YTTRANDE DATUM VÅR REFERENS 15 september 2004 04-9911/60 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Christoffer Karsberg 1 juli 2004 M2004/1328/Hm Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 57 51 christoffer.karsberg@pts.se Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM IT-lösningar för en hållbar utveckling Sammanställning av förslag från workshopar inom Forum IT och Miljö mm Miljödepartementet har i remiss den 1 juli 2004 begärt att Post- och telestyrelsen (PTS) skall yttra sig över skrivelsen IT-lösningar för en hållbar utveckling Sammanställning av förslag från workshopar inom Forum IT och Miljö. Till remissen bifogades även skrivelsen IT och en hållbar utveckling en central framtidsfråga, varvid PTS efter samråd med miljödepartementet har valt att även yttra sig över den skrivelsen. Post- och telestyrelsen (PTS) är central förvaltningsmyndighet med sektorsansvar inom området för elektronisk kommunikation och post. PTS skall bland annat främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Ur perspektivet hållbar utveckling, skall PTS bland annat följa utvecklingen inom området för elektronisk kommunikation vad gäller uppkomsten av eventuella miljö- och hälsorisker. PTS synpunkter har utformats mot bakgrund av detta uppdrag samt uppdraget att införa ett miljöledningssystem. POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se
2 (5) Sammanfattning I. PTS ifrågasätter om den miljömässiga nyttan med att samla in information om hur IT-produkter används i förhållande till risken för integritetsintrång. II. PTS delar forumets uppfattning i allt väsentligt men anser att - även konsekvenserna av flexibla arbetsformer måste beaktas, - man även bör undersöka hinder i samband med mötes- och resepolicies, såsom oviljan mot virtuella möten i ett internationellt perspektiv, - det är viktigt att bl.a. uppmärksamma frågan om hur man inom teknisk infrastruktur kan effektivisera sina rutiner för samordning, - det är för tidigt att dra slutsatser utifrån den lågt redovisade implementeringen av ett miljöledningssystem hos myndigheterna. PTS delar också forumets förslag att - dialogen mellan departement och myndigheter, resultatstyrningen samt Regeringskansliets eget miljöarbete kan utvecklas, - det vore värdefullt att genomföra en studie på miljöeffekterna av ökad e- handel samt att - Sverige bör ta en ledande roll vid införandet av IT-stöd i utvecklingsländerna. Synpunkter I. Följande synpunkter gäller skrivelsen IT och en hållbar utveckling en central framtidsfråga. Avsnitt 5.2.1: IT-produkters energi- och miljöpåverkan Integritetsfrågor när det gäller elektroniska kommunikationstjänster, har fått en ökad betydelse i samhället i takt med att möjligheten att kartlägga och använda information om konsumenters beteende har ökat. I lagen om elektronisk kommunikation har dessa frågor fått ett eget kapitel. PTS ifrågasätter nyttan med att samla in information om hur datorer, program och mobiltelefoner etc. används, något som föreslås i skrivelsen, mot bakgrund av den risk för integritetsintrång som föreligger i sammanhanget. Ett sådant förslag bör under alla omständigheter tydligt motiveras med hur informationen om användningen skall kunna bidra till målet mot en hållbar utveckling.
3 (5) II. Följande synpunkter gäller skrivelsen IT-lösningar för en hållbar utveckling sammanställning av förslag från workshopar inom Forum IT och Miljö. Avsnitt 6: Flexibla arbetsformer PTS delar forumets uppfattning om att det är viktigt att titta på de förutsättningar som finns för att möjliggöra flexibla arbetsformer. Exempel på problem som måste behandlas avseende arbete på distans är försäkringsreglerna och skattereglerna. Vad gäller t.ex. Internetuppkoppling kan PTS subventionera bredbandsuppkopplingar vid särskilda och motiverade behov men inte generellt för alla anställda på myndigheten på grund av rådande skatteregler. Dessutom bör man titta på eventuella konsekvenser en föreslagen lösning kan få. Vad gäller distansarbete finns t.ex. arbetsmiljörelaterade baksidor såsom att arbetsgivaren inte får överblick över den anställdes ergonomiska miljö och psykosociala miljö. Dessutom är det förenat med kostnader att säkerställa säker kommunikation mellan arbetsplatserna. Avsnitt 7.3: Mötes- och resepolicy Många av de föreslagna miljömässiga åtgärderna kan även omräknas i besparingar vilket är ett nog så effektivt motiv för den enskilda organisationen. PTS har tidigt infört mötes- och resepolicies och det framförallt av kostnads- och personalresursskäl. PTS ser positivt på forumets förslag att på försök låta några myndigheter utveckla mötes- och resepolicies för att sedan göra en utvärdering. Man bör även undersöka hinder på vägen. Angående t.ex. virtuella möten är problemet för PTS att många av de möten PTS deltar i sker utanför nationens gränser, där PTS upplever att vanan och ambitionen att träffas virtuellt är mer begränsad. Bilaga 2: IT-produkternas egen energi- och miljöpåverkan samt det bidrag som deras service kan bidra med PTS delar forumets uppfattning om att man bör se över IT-produkternas egen energi- och miljöpåverkan och PTS anser att det är särskilt lämpligt vid utbyggnader och strukturförändringar. PTS har som sektorsmyndighet i samarbete med TeliaSonera, FMV och andra sektorsmyndigheter startat ett försöksprojekt avseende reservkraftsförsörjning med förnybara energikällor för basstationer i det mobila nätet. Projekt drivs utifrån ett robusthetsperspektiv men har som en viktig del inkluderat ett miljöperspektiv. Reservelsproblematiken för basstationer m.m. i de elektroniska kommunikationsnäten är förutom en robusthetsfråga en stor miljöfråga i PTS arbete. I dag sätter ellagstiftningen begränsningar som gör att belastningen på
4 (5) miljön blir högre än nödvändigt. Nuvarande lagstiftning tillåter inte operatörerna att samarbeta i syfte att leverera reservel till varandra. I dag är det inte ovanligt att det vid en telestation eller basstation står fler elverk vägg i vägg. En förändring i nuvarande lagstiftning skulle kunna utveckla, ett för miljön, positivt samarbete. En annan aspekt på IT-produkters energi- och miljöpåverkan, som PTS vill fästa uppmärksamheten på, gäller nedgrävning av infrastruktur såsom elektroniska kommunikationsnät, elnät respektive vatten- och avloppsnät. Det kan finnas anledning för aktörerna som tillhandahåller dessa nät att i större utsträckning effektivisera sina rutiner för samordning för att inte gräva i onödan samt för att minska risken för överlappande nät som ligger i vägen för varandra vid avbrott respektive ny- och omläggningar. Brister i dessa rutiner får per automatik miljökonsekvenser. Vissa kommuner samordnar olika resurser när större grävprojekt skall genomföras, men långt ifrån alla. En nu aktuell miljöfråga som berör PTS sektorsansvar är strålning från radiosändare för UMTS. PTS mandat inom sektoransvaret är att följa utvecklingen inom området och när behov uppstår medverka till att information sprids. PTS följer bland annat Statens strålskyddsinstituts och Socialstyrelsens arbete inom området strålning, hälsa och miljö. Ett angränsande område rör samlokalisering i telemaster. PTS har enligt 4 kap. 14 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation möjlighet att under vissa förutsättningar fatta beslut om att en teleoperatör mot marknadsmässig ersättning skall tillhandahålla samlokalisering i en befintlig mast om det krävs för att skydda bland annat miljö och hälsa. Bilaga 2: Förstärk departementens resultatstyrning av myndigheternas miljöarbete PTS tog under 2002 fram ett miljöledningssystem på regeringens uppdrag, som omfattar både de direkta och de indirekta miljöeffekter som myndighetens verksamhet kan ge upphov till. Motsvarande uppdrag till andra myndigheter har i vissa fall haft begränsad omfattning och avsett endast direkt miljöpåverkande verksamhet. PTS delar forumets uppfattning att dialogen mellan departement och myndigheter, resultatstyrningen samt Regeringskansliets eget miljöarbete kan utvecklas. Dialogen mellan departement och myndighet skulle framförallt kunna utvecklas angående införandet av miljöledningssystemet, vilket också påpekas i Naturvårdsverkets utvärdering av miljöledning i statliga myndigheter. I forumets skrivelse lämnas bl.a. synpunkten från Naturvårdsverkets utvärdering att endast en tredjedel av myndigheterna har uppnått stora positiva förändringar av att införa ett miljöledningssystem. PTS anser dock att det är för tidigt att dra några slutsatser av en sådan iakttagelse. Införandet av ett miljöledningssystem inom statsförvaltningen har skett i etapper och PTS var en av de myndigheter som sent fick uppdraget att införa det. Inte förrän årsredovisningen för budgetåret
5 (5) 2004 kommer PTS redovisa hur miljöarbetet integrerats i verksamheten och i någon mån effekterna från införandet. Bilaga 3: Angelägna frågor/områden att diskutera i fortsatt arbete med IT och Miljö PTS arbetar med att främja elektronisk handel, bl.a. genom att initiera och delta i projekt som ökar Internets tillförlitlighet och konsumenternas integritet och säkerhet. PTS instämmer med forumet att det vore värdefullt att genomföra en studie på miljöeffekterna av ökad e-handel. En fråga är t.ex. hur ett förändrat distributionsmönster för fysiska varor påverkar miljön. En annan fråga är hur stor påverkan en förskjutning från fysiskt distribuerade produkter såsom musik, film och spel till elektroniskt distribuerade motsvarigheter har på miljön. PTS delar forumets uppfattning när det gäller Sveriges potential att inta en ledande roll vid införandet av IT-stöd i utvecklingsländernas väg mot hållbar utveckling. Att bidra med relevant teknik och kunskap torde vara ett effektivt sätt att påverka utsläppsnivåer och effektivare förbrukning i det korta loppet och en högre välfärd i det långa loppet, samtidigt som svensk teknologi och know-how får en internationell marknad. Marianne Treschow Yttrandet har beslutats av tf. generaldirektören Marianne Treschow. I ärendets slutliga handläggning har även deltagit enhetschefen Helén Lindqvist, experten Britt-Marie Arne-Hellström och handläggaren Christoffer Karsberg, föredragande.