och ungdomar drabbas särskilt i dessa situationer och behovet av stöd och insatser från bland annat socialtjänsten är stort. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 3(23)

4 2 Ansvarsområde Social-och äldrenämnden ansvarar för individ-och familjeomsorgen som innehåller: Förebyggande insatser Myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga i vissa fall, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, Lagen om unga lagöverträdare Biståndsbedömda insatser i form av stöd och behandling i öppenvård eller dygnsvård Ekonomiskt bistånd Flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder 3 och nyckeltal Huvuddelen av verksamhetsplanen omfattar mål, nyckeltal och handlingsplaner utifrån strukturen i kommunens ledningssystem. en sorteras in i fyra perspektiv - kund, samhälle & miljö, medarbetare samt ekonomi. Perspektiv: 3.1 Kund - nöjd väsbybo Kommunfullmäktiges mål: Kunden i fokus Nämndmål Individ och familjeomsorgens verksamhet ska kännetecknas av god tillgänglighet, bra bemötande och delaktighet.(sän) Nyckeltal Andel i % som upplever gott bemötande inom de myndighetsutövande verksamheterna ** Utredningstid i dagar ekonomiskt bistånd *** Utredningstid inom barn -och ungdomsvården medelvärde**** Antal genomförda brukardialoger i syfte att utveckla individ-och familjeomsorgens verk- Länssnitt Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 4(23)

5 Nämndmål Individ- och familjeomsorgens verksamhet ska ha god kvalitet. Myndighetsutövning ska vara rättssäker (SÄN) Nyckeltal samhetsområden. * Genomförda kvalitetsrevisioner ***** Andel enheter som har haft genomgång av Lex Sarah och klagomålshantering ***** * Länssnitt * Nytt mål för. Jämförelsetal för länet saknas. Verksamhetsområden: barn och ungdomsvård, beroendevård, förebyggande arbete, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, flyktingmottagande ** Nytt mål för. Jämförelsetal för länet saknas. *** för kan inte lämnas eftersom data efter övergång till Pulsen Combine saknas. **** Nytt mål för. Tidigare mål var andel beslut inom 4 månader. ***** Länssnitt saknas. ***** * Nytt mål för. Länssnitt saknas. Handlingsplan Tillgänglighet, bemötande och delaktighet inom individ och familjeomsorgen Under året ska en övergripande enkätundersökning genomföras kring bemötandet inom de myndighetsutövande delarna. Brukarinflytande : Samtliga enheter inom individ och familjeomsorgen ska under genomföra brukardialoger kring verksamhetsfrågor. Tillgänglighet: All personal inom individ och familjeomsorgen ska arbeta för god tillgänglighet. Tillgängligheten i telefon och epost följs upp genom egenkontroll enligt kvalitetsledningssystemet och den kommungemensamma uppföljningen i kommunernas kvalitet i korthet (KKiK). Bemötande: I medarbetardialoger ska samtal återkommande föras kring gott bemötande. Enkätresultat och mottagna synpunkter och klagomål ska ligga till grund för analys och åtgärder för förbättringar. Kvalitetssäkring Alla enheter ska ha strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet. Det innebär att processer och rutiner ska underhållas, riskbedömningar ska genomföras löpande och en systematisk egenkontroll ska finnas för att undersöka att processerna är säkra och fungerar. Varje enhetschef har ansvar för att aktuell relevant lagstiftning finns tillgänglig och är känd av alla medarbetare på enheten. Alla medarbetare ska känna till rutiner och sitt ansvar för Lex Sarah-rapportering och klagomålshantering. En analys av överklagade beslut inom ekonomiskt bistånd som ändras av domstol ska genomföras årligen och redovisas i kvalitetsberättelsen. Minst en kvalitetsrevision ska genomföras inom ifo under.(kvalitets-och utvecklingsledarens uppdrag). En kvalitetsberättelse enligt SOSFS 2011:9 ska upprättas. (Kvalitets-och utvecklingsledarens Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 5(23)

6 Handlingsplan uppdrag). Inom utredningsenheten barn och ungdom utökas mottagningsfunktionen och handläggningen av barn, undomar och ensamkommande flyktingbarn med fler socialsekreterare. Assistentstöd köps av Stöd och process för att klara de administrativa behoven inom framför allt utrdningsenheten barn och ungdom Utmaningar och risker Brukarinflytande genom delaktighet i verksamhetsutvecklingen är ett utvecklingsområde inom individ-och familjeomsorgen. Brukarmedverkan stärks genom användandet av olika kvalitetssäkrade utredningsverktyg som förutsätter delaktighet, såsom Barns behov i centrum (BBIC) och Addiction Severity Index (ASI). Det finns risk att inte dokumenten används fullt ut vid arbetstoppar. Återkommande utbildning och utveckling av instrumenten i lärande nätverk ger kunskap, motivation och stöd till ett effektivare användande. Utredningstider handlar till viss del om metodik, flöde och teknik. Hög arbetsbelastning och användarsvårigheter i det nyinförda verksamhetssystemet riskerar att påverka utredningstiderna och dokumentationen. Ett utvecklingsarbete pågår inom utredningsenheten barn och ungdom och ekonomiskt bistånd i syfte att göra utredningarna effektiva och korta respektive förbättra flödet med Väsby Direkt. För att implementera och underhålla det systematiska kvalitetsarbetet krävs det en extra arbetsinsats av alla medarbetare. Enheterna behöver utveckla en fungerande struktur och plan för egenkontroll och avsätta tid för analys och planering av förbättringar. Tid för utvecklingsarbetet konkurrerar med den löpande handläggningen av ärenden. Hög arbetsbelastning och personalomsättning är risker för måluppfyllelse. Ett medvetet och systematiskt arbetsmiljöarbete och god personalvård är viktigt. Kommunfullmäktiges mål: Kunskap och lärande Nämndmål Nyckeltal Länssnitt Individ och familjeomsorgen ska bidra Andel genomförandeplaner i % för barn i sam Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 6(23)

7 Nämndmål till barns och ungdomars skolutveckling. (SÄN) Nyckeltal hällsvård där behovsområde utbildning är dokumenterad* Antal barn i fokus hos Familj- och skolservice ska vara minst 425* Minst 90 procent av nyanlända barn som tas emot i mottagningsfunktionen på Väsby skolan ska erbjudas råd och stöd av kurator. *** Länssnitt * Nytt mål för. Jämförelsetal för länet saknas. ** Nytt mål för. Jämförelsetal för länet saknas. *** Nytt mål för. Jämförelsetal för länet saknas. Handlingsplan Barns skolutveckling Alla verksamheter ska beakta barns och ungdomars skolutveckling. Kunskapsresultaten för barn i samhällsvård ska fokuseras och förbättras. Individ- och familjeomsorgen deltar med kompetens i skolutvecklingsprojektet och följer utvecklingen. En särskild satsning riktas till nyanlända barn och deras föräldrar i form av förstärkning av en kuratorstjänst med placering på Väsbyskolans mottagningsenhet. Föräldrastödet till nyanlända föräldrar förstärks med en deltidstjänst. Båda resurserna har fokus på barnens skolutveckling. Stödet till skolor kring barn i behov av särskilt stöd, inklusive så kallade "hemmasittare" vidareutvecklas under. Uppdraget behöver förtydligas i nära samarbete med skolutvecklingsprojektet och lokala BUS-gruppen. (Samverkan mellan kommun och landsting kring barn i behov av särskilt stöd.) Utmaningar och risker Att inte klara skolan är en stark riskfaktor i en människas liv. I allt arbete inom individ-och familjeomsorgen ska vi ha barn och deras skolsituation i fokus. Skolorna efterfrågar mer stöd från socialtjänsten kring elever i behov av särskilt stöd. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att samverkan kommer till stånd. Utmaningen är att upprätthålla ett stabilt samarbete med kontinuitet där alla parter har ett gemensamt mål, tydligt uppdrag samt realistiska förväntningar på varandra. De resursförstärkningar som beslutats inför kommer väl till användning för att Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 7(23)

8 vidareutveckla samverkan mellan skola och socialtjänst. Uppdraget för vidareutveckling av samverkan bör utgå från skolutvecklingsprojektet och den befintliga samverkansstrukturen i BUS (samverkan mellan kommun och landsting kring barn i behov av särskilt stöd). Vid varje placering utanför det egna hemmet behöver barnens skolgång särskilt uppmärksammas och planeras. Utmaningen är att ställa krav på mottagande skola och uppdragstagare/vårdgivare att stödja barnens skolgång. Viktigt är att rätt förväntningar ställs på barnen och att stöd ges utifrån deras individuella förutsättningar. I vissa fall ansvarar och finansierar nämnden för särskilda stödinsatser i skolan. Kommunfullmäktiges mål: Social hållbarhet, trygghet och hälsa Nämndmål Individ och familjeomsorgen ska arbeta förebyggande, erbjuda tidiga insatser och vård på hemmaplan så långt det är möjligt (SÄN) Individ och familjeomsorgen ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och ha en trygg boendesituation. I allt arbete ska barn och ungdomars situation särskilt uppmärksammas. (SÄN) Nyckeltal Andel beslut i % om öppenvårdsinsatser (vuxen)* Andel beslut i % om öppenvård för barn och ungdom* Andel ungdomar i åldern år i % som ej återaktualiseras ett år efter avslutad insats. Andel personer i % som ej återaktualiseras ett år efter avslutad beroendevård. Andel personer i % som fullföljer öppenvårdsprogrammet Fenix** Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (10 av 12 månader)*** Andelen personer i % i försökslägenheter som får eget Länssnitt Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 8(23)

9 Nämndmål Nyckeltal hållbart boende i förhållande till det totala antalet försökslägenheter.** Länssnitt * Länssnitt för målmåttet andel av beslut saknas. Länssnitt 2012 på alternativa måttet Andelen av antalet barn och unga som fått öppenvård var 59% i både Upplands Väsby och länet. Senare uppgifter för detta mått saknas. **Jämförelsetal för länet saknas *** för kan inte lämnas eftersom data saknas efter byte till verksamhetssystemet Pulsen combine. Andelen av bidragsmottagarna som hade bistånd mer än 10 månader var 22 %. Motsvarande andel i länet var 32 %. Handlingsplan Förebyggande insatser och öppenvård Barn, ungdomar, föräldrar och enskilda vuxna ska få råd och stöd för att förebygga ohälsa och social problematik. Vid behov sker stödet i samverkan med andra berörda aktörer. Individ och familjeomsorgen ska bedriva öppenvårdsinsatser och behandling som fyller invånarnas behov av stöd och hjälp. Så långt det är möjligt ska vård på hemmaplan prioriteras. Individ och familjeomsorgen ska samverka i trygghetsskapande aktiviteter för kommunmedborgarna genom fältarbete, Ung&Trygg och Tryggt boende. Uppföljning av kommunens ANDT-strategi genomförs under året. (Alkohol, narkotika, doping och tobaks-strategi). Samverkan med ideella organisationer och civilsamhället ska vidareutvecklas. Metoden "Social insatsgrupp" (SIG) ska utvecklas tillsammans med polisen under. (Ett lokalt arbete för att motverka en kriminell livsstil bland unga). Stärka individers självständighet Individ- och familjeomsorgen ska i sitt arbete med att stötta individer att stärka sin förmåga till ett självständigt liv ha utgångspunkt i att ta tillvara individens egna resurser och att stärka dennes egna nätverk. Råd och stöd ska erbjudas tidigt. Särskilda insatser ges till särskilt utsatta grupper gällande sysselsättning, försörjning och boende. Samarbetet med bostadsbolagen vidareutvecklas avseende bsotadssociala frågor, trygghetsåtgärder och försökslägenheter. Tydligare verksamhetsmått för vräkningsförebyggande arbetet arbetas fram för att kunna följa upp effekterna av insatserna. Ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande och stöd in i vuxenlivet Utmaningar och risker Stora utmaningar inom detta område är arbetslöshet och bristen på bostäder. Oro för ekonomi och arbetslöshet kan innebära att barn blir extra utsatta. Våld i familjer och psykisk ohälsa är vanligt förekommande i de ärenden som blir aktuella hos socialtjänsten. Komplexiteten och svårighetsgraden i de ärenden som blir aktuella hos socialtjänsten har ökat genom t ex att flera har långvariga skyddsbehov och att Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 9(23)

10 flertalet av de ungdomar som placeras på institution har svåra neuropsykiatriska besvär eller långtgående missbruk. Dessa faktorer påverkar möjligheten att klara att möta behoven i öppenvård. Ett nära samarbete mellan myndighet och öppenvård och ett flexibelt arbetssätt är avgörande för vård på hemmaplan. Bostadssituationen i regionen är en stor utmaning. Bristen på bostäder leder till att utsatta grupper har svårt att komma in på bostadsmarknaden och få ett eget hållbart boende. Försökslägenhet är den nuvarande metoden för att hjälpa de mest utsatta till ett boende. Försökslägenhet innebär att kommunen står för lägenhetskontraktet och hyr ut i andra hand till den behövande. Bristen på bostäder och de högt ställda kraven från bostadsföretagen är dock en svårighet i arbetet med att kunna komma vidare från försöksboendet till ett eget boende. Det finns ett bra samarbete mellan kommun och bostadsföretagen. Det behöver dock utvecklas former för att säkerställa att det i framtida projekt avsätts en viss andel av bostäderna för personer som av olika skäl inte kommit in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan röra sig om försöksboenden för personer efter missbruksbehandling, mottagande av nyanlända familjer, barnfamiljer där det förekommer våld eller psykisk ohälsa samt boendekedja för unga vuxna där socialtjänsten har ett särskilt ansvar t ex ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som tidigare varit placerade. Behovet delas med Kundvalskontorets målgrupper. Tillgången till droger bl.a. via nätet har ökat. Signaler från beroendeenheten och polisen tyder på ett utbrett cannabismissbruk bland unga i Upplands Väsby. Att nå ungdomar innan de går för långt i sitt missbruk är en utmaning eftersom de inte har insikt om problemen och därför inte är motiverade. Perspektiv: 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby Kommunfullmäktiges mål: Näringsliv och arbete Nämndmål Individ och familjeomsorgen ska stärka enskilda individers förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. (SÄN) Nyckeltal Andel personer i % år i egen försörjning efter insats på Work- Center Andel personer i % över 25 år i egen försörjning efter insats på WorkCenter Länssnitt Handlingsplan Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 10(23)

11 Handlingsplan Förutsättningar för arbetsmarknaden Kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras hos WorkCenter för att öka förutsättningarna för individer med försörjningsstöd att komma in på arbetsmarknaden. Vägval vuxen ska vidareutveckla arbetsmarknadsinsatser i samarbete med styrgruppen för arbetsmarknadsfrågor och i samverkan med andra enheter inom kommunen samt arbetsförmedlingen. Projektet kommunala visstidsanställningar avslutas under året och utvärderas. Förslag på eventuell fortsättning behandlas i förutsättningar för flerårsplan -18. Projektet Vägval ungdom 2.0 ska genomföras tillsammans med arbetsförmedlingen och utvärderas under år. Projektet vänder sig till målgruppen år som varken studerar eller arbetar. En projektledare/ungdomscoach på WorkCenter leder projektet under år. Eventuell implementering av arbetssättet i ordinarie verksamhet och finansiering år behandlas i förutsättningar för flerårsplan Utmaningar och risker För grupperna lågutbildade, äldre över 55 år, funktionsnedsatta och utrikes födda är riskerna störst att fastna i ett långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden. I Upplands Väsby består en stor del av de arbetslösa av dessa grupper. Även med en starkare konjunktur och tillväxt av arbetstillfällen är dess grupper svaga på arbetsmarknaden vilket innebär att många behöver ett stöd för att få ett arbete. En viktig faktor för att stärka individers möjlighet att komma in på arbetsmarknaden är god samverkan med arbetsförmedlingen. En utmaning är att utveckla ändamålsenliga arbetsmarknadsåtgärder för utsatta grupper. Inför år råder stor osäkerhet nationellt och lokalt avseende prioriterade arbetsmarknadsåtgärder. Individ- och familjeomsorgen ingår i samarbete med Arbetsförmedlingen med särskilt fokus på ungdomar och unga vuxna. När det gäller samarbetet med Arbetsförmedlingen kommer det liksom samverkan mellan kommunens olika aktörer att fortgå under. Om det finns utrymme för fler gemensamma satsningar kring olika målgrupper kan klargöras efter december då statens budget fastställs. De ramar som beslutades om i riksdagen 3 december tyder dock på minskade anslag till arbetsmarknadspolitiska området. Hur det kommer att påverka den lokala politiska viljeriktningen där exempelvis alla unga utan sysselsättning erbjuds insatser inom 90 dagar, och feriejobb till alla i gymnasiet, återstår att se. Under andra halvan av år startade projektet "Vägval ungdom 2.0" tillsammans med arbetsförmedlingen. Inom projektet får ungdomar i åldern år stöd att komma ut i arbetslivet eller utbildning. En utvärdering av arbetet ska ske under år. Arbetsförmedlingen har för sin del i projektet finansieringen klar för år -16 medan kommunen tar ställning under år till resurser för kommande år. Under år avslutas projektet kommunala visstidsanställningar efter 15 månader på försök. Projektet är en åtgärd för personer med långvarigt behov av försörjningsstöd. Efter utvärdering under våren kommer ställning att tas i samband med flerårsplansarbetet till eventuell fortsättning av denna åtgärd år. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 11(23)

12 Kommunfullmäktiges mål: Miljö och klimat Nämndmål Nyckeltal Länssnitt Det systematiska miljöarbetet ska följas upp och utvecklas inom alla resultatenheter. Antal enheter som tagit fram och genomfört två miljöförbättringsförslag Handlingsplan Miljöarbete Alla enheter ska ha ett miljöombud. Individ- och familjeomsorgens miljöplan ska följas Utmaningar och risker Perspektiv: 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Kommunfullmäktiges mål: Stolta medarbetare Nämndmål Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom Väsby Välfärd ska öka Nyckeltal Länssnitt Frisknärvaro Hållbart medarbetarengagemang (HME) Antal sjukdagar per anställd och år Handlingsplan Frisknärvaro (SVV) Frisknärvaron ska öka genom att skapa delaktighet och ansvar hos medarbetarna i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 12(23)

13 Handlingsplan Medarbetare Medarbetarna inom individ och familjeomsorgen ska ha relevant kompetens, känna engagemang för sitt arbete och vara nöjda med sin arbetssituation. Systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs i bred och aktiv dialog med medarbetare och fackliga representanter. Tid ska avsättas för reflektion för medarbetarna kring arbetsmiljö. Medarbetarenkäten ska analyseras och handlingsplan tas fram. Kompetensutvecklingsplaner ska tas fram årligen för varje medarbetare, arbetsgrupp/enhet respektive en gemensam för ifo. Kompetensutvecklingsplanerna ska stödja de väsentligaste utvecklingsområden/processerna för ifo. Under år är det intern samverkan respektive nätverksarbete som metod och förhållningssätt som är prioriterade utvecklingsområden. Ett särskilt ledarforum för individ-och familjeomsorgens chefer och arbetsledare ska erbjudas 3-4 gånger per år för att stärka ledarskapet och samverkan över enhetsgränserna. Introduktionen för nyanställda ska vidareutvecklas. I övrigt ska främjande aktiviteter göras i samarbete med HR-avdelningen för att trygga personalförsörjningen Utmaningar och risker En utmaning är att hitta strategier för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen, och vi behöver satsa på ökad marknadsföring av kommunen som en modern och attraktiv arbetsgivare. Inom socialtjänsten råder på många håll hög personalomsättning och brist på erfarna socionomer. Studier visar att yrkesgrupper inom socialtjänsten generellt upplever en hårt pressad arbetssituation med ibland orimlig belastning, och med det läget blir ofta introduktionen av nyrekryterade socialsekreterare bristfällig och bidrar till en fortsatt hög personalomsättning. Det är viktigt med ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete med en nära arbetsledning som kan lyssna, uppmuntra och skapa förutsättningar för att alla ska kunna fullgöra sina uppdrag. En rimlig arbetsbelastning, ökad samverkan och en nära arbetsledning ger effekter som sjunkande kostnader samt att erfarna medarbetare stannar kvar längre i organisationen. Goda förutsättningar för en minskad personalomsättning är också att arbeta med tydliga introduktions- och inskolningsprogram för nyrekryterade medarbetare. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 13(23)

14 Perspektiv: 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål: Ekonomiskt resultat Nämndmål Social- och äldrenämndens ekonomi ska vara i balans (SÄN) Nyckeltal Andel enheter i % med budget i balans avvikelse i % av omslutningen Länssnitt ,6 1,2 2,4 1,2 1,2 1,2 et på resultatavvikelse består av buffert. Handlingsplan Uppföljning av budget Rutiner och struktur för månatliga uppföljningar - en fastställd mall med ekonomi, volymer och nyckeltal är utarbetad och kommer att följas upp varje månad tillsammans med chef och verksamhetscontroller och avrapporteras för Väsby Välfärds kontorschef. Vid risk för avvikelser ska åtgärder presenteras omgående Utmaningar och risker Beräknade volymer för köpt vård och försörjningsstöd är baserade på utfall och på idag kända behov. En minskning av kommunersättning för placeringar på institution beslutades redan inför föregående flerårsplan som en effekt av nya boendelösningar och metodutveckling för att undvika placering. Risken finns att boendelösningarna och metoder på hemmaplan inte ersätter institutionsplaceringar i tänkt utsträckning. Risk finns att tillkommande behov behöver mer vårdintensiv insats. För att fortsätta att klara budgeten för placeringskostnader krävs också bland annat lyckade rekryteringar av familjehem. Alternativet är att köpa dyrare familjehemsvård trots att vårdbehovet inte kräver det. Oförutsedda kostnader för köpt vård och försörjningsstöd utgör en väsentlig risk och en buffert behövs som säkerhet. Nya lagkrav kan ytterligare utmana budgeten under flerårsperioden, t ex vad gäller stärkt skydd av barn i samhällsvård. Beroendeenheten kommer med stor sannolikhet att behöva byta lokaler för sitt inackorderingshem. Ett byte av lokaler innebär en risk att ersättningslokalerna ger en betydligt högre kostnad för kommunen. En minskning av platser i vård på hemmaplan kan komma att istället ersättas av mer kostnadskrävande externa placeringar. Frågan är under utredning och resultatet kommer att redovisas för nämnden under våren. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 14(23)

15 Personalomsättning är en allvarlig risk. Personalomsättning ökar arbetsbelastningen och påverkar rättssäkerhet och effektiviteten. För att upprätthålla verksamheten vid vakanser kan inhyrd personal behöva anlitas inom myndighetsdelarna. Bra struktur och bra uppföljningsverktyg av verksamheternas volymer, kostnader och intäkter ger bättre förutsättningar för god uppföljning och möjlighet att vidta åtgärder i tid. Det nyinförda verksamhetssystemet har i dagsläget svårigheter att leverera rapporter och statistikunderlag, vilket riskerar att försvåra uppföljningen och resultatjämförelser under överskådlig tid. En stor del av den köpta verksamheten är upphandlad. Av kvalitets- och ekonomiska skäl krävs en noggrann avtalsuppföljning, vilket är ett utvecklingsområde framöver. Verksamheten är i behov av förstärkt kompetens och resurser från Stödoch process för att uppnå detta Ekonomisk översikt Ny befolkningsprognos - konsekvenser Volymförändring /verksamhet Förändr Förändr Förändr Förändr Förändr Förändr Antal Mkr Antal Mkr Antal Mkr Kommunersättning enligt fåp 157,2 156,6 156,6 Volymförändringar: Försörjningsstöd -5,2-5,2-5,2 placering institution BoU 4,5 4,5 4,5 placering Familjehem hem BoU 0,9 0,9 0,9 Övriga förändringar KVA utfasning -0,2 Summa 157,2 156,8 156,8 Volymer och kostnadsnyckeltal Ekonomiskt bistånd Förändring sedan flerårsplan. Försörjningsstödet har minskat under och volymerna räknas ned för kommande år med 5,2 mkr jämfört med flerårsplan -. Barn och ungdom Antalet dygnsplaceringar har totalt sett minskat under. Kostnaderna har dock ökat. Orsakerna är bland annat att det förekommit fler ärenden med ovanligt stora vårdbehov under året än estimerat samt att flera av dem har krävt att både föräldrar och barn är placerade. Detta har inneburit fler placeringar inom institutionsvården än budgeterat samt högre kostnader för familjehemsvården. En annan orsak är att snittpriset för arvoderade familjehem har ökat eftersom det är konkur- Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 15(23)

16 rens om att rekrytera familjehemmen från andra aktörer. Trenden med flera ärenden med stort vårdbehov och konkurrensen om familjehemmen innebär att snittpriserna fortsatt kommer vara högre än tidigare även om en viss minskning jämfört med bedöms möjlig. Detta innebär att kostnaderna totalt beräknas vara 5,2 mkr högre än i flerårsplan -. en för innebär dock sänkta kostnader jämfört med utfall med 2,6 mkr. Åtgärderna för att minska kostnaderna är bland annat fortsatt arbete med att försöka styra placeringarna till familjehem när det är möjligt samt utveckla metoder för att undvika placering. Det antas dessutom att antalet komplexa ärenden genomsnittligt borde vara lägre än under, vid en jämförelse med tidigare år. Beroende Antalet personer på behandlingsplacering har ökat under. Frivillig behandling har kunnat erbjudas i de flesta fall vilket inneburit att beslut om LVM (lagen om vård av missbrukare) kunnat undvikas under större delan av året. Under tidig höst har dock beslut om LVM behövts fattas. ramen för beroendebehandling utökades med 0,6 mkr i flerårsplanen. Volym/mått Ekonomiskt bistånd Antal hushåll/månad Medelbistånd i kr per hushåll o månad Bruttokostnad totalt i mkr Bokslut ,8 33,1 26,2 25,5 26,0 26,0 Skyddat boende mkr 1,0 1,0 1,0 Insatser Våld i nr 0,5 0,5 0,5 Institutionsplaceringar barn o ungdom Antal årsplatser 13, , ,6 14,6 Kostnad per årsplats tkr Kostnad per dygn i kr Familjehem Antal årsplatser 98, ,8 83,0 84,0 84,0 Kostnad per års Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 16(23)

17 Volym/mått plats i tkr Kostnad per dygn i kr Bruttokostnad totalt i mkr Bokslut ,2 41,0 48,4 45,8 45,6 45,6 Institutionsplac. vuxn Antal årsplatser totalt - Varav årsplats boende Kostnad per dygn boende i kr - Varav årsplats behandling Kostnad per dygn behandling i kr Bruttokostnad totalt i mkr 12, , ,4 6,5 4,9 4,5 4,5 4, ,9 3,5 5,2 4,5 4,5 4, ,3 5,2 5,2 5,8 5,8 5,8 budget Intäkter/kostnader (belopp i mkr) INTÄKTER (+) Bokslut Progn Kommunersättning 162,1 155,1 155,1 157,2 156,6 156,6 Täckningsbidrag 0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Försäljning och avgifter 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Hyror och arrenden 5,1 4,9 5,4 5,1 5,1 5,1 Bidrag 26,4 32,9 33,7 40,8 40,8 40,8 Försäljn verksamhet/entreprenad 2,0 4,3 2,5 4,1 4,1 4,1 Summa intäkter 196,3 197,5 197,0 207,5 206,9 206,9 KOSTNADER (-) Buffert 0-2,4 0,0-2,5-2,5-2,5 Bidrag -33,6-34,2-27,1-26,5-26,5-26,5 Entreprenad/köp av verksamhet Övrigt material och tjänster -51,6-54,9-59,3-66,5-65,9-65,9-10,9-9,7-11,5-13,2-13,2-13,2 Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 17(23)

18 Intäkter/kostnader (belopp i mkr) Bokslut Progn Personalkostnader -74,0-80,0-78,7-82,3-82,3-82,3 Lokal- och markhyror -10,8-12,0-11,6-12,1-12,1-12,1 Övriga fastighetskostnader -0,7-0,6-0,4-0,5-0,5-0,5 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 Intern ränta 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 Täckningsbidrag -3,8-3,7-3,7-3,9-3,9-3,9 Summa kostnader -185,4-197,5-192,3-207,5-206,9-206,9 10,9 0,0 4,7 0,0 0,0 0,0 per verksamhet Verksamhet Centrala kostnader och adm. Barn och ungdomsvård Kom ers Intäkter Förs av verks Övr int S:a Köp verks Kostnader Övr kostn S:a 12,2 0,0 0,9 13,1-3,1-10,0-13,1 0,0 84,1 2,9 25,5 112,5-55,8-56,7-112,5 Beroende 16,1 0,6 1,1 17,8-12,0-5,8-17,8 0,0 Ekonomiskt bistånd 37,2 0,6 5,9 43,7-1,5-42,2-43,7 0,0 Vägval vuxen 7,6 0,0 12,7 20,3-0,3-20,0-20,3 0,0 Summa verksamheter Investeringar 157,2 4,1 46,1 207,4-72,7-134,7 Investeringar redovisas av Väsby välfärd Känslighetsanalys - 207,4 Placeringskostnader barn och unga Kostnaden för en barnplacering på SIS (LVU) är ca kr per dygn, ca 146 tkr per månad, tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med behandling är i snitt ca kr per dygn, ca 85 tkr per månad, tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med stödboende är i snitt ca kr per dygn, ca 39 tkr per månad, 470 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i arvoderat familjehem är ca 630 kr per dygn, ca 19 tkr per månad, 230 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i köpt familjehem är ca 2000 kr per dygn, ca 61 tkr per månad, 746 tkr per år. En procents ökning av priset för köp av insats av barn/ungdom innebär vid 0,0 0,0 Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 18(23)

19 oförändrade volymer en kostnadsökning med 520 tkr. Placeringskostnader beroendevården Kostnaden för en placering av vuxen på SIS (LVM) är ca kr per dygn, ca 104 tkr per månad, tkr per år. En procents ökning av priset för placeringar inom beroendevården innebär vid oförändrade volymer en kostnadsökning med 52 tkr. Kostnader för utbetalt försörjningsstöd 1 procents ökning/minskning av genomsnittliga antalet biståndsmottagare per månad (2,6 hushåll) ger en ökad/minskad kostnad med 260 tkr per år. Totalt IFO 1 procents löneökning innebär ca 0,5 mkr i ökade personalkostnad. 1 procents ökning på övriga kostnader innebär ca 0,7 mkr i ökad kostnad. Kommunfullmäktiges mål: Effektivitet Nämndmål Individ och familjeomsorgen ska förbättra den interna samverkan och mobilisera resurser i brukarens nätverk för att hitta hållbara kostnadseffektiva lösningar. (SÄN) Nyckeltal Kostnaden per invånare i % av snittet för Stockholms län.* Länssnitt * Nytt mål för. Mäts som kvoten för nettokostnaden för individ och familjeomsorg per invånare mellan Upplands Väsby och snittet för kommunerna i Stockholms län. Handlingsplan Effektivitet Samverkan: Chefer och arbetsledare ska uppmuntra kreativa idéer och bidra till att skapa strukturer för samverkan. Intern samverkan ska vara stående punkt på arbetsplatsträffar för att fånga goda idéer, följa upp och sprida kunskap. Samordnad planering för gemensamma brukare inom individ- och familjeomsorgen ska upprättas i en individuell plan. Nätverksarbete: Individ och familjeomsorgen ska genomföra ett treårigt förändringsarbete för att allt mer mobilisera resurser i brukarens nätverk för att hitta hållbara effektiva lösningar. Implementering av förändringsarbetet sker under. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 19(23)

20 Utmaningar och risker Individ- och familjeomsorgen har kontinuerligt arbetat med att verksamheten ska hålla hög kvalitet och vara effektiv. För att ytterligare förbättra verksamheten för brukarna bedöms att ett par områden behöver utvecklas. Det ena är samverkan inom individ och familjeomsorgen. Ofta berör ett ärende handläggare på flera olika enheter eller olika kompetensområden. Att sträva efter att allt mer arbeta som en helhet från början i ärenden än att överlämning sker mellan olika kompetenser är nödvändigt för att uppnå bästa resultat för brukarna och för att nyttja individ- och familjeomsorgens samlade kompetens på ett effektivt sätt. Det andra är att individ- och familjeomsorgens arbetsmetodik behöver få ett större inslag av nätverksarbete. Genom att i större grad tillvarata individernas egna resurser och nätverk, kan insatser undvikas eller effekterna av beviljade insatser förbättras. Utmaningarna i att kunna genomföra förändringsarbetet består av flera olika delar. Den ökade fokusen på att säkra kvalitet inom myndighetsutövningen har ökat kravet på dokumentation i ärendena och en styrning med fokus på detta. Samtidigt saknas kunskapen om nätverksarbete hos många medarbetare. Det krävs att i ett läge med ständigt hög arbetsbelastning kunna förändra grundinställningen i handläggningen till att se mer till helheten för individen och samtidigt förhålla sig till rättsäkerheten och dokumentationskraven. Kompetensutvecklingsinsatser kommer att krävas för medarbetarna. Genom att utveckla verksamheten med bättre samverkan och nätverksarbete kommer kostnaderna för beviljade insatser att kunna minskas över tid. Några exakta belopp för detta är i nuläget omöjligt att kvantifiera men bedömningen är att utvecklingen borde kunna innebära en lägre kostnadsutveckling över tid. Som nyckeltal för att mäta detta väljs i nuläget att jämföra kostnaderna för individ- och familjeomsorgen i Upplands Väsby med snittkostnaden för Stockholm län Internkontrollplan Följs upp i: Kontrollområde Kontrollmoment Kontrollmetod Riskbedömning Typ av skada: Biståndsbeslut och placeringar T2, ÅR T2, ÅR Stickprov Stickprov Att felaktigt beslut fattas Att felaktigt beslut fattas Metoden BBIC tillämpas vid beslut om insats där barn är inblandade Förtroendeskada Metoden ASI tillämpas vid beslut om insats för vuxna beroende Förtroendeskada Beslut om T2, Stickprov Att felaktigt Ekonomisk Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 20(23)

21 försörjningsstöd enligt gällande riktlinjer Upprätta en plan enligt BBIC för vårdens genomförande Följs upp i: Kontrollområde Kontrollmoment Kontrollmetod Riskbedömning Typ av skada: ÅR beslut fattas skada, Förtroendeskada T2, ÅR Stickprov Att planerad vårdinsats inte genomförs och följs upp Förtroendeskada 4 Uppdrag och ägardirektiv Uppdrag Tidsperiod Utvärdera kommunala visstidsanställningar Säkerställa genomförandet av Pulsen Combine-projektet. År 5 Omvärldsanalys 5.1 Framåtblick Arbetsmarknaden i regionen är starkare och sysselsättningen bedöms av arbetsförmedlingen öka. Sysselsättningsökningen bedöms dock till stor del ske i yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Det innebär att utsatta grupper med svag ställning på arbetsmarknaden även fortsatt får det svårt att få ett arbete. Bland de utsatta grupperna finns utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, äldre (55-64 år) och personer med högst gymnasial utbildning. propositionen om arbetsmarknadsinsatser för ungdomar I regeringens budgetproposition för lyfts ungdomsarbetslösheten upp som ett prioriterat område. I propositionen föreslås att unga ska ha en bortre gräns för arbetslöshet, 90 dagar, innan denne erbjuds ett arbete, en insats som leder till arbete eller en utbildning. Vidare planeras för ett utbildningskontrakt som omfattar unga arbetslösa som ej har fullföljt gymnasiet. Vägval ungdom bevakar fortsatta direktiv och anpassar verksamheten varefter nya insatser beslutas. Feriejobb Samordningen av feriejobben finns hos WorkCenter, Vägval vuxen. När Vägval ungdom startar sin verksamhet så är feriejobben ett område som naturligt kan ingå för att skapa en helhet kring målgruppen. Under samarbetar Vägval ungdom och WorkCenter kring feriejobben för att se på möjlighet att inför flytta över ansvaret till Vägval ungdom. Yrkesintroduktion Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 21(23)

22 Arbetsförmedlingen har insatsen yrkesintroduktion som en anställningsform för ungdomar. Insatsen syftar till att i nära samverkan med arbetsgivare ge handledning och introduktion till yrket på arbetsplatsen. ( Insatsen riktar sig till unga som saknar specifik yrkeskunskap alternativt varit inskrivna som arbetssökande under 90 dagar under en fyramånaders period. Ett utvecklingsområde inom Vägval ungdom är skapa samarbete med arbetsplatser som kan ta emot ungdomar för yrkesintroduktionsanställningar. Introduktionsprogram Utifrån de beslut som fattas nationellt gällande insatser inom ramen för aktivitetsansvaret kan det bli aktuellt att under undersöka möjlighet att Vägval ungdom startar ett motivations- och arbetslivsinriktat introduktionsprogram. Bostadsmarknaden. Den stigande bostadsbristen i hela Stockholms län utgör ett stort hinder för etablering på bostadsmarknaden. Antalet tillgängliga bostäder ökar inte i samma takt som befolkningen. Hyresvärdarnas höga krav för att komma ifråga för ett förstahandskontrakt innebär att det är de mest socialt utsatta som har svårt att få en bostad. Kommunens bostadsplanering och ägardirektiv till bostadsbolagen är viktiga i sammanhanget. Kommunens samarbete med bostadsbolagen och privata hyresvärdar är framgångsrikt och flera utvecklingsfrågor är under diskussion. Flyktingmottagande. Under överskådlig framtid väntas flyktingmottagandet öka och därmed också behovet av olika boendeformer. Överenskommelsen med migrationsverket gällande ensamkommande barn utökas från 1 januari från 8 asylplatser till 20 asylplatser. Utöver de överenskomna platserna så anvisas barn i första hand på anknytning. Med de 20 asylplatserna och anknytningsanvisningarna så kommer troligtvis ensamkommande barn anvisas till Upplands Väsby under. Kommunen ska ta emot och erbjuda 52 nyanlända flyktingar en bostad under året. Missbruksvård och hemlöshet. I början av förväntas nya nationella riktlinjer för missbruksvården fastställas av socialstyrelsen. Under våren har preliminära versioner presenterats. Beroendeenheten ser över vilka nya evidensbaserade metoder som kan komplettera nuvarande behandlingar. Gruppen hemlösa missbrukare tenderar att öka i Upplands Väsby. Från och med augusti har pingstkyrkan öppnat en träfflokal för målgruppen. Uppföljning av denna verksamhet ska ske under år. Uppsökande verksamhet i förhållande till målgruppen leder till att behov av vård blir synligt och ansökningar om vård, stöd till boende och sysselsättning förväntas öka. Våld i nära relationer är en problematik för vilken kommunen har stort ansvar för utredning, insatser och uppföljning. Arbetsmetoder för att möta behoven behöver fortsatt utvecklas och samarbetet med kvinnojouren Är fastställt i ett samverkansavtal. God samverkan med externa aktörer är ett ständigt utvecklingsarbete och tar tid att bygga och underhålla. Enligt ny lagstiftning ska socialtjänsten vara delaktiga i framtagande av samordnade individuella planer (SIP) för barn eller vuxna som är i Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 22(23)

23 behov av stöd från flera aktörer. Implementering av detta arbetssätt fortsätter under. Individ- och familjeomsorgen kommer även fortsättningsvis ha starkt fokus på att säkerställa att placerade barn och unga får trygg och säker vård. Ett nationellt utvecklingsarbete pågår och en regional utvecklingsledare finns placerad på FoU Nordväst för att stödja utvecklingsarbetet i nordvästkommunerna. Individ- och familjeomsorg, Verksamhetsplan med budget - 23(23)