Kvalitetsredovisning



Relevanta dokument
Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Fritidshem

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolans fritidshem. Läsåret 2015/2016

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

Kvalitetsredovisning. Mariaskolans fritidshem

Fritidshemmens kvalitetsrapport

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Kvalitetsredovisning. Skolbarnomsorg

Arbetsplan Fritidshem

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Kvalitetsrapport för

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Fritidshemmets uppdrag

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Markusskolans Fritidshem

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem. Per Olsskolan. Läsåret 2015/2016

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Lokal arbetsplan 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

KVALITETSRAPPORT. Alfaskolans fritidshem. Läsåret 2015/2016

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Verksamhetsplan fritidshem VÄST

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

1. Inledning Förutsättningar... 3

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Arbetsplan 2018/19 Fritidshemmen Pärlan, Delfinen och Hajen, Strömtorpsskolan

1. Inledning Förutsättningar... 3

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Aspuddens skolas fritidshem 2015/2016

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Hedesunda Fritidshem. Kvalitetsredovisning 09/10. Tage Gardfjell Rektor

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Jernvallsskolan F-3, arbetsplan läsåret

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 för Avesta förskolor

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Kvalitetsredovisning Verksamhetsåret

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Kvalitetsredovisning 2010

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Fritidshem. Handlingsplan. för fritidshemmen vid. Björklinge & Skuttunge skola

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Karlshögs Fritidshem

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Nya styrdokument för fritidshemmet

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Kvalitetsredovisning

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

1. Inledning Förutsättningar... 3

Barn- och ungdomsförvaltningens vision:

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Transkript:

2012-05-06 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Skolbarnomsorg FRITIDSHEMMEN INOM AVESTA CENTRALA RO MARKUSSKOLAN OCH BERGSNÄSSKOLAN ROSEN ELDEN ÖRNEN BLIXTEN RAKETEN Avesta, 2012-06-18 Rektor: Marie-Ann Eklund Utvecklingsledare: Eva Nilsson-Ståhl Resultatenhetchef: Bengt Albertsson

Skolbarnomsorg Innehållsförteckning Sid nr. Skola/skolbarnomsorg/organisation... 3 1. Normer och värden... 3 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan... 3 1.2 Elevhälsoteam/skolgrupper... 3 2. Barns delaktighet och inflytande... 3 3. Kunskaper och färdigheter... 3 3.1 Samspelsförmåga... 3 3.2 Initiativförmåga... 3 3.3 Självständighet/positiv självbild... 3 4. Kvalitetsenkät... 3 5. Implementeringsarbete, Lgr 11... 4 5.1 Planering/genomförande... 4 5.2 Pedagogiskt ledarskap... 4 6. Hem och fritidshem... 4 6.1 Föräldrasamverkan... 4 7. Kompetensutveckling... 4 7.1 Individnivå... 4 7.2 Verksamhetsnivå... 4 8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål... 5 8.1 Genomförande och måluppfyllelse... 5 9. Identifierade utvecklingsområden... 6 2

Skola/skolbarnomsorg/organisation Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan, fritidsverksamheten på båda skolorna, samt musikskolan och träningsskolan. Under det här läsåret har ledningsgruppen bestått av rektor Peter Långberg 80%, utvecklingsledare Marie-Ann Eklund 100% och skolutvecklare Eva Nilsson-Ståhl 50%. På Markusskolan finns tre fritidshem och en fritidsklubb och på Bergsnässkolan finns ett fritidshem som också är fritidshem för särskolan. Markus: Rosens fritidshem är för elever i förskoleklassen och delar både lokaler och personal med förskoleklassen. Eldens fritidshem är för elever åk 1-3 som går i Eken och Linden. Örnens fritidshem är för elever åk 1-3 som går i Björken och Lönnen. Fritidsklubben Blixten har pågått som projekt under det här läsåret, men har av Bildningsstyrelsen fått klartecken att fortsätta. Den är för elever i åk 4-6 oavsett skola. Bergsnäs: Raketens fritidshem är för alla elever åk F-6, men under det här läsåret har de elever som går i 4-6 valt Blixten. Raketen har också ett inkluderat särskolefritids; Tigern. 1. Normer och värden 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan En likabehandlingsplan upprättas/uppdateras varje höst, en för varje skolas fritidshemsverksamhet. Fritidshemmen har samma regler som skolan har. Vi har återkommande etiska diskussioner i barngrupperna när konflikter uppstår. Konflikthantering sker dagligen på fritidshemmen. Det är positivt när eleverna själva klarar av att lösa konflikten, men annars går personalen in och stöttar upp. Föräldrakontakter tas så fort vi anser att det behövs. 1.2 Elevhälsoteam/skolgrupper Fritidshemspersonalen anmäler ärenden till elevhälsoteamet på samma sätt som skolans personal. De ser andra sidor av barnen och det är viktigt att vi utvecklar samarbetet med denna personal, så att vi både kommer ihåg att efterfråga deras syn på ärenden vi får in och att de också får återkoppling för att kunna hantera eleverna på bästa sätt. 2. Barns delaktighet och inflytande Detta är en fråga som legat högt på vår agenda i år. Det har inrättats fritidsråd på Örnen och Elden på Markus och på fritidsklubben har klubbrådet stort inflytande över hur verksamheten bedrivs, speciellt när det gäller aktiviteter. På Bergsnäs har de storsamling en gång i månaden, där barnen har möjlighet att påverka aktiviteterna under den kommande månaden. Även i den dagliga verksamheten har barnen olika valmöjligheter när det gäller vad de vill göra. Vi diskuterar mycket med barnen och röstar ibland för att bestämma vad vi ska göra. Vi upplever att detta har berikat verksamheten och det är något vi kommer att fortsätta med. 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Samspelsförmåga Fritids olika aktiviteter är ett ständigt tränande av samspel. Alla ska få vara med, man följer regler, man uppträder schysst mot sina kompisar. Vi i personalen finns till hands när barnen behöver stöd i konflikter. 3.2 Initiativförmåga Vi försöker att vara lyhörda för barnens idéer och förslag och uppmuntra och stötta dessa. 3.3 Självständighet/positiv självbild Vi uppmuntrar till självständighet och bygger på styrkor hos barnen. Vi arbetar medvetet med att de ska göra självständiga val och träna på de förmågor som krävs för självständighet. 4. Kvalitetsenkät Då enkäten genomfördes för sent, kommer resultatet att redovisas i augusti. Orsaken till det sena genomförandet var, enligt vår mening, att det var för många personer inblandade i hela processen. Alla skolor måste ansvara för att lämna korrekta uppgifter, men sedan bör det vara färre som skapar själva enkäten. 3

5. Implementeringsarbete, Lgr 11 5.1 Planering/genomförande Vi har gått igenom nya läroplanens två första kapitel i samband med APT. Vi har också under året arbetat med en bok som heter Fritidshem Vägledning av Lars Andersson genom att läsa ett avsnitt till varje APT och sedan diskutera detta. Det har dock inte givits tid till ingående diskussioner, utan vi behöver arbeta vidare med detta under nästa läsår. 5.2 Pedagogiskt ledarskap På båda skolorna har utvecklingsledaren/skolutvecklaren varit den som har arbetat närmast fritidshemmen. Vi upplever ofta att vi fastnar i diskussioner om scheman och avtal. Det kan vara svårt att hantera det faktum att lärarnas och fritidspedagogernas avtal är så otroligt olika just när det gäller planeringstid och vi behöver arbeta vidare på att hitta goda former för att ge pedagogerna på fritids och i förskoleklass tid att förbereda sig, men också ha möjlighet till pedagogiska diskussioner och ändå kunna hålla oss inom de avtal och nyckeltal som finns och som är grunden för de ekonomiska förutsättningarna inom fritidshemmen. 6. Hem och fritidshem 6.1 Föräldrasamverkan I den här verksamheten möter vi föräldrar vid lämning och hämtning, och försöker då få tid att informera om det hänt något speciellt under dagen. Fritids kan vara med vid utvecklingssamtal om så önskas eller behövs. Fritidshemspersonal kallas även till elevhälsomöten om det finns behov. Information angående aktiviteter och annat sätts upp på anslagstavlan utanför fritids. När blivande förskoleklassbarnen kommer på första mötet i juni finns fritidshemspersonalen på Bergsnäs på plats för att träffa barn och föräldrar, visa lokaler och diskutera inskolning. På Markus finns ett speciellt fritidshem enbart för förskoleklassen, så där sker inskolningen parallellt med förskoleklassens start. Vid ett gemensamt föräldramöte på båda skolorna till hösten kommer fritidspersonalen att vara med och presentera sig och visa sin verksamhet. Här är en av de punkterna där vi ser störst skillnad mellan våra skolor, då Markusskolan har mycket färre föräldrar (procentuellt sett) som deltar i föräldramöten och liknande. Vi hoppas att detta gemensamma föräldramöte på respektive skola kan vara ett bra alternativ. 7. Kompetensutveckling 7.1 Individnivå Det finns önskemål om fortbildning i estetiska ämnen och att få åka på konferenser med givande föreläsningar mm. Det behövs också kunskap om autism och andra funktionsnedsättningar som vi möter på fritids. Kompetensutvecklingsplanerna uppdateras varje år i samband med medarbetarsamtalen och vi får se över detta i höst, när dessa hålls. 7.2 Verksamhetsnivå Vi har under året fortsatt vårt kvalitetsarbete med Anna-Karin Söderström och vi har läst en bok tillsammans och diskuterat den. Vi har också valt att ha APT tillsammans med båda skolorna, dels för att personalen på Bergsnäs är så få och dels för att vi vill ha en likvärdighet inom rektorsområdet och att vi ska kunna lära av varandra. Under hösten hade vi en pedagogisk konferens som var gemensam för skolan och skolbarnomsorgen, medan det under våren tyvärr föll bort pga tidsbrist. Detta vill vi fortsätta att arbeta med. APT ska vara träffar då information och praktiska frågor enbart får vara en mycket liten del. Här vill vi ha de pedagogiska diskussionerna. Ett APT varje termin ska vara en pedagogisk konferens som är gemensam med skolan. Under nästa läsår kommer vi förhoppningsvis att delta i ett projekt runt genus (jämställdhet och kunskap) och där finns personal från fritidshemmen på båda skolorna med. 4

8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål 8.1 Genomförande och måluppfyllelse Enligt Bildningsstyrelsens mål och budget 2012: Kunskaper och färdigheter Se ovan Varje rektorsområde ska skapa forum som ger elever och föräldrar möjlighet att bli förtrogna med skollagen och nya läroplanen. Detta finns det ett forum för i de gemensamma föräldramöten som vi kommer att ha i början av höstterminen på båda skolorna. Kompetensutveckling/Personal Varje rektorsområde ska ha en kompetensutvecklingsplan utifrån fritidshemmens pedagogiska plattform. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att utveckla fritidshemmen och dess personal. Det finns en stark känsla hos personalen att de känner sig mindre värda än skolans personal och det är viktigt att arbeta för att förändra denna situation. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Personal från fritids ingår i trygghetsrådet och frågan diskuteras ofta. Lägga extra fokus på alla människors lika värde. Fritidshemmen på Markus har under vårterminen jobbat med ett projekt som heter Mission of the month och som har gått ut på att på olika sätt samla in pengar till rädda barnen och unicef och öka barnens medvetenhet om hur barn har det i andra länder och att förstå rättvisa ur ett globalt perspektiv. Fritidshemmet på Bergsnäs arbetar ständigt med människors lika värde och olika förutsättningar. Det blir en naturlig och nödvändig del i det vardagliga arbetet i och med att vi har ett integrerat särskolefritids. Delaktighet och inflytande Varje fritidshem ska skapa forum där elevernas delaktighet säkerställs ( fritidsråd ) Detta finns på samtliga fritidshem på våra skolor. Det inflytande rådet/storsamlingen har, ökar med stigande ålder. På Blixten ska alla viktiga frågor passera via klubbrådet. Andelen personal med relevant högskoleutbildning på fritidshemmen skall öka På Markusskolan har det under året funnits två fritidspedagoger, tre förskollärare, två grundskollärare och fyra barnskötare som har arbetat där. På Bergsnässkolan har det arbetat en förskollärare, en 1-7 lärare och två barnskötare. Till nästa läsår får vi in ytterligare två förskollärare i verksamheten, vilket stärker kompetensen. Utveckla skolbarnsomsorgen genom anpassning även till äldre barn Genom tillkomsten av fritidsklubben Blixten så finns det fritidsverksamhet för de äldre barnen i vårt rektorsområde. Vi har redovisat detta ganska ingående i samband med den utvärdering som lämnades till Bildningsstyrelsen i maj, så jag gör ingen ingående presentation av Blixten här, men vill betona att det är en verksamhet som har uppkommit ur ett behov från elevernas sida och som bygger på aktiviteter som i så stor grad som är möjligt sköts av föreningar och liknande, för att eleverna ska få prova på och kanske komma in i föreningslivet, så att de har dina fritidsaktiviteter där. Verksamheten beslutas av klubbrådet och fritidsledaren på Blixten är coach och handledare. Blixten är inte omsorg utan är mer en ungdomsgård där man är när man vill, men man lämnar inte schema fast man måste var inskriven för att kunna vara där. 5

9. Identifierade utvecklingsområden Bättre samverkan mellan EHT och fritidspersonalen Fortsatt utveckling av APT så att det kan bli ett forum för pedagogiska diskussioner både inom fritidshemmen och mellan skolan och fritidshemmen. Gå igenom kompetensutvecklingsplanerna och se till de behov som finns. Utveckla samverkan med föräldrarna genom att fritidshemmen alltid deltar i föräldramöte på hösten. Förbättra relationen mellan personalen i skolan och på fritidshemmen så att de kan uppleva att de är lika mycket värda och att de är jämbördiga arbetskamrater i en gemensam organisation. 6