Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kinnareds fritidshem HT15/VT16 UGGLANS FRITIDSHEM
Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför en likabehandlingsplan?... 3 Vad är diskriminering?... 3 Vad är kränkande behandling?... 4 Vision... 4 Vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling... 5 Utvärdering av föregående plans insatser... 5 Det främjande och förebyggande arbetet... 5 Kartläggning... 5 Slutsatser av kartläggningar... 5 Konkreta och långsiktiga mål... 5 Insats... 6 Hur ska eleverna medverka?... 6 Uppföljning och utvärdering... 6 Ansvarsfördelning... 6 Rutiner... 7 Rutin för hur elever och vårdnadshavare ska göra för att anmäla en händelse... 7 Rutin för personalens, förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet... 7 Rutiner för hur diskriminering och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras... 8 Hot från föräldrar eller annan vuxen mot skolans barn/elever eller personal.... 9 Bilagor... 10 Ordningsregler för Kinnareds skola Läsår 2015/16... 10 2
Inledning Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete. Dessa är skollagen kap 6 och diskrimineringslagen. Riksdagen har fattat beslut om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn, elever och vuxna. Det innebär ett förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Samt att det innebär att man ska förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan och syftet med planen är att främja elevers- och vuxnas lika rättigheter när det gäller ovanstående punkter. Vad är diskriminering? Diskriminering är när skolan behandlar en/flera elev/elever sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och förhindra trakasserier som har samband med: Kön- Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Etnisk tillhörighet - Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Undervisningen får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas, homo- bi och heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Det omfattar de flesta transpersoner. Begreppet används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. Mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Ålder Elever får inte trakasseras eller diskrimineras på grund av ålder. T ex får man inte reta någon för att han eller hon är yngre än sina klasskamrater. 3
Direkt diskriminering en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs eller vuxens värdighet. Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. En kränkning är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningarna kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms och meddelanden på olika webbcommunities) Kränkande behandling kan i sin tur delas in i: Trakasserier Mobbning Trakasserier Det är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet och ålder. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling. Det är en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skada eller orsaka obehag. Mobbning är ingen konflikt utan en obalans där en stark part kränker en svag upprepade gånger under en tid. Exempel: När elever har en tyst överenskommelse att frysa ut en elev genom att inte röra saker som en viss elev rört. En elev luras återigen ner till baksidan av skolan och får utstå slag och sparkar av en klasskamrat. Vision Barn som trivs och är trygga lär sig bättre. En trygg lärandemiljö kännetecknas av respekt, arbetsglädje, kreativitet och samarbete. 4
Vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering av föregående plans insatser Inga konkreta insatser fanns i föregående plan. Det främjande och förebyggande arbetet Kartläggning - Utvecklingssamtal som erbjuds 1 gång/termin - Barnsamtal, utifrån kommunens Serviceåtagande - Observationer vid dessa situationer: - Fysiska (slag, knuffar) - Verbala (hot, svordomar, öknamn) - Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) - Föräldrars synpunkter och iakttagelser Slutsatser av kartläggningar Under utvecklingssamtalen våren -15 ställde vi frågor kring trygghet och relationen mellan kompisar och personal. Många elever känner sig trygga på fritids och har en god relation till varandra. Det som kom upp var att en elev bär med sig konflikter och händelser som hänt under skoldagen, när den kommer till fritids. Eleven kan fortfarande känna sig ledsen och orolig trots att en vuxen har löst situationen i skolan. Alla bearbetar saker olika fort, en del behöver mer tid på sig än andra. Fritids och skola samarbetar under hela dagen, vilket medför att personal på fritids ofta är medvetna om när en elev har en dålig dag eller ifall något har hänt. En annan elev kände sig otrygg när hen var ensam och inte hade någon kompis att vara med. Vissa elever gillar att vara ensamma ibland och bara ta det lugnt, alla har rätt till rekreation på sitt sätt. Men som personal kan det vara svårt att avgöra ifall ensamheten är självvald eller inte. Vi som personal upplever att eleverna ofta använder hårda ord som kan sårar andra, de vet inte själva betydelsen av orden de använder. De kan användas i olika sammanhang; som skämt, för att såra någon, när de är arga, i ett vanligt samtal. Negativt kroppsspråk förekommer också; suckar, miner, blickar, undviker att sitta jämte vissa o.s.v. Konkreta och långsiktiga mål Långsiktigt mål: - Alla elever ska känna sig trygga, ingen ska behöva utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Konkreta mål utefter slutsatserna av kartläggningen: - Ingen ska behöva känna sig ofrivilligt ensam. - Ökad förståelse för vilka ord vi använder när vi pratar med och om varandra. - Se varje barns individuella behov. 5
Insats Vid fysiska händelser: Vi pedagoger pratar med eleverna om att de ska hämta en vuxen ifall någon/några börjar slåss, en vuxen finns alltid i närheten. De elever som har lätt för att hamna i denna konflikt pratar vi med om hur de kan göra istället för att ta till våld när de blir arga t.ex. gå ifrån och ta ut aggressionerna på något annat, när de har lugnat ner sig kan man lösa konflikten tillsammans med en vuxen. Vid verbala händelser: Tillsammans med eleverna pratar vi om vilka ord vi använder och vad de faktiskt betyder. Många använder t.ex. CP som ett skällsord, men väldigt få har förståelse för vad det är. Pedagogerna ifrågasätter alla ord som låter fel, oavsett situation och sammanhang så lyfter vi det direkt med den berörda eleven. Vid psykosociala händelser: Det händer att elever suckar, gör miner, flyttar på sig för att undvika en annan elev o.s.v. En del blir utsatta genom att de inte blir valda, ingen som frågar ifall hen vill vara med. Vi pedagoger måste försöka bjuda in den som är utfryst till leken, utan att peka ut eleven. När vi ser negativt kroppsspråk förstorar vi inte upp det direkt när det sker, eftersom den som blir utsatt kanske inte själv uppfattar det. Istället pratar vi med eleven efteråt, beskriver situationen och låter hen få förklara sig. Ibland uppfattar inte eleven själv att de har gjort något fel. Skulle det uppstå en situation där vi märker att den utsatta blir ledsen, tar vi upp det med berörda elever direkt. För att förebygga dessa situationer och händelser pratar vi mycket tillsammans med eleverna vid fritidsmöten, samlingar, alldagliga samtal vid t.ex. frukost och mellanmål. Vi gör de medvetna om hur dessa handlingar kan kränka andra och vad de kan göra för att undvika att det händer eller ifall de ser/hör en kränkning. Tillsammans med skolan har vi ordningsregler som även följs på fritids. Alla incidenter reds ut direkt. Vi har ett bra samarbete mellan skola, elevhälsoteam, pedagoger, föräldrar och elever. Hur ska eleverna medverka? Fritidsmöten Barnsamtal Utvecklingssamtal 1 gång/termin Uppföljning och utvärdering Vid verksamhetsmöten 4 ggr/läsår diskuterar vi kring vilka insatser som gjorts och hur det har fungerat. Ansvarsfördelning Arbetslaget ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas årligen. Varje medarbetare ansvarar för att anmäla kränkande behandling till rektor. 6
Rutiner Rutin för hur elever och vårdnadshavare ska göra för att anmäla en händelse Rutiner för hur du som vårdnadshavare gör för att anmäla en händelse hittar man på kommunens hemsida, hylte.se. Elever meddelar en vuxen som har ansvar att göra en anmälan. Rutin för personalens, förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet 1. Personal anmäler till rektor/förskolechef snarast möjligt. Använd blanketten Anmälan till förskolechef/rektor/huvudman diskriminering/trakassering/kränkande behandling. Vid diskriminering, trakassering och/eller kränkande behandling skrivs ingen tillbudsrapport då ovan nämnda blankett ersätter tillbudsrapporten. 2. Rektor/förskolechef anmäler till barn- och ungdomschefen inom 2 dagar. Använd blanketten Anmälan till förskolechef/rektor/huvudman diskriminering/trakassering/kränkande behandling. Originalet skickas iväg och en inscannad kopia förvaras i den utsatta elevens elevakt i PMO. 3. Barn- och ungdomschefen vidarerapporterar anmälan till barn- och ungdomsnämnden vid nästkommande sammanträde och anmälan diarieförs i Platina. 4. Ärendet utreds på enheten. Alla insatser och all dokumentation, lagda som bilagor, förvaras i den utsatta elevens elevakt i PMO. 5. Rektor/förskolechef återrapporterar vid avslutat ärende till barn- och ungdomschefen. Använd blanketten Återrapportering till förskolechef/rektor/huvudman diskriminering/trakassering/kränkande behandling. Originalet skickas och en inscannad kopia förvaras i den utsatta elevens elevakt i PMO. I den utsatta elevens elevakt i PMOska det nu finnas: Anmälan All dokumentation Återrapportering 6. Barn- och ungdomschefen vidarerapporterar ärendets avslutning till barn- och ungdomsnämnden vid nästkommande sammanträde och återrapporteringen diarieförs i Platina. Se bilaga Anmälan till förskolechef/rektor/huvudman diskriminering/trakassering/kränkande behandling. 7
Rutiner för hur diskriminering och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras Elev kränker annan elev Åtgärdstrappan vid negativt beteende hos ett barn/elev kan ha följande steg: 1. Alla vuxna och elever reagerar och agerar när ett barn/elev visar negativt beteende. Tillsägelse vid mindre elakheter, retsamhet, bråkighet, tillmälen osv. 2. Vid konflikter, hot, trakasserier och grova ord skall samtal ske mellan berörda barn/elever och ansvarig lärare för klassen/gruppen. Kontakt ska tas med föräldrarna. Tillbudsrapport ska skrivas vid behov och en kopia ska förvaras på skolan. Uppföljningssamtal bör ske efter cirka en vecka för att se att de inblandade tagit ansvar för att konflikten blivit löst. Samtalet leds av klassläraren eller rektor. 3. Vid våldsamheter mot barn/elev eller vuxen samt vid grova tillmälen kontaktas föräldrarna omedelbart. Tillbudsrapport skrivs och kopia sparas och eleven tas bort från verksamheten för dagen. Skriftlig överenskommelse med barnet/eleven om ett förbättrat uppförande. Uppföljningssamtal sker efter cirka en vecka. Här är föräldrar, barn/elev, personal och rektor med. 4. Vid återkommande våld, konflikt, hot, trakasseri eller skadegörelse m.m. hålls enskilda samtal med berörda barn/elever. Kontakt tas med föräldrarna av antingen klasslärare eller rektor. Samtal sker mellan barn/elev, personal, föräldrar, skolsköterska, skolkurator och rektor eller någon likvärdig. Rektor ska dock alltid underrättas. I de flesta fall blir det alltså en elevvårdskonferens som sker. 5. Enskilda samtal med elevhälsoteamet. 6. Är våldet, hoten, trakasserierna eller konflikten av allvarlig karaktär görs anmälan till Arbetsmiljöverket av rektor. I vissa fall bör polisanmälan göras av rektor och då blir det polisens ansvar att göra undersökningen. Även anmälan till de sociala myndigheterna görs av rektorn. 7. I sista hand sker en omplacering av barnet/eleven. Checklista för barn/elev som är utsatt för kränkande behandling - barn/elev uttrycker sin oro skriftligt eller muntligt till kamrat/vuxen - berörd part underrättas direkt eller genom rektor - se handlingsplan 8
Elev kränker personal Se åtgärdstrappan på föregående sida. Hot från föräldrar eller annan vuxen mot skolans barn/elever eller personal. 1. Vid hot uppsöka någon annan vuxen för att få hjälp och stöd. Aldrig vara ensam vid utvecklingssamtal om man misstänker hot mm. 2. Försök få bort barnen/eleverna från händelsen. 3. Vid incident larma annan personal. Vid behov ring 112. 4. Försök att vara lugn, lyssna och dämpa den aggressive. 5. Om något händer, sätt er i säkerhet. 6. Meddela din chef. 7. Den/de drabbade erbjuds möjlighet att samtala om det inträffade med tex. rektor, krisgrupp. 8. Utvärdera det som hänt med berörda. 9. Skriv incidentrapport till rektor. - Namnuppgifter - plats och tid för händelsen - kort beskrivning av det inträffade - vittnen - ev. förslag till åtgärder 10. Om skäl föreligger görs anmälan till Arbetsmiljöverket av rektor Vem kan jag som personal vända mig till I första hand vänder sig arbetstagare som känner sig utsatt för kränkande behandling till sin närmaste arbetsledare. Kan inte arbetsledaren hjälpa i situationen kan man vända sig till någon av följande: - kontorschef - personalchef Företagshälsovården kan erbjuda beteendevetenskaplig kompetens till stöd, det är viktigt att vi använder oss av detta stöd. 9
Bilagor Ordningsregler för Kinnareds skola Läsår 2015/16 I Kinnareds skola vill vi att alla ska känna sig trygga och trivas. Därför är det viktigt att vi följer nedanstående ordningsregler. Vi är snälla mot varandra. Ingen har rätt att vara dum i ord eller handling. Skulle det vara så, måste någon vuxen få veta om detta, så att vi kan undvika att mobbning uppstår. Vi är rädda om våra lokaler och våra saker. Eventuell skadegörelse kan komma att få ersättas av målsman. Skolgården har rejäla springytor inomhus går vi. Vi är utomhus på rasterna. Snöbollskastning är tillåten på fotbollsplanens vänstra planhalva, efter flaggstången. Meddela alltid någon av personalen om du måste lämna skolans område under skoltid. Vi avstår från godis under skoltid. Låt pengar och värdesaker stanna hemma. Skolan ansvarar inte för värdesaker som eleverna tar med sig. Den som åker skolskjuts väntar på anvisad plats innanför staketet. Föräldrar meddela skola och taxi om eleven inte ska åka med. Alla vuxna har ansvar för säkerheten här under dagen. Lyssna därför på all personal. Skolans personal/föräldrastyrelsen/elever 10