Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner Effekter på trafikarbete och CO2 Lars-Olof Olander Hållbar stadsutveckling i framkant Regional stadsutveckling drivkrafter, trender och utmaningar Malmö den 24 maj 213 Arrangör: Sustainable Urban Development (SUD)
Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner Effekter på trafikarbete och CO2 Befolkningsstorlek, befolkningstäthet, ålder, boende och arbetsplatser har ökat i betydelse för trafikarbete och färdmedelsval. BNP, inkomster och preferenser har minskat i betydelse. Var den framtida befolkningen kommer att bo och arbeta i landet kan få stor betydelse för trafikarbete och emissioner fram till 25 (National Travel Survey of Great Britain, 21)
Brittiska data Persontransporter (sedan 199) och godstransporter (sedan 2) har frikopplats från BNP och inkomstutvecklingen Befolkningen i stora delar av landet har nått en mättnadsnivå när det gäller tillgänglighet och valfrihet Antal resor, restid och resavstånd per capita har varit konstanta de senaste 15 åren Märkbara effekter på CO2-emissioner
Förklaringar (några) Befolkningskoncentration, livsstilar och åldrande Körkortsinnehav minskar bland yngre, ökar bland äldre - båda könen Nybyggnationen styrs från greenfield till brownfield Kollektivtrafikens andel av resandet ökar kraftigt i större städer Kunskapsintensiva verksamheter har stor nytta av täthet och stigande avkastning Nyttan av industrins koncentration och geografiska specialisering inom landet ökar inte längre. Ger avtagande avkastning i produktion och distribution Traditionella investeringar i vägtransportsystemet ger inte längre stigande avkastning
Andel Befolkningen i Sverige Befolkning 21 35 3 25 2 15 1 5
Mkr/ton BRP/CO2 totalt i Sverige BRP/CO2 totalt (27),16,14,12,1,8,6,4,2
Ton/iinvånare CO2/invånare totalt i Sverige CO2 /invånare totalt (21) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2
Befolkning Ortssystem/regionsystem Rank size Närhet/infrastruktur P r = P i /r q A i = f(p i ) Regioner
Storstadsregionernas ortssystem BRP/CO2 totalt, 27 BRP/CO2 totalt, 1995,18,16,16,14,14,12,12,1,8,1,8,6,6,4,4,2,2 1 4 7 1 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 Rangordnade kommuner 1 4 7 1 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 46 49 Rangordnade kommuner Skåne V-Götaland Stockholm Stockholm Skåne V.Götaland
forts. CO2 totalt/invånare, 21 CO2 totalt/invånare, 199 1 1 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 1 4 7 1 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 Rangordnade kommuner 1 3 5 7 9 11131517192123252729313335373941 Rangordnade kommuner Skåne V.Götaland Stockholm Stockholm Skåne V.Götaland
forts. CO2 från verksamheter och byggnader/invånare, 21 CO2 från verksamheter och byggnader/invånare, 199 7 1 6 9 8 5 7 4 6 5 3 4 2 3 1 2 1 1 4 7 1 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 Rangordnade kommuner 1 3 5 7 9 111315171921232527293133353739414345 Rangordnade kommuner Skåne V.Götaland Stockholm Stockholm Skåne V.Götaland
forts. CO2 från personbilar och lätta lastbilar/invånare, 21 CO2 från personbilar och lätta lastbilar/invånare, 199 4 4 3,5 3,5 3 3 2,5 2,5 2 2 1,5 1,5 1 1,5,5 1 4 7 1 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 Rangordnade kommuner 1 4 7 1 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 46 Rangordnade kommuner Skåne V.Götaland Stockholm Stockholm Skåne V.Götaland
Storstadsregionerna totalt jämförelse mellan 199 och 21 CO2 totalt/invånare CO2 personbilar och lätta lastbilar/invånare Län 199 21 Procentuell förändring 199-21 Län 199 21 Procentuell förändring 199-21 Stockholm 3,39 2,68-2,95 Stockholm 1,32 1,8-18,18 Skåne 3,13 4,88-31,56 Skåne 1,63 1,43-12,27 V.Götaland 7,21 4,47-38, V.Götaland 1,48 1,39-6,8
Några slutsatser Om storstadstillväxten fortsätter måste livsmiljöerna i storstäderna, deras produktiva förortskommuner och kommuner i tätbefolkade regioner utvecklas och citylogistiken och kollektivtrafiken byggas ut kraftigt och samordnat. De större städernas (mindre än storstäderna) och deras förortskommuners ekonomiska utveckling är förvånansvärt långsam och de börjar förlora sin CO2 - ranking. För vissa av de större städerna bör snabba kollektiva förbindelser till storstäderna och tättbefolkade regioner byggas ut. Lokal regionförstoring som lösning är ett tveksamt alternativ. Den inomregionala orts- och infrastrukturplaneringen och den nationella regionplaneringen är lika viktiga I sammanhanget. Regionförstoring och ökad rörlighet är generellt i konflikt med klimatfrågan. Varuproducerande och CO2-belastande regioner bör få en samordnad transportinfrastruktur som underlättar godstransporternas klimatanpassning.
Slutreflektion Befolkningen och ekonomins omvandling i orts- och regionsystemet bör uppmärksammas mer på nationell nivå och bättre samordnas med trafikinvesteringar och trafikplanering. Håller vi på att underskatta de sega och långsamma strukturernas betydelse för att öppna och stänga fönster mot en önskvärd eller mindre önskvärd utveckling? Även om vi löser CO2-frågan så återstår många andra miljö- och trafikproblem. Är det dags att ta en samordnad nationell orts (region)- systempolitik på allvar igen?
Referenser Befolkningsstatistik och BRP. Statistiska Centralbyrån LETS 25. Mot koldioxidsnåla godstransporter. Tillväxtdynamiskt perspektiv på logistik och godstransporter fram till 25. McKinnon, A., 27. Decoupling of road freight transport and economic growth trends in the UK: an exploratory analysis. Transport Reviews 27 (1) Metz, D., 23. Transport policy for an ageing population. Transport Reviews 23 (4) Metz, D., 21. Saturation of demand for daily travel. Transport Reviews 3 (5) Millard-Ball, A., Schipper, L., 211. Are we reaching peak travel? Trends in passenger transport in eight industrialized countries. Transport Reviews 31 (3) NTS, 21. National Travel Survey 21. Department for transport, London ONS, 29. Statistical Bulletin: National Population Projections, 28- based. Office for National Statistics, London RUS (Regionalt Uppföljnings System)