Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport



Relevanta dokument
Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Duvans förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Tyck till om förskolans kvalitet!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Kvalitet på Sallerups förskolor

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2014

Aktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

SKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Kommentarer till kvalitetshjulet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Västra Vrams strategi för

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

för Havgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Mina föreläsningar - Dokumentation

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan Lekåret

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Transkript:

Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar, Idet 1-3 års med 14 barn och Berget 3-6 års med 23 barn. På grund av vårt stora barnantal har vi under våren samarbetat med förskoleklassen på Killhults skola, som ligger precis bredvid förskolan. En lärare har tillsammans med 9 barn från Berget bildat en tvärgrupp med f- klassens 4 elever 15h/v. Detta har fungerat bra, men det är sårbart då det enbart blir två pedagoger kvar på Berget under denna tid. Inför hösten har vi en annan lösning eftersom denna grupp inte lika lätt går att dela upp som förra gången, men vi avvaktar tills nya barn önskar placering. På Björnligan arbetar följande: 0.25% biträdande förskolechef 3,75% förskollärare 1,0% lärare 0,75% barnskötare Vår inriktning är miljö & hälsa och vi är miljöcertifierade genom Grön Flagg och stiftelsen Håll Sverige Rent sedan 2009. För tillfället arbetar vi med tema Kretslopp, och detta arbete rapporteras kontinuerligt till Grön Flagg för att i slutet av våren lämnas in för att granskas. Hittills har vi blivit godkända varje gång och därför fått fortsätta att hissa vår fina gröna flagga. Vid höstterminens början är det sedan dags att bestämma sig för ett nytt tema och sedan lämna in en handlingsplan med nya utvecklingsområden. Kompetensutveckling under hösten -13 och våren-14 har handlat om: Pedagogisk dokumentation: Två av pedagogerna har gått en utbildning på högskolan tillsammans med andra pedagoger från kommunens förskolor. De har fungerat som nyckelpersoner och parallellt med utbildningen delat med sig av sin nya kunskap till sina medarbetare på förskolan, och på detta sätt bidragit till en kompetensutveckling av hela arbetslaget. Detta är vårt stora utvecklingsområde för hela perioden, vilket man kan ta del av under nästa punkt Hjulet. Unikum: Detta är ett webb baserat kommunikationsverktyg mellan förskola/hem, som kommunens förskolor har beslutat sig för att använda. Här kan vårdnadshavare kontinuerligt ta del av och följa sitt barns utveckling och lärande och på detta sätt få Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-180 00 Besöksadress: Ringsjöv 4 Fax: 0415-182 46 forskoleverksamheten@horby.se www.horby.se

2 insyn i samt vara delaktiga i verksamheten. Detta verktyg har två av pedagogerna fått utbildning i för att sedan introducera övriga medarbetare samt vårdnadshavare. TAKK: En pedagog träffar andra pedagoger från olika förskolor för att tillsammans med en specialpedagog lära sig mer om Tecken som kommunikation. Vid våra personalkonferenser får övriga medarbetare efterhand ta del av nya tecken och på vilka sätt man kan använda dessa som hjälpmedel i kommunikationen med barnen. SKRUV: Detta är ett projekt som handlar om hur man på bästa sätt kan välkomna/introducera familjer från andra länder, för att undvika missförstånd och förutfattade åsikter och istället visa intresse för varandras olikheter och erfarenheter man bär med sig i sin ryggsäck. I detta projekt ingår en pedagog från Björnligan tillsammans med personal från de andra förskolorna, och delar med sig av sina nya erfarenheter vid våra personalkonferenser. Hjulet- utvecklingsområde Ht-13- VT-14 Resultat och analys Vi har valt att arbeta med ett gemensamt utvecklingsområde för hela Björnligan under denna period som har handlat om pedagogisk dokumentation, vilket vi kallar vårt Stora Hjul. Vi har tillsammans i arbetslaget kommit fram till följande resultat och analys: Hur blev det? Vad blev resultatet jämfört med din plan? Vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Hur tänker vi om det? Varför tänker vi så? Hur går vi vidare? Vi gör barnen mer delaktiga i den pedagogiska dokumentationen genom att de ges möjlighet att reflektera kring sitt lärande tillsammans med andra barn och pedagoger. Vi fokuserar mer på vad barnen just nu håller på att utveckla och hur verksamheten kan fånga och ge möjlighet för barnen att utmanas vidare i sitt lärande. Vår målsättning är att med hjälp av vår pedagogiska dokumentation, få syn på vad barnen just nu är inne i, för att försöka utmana deras tankar vidare kring det de visar intresse för. Vi dokumenterar och använder oss av småhjul på avdelningarna för att på ett systematiskt sätt ha möjlighet att utveckla verksamheten utifrån barnens intresse och behov. Vi har även blivit medvetna om att vi tidigare enbart arbetade med dokumentation istället för pedagogisk dokumentation och att vi behöver låta barnen bli mer delaktiga i deras val av olika aktiviteter. Vi känner ett behov av att ta del av mer litteratur kring pedagogisk dokumentation samt om att göra barnen mer delaktiga i verksamheten, för att komma vidare i vårt utvecklingsarbete. Därför kommer samtliga i arbetslaget läsa Klara Dolks Bångstyriga barn och Nina Johannesen & Ninni Sandviks Små barns delaktighet och inflytande-några perspektiv under våren för att sedan vid våra gemensamma personalkonferenser lyfta reflektioner man fått av litteraturen. Vi tänker att detta är ännu ett steg i riktning mot att förändra/utveckla vår pedagogiska dokumentation. Vi har även valt att synliggöra vårt systematiska kvalitetsarbete på följande sätt: Pedagogisk dokumentation: De guldkorn vi upptäcker i barngruppen, dvs det som

3 barnen visar extra stort intresse för uppmärksammar vi och följer genom att bland annat använda tankekartor, observationer och dokumentationer, för att få syn på vilka sätt barnen lär och inspireras till att lära. Här kartlägger vi vilka olika vägar arbetet/processen tycks ta och kopplar detta till Lpfö98/10. På båda avdelningarna kan samtliga följa processerna eftersom vi har börjat med tankekartväggar där vi fyller på efterhand med både ord och bild, för att även barnen ska kunna vara delaktiga i arbetet. Detta kallar vi för avdelningarnas små hjul, vilket leder till att vi synliggör vårt sätt att använda oss av beprövad erfarenhet i vårt fortsatta arbete med barn. Dokumentation: Det bakgrundssorl som dagligen sker i verksamheten dokumenteras med syfte att synliggöra den dagliga verksamhetens alla delar, utan att dessa fördjupas med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa samlas under rubriker från Läroplanen. Björnligans utvecklingsområde: Detta är vårt Stora Hjul som hela Björnligan arbetar med hela året efter Hjulets tidsram. Under april-maj då vi gör en avstämning-analys, diskuterar vi tillsammans i arbetslaget fram vilket utvecklingsområde vårt kommande stora Hjul ska utveckla. Här kommer vi använda oss av brainstorm för att verkligen gemensamt få syn på vilket område som i dagsläget behöver utvecklas, med syfte att verksamheten ska ha möjlighet att hålla en fortsatt god kvalité. Under hösten fick alla svara på frågor kring: Vad är pedagogisk dokumentation? Vad är kvalité`, Hur jobbar vi med dokumentation idag och Vad är att göra en analys? Då jag sammanställde svaren visade det sig att alla hade liknande uppfattningar kring vad de olika begreppen betydde, och det syntes tydligt att våra tankar kring pedagogisk dokumentation inte levdes upp till i verksamheten. Vid PK i februari gick vi tillsammans igenom våra svar och då blev det tydligt att vi kommit en bit på vägen i vårt arbete kring pedagogisk dokumentation. Vi såg direkt att vissa av svaren kring dokumentation och pedagogisk dokumentation nu ska byta plats med varandra, och våra lappar kommer att revideras. Ett svar som var under dokumentation flyttas nu över- Lyssnar, tittar in, fotograferar, analyserar, dokumenterar, diskuterar för att se om vi kan göra på ett annat sätt och ett svar som kommer att flyttas över från pedagogisk dokumentation är- Man dokumenterar olika utvecklingsfaser och händelser som för och fört fram barnet i sitt liv. Tidigare var skillnaden mellan olika dokumentationer inte lika tydlig för oss, vilket visar att vi kommit en bit på vägen. En annan tanke som kommit upp är att samtliga i arbetslaget har teorier kring utvecklingspsykologi i ryggen, och här arbetar vi med att vidga våra vyer genom att försöka släppa tankar på normaliteter och istället fokusera på hur jag/vi ska bemöta individen utifrån dess personlighet/behov/intresse. Gå ifrån tanken på vad konstigt han/hon reagerar på olika saker/situationer och istället bli nyfiken på varför och hur vi ska hantera mötet med varje specifik individ. Det är verksamheten som ska rättas efter varje barn och inte tvärtom Kontinuerligt under perioden har sedan avdelningarna utifrån barnens intresse och behov arbetat med olika små hjul i syfte att utveckla verksamheten och samtidigt koppla detta till Läroplanens olika strävansmål och riktlinjer. Vår verksamhet vilar på vetenskaplig grund, då hela arbetslaget fortlöpande tar del av ny litteratur som berör vårt utvecklingsområde och som sedan diskuteras vid våra personalkonferenser en gång per månad. Våra avslutade hjul sparas i pärmar för att användas vid utvärdering och planering framöver, så verksamheten även utgår ifrån beprövad erfarenhet vilket är vårt uppdrag. Dessa processer kan man ta del av i följande hjul (vissa hjul är fortfarande under process):

4 HJULET motorik ht 13.pptx HJULET utedag ht 13 brunbjörnarna.pptx HJULET grön flagg ht 13 Brunbjörnarna.pptx HJULET utedag ht 13.pptx HJULET grön flagg ht 13.pptx Hjulet TRANSPORTER vt 2014.docx Idets småhjul Inomhusmiljön.docx Idets småhjul Miljö-sagorum VT14.docx Idets småhjul- NO, fåglar.docx Idets småhjul Sagoläsning VT14.docx Idets småhjul- Skriftspråket HT13-VT14.docx Utvecklingsområde HT-13-VT-14.docx Nämndens prioriterade mål Trygghet och trivsel Hela vår verksamhet bygger på att barnen känner sig trygga med både personal, barn och miljö, vilket är grundförutsättningen för att kunna utvecklas och lära. Precis som Bowlby, 2010 beskriver i sin anknytningsteori, är det viktigt med en balans mellan trygghet och utforskande. Är barnen trygga behöver de inte fokusera på att hela tiden vara nära en vuxen person, utan kan tryggt utforska sin omgivning i sin egen takt. Med anledning av detta har vi valt att fortsätta med traditionell inskolning som innefattar upp till två veckors inskolning (längre vid behov), så barnet i lugn och ro kan knyta an till nya vuxna innan man är redo att släppa sin förälder. Detta är väldigt individuellt för barn till barn, och vi planerar inskolning efter det enskilda barnets behov och förutsättningar. Vi har mer fokus på barns inflytande över sin tid på förskolan, efter utvecklingen med pedagogisk dokumentation som verktyg, vilket vi tror bidrar till barnens trivsel på förskolan. Vi försöker få syn på barnens intresse (guldkorn) som vi sedan utmanar vidare så länge barnen visar ett fortsatt intresse, och sedan är det viktigt för oss pedagoger att vara lyhörda för vilka vägar processen tycks ta Detta är även vårt fortsatta utvecklingsområde för kommande period (se nedan). Utvecklingsområde Ht-14 Vt-15 Precis som vi beskriver under analysdelen i vårt stora hjul (Utvecklingsområde Ht-13-Vt- 14) har vi behov av att vidareutveckla vårt arbete kring pedagogisk dokumentation även under kommande period. Vi väljer även att ta in barnens delaktighet och inflytande samt språk och kommunikation, då vi känner att dessa delar automatiskt hänger samman i vårt utvecklingsarbete. Första delen i hjulet ser ut som följande:

5 Systematiskt kvalitetsarbete Hjulet Förskola/avdelning: Björnligans förskola Utvecklingsområde: Pedagogisk dokumentation med fokus på barns delaktighet och inflytande samt språk och kommunikation. Period: Hösten 2014 - våren 2015 Ansvariga: Hela arbetslaget Vi vill utveckla: Vår pedagogiska dokumentation med fokus på barns delaktighet och inflytande samt språk och kommunikation Hur ska det gå till? När ska det göras? Av vem? osv Hur ska den förväntade utvecklingen synliggöras? Vilka handlingar ska begås? konkret Pedagogisk dokumentation utgår ifrån barnet, vilket automatiskt leder till ett ökat inflytande och delaktighet för barnet/barnen. Här spelar även språk och kommunikation en viktig roll eftersom språket (både verbalt, skapande, kroppsspråket etc) är grunden för oss att kunna arbeta med pedagogisk dokumentation som redskap. Kommunicerar vi inte med barnet/barnen och låter de få delaktighet och inflytande i verksamheten har vi ingen möjlighet att få syn på guldkornen som vi sedan använder som grund för att utveckla verksamheten vidare. Här är reflektion och analys en förutsättning för att arbetet ska utvecklas vidare, vilket vi behöver bli bättre på att avsätta tid till. Den förväntade utvecklingen är att barnen ska få med sig en känsla av att man blir sedd och hörd, och att man har möjlighet att påverka sin situation vilket är grunden i ett demokratiskt samhälle. Därför kommer vi även att arbeta för att väcka lusten för litteraturläsning med syfte att få möjlighet till ett rikt språk. Vi kommer i augusti få ytterligare kunskaper kring detta efter en föreläsning kring Litteraturläsning i förskolan. Precis som förra perioden kommer avdelningarnas små hjul efterhand påbörjas, både utifrån barnens intresse (guldkornen) men även utifrån de områden som behöver utvecklas i verksamheten kopplat till Lpfö-98/10.