FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar med att skära mer än 10 %. Nästan hälften av företagen kommer att minska sina personalkostnader. Högst andel hittar vi bland företag med svenska hushåll som slutkunder. Denna analys stärker bilden av att uppgången i sysselsättningen inom småföretagen och i tjänstesektorn som ligger i många prognosmakares kort mest synes vara en förhoppning. Konkurrensen från omvärlden har hårdnat inom många branscher och storföretagen har fortsatt att rationalisera för att förbättra lönsamheten. I vårens Småföretagsbarometer framkom att lönsamheten i småföretagen fortfarande är dämpad, trots en förhållandevis stark konjunktur i fråga om omsättning och orderingång. Vi har därför ställt frågor till småföretagen hur de planerar att förändra sina kostnader under det närmaste året. Denna analys ger en bild av hur rationaliseringar genomförs i småföretagens olika branscher. Vi drar också slutsatser om sysselsättningens utveckling. 1. Hur många företag behöver skära kostnader och i vilka branscher? Nära hälften av småföretagen (4551 stycken tillfrågades under april månad) eller 45 % uppger att de planerar eller har fattat beslut om att skära kostnader under det närmaste året. För tillverkande företag är andelen 46 %, medan 52 % av varuförmed- Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
lande företag och 37 % av övriga tjänsteföretag uppger att de planerar att skära i kostnaderna. Andelen företag inom olika sektorer som uppger att de kommer att skära kostnader det närmaste året (%) 65 60 55 50 45 40 35 30 25 Totalt Varuprod. Varuförm. Övriga tjänster 20-49 anst. Expansion Högst andel företag som planerar kostnadsneddragningar finner vi inom samfärdsel (57 %) och där är också konjunkturen som svagast enligt Småföretagsbarometern. Här är det hela 43 % av företagen som uppger att lönsamheten försämrats under året, jämfört med endast 24 % som sett en förbättrad lönsamhet. Också företag med förhållandevis många anställda, d v s 20-49 anställda, har en hög andel företag som planerar att dra ned kostnader (61 %). Även här är lönsamheten mer dämpad än för företag med färre anställda. Inom uppdragsverksamhet är det förhållandevis få företag som förutser besparingar (37 %). Här är lönsamheten något bättre än genomsnittet för samtliga företag. Sambandet mellan lönsamhet och kostnadsneddragningar är inte helt linjärt. För de företag där lönsamheten utvecklats starkast under året som gått inom elektronik och partihandel är rationaliseringskraven trots allt stora. Här är andelen företag som planerar att skära kostnader 49 % respektive 44 %. Dessa företag förutser dock att lönsamheten kommer att försämras under året som kommer och uppger att de därför vill skära kostnader. För flertalet företag gäller att det är det gågna årets svaga lönsamhet som åsamkar kostnadsneddragningarna. För tillverkningsindustrin och elektronikindustrin gäller dock att det är utsikter om försämrad lönsamhet som i större utsträckning får företagen att dra ned på sin kostnadsmassa. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
Vilka skillnader finns mellan företag som har slutkunderna i Sverige och de som huvudsakligen säljer på exportmarknaderna? För företag med slutkunderna bland svenska hushåll uppger 48 % att de planerar att skära kostnader under året. Motsvarande siffra för företag med slutkunder i offentlig sektor är 41 % och för företag med andra svenska företag som slutkunder är andelen 42 %. Inte oväntat är rationaliseringstrycket förhållandevis stort för företag med slutkunder i utlandet, 47 %. Att det är företag på den hushållsnära hemmamarknaden som har störst planer på att skära kostnader är förvånande med hänsyn till att lönsamheten ändå är god jämförelsevis andra typer av slutkunder. 2. Vilka typer av kostnader är det företagen kommer att skära i? Nära hälften av företagen uppger att de kommer att skära sina inköpskostnader under det närmaste året. Denna andel är speciellt hög inom elektronikindustrin (79 %) och inom hotell- och restaurang (60 %). För företag med slutkunder på exportmarknaderna är andelen 59 %, medan den endast är 45 % för företag med svenska hushåll som slutkunder. På andra plats kommer driftskostnader för exempelvis uppvärmning (ej lokalhyra). Här avser 45 % av företagen försöka spara på utgifterna. Andelen är något högre för hotell och restaurang (58 %) samt för partihandel och samfärdsel (52 %), och lite lägre för elektronik (34 %) och övriga privata tjänster (25 %). Vilka kostnader företagen uppger att de skall skära (flera alternativ möjliga) (%) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Personal Inköp insatsvaror Investeringar Lokaler Uppvärmning, övr drift Övrigt På tredje plats kommer nedskärningar i personalkostnader. Det är 44 % av småföretagen som uppger att de kommer att skära sina personalkostnader under det närmaste året. Inom hotell och restaurang uppger hela 69 % att de kommer att dra ned sina perso- FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 3
nalkostnader. Andelen är också förhållandevis hög inom elektronik (53 %) och för övriga privata tjänster (52 %). Det är i högre grad företag inom varuförmedling som skall minska personalkostnaderna, medan tillverkande företag i större utsträckning skall skära i sina inköpskostnader. Det är också i högre grad företag med svenska hushåll som slutkunder som skall skära personalkostnader (50 %) jämfört med exportföretagen (37 %). Minst behov av personalneddragningar finner vi inom byggnadsindustrin (26 %). På fjärde plats hittar vi investeringskostnader (29 %) och på femte plats lokalkostnader (20 %). För elektronikföretagen är lokalkostnader högt prioriterade. Här planerar hela 43 % av företagen att minska sina kostnader. 3. Hur mycket skall kostnaderna minskas? Vart femte företag (20 %) vet inte hur mycket de ska sänka sina kostnader. För 30 % av företagen gäller att de kommer att banta 2-5 % av sin kostnadsmassa. Nästan vart fjärde (23 %) ska spara 5-10 %. Att de endast ska spara någon eller ett par procent av kostnaderna uppger 13 % av företagen, medan 13 % ska spara mer än 10 %. Inom elektronikindustrin hittar vi flest företag som skall göra stora neddragningar. Vart tredje företag skall spara mer än 10 %. Vart tionde företag mer än 30 %. Även inom samfärdsel är det förhållandevis många företag som skall göra stora besparingar. Vart femte företag skall skära mer än 10 % och vart åttonde företag mer än 20 %. Hur mycket kostnader skall sänkas i procent av företagets kostnadsmassa (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Vet ej mer än 20 % 10-20 % 5-10 % 2-5 % 1-2 % 30% 20% 10% 0% Totalt Varuprod. Varuförm. Övriga tjänster Elektronik 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
Stora neddragningar hittar vi även inom de grupper av företag som har svensk offentlig sektor som slutkund samt företag med utländska slutkunder. Det är också de minsta företagen, d v s de med 1-4 anställda som skall göra de största neddragningarna. Här är det 22 % som skall spara mer än 10 %, medan motsvarande andel är 12 % för de största (20-49 anställda). 4. Några slutsatser för sysselsättningen Att det är småföretagen och tjänstesektorn som skall bidra till rejält ökad sysselsättning under det kommande året framstår alltmer som besvärjelser. Småföretagsbarometern visar att endast vart femte företag räknar med att ha fler sysselsatta inom de kommande tolv månaderna. Inom elektronik och partihandel är andelen kring 30 %, medan detaljhandeln, hotell och restaurang, samfärdsel endast har en andel kring 15 %. I likhet med storföretagen måste kostnadsmassan bland småföretagen bantas för att förbättra lönsamheten som både är dämpad och förutses fortsätta att vara dämpad. Vartannat detaljhandelsföretag och vart tredje hotell- och restaurangföretag skall minska sina personalkonstader under året som kommer. I den amerikanska ekonomin har tjänstesektorn gradvis kunnat ta över som sysselsättningsmotor i spåren av avindustrialiseringen. I den svenska ekonomin framstår svag inhemsk efterfrågan, höga skattekilar och krångliga regelverk som hinder för att skapa en sådan utveckling. Sverige har hittills haft en blandning av varuproducerande företag och tjänsteföretag en blandning som även fortsättningsvis skulle vara hälsosam. Här blir det därför viktigt att skapa goda förutsättningar för att såväl tillverkande som varuförmedlande och övriga tjänsteföretag ska kunna växa. De hinder som många tjänsteföretag möter behöver åtgärdas. Sverige behöver en god blandning av både stora och små företag. Sverige har traditionellt satsat på storföretagen, men nu måste småföretagen få komma mer i fokus. För om sysselsättningsuppgången hela tiden bedöms komma inom tjänstesektorn och i de små företagen så måste också förutsättningarna för att så skall ske förbättras. Då räcker det inte med besvärjelser! Cecilia Hermansson FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 5
Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys.