Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?



Relevanta dokument
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Västerbottens Hälsoundersökningar FOKUS PÅ MAT

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Riktade Hälsosamtal. Västerbottens Hälsoundersökningar

Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Hälsoläget i Gävleborgs län

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Prevention och behandling vid

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Erfarenheter och resultat

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Information till deltagaren

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Hälsa på lika villkor? År 2010

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Stillasittande & ohälsa

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Självskattad hälsa och BMI hos elever

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Stadens sociala samband

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

4. Behov av hälso- och sjukvård

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Malmö Kost Cancer undersökningen

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Transkript:

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Yulia Blomstedt, PhD Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Ageing and Living Conditions Programme Centrum för Befolkningsstatistik Umeå Universitet 1

Min forskning KI: Invandrarhälsa Självrapporterade data (SCB, djupa intervjuer) Självskattad hälsa Kommunikation om hälsa UMU: Västerbotten Hälsoundersökningar Studier i låginkomstländer Objektiva och subjektiva mått Longitudinella data 2

1. Definition av självskattade hälsa 2. Prediktiv styrka 3. Metodologiska aspekter 4. Hur kan självskattad hälsa användas inom hälso- och sjukvård? a. Västerbottens Hälsoundersökningar 5. Sammanfattning 3

Självskattad hälsa Svar på en enkel fråga om ens hälsotillstånd Hur tycker Du att Ditt hälsotillstånd varit det senaste året? 1. Mycket gott 2. Ganska gott 3. Någorlunda 4. Tämligen dåligt 5. Dåligt 4

Vad är självskattad hälsa? Individens uppfattning om egen hälsa Subjektivt mått av generell hälsa Bra komplement till objektiva mått inkluderar något som man inte kan mäta med medicinska prov ibland mer informativ än andra diagnostiska redskap/tekniker HIV studie från Zambia 5

Prediktiv styrka Hälsoutveckling Förtidspensionering Utnyttjande av sjukvård Sjuklighet Kroniska sjukdomar Nedsatt kroppsfunktion Dödlighet Individuell och populationsnivå Ej för jämförelse mellan länder Dose-response effekt! 6

From DeSAlvo 2005. Predicting Mortality and Healthcare utilization with a single question. Sample: Veteraner, medelålder 64 (±12) 7

Prediktiv styrka Kan inte förklaras av: Existerande sjukdomar Biomedicinska parametrar Livsstil Depression Funktionell status Socioekonomi 8

Hur funkar det? Preklinisk känsla av sjukdom Individuel kännedom av symtom och fukntionell nedsättning Holistisk självbild: biologisk, psykosocial och social dimension Causal vs. predictor model Dålig självskattad hälsa Sjukdom Död Sjukdom Dålig självskattad hälsa Död

Om man har en kronisk sjukdom, har man dålig självskattad hälsa då? Health is neither = necessary nor sufficient for well-being (Dr. Havi Carel, University of West England) Frisk God självskattad hälsa? Lycklig? 10

Välmående Sjukdom Ingen sjukdom 11

Prediktiv styrka Att ha en sjukdom behöver inte betyda dålig självskattad hälsa Däremot, Dålig självskattad hälsa kan betyda att man har hög risk att få en sjukdom titta efter andra varningssignaler Dålig självskattad hälsa Sjukdom Död 12

Vad tänker individen på när tillfrågad att skatta egen hälsa? Egen fysisk hälsa (nu, i år, hela livet) Spesifika hälsoproblem Livsstil Generellt Egen psykisk hälsa Välmående Andras hälsa (i samma ålder, kollegor, med samma sjukdom) Egen hälsa förr i tiden Holistisk bild av egen hälsa 13

Metodologiska aspekter av självskattad hälsa Individuell nivå vs. populationsnivå Jämförelse mellan länder Kulturella aspekter 14

Metodologiska aspekter av självskattad hälsa Individuell nivå vs. populationsnivå - Fungerar bra på individnivå - Hälsa i framtiden - Populationsnivå: - Kan användas för att följa upp utveckling av generell hälsa i befolkningen - Utifrån tidigare historik, kan användas för att förutse t.ex., belastning på hälso- och sjukvård - Viktigt att komma ihåg: Kvinnor/män paradox 15

Metodologiska aspekter av självskattad hälsa Jämförelse mellan länder Kan inte användas som den är Index (?) 16

Hur skattar vi hälsa i Sverige? SHARE data; age-sex standardized distributions (Jurges, 2007) 17

Hur skattar vi hälsa i Sverige? Objektiv hälsa Subjektiv hälsa 18

Hur skattar vi hälsa i Sverige? 19

Metodologiska aspekter av självskattad hälsa Kulturella aspekter Allmänt accepterat svar Avslöja privat information om hälsa eller känslor? Vidskepelse Vad är hälsa? 20

Hur skattar invandrare sin hälsa i Sverige? Ryska invandrare i Sverige Två olika kommunikativa traditioner Svensk : subjektiv hälsa objektiv hälsa Rysk : subjektiv hälsa=objektiv hälsa Integration i samhälle Integrerade svensk hälsokommunikation - Ej integrerade rysk hälsokommunikation Blomstedt (2007). Self-reproted health among... 21

Kan man använda denna variabel i forskning och praktik? JA! 22

Hur kan självskattade hälsa användas i svensk hälso- och sjukvård? Populationsnivå: Folkhälsoundersökningar Rekommenderas av WHO och EC Individnivå: Praktisk tillämpning i daglig verksamhet Billigt Enkelt Snabbt (15 sek) Pålitligt 23

Vad tyder det på om en patient skattar sin hälsa negativt? (Någorlunda) Tämligen dåligt Dåligt Vetenskapligt bevisad ökad risk för: Förtidspensionering Utnyttjande av sjukvård Sjuklighet Kronisk sjukdom Nedsatt kroppsfunktion Nedsatt överlevnadsförmåga Förtida död 24

Särskilt farligt Om en patient har många andra varningssignaler/ riskfaktorer Daglig rökning Hypercholesterolaemia ( 7.8 mmol L -1 ) Hypertoni + dålig självskattad hälsa ÖKAD RISK - akut myokardisk infarkt (Weinehall et al., 1998) 25

Weinehall, L., Johnson, O., Jansson, JH., Boman, K,. et al. (1998). Perceived health modifies the effect of biomedical risk factors in the prediction of acute myocardial infarction. An incident case-control study from northern Sweden. Journal of Internal Medicine, 243, 99-107. OR 20 Upplevd hälsa: God Ej god 23.7 10 8.4 0 4.3 2.9 2.7 1 0.7 1.3 0 1 2 3 Antal riskfaktorer Riskfaktorer: rökning, högt blodtryck, kolesterol >6.5 mmol/l 26

Cardiovascular risk factor burden has a stronger association with self-rated poor health in adults in the US than in Sweden, especially for the lower educated. Maria Emmelin, Anne N. Nafziger, Hans Stenlund, Lars Weinehall and Stig Wall, Scand J Public Health 2006; 34; 140 Risk-faktorer: Hög BMI Låg fysisk aktivitet Daglig rökning Hypertoni

Västerbottens Hälsoundersökningar CVD och diabetes Startades 1985 i Norsjö From 1995 (hela länet) - en del av daglig verksamhet i primärvården (hälsocentraler) Individer som fyllde 40, 50, 60 Hälsoundersökning + motiverande intervju Över 120,000 deltagare hittils Över 30,000 individer deltog två gånger 28

Hälsoundersökningen Mätvärden: BMI, midja, blodtryck, blodfetter, sockerbelastning Frågeformulär om hälsa, livskvalitet, socioekonomisk situation, stress, arbete, levnadsvanor Blodprov till biobank för framtida forskning INDIVIDUELLT HÄLSOSAMTAL

Hälsosamtal Självskattad hälsa Hälsoläge Blodtryck VHU (C1): Hur tycker Du att Ditt hälsotillstånd varit det senaste året? 1. Mycket gott Full udd 2. Ganska gott 3. Någorlunda ½ udd 4. Tämligen dåligt 5. Dåligt Tom udd Tobak Matvanor Fysiskt aktivitet BMI Blodfetter Alkoholvanor Sockerbelastning 30

Hälsosamtal Blodtryck Självskattad hälsa Tobaksvanor Kostvanor Fysisk aktivitet BMI Blod fetter Sockerbelastning Alkohol konsumtion Dr Claes Lundgren, Skellefteå Sjukvård 31

Självskattad hälsa för att utvärdera effekt av hälsointerventioner North Karelia (Kottke et al., 1984) Självskattad hälsa har förbättrats i område Upplevd risk för CVD minskade Norsjö 1986-1996 (Emmelin, et al. 2007) Självskattad hälsa har förbättrats Antal riskfaktorer har minskat VHU 1990-2007 (Blomstedt, Emmelin, Weinehall, 2011) 32

Sammanfattning Självskattad hälsa = ett svar på en enkel fråga om ens hälsotillstånd Dålig självskattad hälsa: Identifierar högriskgrupper Tyder på försämrat hälsotillstånd Oberoende prediktor av olika hälsoutfall Tillsammans med medicinska markörer mycket stark prediktor Rekommenderad av WHO och EC för studier av folkhälsa; används i Folkhälsorapport, av SCB Passar för praktisk tillämpning i vården Pålitlig, prövad, bevisad, patientcentrerad 33

Self-rated health, an individual and subjective conception that is related to the strongest biological indicator, death, constitutes a crossroad between the social world and psychological experiences on the one hand, and the biological world on the other M.C. Escher Eye, 1946 (s.308, Jylhä, 2009) 34

Frågor 35

Frågor för diskussion Hur kan självskattade hälsa implementeras i hälso- och sjukvården? Vilka metodologiska problem kan man förutse om man: Ställer frågan till patienten i början eller i slutet av läkarbesök? Använder annan tidsankare: Hur skulle du skatta din hälsa idag? Hur har ditt hälsotillstånd varit det senaste året? Ställer frågan till en invandrare som inte talar svenska? 36