Hälsoperspektiv och vårdrelation? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Hälsa- vad är det? Hälsa i språklig betydelse Hälsa betyder begreppsligt och historiskt helhet och helighet. Innebörden är människans djupa medvetenhet om sin individuella särart och sitt ansvar som människa Teoretiker talar om vad hälsa här (t.ex. Eriksson) eller hur hälsa uppstår och vad som leder till hälsa (t.ex. Orem, Hendersson, Travelbee) 1
Hälsa Hälsa som objektiv dimension Hälsa som subjektiv dimension Utgångspunkt är människan som en enhet av kropp, själ och ande Hälsa är inte statisk utan en rörelse Hälsa är bl.a. en känsla av välbefinnande. World Health Organization (WHO) Centrala årtal Betydelse av hälsa 1948 Hälsa betonas som ett idealtillstånd 1986 (Ottawakonferensen) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat 1991 Hälsa är en resurs som man erövrar genom att kontrollera eller bemästra sin livssituation 1997 (Jakarta) Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Hälsa är nödvändig för social och ekonomisk utveckling. Hälsa är en process i ett livscykelperspektiv. Människans vardag betonas 2005 (Bangkok-deklarationen) Etiska aspekter på hälsa betonas WHO. Milestones in Health Promotion. Statments from Global Conferences, 2009) Hälsa bland lekmän Hälsa som frånvaro av sjukdom- Hälsan tiger still (motsvarar den biomedicinska traditionen) Hälsa som resurs och styrka Hälsa som att vara i jämvikt eller vara i form (Kallenberg& Karlsson (2000). Människans hälsa, livsåskådning och personlighet) 2
Hälsa i vårdvetenskaplig forskning Hälsa som adaption (Callista Roy) Hälsa som livsprocess (Imogene King) Hälsa som normaltillstånd (Dorotea Orem) Hälsa som en tillväxt- och utvecklingsprocess (Newman & Parse). Theory of human becoming by Parse. Hälsa är ett uthärdligt lidande (Katie Eriksson) Hälsa är känsla av sammanhang (Antonovsky) Orems teori Omvårdnad ersätter hälsorelaterade aktiviteter, s k egenvård, när individen inte själv klarar att utföra detta. Målet är att individen ska bli självständig och på egen hand klara sin egenvård. Omvårdnad beskrivs som en hälsoprocess, konst och teknologi. Egenvårdsbrist Egenvårdskrav Egenvårdskapacitet Behov av omvårdnad Närstående Sjukvården 3
Omvårdnadssystem Helt kompenserat Delvis kompenserat Stödjande-undervisande Vårdinsats Egenvård Dimensioner av hälsa Subjektiv upplevelse av hälsa (välbefinnande) 1. Symtom på sjukdom, men upplevelse av välbefinnande 2. Hälsa Objektiv sjukdom (disease) Objektiv hälsa 3. Sjukdom 4. Jag känner mig sjuk utan symtom på sjukdom Subjektiv upplevelse av sjukdom (illness) Olika hälsoperspektiv Medicinskt hälsoperspektiv Socialt hälsoperspektiv Personorienterat hälsoperspektiv 4
Medicinskt hälsoperspektiv Hälsa är frånvaro av sjukdomssymtom eller handikapp som är identifierade genom medicinsk vetenskap Sjukdom är närvaro av sjukdomssymtom eller handikapp som är identifierade genom medicinsk vetenskap. Smith J A. (1981) Advances in Nursing Science 3: 43-50 Boorses hälsoteori Hälsa handlar om: - Funktionalitet - Normalitet - Sjukdom Hälsa har två betydelser, en teoretisk och en praktisk. Hälsa i dess teoretiska betydelse Hälsa är frånvaro av sjukdom.organismen är fri från sjukdom så länge den fungerar enligt artens naturliga design d.v.s de funktionella mönster som genom empiriska studier visats vara typiska. (Boorse C. (1975) On the Distinction between Disease and Illness. Philosophy and Public Affairs 5: 45-68) 5
Hälsa i praktisk betydelse Hälsa är frånvaro av illabefinnande. Personen upplever ett illabefinnande som har sin grund i en sjukdom med invalidiserande effekter vilket gör den icke-önskvärd. Funktionalitet och normalitet Hälsa bedöms med ett statistiskt normalitetsbegrepp. Hälsa i enlighet med naturen är normalt. Sjukdom är onormalt. Det normala bedöms med statistiska beräkningar. Funktionell förmåga bedöms utifrån biologi och fysiologiska kriterier. Definition av sjukdom Sjukdom föreligger när en eller flera möjliga funktioner hos organet eller organsystemet reduceras till en nivå under dess normala prestationsförmåga. Personen är sjuk om den aktuella funktionen medför att sannolikheten just för den här personens överlevnad eller reproduktion är mindre än vad som statistiskt sett är typiskt för arten. 6
Konsekvenser för mötet Konflikt mellan patientens användning av begreppet sjukdom och vårdarens vetenskapliga skolning. Patienten känner sig sjuk, men får ingen hjälp eftersom han/hon betraktas som frisk. Konsekvenser för mötet Det blir en logisk omöjlighet att ha en sjukdom och samtidigt ha hälsa. All hälsovård inriktas på behandling av sjukdom. Patientens hälsa bedöms utifrån vad som statistiskt sett är normalt. Konklusion Vårdaren måste ha förmåga att växla mellan ett medicinskt hälsoperspektiv och ett relationistiskt förhållningssätt. Vårdaren måste ha en social förmåga att utveckla en dialog med patienten. 7
Socialt hälsoperspektiv Hälsa är personens förmåga att fungera i sin omgivning och att anpassa sig till uppkomna stressituationer. Hälsa är relaterad till personens förmåga att genomföra sina sociala funktioner och uppgifter. Whitbecks hälsoteori Hälsa innefattar en realistisk syn på sig själv och andra, fysisk duglighet och en förmåga att hantera stressande situationer. Personens hälsa bestäms i förhållande till dennes förmåga att uppnå uppsatta mål och inte enbart i förhållande till den biologiska kapaciteten. (Whitbeck C. A Theory of Health. Concepts of Health and Disease: Interdisciplinary Perspectives. Edited by A.L. Caplan., H.T.Engelhardt Jr., J.j.McCartney, 611-626. Massachusetts: Addison-Wesley, 1981) Hälsa i relation till sjukdom En hög grad av hälsa går att förena med någon grad av sjukdom, skada eller handikapp. En bestämd psykofysiologisk process bedöms som en sjukdom endast om bäraren av processen också önskar eller har ett intresse av att förhindra och behandla den effektivt. 8
Hälsa i relation till sjukdom Sjukdom är något som drabbar oss, medan hälsa har att göra med vår inställning, även till sjukdom och vår förmåga att delta i olika slags handlingar. Hälsa är förenligt med sjukdom. Nordenfelts hälsoteori Holistisk teori med fokus på människans förmåga att förverkliga sina viktiga mål i tillvaron. För att vara vid hälsa måste man ha förmåga att inte bara överleva utan också att leva ett drägligt liv mot bakgrund av rimliga omständigheter. Det finns en förbindelse mellan hälsa och lycka. Whitbeck menar att hälsa uppnås om man kan realisera alla mål i livet medan Nordenfelt menar att hälsa uppnås om man realisera de vitala målen i livet. Anna Forsberg-Institutionen för omvårdnad,april 2003 Ett personorienterat hälsoperspektiv Hälsa är en process. Målet är självförverkligande. Människan strävar mot en utveckling i vilken hälsa är ett personligt ideal. Hälsa blir ett sätt att leva (Rogers 1983, Parse 1987). Hälsa är empowerment (Meleis &Jones 1993). 9
Hälsa är empowerment Den egna kraften hos patienten riktas mot ett bestämt mål. Patienten har möjlighet att utveckla sina möjligheter, sin livskvalitet eller kan avsluta livet på ett värdigt sätt. Anna Forsberg-Institutionen för omvårdnad,april 2003 Konsekvenser för mötet Möjlighet skapas för acceptans och bekräftelse av patienten utifrån känsla av välbefinnande utan att förneka lidandet. Det gäller att utveckla sin livskvalitet utifrån egna möjligheter och hälsa är en livsprocess. Vårdaren skapar en plattform för att möta varje enskild patient utifrån individens resurser och förmågor. Konsekvenser för mötet Vilken hälsodefinition låter vi oss påverkas av? Kan man anta en definition och sedan inte låta det förändra det egna beteendet eller verksamheten? Vad får det för konsekvenser för mötet om vi antar en definition, men i det dagliga arbetet beter oss om om en annan definition vore rådande? Vem avgör om patientens mål för att uppnå hälsa är för högt ställda eller realitetsanpassade? 10
Konsekvenser för mötet Om patienten och vårdaren har olika uppfattningar om vad hälsa är, vems uppfattning har företräde? Hur kan enighet uppnås? Vad händer om oenighet råder? Vårdrelation Vårdrelation Patient Sjuksköterska 11
SÄNGLIGGANDE Som ligger i sängen, vanligen p.g.a. skada eller sjukdom VÅRDFALL KONVA- LECENT En som håller på att bli frisk FALL Sjukdomsfall Kamp Dust Ibland: avsättning eller förödmjukelse Förnedring Kapitulation Även bildligt: totalt misslyckande PATIENT SJUKLING Sjuklig människa Person som lider av sjukdom Vårdbehövande SKYDDSLING Protogé En som står under någons beskydd VÅRDTAGARE Person som får vård, vanligen på (offentlig) inrättning KUND Köpare Stamgäst Konsument KLIENT Person som försvaras av en sakförare Skyddsling Betydelsedimensioner hos begreppet patient Kasén, 2012. Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik, sid 102. SJUKSYSTER VÅRDARE Den som vårdar Vakt Person vars uppgift är att vårda SJUKSKÖTERSKA SYSTER Vårdarinna Medmänniska Kvinna som står nära någon genom känslomässiga band SJUKVÅRDARE Person som vårdar eller sköter sjuka Särskilt om man med yrkesutbildning vid mentalsjukhus eller det militära Betydelsedimensioner hos begreppet sjuksköterska Kasén, 2012. Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik, sid 107. SAMARIT Osjälviskt hjälpsam person Person som är beredd att hjälpa Person utbildad i elementär sjukvård Den vårdande relationen 12
En vårdande relation som förhållande En vårdande relation är asymmetrisk eftersom vårdaren bär ett större ansvar. Relationen är inte ömsesidig då vårdaren och patienten inte kan byta position. (Kasén A. 2002) En vårdande relation är ett förhållande mellan en viss lidande människa och en viss vårdare som vårdar Anna Forsberg-Institutionen för omvårdnad,april 2003 En vårdande relation som förbindelse En bärande idé för en vårdande relation är att värna om patientens värdighet genom att lindra hans lidande. (Kasén A. 2002) I en vårdande relation påtar sig vårdaren förpliktelsen att värna om patientens värdighet genom att lindra hans lidande och ansvaret synliggörs redan i första mötet En vårdande relation som berättelse I en vårdande relation kan vårdaren bli patientens medaktör i lidandets drama och hjälpa honom mot försoning (Kasén A. 2002). Patientens berättelse om sitt lidande kan tilltala och vidröra vårdarens medlidande. Vårdaren svarar då med en kärleksfull hållning och inbjuder till en vårdrelation. Patienten svarar med tillit och förtroende. Berättelsen i en vårdande relation handlar om patientens lidandekamp. 13
En vårdande relation som beröring Relaterandet i en vårdande relation antas omfatta enheten kropp, själ och ande. Förekomst av vårdgemenskap och vårdande relationer befrämjar hälsa (Kasén A. 2002). I en vårdande relation kan patientens ev. tro bli en kraftkälla Den vårdande relationen 1. En vårdrelation som kan tolkas vara en vårdande relation. 2. En vårdrelation som kan bli en vårdande relation. 3. Vårdrelationen är frånvarande 4. Den icke-vårdande relationen mellan patient och vårdare. (Kasén A. Den vårdande relationen. Akademisk avhandling. Åbo Akademi 2002) Den vårdande relationen Patienten känner sig värdefull, uppmärksammad och har det gott. Patienten vårdas som helhet i en unik situation och får vara medelpunkten. Vården omfattar patientens hela liv, att bli sedd som människa. 14
Vårdrelation som kan bli en vårdande relation Omedelbar kontakt uppstår. Vårdrelationen liknar en vänskapsrelation. Relationen formas genom egenvårdarsystemet. Vårdrelationen formas genom patientens egen aktivitet. Vårdrelationen är frånvarande Patienten är ensam i sin oro, smärta och rädsla. Vårdaren är osynlig eller skyndar hastigt förbi. Relationerna till vårdarna är ytliga och de ter sig mer som grupp än individer. Alla vårdare är dock vänliga. Den icke-vårdande relationen Patienten blir ett objekt som vårdas medan vårdaren utför uppgifter. Patienten känner sig underkuvad och förödmjukad och känner skuld. Patientens kunskap förringas, blir inte trodd. Allvarligt löftesbrott är att dröja med utlovad smärtlindring. 15
Vilket perspektiv blir ditt? Sjukdom Provsvar Tecken Markörer Vilket perspektiv blir ditt? Vilken blir din roll som sjuksköterska? v Hälsa v Ohälsa v Välbefinnande v Livskvalitet v Lidande 16