Östgötaperspektivet. Godstransporter och miljö. Norrköping 28 November2011

Transkript

1 Östgötaperspektivet Godstransporter och miljö Norrköping 28 November2011

2 Norsk matematik - okonventionella lösningar på kända problem

3 De olika perspektiven Det offentligas roll - Förutsättningsskapande Källa: Modern logistik, Aronsson et.al.

4 Economies of integration = fokus på gränssnitten

5 Vad vill staten? I förslaget till Nationell plan för transportsystemet : Ökad tillväxt och fler människor i arbete Klimatsäkring nu och i framtiden Ett trafikslagsövergripande perspektiv

6 Frustration KOMKOM( Kommunikationskommitten mitten 90 tal) Godtransportdelegationen del 1 Godstransportdelegationen del 2 Hamnstrategiutredningen Kombiterminalutredningen Det har gått mera än 15 år när sätter man ned foten? Det påminner om sagan om mäster skräddare..

7 Godstransporter BNP i Sverige förväntas öka med 22% under perioden 2010 till Transportarbetet (tonkm) ökar med 25%, och 10%, (SIKA, 2001) Godstransporter påväg är helt dominerande 30% och 26% Järnvägen uppvisar en måttlig ökningstakt 10%, och 7%, Sjöfarten beräknas öka dubbelt såmycket som järnvägstransporterna (20 respektive 14%). En av anledningarna till att transportarbetet ökar mer än BNP är att ökningstakten för export och import är dubbelt såhög som ökningstakten för BNP Huvuddelen av detta internationella flöde antas komma att transporteras per landsväg.

8 Godstransportutveckling vs CO 2 emissioner Godstransportutveckling (1993=100) 260 CO2-emissioner från lastbilstransporter Scenario BNP Lastbil CO2 Scenario Scenario 4: 1.Ny teknik 2.Bättre logistik 3.Modalitet 4.Kombination av 1-3 BNP Lastbil Järnväg Båt

9 men varför då? Gåmed på0.1 % svavelhalt i fartygsbränsle som för över gods från sjöfart till annat transportsätt. Järnvägen klarar ju inte ens dagens efterfrågan vilket leder till att lastbilstrafiken ökar ännu mer

10 Banverkets Strategiska Noder Godsflödena är stabila över tiden Godstransportdelagationen Hamnstrategiutredningen SIKA

11 1 1 Aktuella planer är otillräckliga Sträcka Sträcka Lund-Flackarp XX XXX XXX XX XXX Höör-Alvesta - - XX XX XX XX Uppsala-Myrbacken X XX XX X XX Hallsberg-Laxå-Hasselfors X XX XX XX XX Kristinehamn-Karlstad XX XX X Hallsberg Mjölby Hallsberg-Mjölby XXX XXX XXX XXX XX Norrköping Mjölby Norrköping-Mjölby XX XX XX XX XX Ängelholm Helsingborg Ängelholm-Helsingborg XX XX XX XX XX Tomteboda Kallhäll Tomteboda-Kallhäll X X XX XX X XX Göteborg Alingsås Göteborg-Alingsås XXX XXX X XXX X XX Göteborgs Hamnbana Göteborgs Hamnbana XXX XXX X X X - - Boden Luleå - - X X Boden-Lueå - - X X Sundsvall-Gävle Sundsvall Gävle X Xstagnerat XX X X XX Centrala Centrala Stockholm Stockholm XXX XXX XXX XXX X X Södertälje Södertälje Syd-Eskilstuna Eskilstuna C XX XX XX XX X X Järna-Hallsberg Gnesta X X X X X XX Kalma-Alvesta Kalmar Alvesta X X X X X X Alvesta bangård Alvesta bangård X X XX X X XX Uppsala-Borlänge Borlänge X X X X?? Varberg Varberg X X X X?? Båstad-Ängelholm Ängelholm XXX XXX XXX XXX Arlöv-Flackarp Flackarp XX XX XXX XXX - - X Karlstad-Kil Karlstad Kil XX XX - - X Skutskär-Furuvik Furuvik X X - - X Uppsala-Samnan Samnan X X X X Enligt åtgärdsplaneringen och Falun-Borlänge Borlänge X X X X analys av BTO X XX XXX Möjligheterna att möta trafiktillväxten har redan = kapacitetsbrist = svår kapacitetsbrist = mycket svår kapacitetsbrist - - = bedömt som åtgärdat

12 Torrhamnar RAILPORTSYSTEMET Hur hantera kombiterminaler i ett regionalt perspektiv? Nässjö Sävsjö Vaggeryd Stockaryd Jönköping Torsvik? REGIONAL SAMORDNING? 12

13 Vad göra? BEHOV AV STRATEGI-Nu innehåller Nationell Plan (kanske) för mycket regionalpolitik SAMORDNING REGIONALT- T ex Kombiterminaler KORT SIKT- ta bort flaskhalsar i systemet LÄNGRE SIKT- mera kapacitet i systemet..och självklart behövs mera pengar i systemet och att resurserna styrs till rätt objekt för att nå maximal tillväxt

14 KAPACITETSUTREDNINGEN En viktig utgångspunkt i utredningen är att identifiera åtgärder som leder till ett effektivt utnyttjande av järnvägssystemet och som kan bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Trafikverket ska med utgångspunkt i den nu gällande nationella planen och de regionala planerna för utveckling av transportsystemet, utreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet. Aspekter som särskilt bör belysas är identifieringen av flaskhalsar, behov av följdinvesteringar i andra delar av transportsystemet, i vilken månekonomiska styrmedelkan bidra till ett effektivare järnvägssystem samt hur drift och underhållsåtgärderkan bidra till en effektivitetsökning.

15 KAPACITETSUTREDNINGEN forts Utredningen ska ske enligt fyrstegsprincipen: som innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis: -Utredningen ska visa vad Trafikverket klarar inom befintliga medel, och vilka stora kapacitetshöjande åtgärder som kommer att kräva ökade resurser, säger Catharina Elmsäter Svärd. Steg 1:Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2:Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur.omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till transportsystemets olika komponenter för att använda befintlig infrastruktur effektivare, säkrare och miljövänligare. Steg 3:Begränsade ombyggnadsåtgärder. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig infrastruktur till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar om-och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya väg-eller bansträckningar. Som underlag till den här utredningen har Trafikverket den rapport om statusen på järnväg som togs fram i februari, samt höghstighetsutredningen från Åtgärder som föreslås för tidsperioderna samt ska delrapporteras senast den 1 oktober 2011.

16 I Etapp 1 av Kapacitetsutredningen hände i princip ingenting med bäring på Östergötland. Nu tar man sats för Rapport i April Man kom på den ljusa ide n att samordna med andra transportslag och förlängde tiden från 28 februari till slutet april.

17 Vad kan vi göra i Östergötland?

18 Trender logistik Centralisering Nordiska distributionscenter E-handel Nisch vs stor Frekvensökning Hållbarhetsperspektivet Centraliseringstrenden kommer att fortsätta eftersom miljö och ekonomi går hand i hand. Alltså kan vi förvänta oss ökade volymer baserat på flera etableringar av Distributionscenter.

19 Vad styr valet av lokalisering? Tre viktiga värderingsparametrar för lokalisering av ett distributionscenter: Inleveranser till DC mindre påverkan Drift av DC ungefär lika på jämförbara orter Distribution från DC större påverkan

20 Lokalisering? Tyngdpunkten för distribution i Norden Tyngdpunkterna för distribution på den Nordiska marknaden är koncentrerad till områden öster om Vättern med optimum 20 km nordväst om Norrköping. Massa och pappersindustri Konsumentprodukter, Nordiska marknaden Processindustri Livsmedelsindusri Textil industri Alla branscher

21 Test av alternativa lokaliseringar för DT GROUP Genom att jämföra transportavstånd multiplicerat med volym per butik till Beijer/Silvan butiker från den optimala tyngdpunkten till respektive Norrköping, Jönköping, Stockholm, Helsingborg, Göteborg och Örebro, har vi beräknat hur bra alternativa orter är ut transportsynpunkt. Dvs hur mycket större transportarbetet blir jämfört med den teoretiskt optimala lokaliseringen enligt tyngdpunktsberäkningen. Lokaliseringsort Avvikelse i % jämfört med optimal lokalisering för Sverige Norrköping 2,1% Jönköping 10,1% Stockholm 12,3% Helsingborg 60,3% Göteborg 30,6% Örebro 0,8%

22 Economies of Scale = Stordriftsfördel

23 Stadium Distributionscenter Örebro Stockholm MINSKNING PER ÅR Diesel= liter Koldioxid CO2= kg Kväveoxider NOx= 784 kg Kolmonoxid CO= 156 kg Kolväten HC= 37 kg Partiklar PM =18 kg Lägre transportkostnad Bobos slutsats

24 men det klarar vi i Östergötland Senaste exemplet påstörre Etableringar är Netto s distributionscenter i Linköping och Apoteket Hjärtats satsning i Norrköping! NORRKÖPING

25 Östgötaperspektivet-Vad kan vi göra? Godstransportråd- öka kunskapen om godstransporter och dess betydelse för näringslivet Logistikia - nätverk för logistik Citylogistik - kommunal planering och samverkan Säkerhetsparkering-kommunal planering och samverkan VI FÅR INTE GLÖMMA BORT FORSKNINGENS INPUT!

26 Om godstransportråden Godstransportrådet är en politisk oberoende sammanslutning som arbetar för att utveckla och stärka samarbetet mellan olika trafikslag. En av Godstransportrådets viktigaste uppgifter är att fungera som en länk i samarbetet mellan näringsliv och myndigheter. I rådet sitter representanter från olika företag, Handelskammare, Transportindustriförbundet, LFV, samt Trafikverket. Styrkan med rådet ligger i att trafikverk, branschorganisationer och företag med dess olika erfarenheter och kunskaper förs samman för en gemensam sak. Utgångspunkter De transportpolitiska mål som fastställs av riksdagen Statens roll är att skapa förutsättningar för effektiva transporter Godstransporter är marknadsstyrda Utgå ifrån kundens perspektiv Perspektivet ska vara trafikslagsövergripande.

27 Syfte Syftet med godstransportråd är att: Utveckla och stärka samarbetet mellan olika trafikslag. Stärka och utveckla samarbetet mellan industrin, transportbolagen och myndigheterna. Använda befintlig infrastruktur påett bättre sätt. Föreslåkompletteringar av infrastrukturen där såbehövs. Målsättning Att utveckla dialogen med industri, speditörer och godstransportköpare för att efterhöra deras behov, förväntningar och önskemål. Befintlig infrastruktur skall ligga som grund för att identifiera problem och möjligheter för att skapa hållbara godstransportlösningar med olika trafikslag. Studera och kartlägga förslag till kompletteringar av infrastruktur för ett optimalt användande i transportlösningar med olika trafikslag. Underlaget skall användas i trafikverkens planeringsprocess på kort och lång sikt.

28 Situationen i Östergötland

29 men sedan måste vi bli mycket bättre på att driva frågor och påverkansarbetet för att få en bättre infrastruktur!

30 Nätverk för logistikkompetens i Fjärde Storstadsregionen Samarbete mellan:

31 Universitetet är navet i hjulet Kompetensbaserade logistik: Utveckling av mjukvara för logistik Forskningsinstitut, eller logistikföretags kompetenscentra Control Tower-företag, som säljer avancerade logistiktjänster med operativt ansvar utan att äga egna lager, bilar etc Speditörer och transportmäklare Konsultföretag inom logistik, IT, optimering och simulering/visualisering Vilket kräver: Närhet till LiUs forskning och grundutbildning Tillgång till logistikutbildad personal på universitetsnivå, civilingenjörer och civilekonomer Del av universitetsnära science park koncept Goda kommunikationer för närhet till Stockholm och utlandet Fysisk logistik: Transportföretag Speditörer Terminalverksamhet Lageroperatörer Distributionscentra, för tredjepartslogistiker och för industri- och handelsföretag Vilket kräver: God infrastruktur med multimodala möjligheter Mark och lagerbyggnader Lokaliseringsstöd (hjälp med administration osv såväl som ekonomiskt stöd) Stödjande kommunikation för gods, t ex färjelinjer till Baltikum Tillgång till arbetskraft påbåde kollektiv-och tjänstemannasidan Linköping Kompetensbaserad logistik Norrköping Fysisk logistik

32 Citylogistik vad är det? Godstransporter i stadsmiljö Distribution till butiker och företag i stadskärnan Samtransporter mellan olika transportföretag Ett gemensamt mål för systemet som helhet Syfte: Systemets prestanda lika viktigt som den enskilda leveransen Effektivisering av godstransporter i städer i termer av kostnader och miljö.

33 Känns bilden igen?

34 Pilotprojektet 1) DHL, Schenker och Poståkeriet deltar 2) Styckegods till city 3) Paket till Gyllenhuset, Gränden och Filbytergallerian 4) Gemensam terminal (Schenker) 5) City delas upp i tre distributörsområden Försöksperiod (cirka): 29 mars 28 maj 2004 SAMLIC 1) Många åkerier och distributörer deltar 2) Möjlighet till mellanlager 3) Gemensamt bolag (speditörer/åkerier) Andra än Linköpingsspeditörerna nyttjar terminalens tjänster

35

36 Före -Efter

37 Resultat Pilot Vinst Tid Hela perioden i PILOT 15 % Tid Sista veckan i PILOT 20 % Unika Fordon 25 % Fyllnadsgrad (kg/ppl) 50 % Körsträcka 60 %

38 Kommunerna kan påverka: Ställ krav, skaffa kunskap och resurser: - Stads- och trafikplanering? -Samordna Inköp och transporter till kommunala enheter?

39 Säkerhetsparkering! Minska stölder, ökad säkerhet mindre transporter etc

40 Norrköping Infrastruktur Planerad säkerhetsparkering X Motorväg Allmän väg Stambanan Industrispår

41 Men det måste nog vara mera klippanischer i oss om vi ska få något resultat!