Kvalitetsredovisning. Skolbarnomsorg

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Skolbarnomsorg SKOGSBO RO Klockarskolan och Skogsbo skola Avesta, datum: Rektor: Lillemor Johansson Utvecklingsledare: Sara Eriksson Resultatenhetchef: Bengt Albertsson, Karin Vestman

2 Skolbarnomsorg Innehållsförteckning Sid nr. Skola/skolbarnomsorg/organisation Inledning/bakgrund 1. Normer och värden 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan 1.2 Elevhälsoteam/skolgrupper 2. Elevers delaktighet och inflytande 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Samspelsförmåga 3.2 Initiativförmåga 3.3 Självständighet/positiv självbild 3.4 Samverkan skola-fritidshem 4. Kvalitetsenkät 5. Implementeringsarbete, Lgr Planering/genomförande 5.2 Pedagogiskt ledarskap 6. Hem och fritidshem 6.1 Föräldrasamverkan 7. Kompetensutveckling 7.1 Individnivå 7.2 Verksamhetsnivå 8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål 8.1 Genomförande och måluppfyllelse 9. Identifierade utvecklingsområden 2

3 Område/skolbarnomsorg/organisation SKOGSBO RO Klockarskolan Skogsbo skola Fritidshem: Grytan och Gimle på Klockarskolan Fritidshem: Humlan och Slottet på Skogsbo skola Inledning/bakgrund Skogsbo ro består av två skolor, Skogsbo skola och Klockarskolan. Inför läsåret genomfördes en stor omorganisation. Personal och skolledning utarbetade gemensamt ett förslag till ny organisation av rektorsområdet som låg till grund för beslut som fattades av Bildningsstyrelsen i februari Omorganisationen innebär att elever år 2-6 ska gå på Skogsbo skola och elever i förskoleklass-år 1 ska gå på Klockarskolan. Detta läsår har varit ett övergångsår då elever i förskoleklass och år 2 har gått på Klockarskolan. Vi ser rektorsområdet som en enhet så allt utvecklingsarbete sker gemensamt för båda skolorna. Inom rektorsområdet finns fyra fritidshemsavdelningar. På Klockarskolan Grytan för förskoleklass och Gimle för elever år 2. På Skogsbo skola Humlan för elever i år 1 och Slottet för elever år 2-5. Sammantaget arbetar 17 personal, med varierande tjänstgöringsgrad på fritidshemmen. Personalen består av två fritidspedagoger, två lärare, sex förskollärare och sju barnskötare. Förskoleklassen och fritidshemmet Grytan är en heldagsverksamhet där personalen arbetar med samma elevgrupp över hela dagen, förskoleklass och fritids. Övrig fritidspersonal arbetar som resurs under skoltid och delar även rastvaktstiden med lärarna i arbetslaget. De arbetar som resurs i grupper med samma elever som de sedan arbetar med under fritidstid. Vi ser det som en stor vinst att fritidspersonal finns med under hela elevens skoldag. Fritidspersonalen har varje vecka en gemensam planeringstid och har även planeringstid i sitt arbetslag, då lärare och fritidpersonal träffas tre veckor av fyra. Var fjärde vecka är det APT för fritids resp. lärarpersonal. För att lärare och fritidspersonal ska ha möjlighet att träffas i arbetslaget varje vecka har lärare arbetat på fritids enligt ett rullande schema på arbetslagsdagar. Det har inneburit att varje enskild lärare har arbetat ca 2-3 tillfällen a 1,5 h på fritids under en termin. En fritidspedagog haft avsatt tid i sin tjänst för att tillsammans med skolledningen driva utvecklingsarbetet på fritidshemmen under läsåret. Ett årshjul har framtagits under läsåret som ska användas för kvalitetsarbete under kommande läsår. 1. Normer och värden Skolan har under läsåret startat både höst och vårtermin med värdegrundsdagar. Värdegrundsarbetet har genomsyrat verksamheten både i skola och på fritidshemmen. I verksamhetsplanen för varje avdelning har personalen konkretiserat hur de arbetar med de övergripande målen gällande normer och värden i Lgr 11. 3

4 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen kommer fr o m detta läsår att löpa över kalenderår. I december genomfördes en trivselenkät både i skola och på fritidshem. Utifrån resultatet görs en åtgärdsplan vilken är en del som ligger till grund för likabehandlingsarbetet under kommande år. Likabehandlingsplanen finner ni som helhet på Skogsbo skolas/klockarskolans hemsida. Förutom värdegrundsveckorna arbetar personalen kontinuerligt med värdegrunden på olika sätt. På en avdelning arbetas varje vecka med gruppstärkande övningar. Eftersom fritidpersonalen ingår i arbetslaget finns på arbetslagsmötena möjlighet att diskutera elevgruppen, enskilda elever och hur det förebyggande arbete ska bedrivas. Personalen uttrycker att de hjälper eleverna att reda ut konflikter, då de uppstår. Vid kränkningar dokumenteras dessa och tas upp på arbetslaget. Fritidspersonalen tar även kontakt med föräldrar vid behov. Vi behöver skapa rutiner för uppföljning, analys av trivselenkät och Likabehandlingsplan avdelningsvis, samt åtgärdsplanering, så Likabehandlingsplanen blir ett levande dokument i större utsträckning. Vi behöver utveckla tydligare rutiner för att lämna in kränkningsärenden till EHT. Idag känner sig arbetslaget osäkra på när ärendet skall gå vidare till EHT. 1.2 Elevhälsoteam/skolgrupper Fritidsavdelningarna på Klockarskolan har inte haft några insatser från skolgruppen. På Humlan och Slottet har fritidspersonalen fått stöd av skolgruppen gällande enskilda elever och grupper. Mest har stödet inneburit att eleven tagits ur gruppen och istället varit i skolgruppens lokal eller annan lokal på skolan. Det har gett ett exkluderande resultat där eleven inte har kunnat vara med i fritidsverksamheten. När elever tagits upp på EHT har fritidspersonal deltagit om ärendet berör fritids. Fritidspersonal har även deltagit på elevhälsokonferenser vid behov. Vi ser ett behov av att fritidspersonalen får handledning av skolgrupp för att kunna organisera verksamheten och bemöta elever med särskilda behov på ett ännu bättre sätt, för ett inkluderande arbetssätt. 2. Elevers delaktighet och inflytande Elevers delaktighet och inflytande är ett område som lagt extra fokus under detta läsår. I mitten av november anordnades en fortbildningsdag med fokus på barns inflytande och delaktighet, där Johanna Wester, barnrättsinformatör för UNICEF och koordinator på ECPAT Sverige, hyrdes in som föreläsare. Under förmiddagen föreläste Johanna Wester om Barnkonventionen varvat med praktiska övningar och diskussioner. På eftermiddagen arbetade personalen avdelningsvis med att skapa en plan för elevers delaktighet och inflytande på varje avdelning. Denna plan utgör en del i verksamhetsplanen för avdelningen. 4

5 Personalen på fritidshemmen har under året läst två böcker ICDP Vägledande samspel i förskolan samt Fritidshem Vägledning-pedagogiskt förhållningssätt. Böckerna tar upp mycket gällande inflytande och ett demokratiskt förhållningssätt. I mars fick all personal en föreläsning där Elisabet Arnér föreläste om ett demokratiskt förhållningssätt och elevinflytande. Efter föreläsningen skrev personalen ett reflektionsprotokoll, där de fick reflektera utifrån givna frågeställningar om föreläsningen. Av reflektionsprotokollen går att utläsa väldigt skilda tankar kring förhållningssätt gentemot elever. Vissa tycker att det är självklarheter som personalen redan gör medan andra menar att man hela tiden måste reflektera över hur man bemöter eleverna. Flera personer anger att det behövs tid att diskutera förhållningssätt och hur vi bemöter elever. På de olika avdelningarna har de varje vecka samlingar där eleverna får uttrycka önskemål om fritidsverksamheten. Det finns alltid valbara aktiviteter utifrån elevernas önskemål. På Gimle och Grytan har de under läsåret utvecklat leklådor tillsammans med eleverna. Eftersom ingen enkät har genomförts är det svårt att se elevers och vårdnadshavares syn på vilket resultat detta arbete har gett. Enligt personalen har man på fritidshemmen en tillåtande miljö där eleverna så långt som möjligt får välja aktivitet under fritidshemstiden. Vid vissa tillfällen röstar man om olika förslag, där majoriteten vinner. Fortsatta diskussioner kring förhållningssätt. Införa regelbundna fritidsråd på alla avdelningar. Genomföra barnsamtal på alla avdelningar 3. Utveckling och lärande Fritidsverksamheten fokuserar på elevernas utveckling av de sociala förmågorna. Vid planering av verksamheten inringas områden i resultatbilden som personalen tycker att elevgruppen behöver utveckla. Fortbildningsinsatserna under året har lett till att personalen till viss del fått nya infallsvinklar kring elevers lärande på fritids. Under nästa år vill vi utveckla arbetet med att låta eleverna dokumentera sitt lärande genom digitalkamera och att skriva som de sedan sparar i en fritidsbok. Denna dokumentation kan även läggas ut på hemsidan. Utveckla arbetet med att låta eleverna dokumentera sitt lärande genom digitalkamera och att skriva som de sedan sparar i en fritidsbok. Denna dokumentation kan även läggas ut på hemsidan. När det gäller utvecklingen av elevernas sociala förmågor; samspel, initiativförmåga, självständighet ser vi att det kommer att krävas ett mer individualiserat tänk, där personalen följer upp på individnivå och reflekterar över vad de olika individerna behöver för slags träning för att utvecklas socialt. 5

6 3.1 Samspelsförmåga På Grytan ser personalen att eleverna har utvecklat sin samspelsförmåga under året. De har börjat leka mer över grupperna, fått nya vänner. De ser att pojkar och flickor leker tillsammans. På Gimle uttrycker personalen att eleverna i den fria leken har utvecklat förmågan till turtagning, hänsynstagande och generositet. I samlingarna har barnen utvecklat förmågan att vänta på sin tur att ta hänsyn till varandra. På Humlan har personalen arbetat mycket med att utveckla barnens förmåga att samspela med andra. Vid utvärderingen nu i vår ser man att ca 80 % av barnen kan leka och samspela utan problem. Resterande 20 % av eleverna har svårt med samspelet med såväl barn som vuxna. Trots träning kvarstår problematiken. Detta har lett till att det finns planerade aktiviteter som ej kunnat genomföras. Arbetslaget har regelbundna samtal om hur de ska kunna lösa denna situation. På Slottet är målet att eleverna ska utveckla samarbete och samspel. Flera elever har inte den naturliga förmågan till detta och behöver stöd ab skolgruppen för att få det. Detta påverkar alla elever i gruppen. De flesta eleverna utvecklas i god takt medan några tar längre tid av olika anledningar. Detta är ett mycket krävande arbete som vi dagligen jobbar med. Utifrån detta ser vi i skolledningen att vi behöver sätta in mer handledningsstöd från skolgruppen som hjälp till personalen i deras arbete. Utvecklingsbehov Riktad handledning till fritidshemspersonalen från skolgruppen. 3.2 Initiativförmåga Denna punkt har ingen avdelning tagit upp i sin utvärdering. Bör fokuseras under arbetet nästa år. 3.3 Självständighet/positiv självbild På Grytan har inte självständighet med ålder att göra, eftersom barnen bara går där ett år, utan snarare om trygghet. Personalen tränar barnen medvetet att bli självständiga genom att ge dem eget ansvar. De visar och berättar för barnen hur de ska göra. På Gimle ser personalen att eleverna har blivit duktigare på att välja aktiviteter efter sina intressen istället för att lyssna på vad kamraterna vill göra. Eleverna har i större utsträckning börjar gå hem själva från fritidshemmet, vilket kan ses som en del i att barnen utvecklar sin självständighet. Personalen på Humlan ser att de flesta barn tar ansvar för sig själva och vilka aktiviteter de vill göra. Några elever har tyvärr inte utvecklat sin självständighet nämnvärt mycket. Det är ju väldigt viktigt att framledes fokusera på arbetsupplägg för att träna barnen i att vara självständiga. Slottet uppger att de flesta eleverna utvecklas i god takt medan några tar längre tid av olika anledningar. 6

7 Utvecklingsbehov Skapa former/strategier för ett riktat arbete med att förstärka elevernas självständighet/positiva självbild. 3.4 Samverkan skola-fritidshem All fritidspersonal ingår i ett arbetslag där de flesta pedagogerna är med eleverna under både skoltid och fritidstid. Tre veckor av fyra har detta arbetslaget (lärare och fritidshemsersonal) två timmars planeringstid då man både kan diskutera elever ur ett elevhälsoperspektiv och samverka gällande verksamheterna. Detta har lett till att både lärare och fritidspersonalen har en helhetsbild av elevernas hela skoldag och kan tillföra olika perspektivet i diskussionerna runt eleverna på arbetslaget. En personal från fritids ingår i rektorsområdets ledningsgrupp och på så sätt kommer fritidshemsperspektivet in när frågor tas upp i ledningsgruppen, vilket vi ser som en stor tillgång för samverkan mellan skolafritidshem. Vi behöver utveckla samverkan mellan skola och fritids för att stödja elevers kunskapsutveckling. Kan vissa delar av åtgärder för elever med åtgärdsprogram ligga under fritidstid? Fritids ska ses som en del av elevernas skolgång och en tillgång för att arbeta med elevernas kunskapsutveckling, inte bara gällande de sociala förmågorna. Omdömen från fritids ska finnas med i alla skriftliga omdömen. Nästa läsår kommer utvecklingssamtalen att genomföras under v 38 och v 7 mellan kl 13:00 16:00. Detta medför att någon representant från fritidshemmet kan vara tillgänglig för föräldrar då samtalen genomförs. 4. Kvalitetsenkät Kvalitetsenkäterna för fritids är gemensamma för hela kommunen. De kom ut väldigt sent på terminen så elevenkäterna som brukar genomföras i skolan, har på grund av tidsbrist inte genomförts i år. Föräldraenkäterna är inte sammanställda än. Se till att enkäterna kommer ut i god tid. Enkäter ska genomföras med elever och vårdnadhavare med adekvata frågeställningar för att få in synpunkter vad som upplevs som tillfredsställande och vad som behöver utvecklas i verksamheten. Det är av yttersta vikt att få in elever och vårdnadshavares synpunkter för att kunna utveckla verksamheten kvalitativt. Ett systematiskt kvalitetsarbete skall komma igång under hösten Vi ser att vi behöver utveckla rutiner för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. En grund till detta blir att arbeta utifrån årsarbetsplanen. 7

8 5. Implementeringsarbete, Lgr 11 Skolledningen har gjort en egen implementeringsplan för fritidshemsverksamheten, som vi har arbetat utifrån under läsåret. Personalen har blivit insatta i den nya läroplanen genom implementeringsarbetet både under vt 2011 och läsåret , men fortsatt arbete krävs för att de ska bli väl förtrogna med de nya styrdokumenten. 5.1 Planering/genomförande Implementering- och utvecklingsplan för fritidshemspersonal Arbete som löper under hela läsåret: Använda den pedagogiska plattformen vid planering av verksamheten. Kopplingen mellan pedagogisk plattform och verksamhet skall vara tydlig. Utarbeta och färdigställa verksamhetsplanen Mål och riktlinjer på fritidshemmet Fortbildning för personal, individplan Boken Vägledande samtal i förskolan (ICDP) läses av all personal under höstterminen Innehållet behandlar förhållningssätt och bemötande. Boken Vägledande förhållningssätt i Fritidshem läses av all personal till februari Inplanerade fortbildningsdatum: 11 November 2011: Hel föreläsnings dag Fritidshemmens Rikskonferens En representant från varje fritidshem samt skolledning deltar. 17 November 2011: Fm: Föreläsning med Johanna Wester från Unicef. Barnkonventionen, barns rättigheter, delaktighet och inflytande. All personal deltar samt skolledning. Em: Fokus på elevernas delaktighet och inflytande, vilket ska resultera i en plan, del av verksamhetsplanen, för elevers delaktighet och inflytande på respektive fritidshem. 20 mars 2012: Föreläsning med Elisabeth Arner om ett demokratiskt förhållningssätt och elevinflytande. 8-9 maj 2012: Fortbildningsdag med Anna-Karin Söderströ, En hel dag/personal. Övrigt: Skolledning tar upp nyheter i skollagen. Utökad planeringstid med tre halvdagar under vårterminen I första hand för att färdigställa alla delar i verksamhetsplanen. Möjlighet till flexibel del av arbetslagsmöte efter första timmen. Utöver arbetet utifrån denna plan avsattes under vårterminen tre halvdagar 08: då personal avdelningsvis konkretiserade de övergripande målen i kapitel 2 i Lgr 11. Personalen har varit väldigt positiva till målarbetsdagarna. De tycker att det har varit bra att få tid för diskussioner och reflektion kring verksamheten. Enligt årsarbetsplanen ska verksamhetsplanen revideras till gällande elevgrupp i september. Vi tänker fortsätta avsätta ca tre halvdagar för utvecklingsarbete av fritidshemsverksamheten varje termin. 8

9 Använda dokumentationsmallen för ett enkelt sätt att dokumentera planeringen av verksamheten utifrån resultatbilden, de övergripande målen i Lgr 11. Fortsätta att arbeta utifrån årsarbetshjulet med målarbetsdagar, uppföljning och utvärdering. 5.2 Pedagogiskt ledarskap Personalen upplever att de har blivit stärkta i sitt pedagogiska ledarskap genom fortbilningen som de har fått. De har provat olika metoder, ändrat och gjort om efter barngruppens behov. Utveckling: Skolledningen har tankar på att införa reflektionsprotokoll där personalen får reflektera över sitt pedagogiska ledarskap, vad som fungerar bra och vad som bör utvecklas. Här kan vi även få in arbetet med förhållningssätt gentemot elever. 6. Hem och skola Fritids har inga egna föräldramöten, men deltar däremot på skolans föräldramöten, där de presenterar verksamheten och föräldrar har möjlighet att ställa frågor. På Humlan har man dörren som fungerar som en anslagstavla, där de sätter upp foton och information vad de gör på avdelningen. De uppdaterar hemsidan ca en gång/kvartal. Några avdelningar har lämnat omdömen från fritids i de skriftliga omdömena från skolan. Alla fritidshemsavdelningar använder hemsidan som ett informationsforum, genom att hålla den uppdaterad. Involvera barnen i arbetet med hemsidan, skriva och lägga ut bilder. För att tydliggöra fritidshemsverksamhetens uppdrag för vårdnadshavare ska allt arbete som bedrivs kopplas till läroplanen. Under höstens målarbetsdagar bör man avdelningsvis ta upp och diskutera hur samverkan med föräldrar kan utvecklas ännu mer. Detta arbete ska utmynna i att rutiner och struktur för föräldrasamverkan/inflytande utformas, som gäller för hela rektorsområdet. 6.1 Föräldrasamverkan Fritidspersonalen är mån om att ha en bra relation med föräldrarna. På alla avdelningar är föräldrar välkomna att besöka verksamheten. Innan jul anordnas Öppet hus då föräldrarna fick komma på drop in fika och vara med i verksamheten, vilket var väldigt uppskattat. På några fritidshem ges föräldrarna möjlighet att få enskilda samtal om de vill. Främst på avdelningarna med yngre barn har man en daglig kontakt med 9

10 föräldrarna vig lämning och hämtning. Vid behov skickar fritids information med klassernas veckobrev. 7. Kompetensutveckling Under året har fokus legat på att implementera Lgr-11, med extra fokus på elevinflytande, delaktighet och ett demokratiskt förhållningssätt. 7.1 Individnivå Vid medarbetarsamtalen under november-december upprättades en individuell utvecklingsplan för all personal. Denna följdes upp vid ett uppföljningssamtal i april-juni. Dock inte med alla men ambitionen är att göra det. Ingen personal har gått på någon individuell fortbildning. Ha medarbetarsamtal tidigt under hösten med all personal, där en individuell kompetensutvecklingsplan upprättas. Denna plan följs sedan upp vid ett individuellt uppföljningssamtal i februari-mars. Vid behov och önskemål skall all personal ges möjlighet till tätare uppföljningar. 7.2 Verksamhetsnivå Den 11 november var en representant från varje avdelning tillsammans med skolledningen på Fritidspedagogernas rikskonferens i Stockholm. Konferensen väckte många tankar och inspiration att ta med sig till verksamheten. Ett konkret resultat blev att man på några avdelningar har börjat göra iordning leklådor utifrån elevernas önskemål. I samband med konferensen köptes boken Fritidshem Vägledning-pedagogiskt förhållningssätt in till varje avdelning. Pedagogerna som var med på konferensen läste boken och tyckte att den var så bra att boken köptes in till samtlig personal på fritidshemmen. Alla har fått tid för att läsa boken och vid utvärderingen säger personalen att boken har gett mycket inspiration som kan överföras i arbetet på fritids, men att det inte har funnits avsatt tid till diskussioner om innehållet. I mitten av november anordnades en fortbildningsdag med fokus på barns inflytande och delaktighet, där Johanna Wester, barnrättsinformatör för UNICEF och koordinator på ECPAT Sverige, hyrdes in som föreläsare. Under förmiddagen föreläste Johanna Wester om Barnkonventionen varvat med övningar och diskussioner. På eftermiddagen arbetade personalen avdelningsvis med att skapa en plan för elevers delaktighet och inflytande på varje avdelning. Denna plan utgör en del i verksamhetsplanen för avdelningen. Vi har även köpt in ICDP Vägledande samspel i förskolan till all personal på fritidshemmen, som personalen fått avsatt tid att läsa. 10

11 Den 20 mars gick all personal på en 3 timmars föreläsning där Elisabet Arnér föreläste om ett demokratiskt förhållningssätt och elevinflytande. Efter föreläsningen skrev personalen ett reflektionsprotokoll, där de fick reflektera utifrån givna frågeställningar om föreläsningen. Av reflektionsprotokollen går att utläsa väldigt skilda tankar kring förhållningssätt gentemot elever. Vissa tycker att det är självklarheter som personalen redan gör medan andra menar att man hela tiden måste reflektera över hur man bemöter eleverna. Flera personer anger att det behövs tid att diskutera förhållningssätt och hur vi bemöter elever. 8-9 maj var det en kommungemensam fortbildningsdag då all personal deltog under ledning av Anna-Karin Söderström. Det var det sista fortbildningstillfället med Anna-Karin och personalen upplever att de har utvecklats under den här fortbildningstiden. Utifrån samtal med personalen ser vi att resultatbilden används till viss del vid planering. En avdelning har använt resultatbilden när man har skrivit omdömen om eleverna på fritids. Vi behöver upprätta en kompetensutvecklingsplan på verksamhetsnivå. Vi känner att vi kan arbeta mycket mer med förhållningssätt och tänker oss att vi kan använda båda böckerna i detta utvecklingsarbete under nästa år. Vi tänker oss att avsätta tid för styrda diskussioner kring böckernas innehåll och hur vi kan applicera dessa tankar i verksamheten. Vi vill även skapa rutiner för att personalen ska skriva reflektionsprotokoll, som en del i att utvärdera och utveckla sitt eget arbete och verksamheten. Utarbeta en plan hur vi fortsätter utvecklingsarbetet utifrån fortbildningsarbetet med Anna-Karin Söderström. 8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål SKOLBARNSOMSORG Mål: Kunskaper och färdigheter Implementera pedagogisk plan höst 2011 som bland annat beskriver fördjupad samverkan med skolan Skapa en struktur för att implementera den nya läroplanen bland personal, elever och föräldrar. Kompetensutveckling/Personal All personal ska vara väl förtrogen med den nya skollagen och läroplan. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Se skolplanen Delaktighet och inflytande Det skall finnas en plan för delaktighet och inflytande på respektive fritidshem fr.o.m. hösten Särskilda utvecklingsområden Andelen personal med relevant högskoleutbildning på fritidshemmen skall öka. 11

12 8.1 Genomförande och måluppfyllelse I vår organisation har vi förutsättningar för en fördjupad samverkan mellan skola och fritidshem. Vi har arbetat med den nya läroplanen och skollagen men behöver arbeta mer för att personalen ska vara väl förtrogna med de nya styrdokumenten. Målet gällande att öka andelen med relevant högskoleutbildning har inte uppfyllts. Svårigheter finns att möta detta mål, då vi inte kan byta ut personal som saknar relevant högskoleutbildning. Vid nyrekrytering anställs dock bara personal med högskoleutbildning. Det finns en plan för elevers delaktighet och inflytande som är anpassad till elevgruppen på avdelningen. Denna plan ska revideras varje läsår utifrån elevgruppens behov och förutsättningar. PLAN FÖR ELEVINFLYTANDE PÅ SKOGSBO RO (DEL UR VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSHEM I SKOSBO RO) 2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE (Lgr11) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. MÅL Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Konkretisering av målen på fritidshem Slottet: Eleverna ges stor möjlighet att påverka sin vistelse. Eleverna lär sig att ta ansvar för sin miljö. Eleverna lär sig att ta ansvar för sina handlingar. Eleverna lär sig att se konsekvenser av sitt handlande och sina val. Eleverna ges utrymme och inflytande. Metoder på fritidshem Slottet: Samlingar en gång i veckan med grupper som kan variera utifrån ålder, kön, gruppstorlek. Spontana samlingar. Ta tillvara och ge utrymme för spontana aktiviteter och samtal. Hjälpa och stödja eleverna i att välja nya aktiviteter. Slottet-lådan där man kan lämna sina idéer och synpunkter. Vi ingriper direkt när negativa handlingar och situationer uppstår. På samlingar så tar vi upp och diskuterar vad som skapar en miljö där det känns bra att vistas. Aktivt användande av och en tydlig anslagstavla. Konkretisering av målen på fritidshem Gimle och Grytan Eleverna har förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. 12

13 Eleverna kan leka och samarbeta, lyssnar på andra och väntar på sin tur. Eleverna deltar aktivt i dialoger och beslut. Eleverna gör sin del av gemensamma uppgifter. Eleverna kan uttrycka sin vilja. Metoder på fritidshem Gimle och Grytan Vi tränar eleverna att uttrycka sig i samlingen och genom rollspel som belyser elevernas handlingar och konsekvenser därav. I leken utbildar vi eleverna i demokrati. I lek med leklådor har de direkt inflytande över sin fritidshemsvistelse och innehåll. I all verksamhet tränar vi eleverna i att värna om vår gemensamma miljö, hålla ordning och vara rädd om saker. Eleverna är med och planerar såväl dagen som fritidshemmets aktiviteter under terminen. Vi uppmuntrar demokratiska mönster hos eleverna. Konkretisering av målen på fritidshem HUMLAN Ansvar: Ta ansvar för sitt agerande och se konsekvenserna där av. Ta ansvar för egen och gemensam egendom. Inflytande: Bilda arbetsgrupper som t ex idrottshallen, skogen, förrådet. Leklådornas utformande och innehåll. Metoder på fritidshem HUMLAN Ansvar: Samtal i barngruppen. Flytta fokus till de som klarar samlingen. Inflytande: Barndokumentation med kamera. Snabb återkoppling med visning och diskussion kring dokumenteringen som gjorts. Barnen ger förslag på lådor och innehåll. Omröstning om vilka vi börjar med. Fortsätta implementeringsarbete för att personalen ska bli väl förtrogna med styrdokumenten. 9. Identifierade utvecklingsområden Normer och värden: Vi behöver skapa rutiner för uppföljning, analys av trivselenkät och Likabehandlingsplan avdelningsvis, samt åtgärdsplanering, så Likabehandlingsplanen blir ett levande dokument i större utsträckning. Vi behöver utveckla tydligare rutiner för att lämna in kränkningsärenden till EHT. Idag känner sig arbetslaget osäkra på när ärendet skall gå vidare till EHT. Vi ser ett behov av att fritidspersonalen får handledning av skolgrupp för att kunna organisera verksamheten och bemöta elever med särskilda behov på ett ännu bättre sätt, för ett inkluderande arbetssätt. Elevers inflytande och delaktighet: Fortsatta diskussioner kring förhållningssätt. 13

14 Införa regelbundna fritidsråd på alla avdelningar. Genomföra barnsamtal på alla avdelningar Utveckling och lärande: Utveckla arbetet med att låta eleverna dokumentera sitt lärande genom digitalkamera och att skriva som de sedan sparar i en fritidsbok. Denna dokumentation kan även läggas ut på hemsidan. När det gäller utvecklingen av elevernas sociala förmågor; samspel, initiativförmåga, självständighet ser vi att det kommer att krävas ett mer individualiserat tänk, där personalen följer upp på individnivå och reflekterar över vad de olika individerna behöver för slags träning för att utvecklas socialt. Riktad handledning till fritidshemspersonalen från skolgruppen. Skapa former/strategier för ett riktat arbete med att förstärka elevernas självständighet/positiva självbild. Implementering av Lgr11: Använda dokumentationsmallen för ett enkelt sätt att dokumentera planeringen av verksamheten utifrån resultatbilden, de övergripande målen i Lgr 11. Fortsätta att arbeta utifrån årsarbetshjulet med målarbetsdagar, uppföljning och utvärdering. Samverkan skola-skolbarnomsorg: Vi behöver utveckla samverkan mellan skola och fritids för att stödja elevers kunskapsutveckling. Kan vissa delar av åtgärder för elever med åtgärdsprogram ligga under fritidstid? Fritids ska ses som en del av elevernas skolgång och en tillgång för att arbeta med elevernas kunskapsutveckling, inte bara gällande de sociala förmågorna. Omdömen från fritids ska finnas med i alla skriftliga omdömen. Nästa läsår kommer utvecklingssamtalen att genomföras under v 38 och v 7 mellan kl 13:00 16:00. Detta medför att någon representant från fritidshemmet kan vara tillgänglig för föräldrar då samtalen genomförs. Kvalitetsarbete: Se till att enkäterna kommer ut i god tid. Enkäter ska genomföras med elever och vårdnadhavare med adekvata frågeställningar för att få in synpunkter vad som upplevs som tillfredsställande och vad som behöver utvecklas i verksamheten. Det är av yttersta vikt att få in elever och vårdnadshavares synpunkter för att kunna utveckla verksamheten kvalitativt. Ett systematiskt kvalitetsarbete skall komma igång under hösten Vi ser att vi behöver utveckla rutiner för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. En grund till detta blir att arbeta utifrån årsarbetsplanen. Samverkan hem och skola: Alla fritidshemsavdelningar använder hemsidan som ett informationsforum, genom att hålla den uppdaterad. Involvera barnen i arbetet med hemsidan, skriva och lägga ut bilder. För att tydliggöra fritidshemsverksamhetens uppdrag för vårdnadshavare ska allt arbete som bedrivs kopplas till läroplanen. Under höstens målarbetsdagar bör man avdelningsvis ta upp och diskutera hur samverkan med föräldrar kan utvecklas ännu mer. Detta arbete ska utmynna i att rutiner och struktur för föräldrasamverkan/inflytande utformas, som gäller för hela rektorsområdet Kompetensutveckling: Genomföra medarbetarsamtal tidigt under hösten med all personal, där en individuell kompetensutvecklingsplan upprättas. Denna plan följs sedan upp vid ett individuellt uppföljningssamtal i februari-mars. Vid behov och önskemål skall all personal ges möjlighet till tätare uppföljningar. 14

15 Vi behöver upprätta en kompetensutvecklingsplan på verksamhetsnivå. Vi känner att vi kan arbeta mycket mer med förhållningssätt och tänker oss att vi kan använda båda böckerna i detta utvecklingsarbete under nästa år. Vi tänker oss att avsätta tid för styrda diskussioner kring böckernas innehåll och hur vi kan applicera dessa tankar i verksamheten. Vi vill även skapa rutiner för att personalen ska skriva reflektionsprotokoll, som en del i att utvärdera och utveckla sitt eget arbete och verksamheten. Utarbeta en plan hur vi fortsätter utvecklingsarbetet utifrån fortbildningsarbetet med Anna-Karin Söderström. 15