Förstudie P-Event - En del av det aktiva trafikantstödet för Evenemangsområdet Rapport nr 15:2001 Trafikkontoret issn 1103-1530, isrn gbg-tk-r 15:2001 - se

1 (61) Förord Föreliggande rapport är en förstudie för ett trafikinformationssystem för Evenemangsområdet i Göteborg. Systemets huvudsakliga syfte är att öka tillgängligheten till Evenemangsområdet genom att effektivisera utnyttjandet av befintlig infrastruktur, i form av vägnät och parkeringsanläggningar, samt bidra till ett positivt och trevligt bemötande till Evenemangsstaden Göteborg. Systemet har fått arbetsnamnet P-Event. Syftet med denna förstudie är att klarlägga förutsättningarna och ge förslag till utformningsprinciper för P-Event. Projektledare för denna förstudie har varit Björn Frederich, Trafikkontoret Göteborgs Stad. Utredningsarbetet har utförts av FB Engineering AB, Christer Olsson och Magnus Ståhl. Arbetet har bedrivits i nära samverkan med en arbetsgrupp bestående av Eva-Britt Andersen, Trafikkontoret Göteborgs Stad, Jonas Nilsson, Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag samt Jarl Wilfing Vägverket Region Väst. Under utredningens gång har arbetet vid ett flertal tillfällen stämts av och förankrats i Styrgruppen för Vision och Funktion i Evenemangsområdet 2010, den så kallade Lilla Evenemangsgruppen. Dessutom har en presentation för Stora Evenemangsgruppen genomförts. Ett förhandsmaterial har dessutom sänts ut till samtliga medlemmar i Stora Evenemangsgruppen, vilka därmed haft möjlighet att inkomma med synpunkter på materialet. Avslutningsvis har arbetet också presenterats för DART-gruppen samt Trafikkontorets ledningsgrupp. Göteborg i augusti 2001 Björn Frederich Trafikkontoret Göteborgs Stad

2 (61)

3 (61) Sammanfattning Göteborg har ett klart formulerat mål att profilera sig som Sveriges främsta evenemangsstad. En viktig del för ökad attraktivitet är god tillgänglighet för samtliga trafikantslag. För gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafiken är Evenemangsområdets centrala läge en tillgång. För bil- och charterbussbesökare kan det ur rent trafikteknisk synvinkel vara en nackdel, eftersom den stora trafikmängd som området alstrar måste samsas med övrig trafik till och från staden. Trafikproblem uppstår vid stora eller kolliderande evenemang samt i viss mån i samband med rusningstrafik. Tillgången på parkeringsplatser är begränsad, varför den kapacitet som finns måste kunna utnyttjas fullt ut. Syftet med denna förstudie är att kartlägga förutsättningarna för ett trafikinformationssystem för Evenemangsområdet. Systemets är tänkt att öka tillgängligheten genom att effektivisera utnyttjandet av befintlig infrastruktur, både avseende parkeringsanläggningar såväl som vägnät. Det skall också bidra till ett positivt och vänligt bemötande till Evenemangsstaden Göteborg, samt förbättra evenamngsägarnas möjlighet att profilera och marknadsföra området och dess olika evenemang. Systemet har fått arbetsnamnet P-Event. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att P-Event är ett system vars syfte är att optimera utnyttjandet av befintlig infrastruktur. Grundläggande förutsättningar är därför exempelvis att det finns parkeringsplatser i tillräcklig omfattning att hänvisa till, vägnät med tillräcklig kapacitet etc. Systemet föreslås bestå av tre delar. Första delen är det yttre systemet, som är ett trafikledningssystem till Evenemangsområdet från väg E6/E20. Den statiska vägvisningen kompletteras med skyltar med dynamiska fritextfält, som visar vilket av de fyra infartsmoten (Ullevi-, Gårda-, Örgryte- och Kallebäcksmotet) som för tillfället är lämpligast att använda i förhållande till besöksmål och rådande omständigheter. Den andra delen är det inre systemet, som är ett parkeringsledningssystem inom området. Även det inre systemet byggs upp av dynamiska fritextskyltar, som visar väg till den för närvarande bekvämaste parkeringsanläggningen i förhållande till besöksmål och rådande omständigheter. Den tredje delen är ett system som underlättar tömning av parkeringsanläggningar vid evenemangsslut. För detta ändamål föreslås att för de större parkeringsanläggningarna, som huvudsakligen används vid arenaevenemang, definieras primära utfartsvägar. För att styra trafiken till dessa utfartsvägar föreslås bland annat att befintliga signalanläggningar förses med möjlighet till prioritering av trafikströmmar, samt komplettering med två nya signalanläggningar längs Fabriksgatan i Gårda. Investeringskostnaden för P-Event beräknas ligga omkring 35-45 mkr. Förväntade effekter är ökad tillgänglighet och minskade restider. Systemet innebär en avsevärt ökad servicegrad och bekvämlighet, vilket innebär en ökad attraktivitet. P-Event innebär också en möjlighet till tydliggörande och profilering av Evenemangsområdet och därmed Göteborg som evenemangsstad. Befintlig

4 (61) infrastruktur, i form av vägnät och parkeringsanläggningar utnyttjas effektivare och minskad söktrafik bidrar både till ökad tillgänglighet och minskade utsläpp. Även för charterbusstrafiken bör tillgängligheten förbättras. Ett aktivt trafikantstöd med hjälp av trafikinformation kräver dock en tillräcklig och till största delen permanent infrastruktur, såsom av- och påstigningsplatser samt uppställningsplatser, vilket saknas i Evenemangsområdet idag. Detta måste anordnas innan ett trafikinformationssystem för charterbusstrafiken kan vara aktuellt. Den modell som valts för det inre systemet, dvs. ett parkeringsledningssystem, innebär ett större ansvarstagande från systemägaren än för exempelvis renodlade parkeringsinformationsystem såsom P-In. Skillnaden är att i P-Event visas hela vägen till parkering medan i system som P-In visas bara om det finns lediga platser eller inte på en viss parkeringsanläggning. Felvisningar innebär att trovärdigheten till systemet minskar. Ansvaret innebär sålunda att systemet kräver en mycket väl fungerande driftsorganisation, vilken noggrant måste formuleras i ett tidigt skede. Ställning måste också tas till om de myndigheter som berörs är beredda att ta detta ansvar. Ett sätt att ytterligare förstärka effekterna av P-Event är ett internt kommunikationssystem i området. Varje parkeringsanläggning får då ett större upptagningsområde och kan därmed utnyttjas effektivare. Dessutom kan ett internt kommunikationssystem bidra till minskat trafikarbete i området. Trafikkontoret har i en idéskrift beskrivit hur ett internt kommunikationssystem längs Mölndalsån skulle kunna vara utformat.

5 (61) Innehåll 1. Inledning...7 1.1. Bakgrund till P-Event...8 1.2. Syfte P-Event...9 1.3. Projektmål, förstudie P-Event...9 1.4. Förstudiens avgränsningar...10 2. P-Event, tre erforderliga delar...11 3. Yttre systemet...12 3.1. Syfte och mål med yttre systemet...12 3.2. Varifrån kommer besökarna?...12 3.3. Utformning av yttre systemet...13 3.4. Vägvisningsprinciper...14 4. Inre systemet...17 4.1. Syfte med inre systemet...17 4.2. Utformning av inre systemet...17 4.3. Principutformning av skyltar...19 4.4. Prioritering vid kolliderande evenemang...21 4.5. Omfattning...22 4.6. Prisinformation...23 4.7. Sammanfattning av inre systemets principer...23 5. Utfartssystem...25 5.1. Syfte med utfartssystemet...25 5.2. Utformning av utfartssystemet...25 6. Styrning...28 7. Drift och huvudmannaskap...30 8. Kostnader...32 9. Effekter...33 10. Fortsatt planering...34 11. Bakgrund och förutsättningar...36 11.1. Liknande system, andras erfarenheter...36 11.2. Evenemangen - målet för trafikanten...43 11.3. Vilka evenemang hamnar i konflikt?...46 11.4. Parkeringsanläggningar i Evenemangsområdet...48 11.5. Gatunät i Evenemangsområdet...55 11.6. Charterbussar i Evenemangsområdet...57 11.7. Internt kommunikationssystem...59 11.8. Introducering av systemet...59 14. Källförteckning...61

6 (61)

7 (61) 1 Inledning Göteborg har ett klart formulerat mål att profilera sig som Sveriges främsta evenemangsstad. För att uppnå målet pågår ett fortlöpande arbete med att vidareutveckla och profilera stadens Evenemangsområde. Göteborg är unikt i så måtto att staden har ett mycket centralt beläget område, där flera stora besöksmål och evenemang är belägna. Området innehåller exempelvis mässområde, nöjesparken Liseberg, museer, teater samt större inom- och utomhusarenor såsom Scandinavium respektive Gamla och Nya Ullevi. Ytterligare expansion är planerad, både inom befintliga anläggningar och i form av tillskott av nya besöksmål. Evenemangsområdet har årligen 5,5 miljoner besökare varav Liseberg är störst med ca 3 miljoner besökare. Det största besöksmålet i Evenemangsområdet är Liseberg med ca. 3 miljoner besökare årligen. För att leda arbetet med att vidareutveckla och profilera Evenemangsområdet har en grupp tillsatts, vars uppgift är att formulera visionen och funktionen för det framtida Evenemangsområdet. Gruppen består av representanter från bland annat evenemangsägare, Trafikkontoret, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, parkeringsägare mm. Gruppen har fått namnet Stora Evenemangsgruppen. De riktlinjer som Stora Evenemangsgruppen fastställer, verkställs av en styrgrupp, kallad Lilla Evenemangsgruppen. Stora Evenemangsgruppen har formulerat ett antal olika strategiska delprojekt i syfte att skapa ett mer attraktivt Evenemangsområde. Bland annat har ett förslag till stadsmiljö- och gestaltningsprogram för Evenemangsområdet utarbetats. Dessutom har en idéskrift om ett internt kommunikationssystem, i form av exempelvis en linbana eller automatbana, tagits fram. Det arbetas också med planer för framtida evenemangsutbud, ny infrastruktur i form av nya parkeringsanläggningar mm. Arbetet med att öka tillgängligheten och attraktiviteten för Evenemangsområdet genom att införa ett trafik- och parkeringsledningssystem har av Stora Evenemangsgruppen angetts som ett mycket angeläget strategiskt delprojekt.

8 (61) 1.1 Bakgrund till P-Event En viktig del för att skapa en attraktiv evenemangsstad är god tillgänglighet för samtliga trafikantslag. Tillgängligheten får heller inte försämras i takt med områdets fortsatta utveckling och expansion. För gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafikresenärer är tillgängligheten idag relativt god och det centrala läget en fördel. Även för tågresenärer är tillgängligheten god. Området ligger relativt nära centralstationen och det finns också en pendeltågstation i området. För biloch charterbusstrafik kan däremot det centrumnära läget ur rent trafikteknisk synvinkel vara en nackdel, eftersom trafiken till och från området måste samsas dels med andra verksamheter i området (handel, hotell, kontor, bostäder mm.) och dels med övriga besökare till centrala Göteborg. De största trafikproblemen består i att framför allt vid större evenemang, samt då flera evenemang pågår samtidigt, uppstår blockeringar i trafiksystemet. För tillresande uppstår då köbildningar både inom området såväl som i infartsmoten från E6/E20, framför allt Örgrytemotet. Dessutom uppstår problem vid evenemangsslut, då många besökare skall lämna området samtidigt. Förutom evenemangen finns I Evenemangsområdet många andra verksamheter som är beroende av att tillgängligheten är god och att trafiken löper så smidigt som möjligt. Exempelvis finns i Evenemangsområdet Nordens största hotell, Hotell Gothia Towers, Gårda affärscentrum samt Gårda Business Center mm. Många verksamheter i Evenemangsområdet är beroende av god tillgänglighet, exempelvis nybyggda hotell Gothia Towers, Nordens största hotell. Ytterligare en viktig del för god tillgänglighet är tillgången på parkeringsplatser inom rimliga gångavstånd. Redan idag överstiger då och då bilplatsbehovet antalet tillgängliga platser. En av Trafikkontoret genomförd studie 1 visar att det ungefär 15 gånger per år inträffar evenemang där behovet överskrider tillgången. Denna beräkning bygger dock på att samtliga parkeringsanläggningar kan nyttjas för alla besöksmål. På grund av en del parkeringsanläggningars perifera lägen och utspriddhet upplevs det dock som att parkeringsbrist uppstår betydligt oftare. 1 Evenemangsområdet - Parkeringsstruktur för områdets verksamhetsutbud

9 (61) Fulla parkeringsanläggningar leder till onödig söktrafik, då bilisterna kör runt och letar efter en ledig plats. Bilden visar parkeringen vid Gamla Ullevi. Många besökare kommer också till Evenemangsområdet med charterbuss. Det är idag svårt att omhänderta det ibland stora antalet bussar, då det råder brist på uppställningsplatser samt tydliga på- och avstigningsplatser. 1.2 Syfte P-Event Syftet med P-Event är att öka tillgängligheten till Evenemangsområdet genom att effektivisera utnyttjandet av befintlig infrastruktur, både avseende vägnät såväl som parkeringsanläggningar. Systemet skall även öka attraktiviteten genom att bidra till ett positivt och vänligt bemötande till Evenemangsstaden Göteborg. Dessutom skall evenemangsägarna ges möjlighet att profilera och marknadsföra området och dess evenemang. Trafikanten skall utefter rådande trafiksituation på bästa sätt kunna ledas till och från området samt till den för tillfället bästa parkeringsplatsen i förhållande till besöksmålet. 1.3 Projektmål, förstudie P-Event Förstudie P-Event skall klarlägga förutsättningarna och ge förslag till utformningsprinciper för trafik- och parkeringsledning i Evenemangsområdet. Följande delar skall belysas och genomföras: Trafikledning för bilburna besökare till och från området Parkeringsledning inom området Styrning av de olika delarna samt samordning med P-In Drift och huvudmannaskap Översiktlig effekt- och kostnadsbedömning Förankring av P-Event hos berörda aktörer

10 (61) 1.4Förstudiens avgränsningar Denna förstudie begränsas till att behandla hur tillgängligheten och attraktiviteten i Evenemangsområdet kan ökas med hjälp av aktivt trafikantstöd i form av trafikinformation. Inriktningen är att utnyttja befintlig infrastruktur så effektivt som möjligt. Gatuombyggnader samt ombyggnader av parkeringsanläggningar etc. behandlas översiktligt och endast då de är nödvändiga för att skapa ett fungerande informationssystem. Vidare är P-Event ett system som i första hand skall omhänderta de besökare som valt att färdas med bil och i viss mån besökare som valt charterbuss till Evenemangsområdet. Systemet, och därmed också förstudien, värderar alltså inte vilka färdmedel som väljs eller vilka informationskanaler som används för att påverka besökarnas val av färdmedel. Systemet är tänkt att på bästa sätt ta hand om de besökare som av någon anledning valt att färdas med bil. Systemet dimensioneras för att klara de flesta evenemangsdagar utan ytterligare manuella insatser för att styra och leda trafiken. Antagligen kommer det dock att inträffa en handfull tillfällen per år då kompletterande manuella insatser fortfarande kommer att vara nödvändiga. Även tillgängligheten för charterbussbesökare bör ökas. På grund av otillräcklig infrastruktur kan dock ett aktivt trafikantstöd i form av trafikinformation inte införas i detta skede, se kapitel 11. Innan det kan vara aktuellt måste tillräcklig infrastruktur i form av uppställningsplatser samt av- och påstigningsplatser anordnas.

11 (61) 2 P-Event - tre erforderliga delar Det krävs tre delar för ett aktivt trafikantstöd för Evenemangsområdet. Dessa beskrivs kortfattat och översiktligt i detta avsnitt och beskrivs grundligt var för sig i kommande kapitel. Bakgrunden till systemförslaget och förutsättningarna i Evenemangsområdet återges i kapitel 11. De tre erforderliga delarna är: Yttre system: Trafikledning för bil-, buss-, och distributionstrafik till Evenemangsområdet, vilket föreslås utgöras av dynamiska skyltar på väg E6/E20. Dessa skyltar visar, utefter rådande trafiksituation, vilken infart som för tillfället är lämpligast att använda till de olika besöksmålen. Inre system: Parkeringsledningssystem i Evenemangsområdet, som visar vägen till den för tillfället lämpligaste parkeringsplatsen, i förhållande till målet och rådande omständigheter. Utfartssystem: System som hanterar tömning av parkeringsanläggningar vid evenemangsslut. Nedanstående kartbild förklarar skillnaden mellan inre och yttre system. Kartbilden illustrerar skillnaden mellan yttre och inre systemet. Den röda linjen symboliserar det yttre systemet, som består av vägvisning till den för tillfället bästa infarten till Evenemangsområdet från de större lederna. Den blå linjen är huvudsaklig vägvisningsslinga i det inre systemet, dvs. parkeringsledningssystemet inom området. När besökaren lotsats in i Evenemangsområdet av det yttre systemet, tar det inre systemet över och visar vägen till bästa parkering utifrån rådande omständigheter och mål.

12 (61) 3 Yttre systemet Föreliggande avsnitt beskriver det yttre systemet, dvs. trafikledningssystemet till Evenemangsområdet från de större lederna. Det inleds med att beskriva syftet och fortsätter sedan med att beskriva principer för utformning. Avslutningsvis ges förslag till hur de fyra infartsmoten bör användas för de olika besöksmålen. Effekter och konsekvenser av yttre systemet bekrivs i den samlade effektbedömningen i slutet av rapporten. 3.1 Syfte och mål med yttre systemet Syftet med det yttre systemet är att: Utnyttja befintligt gatu- och vägnät så effektivt som möjligt Öka tillgängligheten genom att underlätta trafikflöden Bidra till att minimera konflikter mellan olika trafikströmmar Bidra till ett positivt och vänligt bemötande till Evenemangsstaden Göteborg Målet är att visa bilburna besökare från motorvägen den bästa infartsvägen till Evenemangsområdet utifrån rådande omständigheter och besöksmål. 3.2 Varifrån kommer besökarna? Som en första studie om förutsättningarna för P-Event genomfördes under hösten 2000 en intervjuundersökning, med syfte att kartlägga hur bilburna besökare tar sig till och från Evenemangsområdet. Totalt genomfördes 435 intervjuer på ett antal olika parkeringsanläggningar, i samband med några olika typer av evenemang. Bland evenemangen kan nämnas den stora publikmässan Dagens Hushåll, Deep Purples konsert på Scandinavium, allsvensk fotbollsmatch på Gamla Ullevi samt en lördag då Liseberg hade öppet. Av resultatet kan utläsas att vid nästan samtliga evenemang kommer 70-75 % av de bilburna besökarna till Evenemangsområdet via de större lederna, dvs. väg E6, E20, Rv 40 och Rv 45. Resterande 25-30 % är stadsintern trafik och innefattar även besökare som anländer exempelvis via Dag Hammarskjöldsleden eller från Hisingen via Göta älv- eller Älvsborgsbron. Undantaget var fotbollsmatchen på Gamla Ullevi, då andelen stadsintern trafik var betydligt högre (48%). I detta fall var andelen söderifrån kommande besökare mycket stor (33%) vilket beror på att ett av de spelande lagen var Halmstad. Slutsatsen av detta är att Gamla Ullevi är det besöksmål som har mest varierande besöksprofil, beroende på vilka lag som spelar. Ungefär 75-80 % av de svarande angav att de skulle köra samma väg då de lämnar området som när de körde in.

13 (61) 3.3 Utformning av yttre systemet Yttre systemet begränsas av flera skäl till att omfatta trafik från E6/E20. Dels visade intervjuundersökningen att 70-75 % av de bilburna besökarna anlände till Evenemangsområdet denna väg och dels får den stadsinterna trafiken tillräcklig hjälp och vägvisning genom det inre systemet. Yttre systemet föreslås därför bestå av totalt cirka 20 dynamiska (omställbara) skyltar i de fyra moten utmed Evenemangsområdet, dvs. Kallebäcksmotet, Örgrytemotet, Gårdamotet samt Ullevimotet, se kapitel 11. Skyltarna kommer dels att bestå av den ordinarie statiska vägvisningen, dvs. vägvisning till centrum, Oslo, Malmö etc. Dessutom kompletteras den statiska skyltningen med dynamiska fritextfält. Fritextfält är i detta fall att föredra framför vridbara prismaskyltar, vilket är en annan vanlig teknik för omställbara skyltar, eftersom fritextfälten ger en mycket god flexibilitet och har ett högt uppmärksamhetsvärde. Fritextfälten gör exempelvis att tillkommande evenemang och besöksmål kommer att vara enkla att ansluta till systemet. Exempel som illustrerar principen för skyltarnas utseende i det yttre systemet, dvs. statisk vägvisning kompletterad med dynamiska fritextfält. Ovanstående exempelbild är hämtad från Tyskland och visar denna typ av skylt, som kombinerar den statiska vägvisningen (i detta fall Passau etc.) med dynamiska fritextfält för skyltning till, i detta fall, Münchens mässområde. I exemplet skyltas två olika mässor (Interforst respektive Eltec) vilket visar att det är möjligt att skylta evenemangets namn i klartext redan ute på leden (Exempelvis Båtmässan, VM-kval, AC/DC eller liknande).

14 (61) Nedanstående exempelskiss visar principerna översatta till Göteborg. Skissen visar en möjlig utformning av en skylt placerad i Ullevimotet i södergående riktning och bygger på den skyltning som anordnas då den pågående utbyggnaden av E6 är färdigställd. Vägvisningen kompletteras med dynamiska fritextfält för evenemangsskyltning: Principiellt utseende för skyltar i yttre systemet Den dynamiska delen visar i detta fall att det för tillfället är lämpligt att svänga av i Ullevimotet om man skall besöka Ullevi eller Scandinavium. Det generella vägvisningsmålet P-Evenemang eller liknande är till för att upplysa trafikanten om att det finns fler evenemang längre fram. Det är också möjligt att skylta ett pågående evenemang längre fram, till exempel en mässa, Liseberg, Universeum eller dylikt. 3.4Vägvisningsprinciper Grundprincipen föreslås vara att hålla trafiken på leden så länge som möjligt, för att undvika onödig trafik inom Evenemangsområdet. Då störningar i trafiken uppstår utnyttjas den dynamiska vägvisningen genom att leda bilisten till en annan, för tillfället lämpligare infart. Normalskyltningen i de olika moten kan då kompletteras med eller bytas ut mot tillfälliga budskap. Vid dessa tillfällen föreslås exempelvis att besökare till Liseberg och Mässan söderifrån kan hänvisas av i Kallebäcksmotet och att besökare till Scandinavium kan hänvisas av i Ullevimotet. Besökare norrifrån till Liseberg, Mässan och Scandinavium skall kunna hänvisas av i Gårda- eller Ullevimotet. Besökare till Universum och Världskulturmuseum bör alltid hänvisas till Kallebäcksmotet, som har god kapacitet för dessa trafikströmmar. I varje mot kommer det av utrymmesskäl vara möjligt att skylta tre evenemangsmål, förutom i Kallebäcksmotet där det av utrymmesskäl endast är möjligt med två. Detta innebär att i vissa fall måste de olika besöksmålen prioriteras. Prioriteringen föreslås vara att de besöksmål som för tillfället har störst publiktillströmning skyltas.

15 (61) I färdriktningen föreslås det vara möjligt att skylta ett besöksmål. Då inga störningar i trafiken råder föreslås att detta fält visar P-Evenemang eller något liknande generellt besöksmål. I övrigt föreslås att endast större extraordinära besöksmål visas i detta fält, exempelvis ett större idrottsevenemang, konsert eller mässa. Vid dessa tillfällen kan denna skyltning med fördel även samordnas med information och avfartshänvisning på VMS-skyltarna vid infarterna till Göteborg. Dessutom kan detta fält användas för att hänvisa charterbusstrafik till lämplig avfart. I det störningsfria fallet, dvs. då inga störningar i trafiken råder, föreslås att de olika moten används för att leda trafik till de olika besöksmålen enligt nedanstående uppställning: Norrgående färdriktning, störningsfritt fall: Kallebäcksmotet: Örgrytemotet: Ullevimotet: Universeum Världskulturmuseum Liseberg Mässan Scandinavium Ullevi Södergående färdriktning, störningsfritt fall: Ullevimotet: Scandinavium Ullevi Gårdamotet: Örgrytemotet: Kallebäcksmotet Liseberg Mässan Universeum Världskulturmuseum

16 (61) Uppställningen visar att inget evenemang i det störningsfria fallet skyltas in via Gårdamotet. Detta för att det saknas avfart söderifrån och för att det norrifrån till samtliga evenemang finns bättre infarter i det störningsfria fallet. Gårdamotet kan då utnyttjas som reservinfart samt nyttjas för trafikströmmar ut från området. Skyltarna föreslås byggas upp med fritextfält vilket möjliggör att i mån av plats använda skyltarna för att sända ut budskap om andra aktiviteter i centrala Göteborg. Dock föreslås att besöksmål i Evenemangsområdet prioriteras högre än händelser i övriga centrala Göteborg. Det yttre systemets dynamiska del begränsas till att omfatta avfarterna från motorvägen. För att leda bilisterna rätt krävs kompletterande statisk skyltning från avfarten till Evenemangsområdet, där det inre systemet tar över. Framför allt gäller detta Kallebäcksmotet, som har en ganska lång infartssträcka. I övriga mot omhändertas besökaren direkt av det inre systemet.

17 (61) 4 Inre systemet Detta avsnitt beskriver det inre systemet på liknande sätt som det yttre. Det inre systemet är parkeringsledningssystemet inom Evenemangsområdet. Effekter och konsekvenser bekrivs i den samlade effektbedömningen i slutet av rapporten. 4.1 Syfte med inre systemet Syftet med inre systemet är att: Utnyttja befintlig parkeringskapacitet så effektivt som möjligt Öka tillgängligheten och bekvämligheten genom att visa vägen till den för tillfället bästa parkeringsanläggningen i förhållande till besöksmål Bidra till ett positivt och vänligt bemötande till Evenemangsstaden Göteborg Målet är att visa trafikanten vägen till den för tillfället bästa / bekvämaste parkeringen i förhållande till besöksmål och rådande omständigheter. 4.2 Utformning av inre systemet Även det inre systemet föreslås byggas upp av dynamiska (omställbara) skyltar, se kapitel 11. Systemet skall visa trafikanten vägen till bästa lediga parkeringsplats inom Evenemangsområdet. Med bästa menas här parkeringsanläggningar som upplevs ha kort gångavstånd till besöksmålet. Det räcker alltså inte med att det faktiska gångavståndet är så kort som möjligt, det måste också vara enkelt att orientera sig från parkeringen till målpunkten. Det måste vara enkelt att orientera sig från parkeringsanläggningen till besöksmålet.

18 (61) Nedanstående kartbild visar det vägnät som huvudsakligen föreslås användas i det inre systemet. Vägnätet i det inre systemet. Systemet bygger på att Sofierogatan kan trafikeras i sydlig riktning och att Fabriksgatan är dubbelriktad. Det är i denna slinga som bilisterna möter parkeringsledningsskyltar och det är också från denna som bilisten hänvisas till de olika parkeringsanläggningarna. Heldragen linje visar den huvudsakliga sökslingan, i vilken bilisten hänvisas runt i systemet. Streckade linjer visar de infartsvägar som används för att hänvisa bilisterna från sökslingan in till parkeringsanläggning. I den södra delen (Södra Vägen, Örgrytevägen, Sofierogatan) föreslås att parkeringsledningen är enkelriktad medsols. Detta på grund av att vissa riktningar i Korsvägen har relativt låg kapacitet. Det finns heller inget större behov av att hänvisa bilisterna norrut längs Sofierogatan. I övriga delar av slingan föreslås dubbelriktad parkeringsledning. Till skillnad från exempelvis parkeringsinformationssystemet P-In, där parkeringsanläggningarnas namn skyltas, föreslås att besöksmålens namn skyltas i P-Event. Då ett evenemang startar eller öppnar visas först väg till de parkeringsanläggningar som ligger allra bäst till i förhållande till besöksmål och infart, de sk. förstahandsanläggningarna. När endast en förstahandsanläggning återstår skyltas besöksmålets andrahandsanläggningar och därefter tredjehandsanläggningar. Tabellen på vidstående sida visar hur de olika parkeringsanläggningarna föreslås grupperas i förhållande till besöksmålen.

19 (61) Tabellen visar att den mest kritiska parkeringskapaciteten antagligen är tillgången för Nya Ullevi. Det är därför angeläget att bland annat fortsätta påbörjade diskussioner med EHPT (Ericsson / Hewlett Packard i Gårda) för samutnyttjande av deras parkering. Det är också angeläget att få till stånd de centralt belägna parkeringsanläggningar som föreslås Trafikkontorets rapport 4:2001. Vid exempelvis AC/DC-konsert på Nya Ullevi i juni 2001 fanns ett begränsat antal lediga platser på Heden, i övrigt var samtliga första, andra och tredjehandsanläggningar fulla. Detta innebär i övrigt att närmaste lediga parkeringsanläggning var Focus och Lorensbergsgaraget, vilka båda ger alltför långa gångavstånd. Även gatuparkeringen var mycket högt utnyttjad. Ovanstående tabell antyder en god parkeringstillgång. Det skall dock påpekas att samtliga dessa platser inte är tillgängliga för evenemangsbesök. Även arbetande och andra besökare till centrala staden utnyttjar dessa parkeringsplatser. I samband med evenemang försämras deras parkeringssituation avsevärt, liksom för boende. 4.3 Principutformning av skyltar I ett renodlat parkeringsledningssystem informeras bilisten enbart om bästa vägen och får ingen information om alternativa vägar. Detta innebär exempelvis att om

20 (61) bilisten under vägen till bästa parkering passerar en full anläggning, ges ingen information om att anläggningen är full. Detta kan ha nackdelen att bilisterna åker in och chansar på den fulla anläggningen, med onödig söktrafik som följd. Trovärdigheten för systemet ökar om bilisterna informeras om alternativa val, framför allt bilister med relativt god lokalkännedom, vilka annars har en tendens att alltid försöka hitta en plats på sin favoritparkering. För att försöka undvika detta föreslås att skyltarna i P-Event utformas så att de i varje valpunkt ger information och vägvisning till besöksmålen dels i färdriktningen och dels i svängande riktning. Nedanstående skiss visar föreslaget principiellt utseende på skyltarna i det inre systemet. Förslag på principutformning av skyltarna i inre systemet. Överst visas den generella vägvisningen P-Evenemang eller liknande begrepp samt antalet lediga platser i hela systemet. Syftet med den generella vägvisningen är att vara en identifikation till bilisten att denne befinner sig i ett omhändertagande system och i den huvudsakliga sökslingan. Den har också en funktion då många evenemang äger rum samtidigt. Vid dessa tillfällen kan av utrymmesskäl inte alla evenemang skyltas. Dock får alla evenemang vägvisning, åtminstone genom den generella vägvisningen. I ovanstående exempel är de evenemang som för närvarande pågår i området Liseberg och Scandinavium. Skylten upplyser vidare om att parkeringar lämpliga för Liseberg finns i färdriktningen, samt antal. Dessutom upplyser den om att lämpliga parkeringar för Scandinavium finns både i färdriktningen och i svängande riktning. I nedanstående exempel har platserna till Scandinavium i svängande riktning tagit slut. Skylten går då över till att visa fullt i den riktningen, så att besökarna inte skall åka in och chansa på att hitta en ledig plats. Skylten går över att visa fullt, då parkeringsplatserna för en anläggning i en viss riktning tagit slut.

21 (61) Den tabell där anläggningarna grupperades efter besöksmål ligger som grund för vilka budskap som visas på skyltarna i de olika riktningarna. Att visa antalet lediga platser är av många skäl en viktig funktion. Dels talar det om när en parkeringsanläggning är full och bilisten åker inte in och letar på en full anläggning. Det kan också vara så att anläggningarna i någon riktning har mycket få lediga platser medan det finns gott om platser i andra riktningen. Bilisten kan då välja att köra till anläggningen med många platser, där det antagligen är enklare och bekvämare att parkera. Framför allt visar dock flera studier att visning av antalet lediga platser är en viktig del för att öka trovärdigheten och därmed efterlevnaden. Bilisten övertygas om att systemet verkligen är igång och håller koll. Vid infarten till parkeringsanläggningarna kompletteras skyltarna enligt nedanstående skiss med parkeringsanläggningens namn. Vid infarten till anläggningen kompletteras skyltningen med anläggningens namn. Anläggningsnamnen är viktiga ur två synvinklar. Dels behövs vägvisning till parkeringsanläggningarna även vid tillfällen då det inga evenemang använder sig av den specifika anläggningen och dels är det en viktig identifikation för att kunna hitta tillbaks till den plats där man parkerade bilen. 4.4 Prioritering vid kolliderande evenemang Ovan skisserade system kan hantera viss grad av kolliderande evenemang. Det kommer dock att inträffa tillfällen då inte alla pågående evenemang kan vägvisas. Ett system som garanterar att alla samtidigt pågående evenemang vägvisas skulle kräva alltför stora skyltar och kräva så mycket uppmärksamhet av bilisten att trafiksäkerheten skulle äventyras. Precis som i det yttre systemet föreslås att prioriteringen av vilka evenemang som skyltas bör grundas på momentan publiktillströmning. Det evenemang som för tillfället har den största publiktillströmningen bör skyltas i första hand och så vidare. Universeum och Världskulturmuseum är de evenemang som antagligen oftast har den minsta momentana publiktillströmningen. Det yttre systemet lotsar dock in dessa besökare via Kallebäcksmotet till parkeringar i första hand söder om

22 (61) Örgrytevägen. Inga andra evenemang har dessa parkeringsanläggningar som förstahandsanläggningar. För att garantera en god vägvisning till Universeum och Världskulturmuseum föreslås därför att skyltarna i delen söder om Örgrytevägen i normalfallet visar väg till Universeum och Världskulturmuseum, trots att evenemang med större tillströmning pågår i området. För att förtydliga och förklara ovanstående modell sammanfattas här vägvisningsprincipen, i form av ett normalt sommardygn, då maximalt antal evenemang pågår. Samtliga kontinuerliga evenemang (Liseberg, Mässan, Universeum och Världskulturmuseum) är öppna och ett evenemang äger rum på någon arena, exempelvis Scandinavium. I delen söder om Örgrytevägen skyltas Universeum och Världskulturmuseum. Samtidigt pågår Mässa och Liseberg är öppet. Båda dessa antas för närvarande ha större publiktillströmning än Universeum och Världskulturmuseum. Därför skyltas Liseberg och Mässan i övriga systemet. Strax innan arenaevenemanget inträffar, dvs. när den stora publiktillströmningen sker, prioriteras Liseberg och / eller Mässan ned och ersätts, i detta exempel, med Scandinavium. Scandinavium skyltas så länge den stora publiktillströmningen pågår, dvs. fram till dess evenemanget startar. Skyltningen återgår då till att visa Mässan och Liseberg. I det yttre systemet är Kallebäcksmotet reservinfarter för Liseberg och Mässan. Det är först om det blir aktuellt att lotsa in Lisebergs- eller Mässbesökare via Kallebäcksmotet som Universeum och Världskulturmuseum prioriteras ned och ersätts av Liseberg / Mässan. Allmänt innebär detta att under sommarhalvåret kommer samtliga rader på skyltarna att utnyttjas i princip kontinuerligt. Under övriga året kommer inte alla rader att utnyttjas. Skyltarna kommer dock aldrig att vara helt släckta eftersom det finns evenemang i området som har öppet året runt. Vidare klarar systemet två kolliderande arenaevenemang. Att fler än två sådana pågår samtidigt är mycket ovanligt. Denna modell garanterar att de stora arenaevenemangen, vilka genererar de största trafikproblemen, får en mycket god vägvisning. Under de tidsperioder då publiken anländer till dessa evenamang får övriga besöksmål tillfälligt en något försämrad vägvisning. I övriga fall har även de kontinuerliga besöksmålen en mycket god vägvisning. 4.5 Omfattning Totalt kommer det att krävas cirka 50 skyltpunkter i området för att täcka in samtliga parkeringsanläggningar och valpunkter.

23 (61) En del parkeringsanläggningar såsom Heden, Lorensbergsgaraget och Gamla Ullevi ingår i P-In och ligger dessutom relativt långt utanför den huvudsakliga sökslingan. Som vägvisning till dessa kommer det att vara nödvändigt att göra vissa anpassningar i P-In och eventuellt komplettera skyltningen med enklare typer av enradiga P-Event skyltar. 4.6 Prisinformation I Utvärdering av P-In, Parkeringsinformationssystem Göteborg framförde bilisterna önskemål om prisinformation i parkeringsledningssystemet. Den allra bästa förutsättningen för ett väl fungerande parkeringsledningssystem är att samtliga ingående parkeringsanläggningar har likvärdiga taxor. I så fall blir inte taxan ett styrmedel vid val av parkeringsanläggning. Detta kan dock vara svårt att åstadkomma. Att ge bilisterna prisinformation i klartext på skyltarna skulle antagligen vara alltför utrymmeskrävande och svårt att utforma på ett tillräckligt tydligt sätt. Ett annat sätt att ge prisinformation på skyltarna kan vara någon form av färgkodssystem. Parkeringsanläggningarna kan klassificeras i två till tre taxenivåer och få färgkoder därefter, exempelvis billigast (grön), dyrare (gul) och dyrast (blå). Röd färg bör undvikas då det kan tolkas som en signal att anläggningen är full. De tidigare visade exemplen på skyltarna kan då kompletteras med en ruta där färgkoden visas. Skylt i det inre systemet kompletterad med färgsymbol för pris. Att använda färgkod för prisinformation innebär att den som lärt sig systemet får en extra information utan att den som inte lärt sig systemet störs av den extra informationen. För att så många som möjligt skall kunna använda sig av funktionen måste den marknadsföras, exempelvis via den evenemangsinformation som kontinuerligt produceras. Det skulle också eventuellt kunna vara möjligt att i färgkodningsrutan lägga in en symbol för om det finns bevakad parkering. 4.7 Sammanfattning av inre systemets principer Det inre systemet har som målsättning att alltid visa vägen till den för tillfället bekvämaste parkeringsanläggningen i förhållande till besöksmålet. Det innebär att de besökare som anländer först, vägleds till de närmast belägna parkeringsanläggningarna. Anläggningarna fylls därefter inifrån och ut i kronologisk ordning. För att undvika onödiga konflikter mellan trafikströmmar samt onödigt trafikarbete inom Evenemangsområdet bör besökare som anländer via leden i första hand hänvisas till anläggningar i den östra delen och besökare som anländer från sta n bör hänvisas till anläggningar i den västra delen. På detta sätt minimeras söktrafiken och därmed flödeskonflikterna inom området.

24 (61) Modellen strävar alltid efter att ge högsta möjliga servicegrad i form av att kunna parkera så nära målet som möjligt. Detta ger samtidigt en hög trovärdighet för systemet. I förlängningen innebär detta givetvis också att de besökare som anländer först får den högsta servicegraden och så vidare. Precis som i det yttre systemet är det möjligt att exempelvis ersätta skyltningen Mässan med den aktuella mässans namn i klartext. Det inre systemet omfattar inte vägvisning till själva målen utan en parkeringsanläggning i närheten av målet. Behov finns dock av vägvisning även till målet. Denna kan dock ordnas i den statiska skyltningen.

25 (61) 5 Utfartssystem 5.1 Syfte med utfartssystemet Syftet med utfartssystemet är att: Möjliggöra snabb och effektiv utfart vid evenemangsslut Undvika blockeringar vid utfarterna från parkeringsanläggningarna Utnyttja befintligt gatu- och vägnät så effektivt som möjligt Minimera konflikter mellan trafikströmmar Öka attraktiviteten genom att åstadkomma en så bekväm trafiksituation som möjligt vid evenemangsslut 5.2 Utformning av utfartssystemet De största problemen med utfart från Evenemangsområdet uppstår vid arenaevenemang, dvs. evenemang på Nya och Gamla Ullevi samt Scandinavium. Biltrafik från olika riktningar kommer i konflikt med varandra och dessutom i konflikt med mycket stora gångströmmar. Även vid Mässan kan ibland trafikproblem uppstå, exempelvis vid kongresser. Vid Liseberg kan trafikproblem uppstå efter konsertslut etc. Utfartssystemet föreslås bestå i att för de större parkeringsanläggningarna, som huvudsakligen används för arenaevenemang, definieras primära utfartsvägar. Nedanstående kartbild visar dessa primära utfartsvägar. Kartan visar föreslagna utrymningsvägar från arenaevenemangens primära parkeringsanläggningar. Det beskrivna förslaget föutsätter ombyggnad av Örgrytevägen vid Focus.

26 (61) Bilisterna leds till de primära utfartsvägarna med hjälp av statisk och i vissa fall dynamisk vägvisning, samt med hjälp av trafiksignaler. Befintliga trafiksignaler i anslutning till Evenemangsområdet anpassas så att det blir möjligt att prioritera utkörande fordon. Systemet kompletteras med två nya signalanläggningar längs Fabriksgatan i Gårda (gröna punkter på kartan) samt en permanent utformning av den idag tillfälliga cirkulationsplatsen vid Gårdamotet (gul punkt). Utfartssystemet förutsätter bland annat två nya trafiksignaler, dels i korsningen Fabriksgatan / Levgrensvägen (till vänster) samt dels i korsningen Fabriksgatan / Gudmundsgatan (till höger). Genom att i stor utsträckning använda Fabriksgatan / Gårdamotet som utfartsvägar minimeras konflikter med inkörande fordon, eftersom dessa vägar i normalfallet inte används för infartstrafik. Fabriksgatan och Gårdamotet kan därmed reserveras för utfartstrafik. Fabriksgatan i Gårda kan användas för utfartstrafik. Vid tömning av Nya Ullevi uppstår mycket stora gångströmmar från arenan över Skånegatan till parkeringsanläggningarna vid Gamla Ullevi. För att undvika konflikter med gående föreslås därför att så lite trafik som möjligt leds Skånegatan förbi Ullevi. Med minskat tryck på Skånegatan kan trafiken från Heden och parkeringarna vid Gamla Ullevi dessutom flyta relativt fritt längs Ullevigatan. Trafik från parkeringsanläggningarna längs Skånegatan bör styras ut via Levgrensvägen / Fabriksgatan för att undvika korsningen Skånegatan / Ullevigatan.

27 (61) Nedanstående tabell sammanfattar de utfartsvägar som bör vara möjliga att signalprioritera från de olika parkeringsanläggningarna. Centrum

28 (61) 6 Styrning För att kunna styra det yttre och inre systemet krävs tre former av indata enligt nedanstående figur. Behov av parkering Första steget är att kartlägga vilka evenemang som skall skyltas vid det specifika tillfället. När och i vilken omfattning evenemang äger rum, styr behovet av parkering och föreslås kartläggas i form av en evenemangskalender. De olika evenemangens öppettider läggs in och för arenaevenemang läggs starttider in. Skyltningen av de olika evenemangen startar en förutbestämd tid innan öppnande eller evenemangsstart. A-jourhållningen av evenemangskalendern görs manuellt. Trafikkontoret har redan idag rutiner för att a-jourhålla en evenemangskalender, vilka antagligen i vidareutvecklad form kan användas för kartläggning parkeringsbehovet av P-Event. Kunskap om tillgängliga platser Antalet lediga parkeringsplatser detekteras huvudsakligen automatiskt i parkeringsanläggningarna. Erfarenheter från P-In visar att det är möjligt att detektera antalet in- och utkörande fordon med god noggrannhet, men att det ställs vissa krav på in- och utfarternas utformning.

29 (61) Kunskap om trafiksituation För styrning av framför allt det yttre systemet krävs information om aktuell trafiksituation och eventuell köbildning. Detta kan antingen göras automatiskt med hjälp av någon form av ködetekteringssystem eller också manuellt med hjälp av kameraövervakning. Vägverket kommer exempelvis inom kort att ha tillgång till en kamera i Lisebergstornet, från vilken man tydligt kan se samtliga fyra trafikmoten längs motorvägen. Budskapen i det yttre systemet kan med denna information styras manuellt från en trafikledningscentral enligt utformade direktiv. Styrprosess Ingångsdatan från dessa tre delar behandlas sedan i en process som styr vilken parkeringsanläggning som skall skyltas för respektive mål samt prioritera vilka besöksmål som för tillfället skall visas. Styrprocessen sänder därefter ut budskapen på skyltarna. Varje skylt har en unik matris avseende hur de olika målen kan skyltas samt vilket antal platser som skall visas på den specifika skylten.

30 (61) 7 Drift och huvudmannaskap Eftersom P-Event är tydligt uppdelat i ett antal olika delar är även ägandet av systemet möjligt att dela. Lämplig uppdelning är yttre system, inre system samt ledningscentral. Ledningscentralen utgör den sammankopplande länken mellan systemdelarna, vilka i övrigt kan utformas och ägas helt separat. Ledningscentral För administration, styrning och övervakning av P-Event krävs en primär ledningscentral. I Göteborg finns idag två trafikledningscentraler, nämligen Vägverkets Trafikinformationscentral (TIC) samt Trafikkontorets ledningscentral Göteborgs Trafikinformation. Antingen kan någon av dessa befintliga centraler utökas för att hantera även P-Event, eller också byggs en helt ny och separat central. I denna utredning förordas dock att någon av de befintliga centralerna förses med de extra resurser som krävs för att hantera P-Event. Ledningscentralen bör vara den enda enhet som har fullständig behörighet för att gå in och manuellt styra systemet, dvs. både inre och yttre system. Det är också från denna enhet som den styrande evenemangskalendern bör matas in i systemet. Det finns dock ett flertal aktörer som bör beredas möjlighet till tittbehörighet till systemet. Exempel på sådana aktörer är parkeringshusägare, evenemangsägare mm., vilka är intresserade att inhämta information, historik och statistik som kan genereras av systemet. Den styrande programvaran bör därför installeras på en central server som användarna har tillgång till via ett web-gränssnitt. Ledningscentralen bör dessutom vara ansvarig för att samtliga intressenter regelbundet sammankallas till möten, där intressenterna ges möjlighet att framföra synpunkter på hur systemet drivs och administreras. I Evenemangsområdet bör någon form av enkla styrcentraler installeras, där en administratör har möjlighet att logga på och erhålla viss behörighet att manuellt styra systemet. Detta för att möjliggöra akututryckningar och snabba åtgärder vid riktigt stora evenemang. Dessa centraler kan vara mycket enkla och princip bestå av en dator i ett befintligt apparatrum eller liknande. Yttre och inre system Yttre och inre systemet bör ägas och drivas av respektive väghållarmyndighet, såväl hårdvara som mjukvara. Som tidigare nämnts bör den samordnande länken utgöras av ledningscentralen.

31 (61) Yttre systemet bör framför allt samordnas med VMS-skyltarna vid infarterna till Göteborg, så att budskap på dessa skyltar kan samverka med budskapen på skyltarna i det yttre systemet. På samma sätt bör det inre systemet samordnas med P-In, så att information kan inhämtas på samma ställe, både avseende P-In och det inre systemet. Drift I Utvärdering av P-In, Parkeringsinformationssystem Göteborg återges erfarenheter från drift av parkeringsinformationssystemet. Bland de resurskrävande delarna kan nämnas kalibreringen av detekteringen. Med nuvarande detekteringssystem (elektromagnetiska slingor vid in- och utfart) erhålls en mycket god noggrannhet, drygt 99 %. Det stora antalet fordonsrörelser innebär dock att även denna lilla felprocent snabbt leder till stor felvisning. Därför kalibreras antalet platser manuellt varje natt. Om samma detekteringsteknik används för P-Event är den manuella kalibreringen antagligen nödvändig även i detta fall. P-Event innebär ett stort antal nya skyltar i mycket centrala delar av staden. Ombyggnader och reparationer är mycket vanliga. I P-In-systemet förekommer avgrävda kablar, urkoppling av ström mm. nästan varje vecka. Någon skylt har behövts flyttas nästan varje månad pga. ombyggnader. Möjligen är ombyggnader inte lika vanliga i Evenemangsområdet som i övriga centrala staden, framför allt med tanke på den omfattande ombyggnad som för närvarande görs, dvs. Korsvägen / Skånegatan / Ullevigatan. Problemen kommer dock att förekomma även i Evenemangsområdet. Sammantaget innebär detta att en väl definierad driftsorganisation med automatlarm och mycket korta inställelsetider är en förutsättning för att bibehålla ett fungerande och trovärdigt system. Ett felvisande system, som exempelvis visar väg till en full parkeringsanläggning, förlorar snabbt i trovärdighet. Driftsorganisationen måste också snabbt kunna omhänderta klotter och eventuell förstörelse, så att skyltarna alltid ser hela och välkomnande ut.

32 (61) 8 Kostnader För att göra en första, grov uppskattning av investerings- och driftskostnad för P- Event har i första hand kunskap inhämtas från byggandet av P-In samt de omställbara fritextskyltar som redan idag finns kring Göteborg, exempelvis på E6 vid Klareberg samt på Lundbyleden. Med detta som bakgrund har investeringskostnaden för det inre och yttre systemet sammantaget uppskattas till ca. 30-40 mkr. Till detta kommer också de åtgärder som föreslås för att underlätta tömning av anläggningar, vilka sammantaget uppskattas till 3-5 mkr. Den totala investeringskostnaden beräknas alltså till ca. 35-45 mkr. P-In kostar ca. 0,5 mkr per år i drift. P-Event kommer sannolikt att vara dyrare i drift eftersom systemet består av fler delar och eftersom styrningen kräver fler manuella insatser. Driftskostnaden antas därför ligga kring 1-1,5 mkr. Driftskostnaden för det yttre systemet beror bland annat på val av styrsystem, dvs. automatisk ködetektering eller kameraövervakning. Eftersom de olika delsystemen i stort är oberoende av varandra kan de byggas var för sig, dvs. det inre systemet kan fungera utan det yttre och tvärtom. Även åtgärderna för att underlätta tömning är möjliga att genomföra separat. I det yttre systemet är Vägverket och evenemangsägarna primära intressenter. I inre systemet är Trafikkontoret, evenemangsägarna och parkeringsägarna primära intressenter. Detta borde avspegla sig i finansieringsfördelningen.

33 (61) 9 Effekter Effekter av P-Event är framför allt att tillgängligheten till Evenemangsområdet ökar. Detta uppnås genom att yttre systemet bidrar till att ge färre störningar i trafiken, då inkommande trafik kan ledas om så fort köbildning uppstår. Det inre systemet bidrar också till ökad tillgänglighet då besökaren direkt leds till en ledig parkeringsplats och därigenom slipper att leta efter en plats på fulla anläggningar. Tillsammans med utfartssystemet bidrar P-Event sammantaget till minskade restider på grund av färre störningar och blockeringar i trafiksystemet. Den ökade tillgängligheten åstadkoms dessutom inom befintlig infrastruktur. För parkeringsupplåtaren och väghållaren innebär detta att befintlig infrastruktur kan utnyttjas effektivare. En del parkeringsanläggningar i området är relativt okända för utomstående besökare och systemet kommer att innebära att även dessa anläggningar kan utnyttjas till full kapacitet. Attraktiviteten ökar genom den förenklade trafiksituationen i området. Exempelvis upplevs trängsel, sökande efter parkeringsplats, köbildningar och blockeringar av många som stora irritationsmoment. Den ökade tillgänglighet som P-Event ger, bidrar därmed till att öka attraktiviteten hos Göteborg som evenemangsstad. Evenemangsägarna får också möjlighet att marknadsföra och profilera sig direkt till besökarna med hjälp av en genomarbetad utformning av skyltarna, framför allt i det inre systemet. Detta innebär att Evenemangsområdet kommer att tydliggöras som ett sammanhängande område. Evenemangsägaren får möjlighet att marknadsföra sig redan ute på motorvägen. Erfarenheterna från P-In visar att trafikinformationssystem även har en miljöeffekt. De största effekterna avseende minskad söktrafik, och därigenom minskade restider och utsläpp, erhålls då trafikanter slipper att leta efter en ledig plats på fulla parkeringsanläggningar. Systemet kommer att ha olika effekter beroende på hur fullt systemet är vid det specifika tillfället. Då systemet börjar närma sig att vara fullt uppstår den största effekten avseende förbättrad tillgänglighet, dels eftersom systemet kan hänvisa besökaren direkt till ledig plats och dels eftersom systemet kan hänvisa till mindre kända parkeringsanläggningar. Det är också vid dessa tillfällen som den största miljöeffekten erhålls, då bilisterna slipper att leta på fulla anläggningar. Denna situation kan beräknas uppkomma cirka 25 gånger per år. Vid övriga tillfällen, då systemet inte är särskilt fullt, har systemet en tillgänglighets- och attraktivitetshöjande effekt eftersom bilisten hänvisas så nära besöksmålet som möjligt. Bilisten erbjuds alltså högsta möjliga servicegrad. Vid dessa tillfällen kan systemet också fungera som en bäst som marknadsförare av pågående evenemang.