Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas
Varför har vi ett belöningssystem?
Dopaminerga system OBS! Lila pilar visar det mesocortolimbiska DA systemet och gröna pilar visar det nigrostriatala DA systemet
Det mesolimbiska dopaminsystemet Utgår från ventral tegmental area (VTA) i mesencephalon (mitthjärnan), och projicerar till nucleus accumbens (NAC; ventrala striatum) dvs cellkropparna & dendriter är belägna i VTA och axonernas terminaler i NAC
Dopaminfrisättning i nucleus accumbens under fysiologisk och droginducerat välbehag Före, under och efter parning Efter en amfetamininjection (Från Pfaus et al, Brain Research 1990, 530:345-8) (Från DiChiara and Imperato PNAS 1988, 85:5274-8)
I djurförsök har det visats att djur självadministrerar beroendeframkallande droger Ger man råttan en dopaminreceptor antagonist, antingen systemiskt eller direkt i NAC slutar den trycka på pedalen
Bruce Alexander s Rat Park 8.8 m 2 housing colony, 200 times the square footage of a standard laboratory cage. There were 16 20 rats of both sexes in residence, an abundance of food, balls and wheels for play, and enough space for mating and raising litters. Result: The caged, isolated males drinking 19 times more morphine than the Rat Park males. www.ratlife.org
Det mesolimbiska dopaminsystemet Har föreslagits mediera det välbehag (eufori) som naturliga belöningar och droger ger upphov till då: detta system aktiveras av i princip alla beroendeframkallande droger
Men
Dopaminreceptor antagonister kan inte blockera droginducerad eufori hos människa Vissa beroendeframkallande droger stimulerar inte det mesolimbiska DA systemet, t.ex. bensodiazepiner L-DOPA, som används vid behandling av Parkinsons sjukdom, ökar syntesen av dopamin men ger inte upphov till eufori (men kan påverka impulsivitet och verkar öka risken att bli spelberoende Dopamin i NAC ökar även av aversiva stimuli såsom stress
Lägg in bild 3.3 från Purves I försök på apor har man kunnat registrera aktiviteten hos dopaminneuron i det mesolimbiska systemet samtidigt som man givit den en belöning. Apan lärde sig att om den tryckte på en pedal efter att en lampa tänts fick den juice.
(Från: Schultz et al. Science 275, 1997)
Vilken roll har då det mesolimbiska dopaminsystemet för belöning?
Önskan: Hur skiljer sig wanting från önskan? involverar kognitiva processer, t.ex. tankar och minnesbilder av det man önskar sig Wanting: Behöver inte involvera kognitiva processer Behöver inte nödvändigtvis vara en medveten tanke av att vilja ha Är medierat av subkortikala hjärnregioner
Cues = stimuli som associeras med belöning (välbehag/eufori) => wanting/sug efter drogen
Men, hur medieras då välbehaget (euforin) vid belöning? Opioider (endorfiner & enkefaliner) har föreslagits vara involverade
Opioider
Anknytning Paula Modersohn-Becker, Vilande mor och barn, 1906, olja på duk
Några begrepp inom beroendelära Tolerans (tillvänjning) minskad effekt av en drog som uppkommer efter upprepat intag av drogen. Metabolisk tolerans - minskning av den mängd drog som når blodbanan, t.ex. vid alkoholberoende är enzymerna i levern som bryter ner alkohol uppreglerade (dvs det finns fler enzym) => snabbare nedbrytning av alkohol Funktionell tolerans (vävnadstolerans) minskad reaktivitet i funktionsställena, t.ex. vid heroinmissbruk nedregleras opioidreceptorerna => minskad effekt av heroin Situationsspecifik tolerans tolerans till en drog endast i den omgivning där toleransen uppstod. Detta kan leda till risk för överdosering om drogen intas i en annan miljö.
Några begrepp inom beroendelära (forts) Eufori - rus, känsla av välbehag (belöning). Motsatts dysfori. Abstinens obehagliga fysiska och psykiska symptom som uppkommer när man upphör med att administrera drogen som kroppen utvecklat tolerans mot Craving - starkt sug och längtan efter drogen Beroendepotential dvs hur beroendeframkallande en drog är. Detta är relaterad till anslagstiden, dvs ju snabbare anslagstid ju mer beroendeframkallande
Psykologiska faktorer som är involverade vid drogberoende Positiv betingning Stimuli associerade med intag av drogen Sociala situationen Preparering av drogen Sprutor, cigaretter Administrering av drogen Intag av drogen för att få belöningen (dvs euforin) = positiv förstärkning Belöning Snabbt insättande Kortvarigt (timmar) Minskar vid upprepad tillförsel Stimuli associerade med upphävande av drogtillförsel Sociala situationer Ej tillgång till drogen Inget drogintag Intag av drogen för att förhindra abstinens = negativ förstärkning Abstinens Långsamt insättande Långvarig (dagar) Ökar vid upprepad tillförsel Negativ betingning
Beroende enligt DSM IV Tre eller flera kriterier skall vara uppfyllda under samma 12-månadersperiod 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Kontrollförlust intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska/kontrollera intag av drogen. 5. Betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta sig från användning av drogen. 6. Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt, fritidsintressen) ges upp eller minskas pga droganvändningen. 7. Fortsatt droganvändning trots vetskap om att den har orsakat eller förvärrat fysiska eller psykiska besvär av varaktig eller återkommande natur.
Beroendeframkallande medel Centralstimulantia Centraldämpande Opioider Psykomimetika (hallucinogena droger) Nikotin Kokain Amfetamin Metamfetamin (speed) Ecstasy (MDMA) Kat Alkohol Bensodiazepiner Morfin Heroin Cannabis LSD