Utvecklingskraft 2011



Relevanta dokument
Kad bara när det behövs!

nov jan sept mars maj

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September CSK Torsby Arvika

KAD-bara när det behövs

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

Visualisering av mått

Riktlinje för god inkontinensvård

Andel patienter på medicin avd C i Jönköping vårdats enligt riktlinjer KAD- bara när det behövs

Mycket bra jobbat/ R-MJ. procent Strålande, ni är på gång./ R-MJ

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Kateterjournalen - Dokumentation i Melior

VRI Vårdrelaterade infektioner

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Markörbaserad journalgranskning

SIMCA-metodiken. KAD Följsamhet till riktlinjer. - Multivariat analys och processer Dennis Nordvall Statistiker Qulturum

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Förebygga sårinfektioner efter operation. Förebygga kirurgiska komplikationer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

VRI Vårdrelaterade infektioner

Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Nationell studie med deltagande från Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Normalt är urinen steril

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige

Spridning av säkrare praxis

Alternativ till kateterbehandling

Läkemedelsförskrivning till äldre

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?

UTVECKLINGSKRAFT ATT PRAKTISERA SÄKER VÅRD TVÅ EXEMPEL. Pusselbit nr 4: Förebygga infektioner i centrala infarter. Jessica Wernlid, IVA, Värnamo

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

- En kartläggning i slutenvården

Kateterisering av urinblåsan (man)

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

Tappningsrutiner för barn och vuxna vid perioperativ vård

Trycksår - handlingsplan

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Ansvarsfördelning mellan allmänmedicin och urologi i handläggningen av LUTS

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

De nya e-hälsotjänsterna som underlättar patientens egen planering och frigör resurser i vården

Multiresistenta bakterier

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Från mätning till åtgärd

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

KAD - bara när det behövs! Ett förbättringsarbete och studie

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Personcentrerat Samarbete en projektrapport

Infektionsverktyget - Slutenvård

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Agenda. Link2 - start Lägesrapport. Fortsatt arbete Genomgång av nytt i Link2. Folkhälsa och sjukvård

Årsrapport från kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock 2008 Sverige

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS

Infektionsverktyget - Slutenvård

Patient Närmre Vård (PNV) Ortopedavdelning 6 Karlskoga lasarett

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Senior alert. Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Så här kan din organisation gå med

Prehospitalt triage av äldre patienter -

MANUS KAD bara när det behövs

Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner. Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län

Förbättringsarbete: vårdrelaterade infektioner (VRI) Pneumoni

Svenska HALT. Fanny Bergman, utredare, hygiensjuksköterska. Tomas Söderblom, utredare, epidemiolog. Avdelning för epidemiologi och utvärdering

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Transkript:

Utvecklingskraft 2011 KAD - bara när det behövs Det här är Astrid Rose-Marie Johansson Maj 2010

Astrids historia Astrid, 82 år gammal med diabetes, faller och får en höftfraktur (hög risk för urinretention) Vid ankomst kl. 18.00 till akutmottagningen blev inte Astrids urinblåsa (tömningsfunktion) undersökt med bladder-scan. På avdelningen, någon gång under natten, behandlas hon med en KAD.Det finns ingen dokumentation om res-urin, indikation eller planerad behandlingstid. KAD satt. 3 Astrids historia fortsätter. efter 3 dagar avslutas behandling med KAD. Esther kan inte kasta vatten. Esther blev undersökt med bladder-scan, men med för långa tidsintervaller. Tre gånger får hon urinretention med en residualurin mmellan 700-1000 ml hon behandlas med en andra KAD 4

Astrids historia fortsätter. Esther drabbas av urinvägsinfektion KAD är kvar vid vid utskrivningen från sjukhuset det fanns ingen dokumentation om indikation och planerad behandlingstid (KAD) Det här är en historia bland många.. 5 Studie Johansson, R-M and Christensson L Urinary retention in older patients in connection with hip fracture surgery Journal of Clinical Nursing, 2010, 19, 2110 2116

Syfte Syfte och mål är att minska andelen patienter med: skador på urinblåsans funktion vårdrelaterad urinvägsinfektion Hur? När det är möjligt förebygga alternativt tidigt diagnostisera/ behandla urinretention minska över-, fel- och underanvändning av KAD 8

Implementeringsmodell för KAD bara när det behövs 8. standardvårdplaner 2. expertgrupp Standard Care Plan 3. värdekompassen Risk of Urinary Retension 1. Patientberättelser 7. mättavlor 4. riktlinjer 6. handledning/ PDSA 5. utbildning 9 Innehåll riktlinjer identifiera patienter med risk för urinretention (allmän och specifik risk) bästa tänkbara förutsättningar för blåstömning (assistans, integritet, optimal sitt- el ståställning) ev. dubbelkissning tidsschema för undersökningar med bladder-scan behandling av UR indikation för urinkatetrar standardiserad dokumentation information till patienten 10

Expertgrupp Bruno Larsson, Urolog Ingrid Erlandsson, Urologisjuksköterska Gunhild Rensfeldt, Hygiensjuksköterska Sture Löfgren, Smittskyddsläkare Märtha Sund-Levander, FoU-handläggare Sigvard Mölstad, Distriktsläkare Professor Peter Kammerlind, Statistiker Rose-Marie Johansson, Projektledare KAD - bara när det behövs Följsamhet till riktlinjer Januari 2009 - Februari 2011 Landstinget i Jönköpings län

Och när vi har sparat 5 miljoner så kan vi börja räkna på det här. Gammalt Nytt arbetssätt Bladderscan 60 6324 6264 Tappning 40 979 939 Insatta KAD 422 309-113 KAD vid utskrivning 84 18-66 Vid behandling med KAD vid hemgång: 58 % högre risk att vårdas på sjukhus inom 30 dagar för VUVI 22 % högre risk för att vårdas på sjukhus för sepsis 31% större risk för död efter 30 dagar. (Wald 2005) Göteborg 2010 Vad kostar det har vi råd att avstå från nya arbetssätt? Göteborg 2010

Resultat Orlando 7/12 2009 15 Mätmetod För varje mätande enhet granskas minst 10 omvårdnadsjournaler per månad Mäter följsamheten av riktlinjerna.

100 Följsamhet riktlinjer "KAD bara när det behövs" Landstinget i Jönköpings län (samtliga mätande enheter per sjukvårdsområde) 90 80 70 Procentuell andel 60 50 40 30 20 10 0 n=6 n=4 n=8 n=7 n=10 n=8 n=6 n=8 n=14 n=13 n=11 n=16 n=19 n=18 n=20 n=26 n=26 n=21 n=17 n=19 n=26 n=28 n=30 n=30 n=29 n=22 Månad 2009-2011 (n=antal mätande enheter) Höglandets Sjukvårdsområde Jönköpings Sjukvårdsområde Värnamo Sjukvårdsområde Andel enheter som mäter följsamhet "KAD bara när det behövs" Landstinget i Jönköpings län 100% 90% 80% 70% Procentuell andel 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Månad 2009-2011 Höglandets Sjukvårdsområde Jönköpings Sjukvårdsområde Värnamo Sjukvårdsområde

Följsamhet riktlinjer "KAD bara när det behövs" och andel enheter som mäter Värnamo sjukvårdsområde 100 90 80 70 Procentuell andel 60 50 40 30 20 10 0 Månad 2009-2010 Värnamo Sjukvårdsområde Andel mätande Följsamhet riktlinjer "KAD bara när det behövs" och andel enheter som mäter Jönköpings sjukvårdsområde 100 90 80 70 Procentuell andel 60 50 40 30 20 10 0 Månad 2009-2010 Jönköpings Sjukvårdsområde Andel mätande

Lärande Det är möjligt att minska antalet patienter med UR och olämplig behandling med KAD Fortsatt implementering och mätningar behövs 21 På gång Artikel om Guidelines KAD bara när det behövs Artikel om implementeringen av guidelines på en ortopedavdelning

Tack för uppmärksamheten! rose-marie.johansson@lj.se Orlando 7/12 2009 23