Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rydöbruks skola HT14/VT15

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rydöbruks skola HT14/VT15 1. Skolans vision Barn som trivs och är trygga lär sig bättre. En trygg lärandemiljö kännetecknas av respekt, arbetsglädje, kreativitet och samarbete. 2. Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete. Dessa är skollagen kap 6 (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Riksdagen har fattat beslut om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn, elever och vuxna. Det innebär ett förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Samt att det innebär att man ska förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan och syftet med planen är att främja elevers- och vuxnas lika rättigheter när det gäller ovanstående punkter. 1

2 Vad är diskriminering? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och förhindra trakasserier som har samband med: o Kön- trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. o Etnisk tillhörighet - Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. o Religion och annan trosuppfattning Undervisningen får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. o Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. o Sexuell läggning Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas, homo- bi och heterosexualitet. o Könsöverskridande identitet eller uttryck Det omfattar de flesta transpersoner. Begreppet används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsutryck. Mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. o Ålder Elever får inte trakasseras eller diskrimineras på grund av ålder. T ex får man inte reta någon för att han eller hon är yngre än sina klasskamrater. Direkt diskriminering en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. 2

3 Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs eller vuxens värdighet. Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. En kränkning är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningarna kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities) Kränkande behandling kan i sin tur delas in i: Trakasserier Mobbning Trakasserier Det är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet och ålder. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling. Det är en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skada eller orsaka obehag. Mobbning är ingen konflikt utan en obalans där en stark part kränker en svag upprepade gånger under en tid. Exempel: 3

4 När elever har en tyst överenskommelse att frysa ut en elev genom att inte röra saker som en viss elev rört. En elev luras återigen ner till baksidan av skolan och får utstå slag och sparkar av en klasskamrat. 3. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsarbetet För läsåret arbetades aktivt med raster och med att implementering av likabehandlingsplanen som har gett ett bättre och lugnare klimat. Kartläggning av nuläget Varje läsår fyller elever och föräldrar i en trivselenkät samt erbjuds utvecklingssamtal varje termin där den sociala miljön är med som en del. 4. Det främjande arbetet - Det främjande arbetet riktar sig till alla elever och vuxna på skolan och är en del av det vardagliga arbetet. Vi diskuterar återkommande normer, attityder och goda relationer som bedrivs utan förekommande anledning. Pojkar och flickor ges lika stort inlyftande och utrymme i verksamheten som bedrivs med god atmosfär exempelvis genom Rydö Grande Prix. Metod - Skolan arbetar aktivt för att skapa ett tryggt klimat och en god stämning. - Vi har ett rastvaktsschema. Vid extremt dåligt väder tar pedagogerna beslut om inomhusrast. Då ska eleverna vistas i sitt eget klassrum och ägna sig åt lugna aktiviteter. - Vid skoldagens slut finns vuxen ute vid skolskjutsarna. - Vi har trivseldagar, samtal, elevråd och temadagar för år F-6 under läsåret. - Elevens sociala situation tas upp vid varje utvecklingssamtal, en gång per termin. - Elevernas hälsa är en stående punkt vid varje verksamhetsmöte. 4

5 - Ordningsregler görs i samarbete mellan elever och vuxna genom klassråd, elevråd, föräldramöte och elevhälsan. 5. Analys av kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna: Resultatet från den årliga trivselenkäten och utvecklingssamtal framkommer det att föräldrarna är övergripande positiva kring skolan men det finns föräldrar som upplever större osäkerhet kring tryggheten och visar på vad som finns att arbeta med under 2014/2015. Det vi utläser från elevenkäten och som framkommit under utvecklingssamtalen är att det som gör att eleverna känner sig trygga är lärare, gemenskap och kompisar. Utifrån det ser vi vikten av ett fortsatt aktivt arbete med likabehandlingsarbetet för att säkerställa elevernas trygghet och studiero. När vi kartlägger inom- och utomhusmiljön framkommer det att eleverna känner trygghet när personalen är ute. Osynliga platser i utomhusmiljön har lyfts vid samtal. Eleverna har uttryckt platser som osäkra för andra, bland annat bakom gymnastiksalen, bakom kullen och vid bäcken. Vid dessa platser förstärks personalens tillsyn. Framtid: vi är två ute på rast för fortsatt trygghet 6. Förebyggande arbete - Vi arbetar aktivt med att få eleverna medvetna om och agera utifrån att det är nolltolerans mot mobbing, trakasserier och kränkande behandling. Metod - Information om handlingsplan och dess innehåll skall ges vid varje läsårs start och när någon ny elev börjar. - Varje läsår genomförs en kartläggning för att upptäcka mobbning, diskriminering och kränkande behandling. - Ordningsreglerna finns i Rydöbruks skolas folder som skickas hem till vårdnadshavarna varje läsår. 5

6 - Vid tillbud skrivs rapport som ligger till grund för vidare åtgärder. I det förebyggande arbetet kommer vi att ha fler gemensamma trivselaktiviteter för alla skolbarn; exempelvis brännbollsturnering, skoljoggen, FN-vecka, julpyssel, skridskor, påsk-tema och Rydö Grande Prix. 7. Mål efter kartläggning Åtgärder för de platser som eleverna uppgett som osäkra Fotbollsplanen Åtgärd: när eleverna håller till på fotbollsplanen ska en pedagog vara på plats till en början. Därefter med jämna mellanrum återkomma för att observera och titta till eleverna. Bäcken Åtgärd: Alla elever meddelar personal när de går till bäcken och lekar. Personalen som lovat eleverna att gå dit har ansvar för att titta till då och då. Bakom kullen Åtgärd: Personalen är extra observant och tittar till eleverna ofta. På fotbollsplanen bakom förskolan, där man inte syns bak Åtgärd: Personalen rör sig över skolgården så att vi blir synliga där de befinner sig Uppföljning Vi följer upp den årliga elevenkäten och vidtar åtgärder därefter. Vi utvärderar våra metoder kontinuerligt och vid varje läsårsslut. Åtgärder Läsår Raster 2. Arbeta aktivt med att implementera likabehandlingsplanen 6

7 8. Tydliga rutiner för åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling samt uppföljning Tyvärr kommer vi ibland i kontakt med våld, hot, trakasseri och konflikt under vårt arbete i Rydöbruk. Därför har vi gjort denna handlingsplan som ett stöd om något skulle inträffa. Barn/elever hotar andra barn/elever eller personal Åtgärdstrappan vid negativt beteende hos ett barn/elev kan ha följande steg: 1. Alla vuxna och elever reagerar och agerar när ett barn/elev visar negativt beteende. Tillsägelse vid mindre elakheter, retsamhet, bråkighet, tillmälen osv. 2. Vid konflikter, hot, trakasserier och grova ord skall samtal ske mellan berörda barn/elever och ansvarig lärare för klassen/gruppen. Kontakt ska tas med föräldrarna. Tillbudsrapport ska skrivas vid behov och en kopia ska förvaras på skolan. Uppföljningssamtal bör ske efter cirka en vecka för att se att de inblandade tagit ansvar för att konflikten blivit löst. Samtalet leds av klassläraren eller rektor. 3. Vid våldsamheter mot barn/elev eller vuxen samt vid grova tillmälen kontaktas föräldrarna omedelbart. Tillbudsrapport skrivs och kopia sparas och eleven tas bort från verksamheten för dagen. Skriftlig överenskommelse med barnet/eleven om ett förbättrat uppförande. Uppföljningssamtal sker efter cirka en vecka. Här är föräldrar, barn/elev, personal och rektor med. 4. Vid återkommande våld, konflikt, hot, trakasseri eller skadegörelse m.m. hålls enskilda samtal med berörda barn/elever. Kontakt tas med föräldrarna av antingen klasslärare eller rektor. Samtal sker mellan barn/elev, personal, föräldrar, skolsköterska, skolkurator och rektor eller någon likvärdig. Rektor ska dock alltid underrättas. I de flesta fall blir det alltså en elevvårdskonferens som sker. 5. Enskilda samtal med elevhälsoteamet. 6. Är våldet, hoten, trakasserierna eller konflikten av allvarlig karaktär görs anmälan till Arbetsmiljöverket av rektor. I vissa fall bör polisanmälan göras av rektor och då blir det polisens ansvar att göra undersökningen. Även anmälan till de sociala myndigheterna görs av rektorn. 7. I sista hand sker en omplacering av barnet/eleven. 7

8 Hot från föräldrar eller annan vuxen mot skolans barn/elever eller personal. 1. Vid hot uppsöka någon annan vuxen för att få hjälp och stöd. Aldrig vara ensam vid utvecklingssamtal om man misstänker hot mm. 2. Försök få bort barnen/eleverna från händelsen. 3. Vid incident larma annan personal. Vid behov ring Försök att vara lugn, lyssna och dämpa den aggressive. 5. Om något händer, sätt er i säkerhet. 6. Meddela din chef. 7. Den/de drabbade erbjuds möjlighet att samtala om det inträffade med tex. rektor, krisgrupp. 8. Utvärdera det som hänt med berörda. 9. Skriv incidentrapport till rektor. - Namnuppgifter - plats och tid för händelsen - kort beskrivning av det inträffade - vittnen - ev. förslag till åtgärder 10. Om skäl föreligger görs anmälan till Arbetsmiljöverket av rektor Handlingsplan vid kränkande behandling personal barn/elever/personal Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren har det formella ansvaret att förhindra att kränkande behandling sker. Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete är arbetsgivaren skyldig att undersöka, följa upp och åtgärda brister i arbetsmiljön. Genom att skapa en arbetsorganisation där personalen har inflytande och där arbetet ger meningsfullhet, samhörighet och delaktighet minimeras riskerna för att kränkande behandling ska uppstå. Arbetsgivaren skall också regelbundet genomföra medarbetar/utvecklingssamtal och där bör frågor om trivsel och arbetsklimat behandlas. 8

9 Checklista för arbetstagare som är utsatt för kränkande behandling - säg tydligt ifrån att de kränkande behandlingarna är ovälkomna - tala om problemet och sök kamratstöd - dokumentera anteckna när, var och hur - kontakta närmast ansvarig arbetsledare och begär enskilt samtal med denne så fort som möjligt - begär att din arbetsledare snarast vidtar åtgärder - kontakt kan tas med fackligt ombud Checklista för arbetsgivare - vänta inte börja på en gång och utgå från den kränktes upplevelse och ta situationen på allvar - samtala först med och lyssna på den som känner sig drabbad, därefter med övriga berörda personer - dokumentera händelseförloppet - var objektiv skuldbelägg eller döm ingen - förneka inte eller dölj att ett problem finns - ge stöd åt den utsatte och erbjud stödkontakt - se till att kränkningen upphör Vem kan jag vända mig till I första hand vänder sig arbetstagare som känner sig utsatt för kränkande behandling till sin närmaste arbetsledare. Kan inte arbetsledaren hjälpa i situationen kan man vända sig till någon av följande: - kontorschef - personalchef Företagshälsovården kan erbjuda beteendevetenskaplig kompetens till stöd, det är viktigt att vi använder oss av detta stöd. 9

10 Dokumentation- blankett Vi använder de kommunövergripande blanketter som tagits fram för dokumentation och anmälan av kränkande behandling. Viktiga telefonnummer och e-adresser Barn och elevombudsmannen Tfn Jämställdhetsombudsmannen Tfn Handikappombudsmannen Tfn Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Tfn Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Tfn BRIS Tfn

11 ORDNINGSREGLER Den gyllene regeln: Så som du vill att andra ska vara mot dig skall du vara mot dem. Etik - Ett artigt., vänligt språk och bemötande gäller alla på vår förskola och skola. Vi hälsar artigt på varandra, vi tilltalar varandra på ett trevligt sätt, avbryter ej samtal, tackar, ber om ursäkt mm. - Vi ska i alla sammanhang motarbeta oförskämt tilltal, knuffar, slagsmål odyl. - Vi ska lyssna på varandra och respektera varandras olikheter. - Hot, fysiskt eller psykiskt våld, elakheter och kränkande uttryck mellan barn/elever, eller mellan barn/elever och personal. Får inte förekomma. Med kränkande uttryck avses t. ex könsord och svordomar. Det är den som blir utsatt som avgör var gränsen går. Det innebär att barnet/eleven måste lära sig att människor är olika känsliga, och att det inte är mina egna gränser som gäller utan den andres. Att ta sig till och från skolan på andra sätt än att gå. - Cykling till och från skolan på egen hand rekommenderas tidigast från skolår 4. - Hjälm används vid all cykling. - All användning av cykel är ej tillåten innanför skolans gränser före kl Vid bilåkning sker på och avstigning på de gator runt skolan som tillåter det. Detta gäller mellan kl Bilen parkeras på bilparkeringen vid busskuren på Bäckgatan eller på någon av de gator runt skolan som tillåter det. Skolans gränser utgörs av skolans staket eller byggnader. - Under skoltid och förskoletid ansvarar personal och ytterst rektor för barn och elever. Med anledning av det skall elever och barn befinna sig innanför skolans gränser. Kläder och andra tillhörigheter. - Ytterkläder inklusive mössor och kepsar används ej inomhus utan förvaras i korridoren. 11

12 - Personliga tillhörigheter tas med på egen risk. Skolan/förskolan ansvarar ej om medtagna värdeföremål försvinner under skoltid. - Eventuellt medtagen mobiltelefon fas med på egen risk och förvaras avstängd och ej synlig under skoltid. Mobiltelefonen får ej användas under skoltid. - Saker som kan utgöra fara beslagtas och återfås efter samtal med förälder. Skadegörelse, vårdslöshet mm - Medveten skadegörelse eller skadegörelse orsakad genom vårdslöshet ersätts eller återställs av barnet/eleven och /eller dennes vårdnadshavare. Resor/Utflykter - Vid enheten i Rydöbruk är det vår policy att alla resor ska vara kostnadsfria för alla barn och elever. - Skolan och förskolan arrangerar i egen regi friluftsdagar och studieresor. - Övriga resor som barn /elever och deras föräldrar önskar får ordnas av vårdnadshavarna själva och ske utanför skoltid. Rutiner vid frånvaro av elev, sjukfrånvaro och annan frånvaro. - Barn och elevers frånvaro ska anmälas av vårdnadshavare, vid t ex sjukdom eller besök hos läkare mm. Detta görs varje skoldag om vårdnadshavare ej anmält annat. - Anmälan sker till skolans telefon 20611, fritids telefon 20539, eller förskolans telefon För skolelever före kl Uteblir elev från skolan utan giltig anledning ska vårdnadshavare informeras. Detta gör klassföreståndare snarast möjligt. 12