Dryport Skaraborg / Terminal Skaraborg

Transkript

1 (11) Dryport Skaraborg / Terminal Skaraborg Kommunledningsförvaltningen Utveckling Leif Bigsten Utvecklingschef leif.bigsten@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon Telefax kommunen@falkoping.se Bankgiro Postgiro Org nr

2 2 (11) SAMMANFATTANDE PROCESSBESKRIVNING Skaraborgsregionen Västra Götalandsregionen består av fyra delregioner. En av delregionerna är det som förut var Skaraborgs län. Skaraborg är en högindustrialiserad region med ett stort antal producerande företag. Många av dessa företag är idag utlandsägda och är därmed en del av en global produktion och ett globalt logistiknät. Logistiken och inte minst transportfrågan är en mycket central fråga för många av dessa företag och därmed också för hela Skaraborg. Trender och problem Västsverige har fyra dominerande branscher. Dessa är Automotive (verkstad), textil, medicin och livsmedel. Dessa branscher är starkt omvärldsberoende. Vi ser idag en klar ökning av interkontinentala affärsförbindelser, outsourcing till lågkostnadsländer och genom detta också en ökande import. Detta sammantaget ställer allt mer krav på att finna nya och effektiva transportlösningar som kan fungera över långa distanser, skapa konkurrenskraftiga logistiksystem avseende Europa och även finna de starka distributionspunkter som kan fungera i ett nytt och effektivt system. Svenska företag måste ligga i framkant vad gäller logistik/transporter för att kompensera landets geografiska handikapp visavi övriga Europa. För många högautomatiserade företag kan kostnaden för transporthandikappet i stort jämföras med kostnaden för arbetskraft. Att kunna kontrollera och effektivisera logistikkostnaden är därför en överlevnadsfråga. Vidare ställer miljöfrågan allt större krav på miljöeffektiva transportlösningar och detta i sig kräver då ett allt starkare samarbete mellan industri och samhälle.

3 3 (11) Transportpolitik I skriften Moderna Transporter om den transportpolitiska propositionen 2005/06:160 som kom ut i augusti 2006 sägs bl a följande vad gäller den centrala frågan kring hållbar godstransportförsörjning: För att lyckas med vår ambition om ett växande näringsliv i hela Sverige behöver vi fokusera och stärka de statliga insatserna. Sveriges geografiska läge i norra Europa och stora avstånd inom landet ställer särskilda krav på effektiva och säkra transport- och logistiksystem. Effektiva och säkra transport- och logistiksystem ska stärka näringslivet. Förutsättningarna inom varje trafikslag förbättras, samtidigt får inte ett trafikslag ses isolerat från ett annat. Det är först när vi får ett verkligt samspel mellan väg, järnväg, sjöoch luftfart som vi får ut maximalt av de satsningar som görs på transportsystemen. Banverkets regionala utvecklingsplan för kombiterminaler Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen antog i november 2005 ett yttrande över regional utvecklingsplan för kombiterminaler. I detta yttrande uttalades att det ur ett kundperspektiv är viktigt att kombinera en nationell terminalstruktur avseende större terminaler med fler och för näringslivet mer tillgängliga kombiterminaler. Man hänvisade bl a till utvecklandet av s k Dryports. Regionstyrelsens yttrande uttalade också att man delade Banverkets uppfattning vad gäller möjliga lokaliseringar av kombiterminaler, bl a Skaraborg med Falköping alternativt Skövde som lokaliseringsort. Här uttalades i yttrandet att etableringen i Skaraborg är viktigare än den fysiska placeringen i sig. Man menade att den fysiska placeringen i Skaraborg skulle avgöras utifrån ett kundperspektiv. Slutligen menade man i sitt yttrande att det är mycket angeläget att komma till praktisk tillämpning. Banverket, region väst har varit aktiva i utvecklingsarbetet med Terminal Skaraborg/Dryport Falköping utifrån ambitionen att etablera en samordnad kombiterminal för Skaraborgs-regionen. Delregionala kombiterminaler Delregionala kombiterminaler i ett nationellt och internationellt system är en bas för att finna de nya effektiva och miljömässigt starka transportlösningar som krävs. På kortare distanser utnyttjas lastbilen medan de längre distanserna utnyttjar järnväg i kombination med båt. De delregionala kombiterminalerna samarbetar genom detta system med landets olika hamnar, t ex Göteborgs hamn. Göteborgs hamn har som exempel idag problem med att finna ytor för sin nödvändiga expansion samtidigt som

4 4 (11) hamnens expansion med allt fler lastbilstransporter in till hamnen i sig genererar stora miljöproblem. Terminal Skaraborg Falköpings kommun har arbetat aktivt med etablerandet av en kombiterminal i Skaraborgfrågan i cirka tio års tid. Arbetet har hela tiden drivits i aktiv samverkan med forskningen. Samarbetet har varit mest aktivt med Handelshögskolan i Göteborg och Chalmers. Vidare har vi också fört en kontinuerlig dialog med bl a Regionen, Banverket, Vägverket, Göteborg Hamn och inte minst ett antal företag i Skaraborg. En oberoende analys som har genomförts av Handelshögskolan i Göteborg inom ramen för ett större forskningsprojekt (finansierat av Vinnova, Banverket och Västra Götalandsregionen) visar att Falköping är den mest lämpade orten för att etablera en kombiterminal i Skaraborg. Denna lösning är bl a klart billigast för Skaraborgs näringsliv. En viktig anledning till detta resultat är att cirka 80 procent av allt gods i Skaraborgsregionen går mot Göteborg och att Falköping de facto är den ort i Skaraborg som ligger närmast Göteborg. Det är också viktigt att en kombiterminal ligger i den ort som finns närmast Göteborg så att den kan fånga upp allt gods i Skaraborgsregionen, även från regionens södra delar. Falköpings kommun har under arbetets gång arbetat upp ett starkt kontaktnät både på den offentliga och privata sidan, arbetat konkret med att erhålla nödvändigt underlag för genomförande, både investeringsmässigt och marknadsmässigt. Arbetet har hela tiden drivits i aktiv samverkan med forskningen. Samarbetet har varit mest aktivt med Handelshögskolan i Göteborg och Chalmers. Vidare har vi också fört en kontinuerlig dialog med bl a Regionen, Banverket, Vägverket, Göteborg Hamn och inte minst ett antal företag i Skaraborg. Dryport Falköping En utveckling av terminalkonceptet är etablerandet av s k Dryports (inlandshamnar) som i princip har samma funktion som den riktiga hamnen. Dessa Dryports tar emot gods, soterar det på järnväg som sedan går in i hamnen för lastning på båt. Kapaciteten ökar för hamnen/hamnarna och vi erhåller bättre miljöförutsättningar. Vidare genererar detta bättre logistiska förutsättningar för företag i närheten av dessa Dryports samtidigt som Dryporten i sig genererar arbetstillfällen utanför storstadsregionerna. Vi har genom deltagande i ett pågående EU-projektet med namnet Sustaccess, delprojekt Dryport Falköping, erhållit extra förutsättningarna att sätta terminalprojektet. Med SustAccess har vi fått vi möjlighet att utveckla konceptet med en kombiterminal i Skaraborg till en så kallad dryport eller inlandshamn enligt ovan redovisat. Inom ramen för detta projekt har vi sedan också tillsammans med Handelshögskolan i Göteborg och Chalmers genomfört ytterligare studier förutom tidigare genomförd lokaliseringsstudie. Här kan t ex nämnas pendelsimulering,

5 5 (11) marknadsundersökning och miljöanalys. Alla studier styrker möjligheten till uppstart av en containerpendel mellan Skaraborg/Falköping och Göteborgs Hamn. Inom ramen för EU-projektet Sustaccess och dess delprojekt Dryport Falköping har det också arbetats fram en förprojekterad kombiterminallösning (en modern lösning med stora expansionsmöjligheter) Containerpendel Göteborgs Hamn Utöver detta underlagsarbete finns det redan idag möjligheter att i begränsad omfattning starta containerpendel mellan Falköping/Skaraborg och Göteborgs Hamn utifrån den idag, i Falköping befintliga mindre terminalen. Falköpings kommun har utifrån ovan redovisade förutsättningar skrivit ett Letter of Intent med Lastbilscentralen i Falköping avseende uppstart av denna pendel. Lastbilscentralen i Falköping arbetar nu aktivt med denna affär och samverkar i detta med andra åkerier och Göteborgs Hamn. Falköpings kommun har i detta arbete en samordnande roll. Ambitionen är att kunna starta en pendel Vintern/våren 2007 och att denna pendel sedan skapar en ökad efterfrågan som praktiskt möts med utvecklad verksamhet i en ny och modern kombiterminal under 2008/2009. Övrig kombitrafik Kombitrafik som inte är i form av containertrafik skall också utvecklas vidare. I den befintliga terminalen finns idag bl a godshantering för Volvo (råämnen från Tyskland), spånskivor till Gyllensvaans mm. Vidare pågår idag aktiva förhandlingar om uppstart av ytterligare kombihantering med, i ett första skede, den befintliga terminalen som bas. Ambitionen med denna etablering är sedan att utveckla en för denna verksamhet unik terminal i direkt anslutning till den planerade kombiterminalen. Genom detta upplägg kan man erhålla samordningfördelar vad gäller nödvändiga investeringar. Projektbeskrivning Etablering av Terminal Skaraborg/Dryport Falköping omfattar: Omlastningsplan inklusive spårbyggnad Elektrifiering Tillfartsspår och ändring av gata Ändringar av VA-nät Inhängnad belysning ombyggnad av trumma (bro) Broförstärkning Terminalen kommer att anläggas norr Falköpings tätort intill stambanan. Etablering av terminalen minskar vägtrafiken och därmed trafikrelaterade utsläpp. Mindre trafik gynnar dessutom säkerheten i trafiken. Åtgärden knyter an till de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft.

6 6 (11) Miljöbeskrivning Lastbilstrafik ersätts med tågtrafik, varvid en stor mängd diesel ersätts med elkraft. Utsläppen beräknas förändras i följande storleksordning (årsbasis): CO2 NOx HC PM CO SO ton -14,5 ton -3,7 ton -0,25 ton -2,3 ton -0,56 ton Uppgifter och schablonvärden för energiförbrukning och emissioner har hämtats från Nätverket för transport och miljö. De redovisade värdena avser fullt utbyggd terminalverksamhet som samordnar 70 % av godset från säljande och tillverkande företag i Skaraborgsregionen mot relationerna Göteborg, Stockholm och Öresundsregionen. Motsvarande beräkningar har redovisats i en förstudie kring kombinerade transporter i Skaraborg som utfördes av Handelshögskolan i Göteborg inom ramen för SustAccess. Övriga miljöeffekter Antalet lastbilssändningar (tur och retur) mellan Falköping-Göteborg på den hårt trafikerade väg E20 minskar med i storleksordningen per år. Detta påverkar trängsel och trafiksäkerhet i avsevärd omfattning. Budget och finansiering Omlastningsplan inklusive spårbyggnad kkr Elektrifiering kkr Tillfartsspår och ändring av gata kkr Ändringar av VA-nät kkr Inhägnad, belysning och ombyggnad av trumma (bro) kkr Broförstärkning kkr Summa kkr Investeringskostnaden är preliminär och inkluderar inte Banverkets kostnader för anslutning till stambanan. Finansieringsstöd har sökts från det statliga klimatinvesteringsprogrammet motsvarande 30% av den totala investeringen. Slutsats Falköpings kommun har nu för avsikt att tillsammans med övriga intressenter etablera Terminal Skaraborg i Falköping. Den oberoende utredning som nämns ovan pekar på Falköping som det bästa alternativet samtidigt som näringslivets intresse för kombiverksamhet med Falköping

7 som bas kontinuerligt ökar. Falköpings kommun har nu, utifrån ovan redovisat, för avsikt att gå vidare i en mer konkret genomförandefas. Detta innefattar framtagande av slutligt underlag inför ett kommunalt beslut vad gäller terminalinvestering samt inte minst begära att Banverket som sektorsansvariga tar ansvar för att skapa nödvändiga tekniska förutsättningar för utvecklandet av en terminalverksamhet i Falköping. 7 (11)

8 8 (11) FAKTA VERKSAMHET Nu pågående verksamhet i befintlig terminal (bilaga 1) Falköpings Terminal förhyr lokaler i det befintliga terminalområdet. Verksamheten består idag främst av papper från Piteå och reurpapper tillbaka till Piteå. Vidare hanterar man spånplattor till olika företag i området runt Falköping. För närvarande förhandlar Falköpings Terminal AB om nya transporter från Tyskland och Finland. Volvo Personvagnar AB, Flobyfabriken transporterar idag cirka ton gjutna navämnen från Singen i Tyskland till den befintliga kombiterminalen i Falköping. I Tyskland lastas navämnena på lastbil för transport och omlastning i järnvägsvagnar. Transporteras sedan till terminalen i Falköping där LBC Falköping lastar över till lastbil för transport ut till fabriken i Floby. Volymen motsvarar 320 vagnar på årsbasis. Att flytta godset från lastbil till järnväg genererar en besparing på cirka 3 Msek/år. LBC Falköping ansvarar för hanteringen i Falköping/Floby. Virkeshantering har pågått i terminalen tidigare. Upphörde tillfälligt efter stormen Gudrun då resurser flyttades till mer stormutsatta områden. Situationen på väg att normaliseras och Stora Enso kommer nu att starta upp hantering i den befintliga terminalen fr o m januari 2007 (se vidare nedan). Planerad verksamhet i befintlig terminal och nya terminaler (bil 1) Utökade flöden för Volvo (Floby) Volvo har idag flöde motsvarande ton material som lastas på trailer som sedan går med IKEA-tåget till Älmhult. Denna trailer körs sedan på väg till Floby. Detta flöde kommer under de närmaste tre åren att öka upp till ton. Här finns sedan en framtida möjlighet för Volvo Floby på en volym motsvarande ton material. Volvo Floby vill nu dra detta gods på tåg direkt till Terminalen i Falköping för vidare transport på landsväg till Floby. Under första kvartalet 2007 startar en ny leverantör upp i samma flöde som beskrivits ovan. Detta flöde har en volym motsvarande ton material. Volvo Floby vill även dra detta flöde direkt till Terminal Falköping för vidare transport på landsväg till Floby alternativt att materialet lastas direkt i

9 9 (11) vagn i Tyskland enligt samma princip som det flöde som redan idag går till Terminal Falköping. Volvo Logistics har i uppdrag att optimera detta flöde från Dryport kopplat till Göteborgs Hamn LBC i Falköping och AA-LBC AB i Vara samarbetar om uppstart av containerpendel mellan Skaraborg och Göteborgs Hamn samt arbetar för att utveckla ett samarbete med Göteborgs Hamn kring utvecklandet av en Dryport i Falköping. En Dryport är en inlandshamn som samverkar med en hamn, i detta fallet Göteborgs Hamn. I en Dryport hanteras gods på samma sätt som i hamnen. Tillägget blir transporten på tåg mellan Dryport och hamn. En Dryport ger hamnen nödvändig expansionsyta samtidigt som man erhåller miljömässiga fördelar, både vad gäller transporter och trängsel till och från hamn. Dryporten ger också det regionala näringslivet mer direkt tillgång till en stark transportinfrastruktur. (Se vidare avsnitt om Dryport ovan). Stora Enso Under våren 2006 har Stora Enso tillsammans med företaget Skogforsk genomfört optimeringsstudier på totalt åtta olika alternativ med en eller flera terminaler kompletterat med den redan tidigare beslutade terminalen på småländska höglandet. I det senare fallet är sedan tidigare Stockaryd prioriterat alternativ för en lokalisering av en virkesterminal. Baserat på resultaten från optimeringen och kompletterat med andra faktorer så förordas nu nu en lösning som bygger på ett alternativ med tre terminaler i området kring Stockaryd, Falköping och Markaryd. Det skulle på bästa sätt tillvarata tillgångar och sortiment inom Sydved och man får, relativt sett den lägsta totala logistikkostnaden. Resultaten från det förgående projektet "Logistiksystem Vänerindustrierna " innebär att Stockaryd i en första fas är under fortsatt utredning och att Stora Enso har som målsättning att ha denna terminal i drift senast under våren För denna terminaletablering finns också medel avsatta från koncernen. Den andra fasen skulle senare inkludera en satsning på att etablera två nya terminaler varav en i Falköping och en i området kring Markaryd eller Osby. Målsättningen är här att etablera väl fungerande och långsiktiga terminaler som skulle etableras under åren och sedan fungera långsiktigt som prioriterade terminaler tillsammans med Stockaryd. För att underlätta en etablering förordas nu också att befintligt stormvirkesupplägg i Borås respektive Älmhult så snart som möjligt flyttas över till en ny provisorisk lösning i Falköping respektive Markaryd/Osby. I Falköping är förutsättningarna extra gynnsamma eftersom en tidigare Sydved/Stora Enso terminal finns på platsen och kan utnyttjas. Den provisoriska terminalen i Falköping ska tas i bruk från januari 2007.

10 10 (11) Parallellt under mellantiden avser Stora Enso att tillsammans med Falköpings kommun genomföra ett samarbetsprojekt med målsättning att etablera en permanent virkesterminal i kommunen som ska vara i drift inom tre år under förutsättning att man kan hitta en väl fungerade lösning och att Stora Enso får en acceptabel produktionskostnad och finansiering av projektet. Etableringsmöjligheter i direkt anslutning till Dryport I bilaga 1 redovisas ett första förslag till utformning av ett logistikområde i Falköping i direkt anknytning till planerad Dryport. Dessa ytor kan, genom inköp av jordbruksmark, succesivt utökas utifrån efterfrågetryck. Kopplad verksamhet BS Mekaniska AB Verksamhetsområden BS Mekaniska har under 15 år arbetat med ombyggnader och reparationer av spårgående fordon och har på senare år vidgat arbetsfältet till att om fatta även Norge och Storbritannien. Vi är idag 21 anställda på två orter. Verksamheten består av 5 huvudområden: Underhåll av järnvägsmaskiner och vagnar Konstruktion ombyggnad/nybyggnad järnvägsmaskiner Kylartillverkning Hydraulverkstad Mekanisk verkstad med svetsning och bearbetning av plåt i grova tjocklekar Lokaler Lokstallet Falköping 3500 m2 yta för järnvägsunderhåll 2 km spårområde Hydraulverkstad Kylarverkstad Vilske-Kleva 1000 m2 produktionsyta för tillverkning och montering Skärning, klippning, bockning samt svetsning Enklare skärande bearbetning Kompetens Underhåll av järnvägsvagnar Certifierade svetsare All personal behörig för att vistas i spår Mångårig erfarenhet av järnvägsbranschen Stort nätverk med underleverantörer av komponenter och systemlösningar

11 11 (11) Företagets utveckling BS Mekaniska AB har som filosofi att återinvestera så mycket som möjligt i företaget för att bygga ett långsiktigt livskraftigt företag. Den senaste i raden av investeringar är en verkstadsbyggnad för spårrelaterat underhåll som står färdig vecka Hallen är 25x60 m och har två spår och gravar i golvet. Företaget har genomfört ett generationsskifte och står väl rustat för framtiden. Referenser Ett urval av BS Mekaniska AB:s kunder inom järnvägsbranschen: AB Storstockholms lokaltrafik Banverket Produktion Banverket Industridivisionen Svensk Tågteknik Jernbaneverket Baneservice AS Carillion Plc Green Cargo Tågfrakt Transwaggon Wagony Swidnica Sammanfattning BS Mekaniska Verkstad är en samarbetspartner som kan erbjuda allt från enklare underhåll till komplexa lösningar och hela maskiner. Dom arbetar i nära samförstånd med sina kunder och bygger sin verksamhet på ett ömsesidigt förtroende mellan sig själva och kunden. Deras mål är att vara en komplett partner för järnvägen och en kompetent legotillverkare inom verkstadsindustrin. Falköping Leif Bigsten Utvecklingschef