Friskvårdsverkstan - Slutrapport Skarpnäcks folkhögskola Sofie Sandholm sofie.sandholm@folkbildning.net 0700 92 18 40 2. Projektets syfte Att få möjlighet att dela med oss av något vi har mycket kunskaper om, friskvård och hälsofrågor. Att locka nya användare in i den digitala världen genom att ha en rolig, lättanvänd och inspirerande lärresurs inom ett område som intresserar många friskvård och hälsa. Att få möjlighet att lära oss använda teknik och verktyg för att skapa öppna lärresurser så att vi kan fortsätta producera fler material som vi kan dela med oss av. 3. Projektets målgrupper/deltagare Vi har två målgrupper för den öppna lärresursen: Lärare eller pedagoger som vill jobba med friskvård i sin undervisning Studerande eller deltagare som vill lära sig mer om friskvård för att underlätta sina studier. Vår plan var att under projekttiden sprida erfarenheterna och innehållet på lärresursen till våra två systerskolor och vi ville nå alla lärarna på dessa skolor i det första steget, och två klasser på vardera skolan. Detta har vi inte lyckats genomföra men vi kommer att göra det under pågående läsår Egentligen vill vi nå oändligt många, vi vill att materialet ska spridas som ringar på vattnet, dels genom Pedagogiska resurserna, dels genom Youtube, Facebook etcetera. Målgrupp för det tredje syftet, att lära oss skapa öppna lärresurser är lärare på vår skola. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Vi har skapat en webbplats där vi har samlat reflektionsfrågor och diskussionsfrågor om friskvård och hälsa, länkar för fördjupning av diskussionerna, bilder som inspiration för reflektioner och diskussioner, friskvårdstips och några korta filmer med koncentrationsövningar och avslappningsövningar. Till lärresursen har vi också gjort en metodhandledning och skapat möjligheter att ladda ner hela eller delar av vårt material. Vi har under året visat personalgruppen på skolan hur lärresursen växt fram och hur man kan använda de olika delarna och också tipsat om alla de nätresurser vi har hittat under arbetets gång. Som en konsekvens av projektet har jag också startat två bloggar, "Digipedagogen" och "Digipedagogen plus", där jag sprider tips om olika digitala verktyg. "Digipedagogen" riktar sig till pedagoger som känner sig osäkra på hur man konkret gör när man ska använda olika verktyg, och fokus är att tydligt, lugnt och i små steg introducera olika möjligheter. "Digipedagogen plus" riktar sig till de som redan är vana att ta sig fram i den digitala verktygslådan. Vi har haft ett fortbildningstillfälle för pedagogerna på skolan om hur man i åtta steg kan skapa en egen digital lärresurs. I Samband med fortbildningen skapade vi också en lathund för detta. Fyra grupper på skolan har på olika sätt provat att använda hela eller delar av lärresursen Friskvårdsverkstan i undervisningen.
5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Vi började med att i en grupp på fyra personer spåna idéer till innehållet och till utformningen av lärresursen och definiera målgruppen. Nästa steg var att välja ut så många avsnitt vi kunde tänkas hinna med under projektperioden och vilken typ av innehåll respektive avsnitt skulle ha. Därefter strukturerade vi innehållet i avsnitten för att få en idé om utformningen av lärresursen. Vi formulerade tillsammans ett antal frågor som skulle fungera som ingångar i materialet. Frågorna testades med två olika deltagargrupper på skolan och vi omformade en del av dem för att de skulle fungera som vi hade avsett. Sen satte vi igång att producera själva innehållet. De texter som finns med har vi skrivit själva, de är baserade på våra egna erfarenheter och kunskap. När det gäller bilder och filmer bestämde vi tidigt i projektet att vi ville producera dem helt och hållet själva och använda teknik och metoder som skulle kunna vara enkla att använda även av personer som inte har några tidigare erfarenheter av att producera material till hemsidor. Vi valde också i första hand gratis programvaror eller de som är relativt billiga då vi vet att ekonomi ofta kan vara ett hinder för att jobba med foto och film. I våras presenterade vi arbetet med Friskvårdsverkstan på ett personalmöte och i samband med detta fick alla som jobbar på Skarpnäcks folkhögskola tillgång till länken till hemsidan där Friskvårdsverkstan under året har byggts upp. Sedan dess har vi då och då uppmanat till besök på hemsidan genom att ha med länken i de veckobrev som alla i personalen får. I november höll vi i en fortbildningseftermiddag med lärare + andra intresserade från skolan. Rubriken var "Tillverka din egen digitala lärresurs i åtta steg". Med utgångspunkt från den öppna lärresursen Friskvårdsverkstan och med våra erfarenheter från arbetet med den gick vi igenom hur man kan välja en idé, samla och tillverka material till lärresursen, skapa en struktur, välja plattform, göra materialet tillgängligt, testa det med sin målgrupp, utvärdera och finslipa sin lärresurs. Som förberedelse hade deltagarna i fortbildningen fått ett antal länkar om vad öppna lärresurser är, om Creative Commons står för, och att vända upp och ner på klassrummet etcetera. https://wiki.folkbildning.net/natpedagogwikin/oer - sätt dig in i begreppet Öppen Sju personer deltog i fortbildningen. Vi hade en spännande och givande eftermiddag tillsammans och uppnådde de mål och syften vi hade satt upp: Att deltagarna i fortbildningen när eftermiddagen var slut skulle ha med sig ett skelett till en digital lärresurs och en metod för hur de ska kunna fortsätta tillverka lärresursen. Utöver detta ville vi lägga grunden för en fortsatt tillverkning av digitala (och gärna öppna!) lärresurser på skolan och fördjupa kunskaperna om öppna lärresurser. Under eftermiddagen premiärvisade vi också min nya blogg, Digipedagogen, där jag samlar och tillverkar användbart material för pedagoger som vill börja använda digitala verktyg och resurser i sin undervisning. I bloggen försöker jag presentera materialet på ett sätt som passar den som ännu inte är så van att söka sig fram på egen hand. Senare har jag även startat bloggen Digipedagogen plus. Deltagarna i fortbildningen fick också en tankekarta som fungerar som en lathund för att skapa egna digitala lärresurser. 6. Ge en kort beskrivning av metoder som använts i projektet. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etcetera) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Vi har fotograferat och filmat med digitalkamera, iphone 4 och iphone 4S. Våra foton har vi redigerat med programmen IrfanView och Photofiltre. Collaget på förstasidan på lärresursen Friskvårdsverkstan (Home) är gjort av bilder som först har behandlats i IrfanView, sedan infogats i ett Word-dokument och där har vi sen sammanfogat dem till ett collage. Word-dokumentet zoomades in så att collaget fyllde i princip hela skärmen. Därefter tog vi en skärmbild som klistrades in i IrfanView och beskars igen och sparades som en jpg-bild. Att göra film med enkel teknik och använda verktyg som man har till hands i vardagen kallar vi barfotafilmning. Vi vill gärna inspirera fler pedagoger att skapa filmer för undervisning. Mobilen har de flesta med sig hela tiden och vi har använt våra iphone för att filma.
Med hjälp av ett par brädbitar, ett mobilskal, superlim, silvertejp och ett stativ som redan fanns på skolan skapade vi det perfekta stativet för iphone. Vi valde att filma utomhus för att få bra ljus utan krångel. I våra filmer har vi valt att genomgående ta bort ljudet från filmen och sen lägga på en berättarröst. För redigeringen av våra filmer ville vi hitta en gratis eller billig lösning som bland annat kunde ha flera ljudspår, och som var lättanvänd och fungerade tillfredsställande. Joakim testade åtta olika redigeringsprogram innan vi gemensamt kom fram till att vi tycker att Sony Vegas Movie Studio bäst uppfyller våra krav. Programmet har en unik funktion Show me how som under pågående redigeringsarbete kan visa dig, i ditt eget material, hur du hanterar olika funktioner. Mycket pedagogiskt, tycker vi! Den enda nackdelen är att programmet ännu inte finns på svenska. Filmerna laddades upp på en server, Screen9, när de var färdiga och därefter bäddade vi in filmerna här på hemsidan. Vi har också lagt upp dem på Skarpnäcks folkhögskolas Youtubekanal. Länkarna som finns i Friskvårdsverkstan är utvalda av Joakim Malmsten och Sofie Sandholm. Vi har letat efter länkar som kan ge relevant information på ett nyanserat sätt, och helst med en vetenskaplig grund. Samtidigt ska informationen vara presenterad på ett lättillgängligt sätt. Hemsidan är en WordPresssida och temat vi har valt är ett gratistema som heter Colourway by Inkthemes. I detta tema kan man anpassa mycket när det gäller färger, bakgrund, logga och favicon och det har vi gjort. Bildspelen i Friskvårdsverkstan är gjorda med en plugin som heter WOW-slider. Man laddar ner WOW-slider till sin dator, tillverkar bildspelet med de inställningar man önskar och laddar upp det till sin WordPressida. Sidorna Gott och blandat och Se upp med detta är tillverkade med en plugin för tabeller, Websimon tables, och därefter har Joakim jobbat vidare med egen html-kod för att få sidorna att se ut som vi ville. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Vår ambition har hela tiden varit att hitta verktyg och arbetssätt som ska vara enkla att använda även för den som inte är van eller tekniskt lagd, att verktygen ska vara tillgängliga i vardagen och inte kräva speciell planering för att användas och att de helst ska vara gratis eller billiga. Vår tanke med detta är att fler ska bli inspirerade att våga, och komma sig för, att ta steget till att själva producera digitala material. Vi är väldigt nöjda med vårt val av teknik och metoder! 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Ja! Vi har skapat lärresursen Friskvårdsverkstan, och en metodhandledning till den. Vi har lärt oss hur man kan gå till väga för att skapa en öppen lärresurs och skapat en lathund för hur man steg för steg skapar en egen digital lärresurs. Vi har skapat två bloggar för att sprida tips och instruktioner om hur man kan använda olika digitala verktyg. 9. Vad har ni lärt av projektet? Vi har lärt oss att skapa en öppen lärresurs från idé till färdig produkt. Vi har lärt oss skapa film enkelt med iphone, göra hemsidor i WordPress, skapa bildspel och tabellformat på hemsidan, Creative Commons-märka vårt material och skapa bloggar. Vi har lärt oss att vi blir mer kreativa om vi sitter tillsammans och jobbar t ex med hemsidan, och att den gemensamma obrutna tiden är viktig för att lyckas med projektet. Vi har lärt oss att projekt är inget man kan jobba med en halvtimme eller timme då och då. Vi har lärt oss att det finns hjälp att få inte bara hos vår mentor utan även hos vänner och bekanta och inte minst på Youtube! 10. Hur har projektet kommit till nytta? Lärresursen Friskvårdsverkstan har redan använts i olika utsträckning av fyra grupper på skolan, och av ett par grupper på andra platser. Utan arbetet med lärresursen hade jag aldrig skapat bloggen Digipedagogen, som har haft drygt 200 besökare hittills. Snart finns den även på Pedagogiska resurser. Förhoppningsvis hittar besökarna användbara tips på Digipedagogen! Under vår fortbildning
om hur man steg för steg kan skapa en egen digital lärresurs togs flera idéer fram, och efter fortbildningen har en del av dessa fortsatt att utvecklas. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Projektgruppens IT-erfarenhet: Det har varit en fördel att vi båda har lätt för att navigera i den digitala världen och att vi inte är rädda för att testa oss fram. Vi har båda provat att filma och redigera film digitalt tidigare vilket hjälpte till när vi skulle välja ut enkla verktyg och program för filmarbetet. Vi hade också lite tidigare erfarenhet av att jobba med hemsidor så allt var inte helt nytt med WordPress. Viktigast har varit att vi båda är envisa, inriktade på att hitta lösningar och att vi inte särskilt lätt drabbas av teknikstress när saker inte fungerar direkt. Kollegornas IT-erfarenhet: Då vi har utgått ifrån att även den som inte har så stor vana att ta sig fram bland de digitala verktygen skulle kunna få glädje av metoderna för att skapa digitala lärresurser blev detta inte en viktig faktor. Självklart underlättade det att vissa i personalgruppen är mer hemtama i den digitala världen även om det vi jobbade med var nytt för dem. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Dessa faktorer har varit viktiga för projektets framgång: Organisatoriska förutsättningar Möjlighet att ha gemensam projektarbetstid då och då. Möjlighet att arbeta individuellt vid egna valda tidpunkter. Tillgången till teknik Vi har haft bra tillgång till arbetsdatorer och till mobiltelefoner för filmning. Vi har haft möjlighet att köpa in mindre teknisk utrustning och programvaror. Tekniktestning Vi har testat olika tekniklösningar och kommit fram till en fungerande kombination för barfotafilmning. Detta testande har varit en viktig faktor för att projektet skulle ha framgång. Stödfunktioner Vi har en nätverkstekniker på skolan som hjälper till vid behov. Vi har fått stöd av mentorn Ola, och kunnat fråga om vi har kört fast. Vi har haft stöd av diverse vänner och bekanta som gärna svarar på frågor. Vi deltog båda i en liten WordPress-utbildning på Folkbildningsrådet. Vi har använt olika forum på nätet där vi har kunnat få svar på frågor. Youtube är en fantastisk källa till hjälp! Allmän inställning hos ledning och kollegor Det finns en grundläggande positiv inställning hos ledningen, men på lite avstånd. Ingen kollega är negativ men de flesta är inte involverade i processen. Flera kollegor har glatt ställt upp som statister i våra filmer! Ber vi om hjälp på skolan finns hjälp att få. Projektgruppens förkunskaper och inställning Vi har grundläggande kunskaper i datoranvändning, det behövdes absolut. Vi har grundläggande kunskaper om friskvård som är ämnet för vår lärresurs. Vi är orädda att prova nya saker en grundinställning som krävs för att komma vidare i projektarbetet. Vi har tidigare projekterfarenhet, detta gör det lättare att överblicka arbetet och hålla det inom realistiska ramar. Vi har tidigare erfarenheter av att göra enkla filmer, så vi visste ungefär vad vi var ute efter. Vi har lång pedagogisk erfarenhet vilket gör det lättare att välja ut material som kan fungera. Sist, men inte minst - två som tänker tillsammans är mer än 1+1!
Dessa faktorer har hindrat projektets framgång: Organisatoriska förutsättningar Det har varit svårt att prioritera arbetet då andra arbetsuppgifter blir akuta, vilket har hänt mer än vanligt detta arbetsår. Vi har haft en ovanligt ansträngd arbetssituation under vårterminen på grund av oväntade ledigheter och sjukdomar i personalgruppen. Vi har försökt balansera i detta men inte alltid lyckats prioritera projektarbetet i akuta situationer. Under hösten har vi haft flera nya kollegor som skulle introduceras till jobbet så även då har det ibland varit svårt att prioritera projektarbetet. Detta har också gjort att vi inte har fått till samarbetet med våra systerskolor som vi hade tänkt. Det har många gånger varit svårt att hitta sammanhängande gemensam projektarbetstid. Vi har då försökt hitta stunder då och då, och i övrigt jobbat på individuellt med avstämningar i korridoren eller vi mejl. Allmän inställning hos ledning och kollegor Detta är inget som har hindrat oss men inte heller något som har fört arbetet framåt. En tätare uppföljning från ledningen hade kanske kunnat hjälpa oss att prioritera projektarbetet. Projektgruppens inställning Vi har båda haft svårt att prioritera projektarbetet när andra arbetsuppgifter har upplevts vara mer akuta. Detta är vår akilleshäl! Tankar om projektmedel och samverkan Om man vill involvera många i organisationen, både personal och studerande, i projektarbetet behöver detta på vår skola planeras och schemaläggas lång tid innan projektstart. Detta innebär att man behöver planera för projektjobbet och kanske till och med att starta det innan man vet om man kan få några projektmedel. Om man vill få till en utvecklande samverkan med grupper eller personer utanför skolan behöver man schemalägga det på ett tidigt stadium, och då behöver dessa kontakter innehålla meningsfulla bidrag till projektarbetet. 13. Utvärdering Vi har utvärderat våra reflektionsfrågor och diskussionsfrågor genom att under våren använda dem i den grupp som har friskvård som tillval och i skolans Minneskurs. Efter deltagarnas respons på frågorna har vi i projektgruppen diskuterat och finjusterat frågorna. Vi har utvärderat våra filmer genom att visa dem i en första version för några utvalda kollegor som har gett respons på vad de tycker fungerar och inte fungerar i filmerna. Därefter har vi redigerat filmerna färdigt. Vi har utvärderat de kringfaktorer som har påverkat oss genom ett samtal i projektgruppen kring flexfrågan "Guld och Grus". Se svar på frågan om kringfaktorer ovan. Vi har haft kontakt med vår projektmentor och tillsammans med honom tittat på de olika delarna och helheten. Detta har gjort att vi tidigt strukturerade om en del i materialet och att vi under året har utvecklat t ex hur vi har skapat våra filmer. Skolledningen har haft möten med oss under året då vi har stämt av arbetet med projektet. Detta har fungerat som delutvärderingar, så att vi har kunnat justera planeringen. Vi hade planerat ett samarbete med våra två systerskolor men detta har vi inte hunnit med, se kringfaktorer ovan. Projektet avslutades med en utvärdering i samtalsform tillsammans med skolledningen och en handlingsplan för nästa år. Utvärderingen visar vikten av att tydligt strukturera arbetstiden för projektgruppens medlemmar, att avsätta gemensam arbetstid och att gärna involvera fler i skolans personal i det löpande projektarbetet. Den visar också att det finns fördelar med en inte allt för stor projektgrupp för att kunna få till den gemensamma arbetstiden. Vi har nu personal med kunskaper som ger oss möjlighet att producera öppna lärresurser, men också med kunskaper om en mängd
digitala verktyg och resurser som kan användas i lärande och undervisning. I vår handlingsplan som skickas in separat lyfter vi fram det som vi vill prioritera under 2013 när det gäller nätbaserat lärande. 14. Fortlevnad efter projekttiden Då lärresursen Friskvårdsverkstan kommer att finnas på nätet lever den i högsta grad vidare. Vi kommer också att avsätta lite tid då och då för att hålla länkarna i lärresursen aktuella. Arbetet med att sprida lärresursen till våra systerskolor hann vi inte med men detta kommer vi att göra tidigt nästa år. På skolan gör vi ytterligare en presentation av lärresursen när den finns tillgänglig som ett studiematerial på Pedagogiska resurser. Att producera fler öppna lärresurser på skolan är ett arbete som redan har startat så smått i och med vår fortbildning, men där har vi en bit väg att gå. Under 2013 satsar vi på ett starkt ökat användande av olika digitala verktyg hos våra studerande och hos vår personal och detta bör skynda på processen när det gäller att skapa öppna lärresurser. 15. Organisationens ansvar Vi har i nuläget en satsning med en halvtidstjänst för utveckling av Digital pedagogik, och vi har under ett antal år satsat tid så att personalen har kunnat fortbilda sig inom området. I ledningen finns en vilja att utveckla arbetet med digitala verktyg och resurser i lärande och undervisning och att därmed öka den digitala delaktigheten. Under 2013 satsar vi på ytterligare fortbildning och arbetslagsarbete kring digital delaktighet och nätbaserat lärande. 16. Projektets modell Barfotafilmning - att skapa film med enkla metoder Detta kan absolut användas i många verksamheter. Hur det går till presenteras på http://digipedagogen.posterous.com/barfotafilmning Att skapa egna digitala lärresurser Detta kan absolut användas av många verksamheter. Här hittar man vår lathund om hur man steg för steg går till väga: http://digipedagogen.posterous.com/om-att-bygga-digitala-larresurser 17. Mål A Allt material till våra studerande ska finnas tillgängligt på nätet, helst på FC Folkbildning! På så sätt vill vi öka möjligheterna för våra studerande att kunna ta till sig materialen i den form som passar dem bäst, och ge möjlighet till repetition. Detta kan även göra att man inte missar alla moment om man till exempel är sjuk! Vad bör göras under verksamhetsåret? Fortbildning av lärarna kring hur man enkelt och snabbt digitaliserar sina material och laddar upp dem på FC Folkbildning. Introduktion till våra studerande om hur de hittar material från lärare. Introduktion till våra studerande kring hur de själva kan ladda upp material. Regelbunden uppföljning i arbetslag/kollegier kring hur detta fungerar. Vem är ansvarig? Biträdande rektor + utvecklingsledare i Digitalt lärande: Fortbildning av lärarna kring hur man enkelt och snabbt digitaliserar sina material och laddar upp dem på FC Folkbildning. Klasslärare: Introduktion till våra studerande om hur de hittar material från lärare. Klasslärare: Introduktion till våra studerande kring hur de själva kan ladda upp material. Respektive lärare: Ladda upp material för sina grupper/ämnen/lektioner, helst i förväg Samordnare: Regelbunden uppföljning i arbetslag/kollegier kring hur detta fungerar. Biträdande rektor: Följer upp arbetet i sin helhet När ska det vara klart? I början av 2013 ska fortbildning av lärarna kring FC Folkbildning och digitalisering av material ske.
Under resten av vårterminen ska lärarna börja ladda upp sina material. Från ht 2013 och löpande ska allt material finnas tillgängligt på nätet. 18. Mål B Kompetensutveckling för personalen! Vad bör göras under verksamhetsåret? Aktualisera kunskaperna kring hur man använder FC Folkbildning Teknikkunskaper, koppla ihop och använda apparater(för de som önskar) Introduktion till nya verktyg, pedagogiskt utvecklingsarbete kring verktygen Vem är ansvarig? Biträdande rektor och utvecklingsledare för Digitalt lärande När ska det vara klart? Januari 2013: Aktualisera kunskaperna kring hur man använder FC Folkbildning Februari 2013: Teknikkunskaper, koppla ihop och använda apparater(för de som önskar) December 2013: Introduktion till nya verktyg, pedagogiskt utvecklingsarbete kring verktygen Namnge målet. Skapa mål för vilka kunskaper de studerande ska ha om användandet av digitala verktyg och resurser när de lämnar våra olika kurser! Vi vill att våra studerande ska vara aktiva producenter av digitala material. Vad bör göras under verksamhetsåret? De olika kollegierna/arbetslagen bör skapa en plan för vad de studerande på deras kurser ska kunna om: Hur man använder teknik och programvaror. Hur man söker, värderar och väljer material från nätet. Hur man producerar och laddar upp eget material på nätet. Hur man samarbetar på nätet. Vem är ansvarig? Samordnarna i kollegierna ansvarar för att ta fram kursmål för de kurser som de är ansvariga för. Biträdande rektor ansvarar för att sammanställa ålen för alla skolans kurser. När ska det vara klart? November 2013. 20. Uppföljning av handlingsplanen för flexibelt lärande Biträdande rektor och utvecklingsledare för Digitalt lärande träffas tre gånger varje termin för att stämma av arbetet med mål A och B. Mål C följs upp i samordningsgruppen i maj, september och november. Vid personalmöten i mars, juni, augusti och december stämmer vi av arbetet med hela personalgruppen. Mål A utvärderas med enkätfrågor till studerande och lärare, Mål B med enkätfrågor till lärarna. Mål C utvärderas först i kollegierna och sen i samordningsgruppen. Vid utvärderingarna tittar vi både på de mätbara målen men också på de syften vi har haft med de olika målen. 21. Erfarenhetsspridning I våras presenterade vi arbetet med Friskvårdsverkstan på ett personalmöte och i samband med detta fick alla som jobbar på Skarpnäcks folkhögskola tillgång till länken till hemsidan där Friskvårdsverkstan under året har byggts upp. Sedan dess har vi då och då uppmanat till besök på hemsidan genom att ha med länken i de veckobrev som alla i personalen får. Vi har även delat med oss av adressen till Friskvårdsverkstan till olika kontakter vi har haft under året.
I november höll Joakim Malmsten och jag i en fortbildningseftermiddag med lärare + andra intresserade från skolan. Rubriken var "Tillverka din egen digitala lärresurs i åtta steg". Med utgångspunkt från den öppna lärresursen Friskvårdsverkstan och med våra erfarenheter från arbetet med den gick vi igenom hur man kan välja en idé, samla och tillverka material till lärresursen, skapa en struktur, välja plattform, göra materialet tillgängligt, testa det med sin målgrupp, utvärdera och finslipa sin lärresurs. Som förberedelse hade deltagarna i fortbildningen fått länkar om öppna lärresurser, CC-märkning, flip the klassroom mme. Sju personer deltog i fortbildningen. Vi hade en spännande och givande eftermiddag tillsammans och uppnådde de mål och syften vi hade satt upp: Att deltagarna i fortbildningen när eftermiddagen var slut skulle ha med sig ett skelett till en digital lärresurs och en metod för hur de ska kunna fortsätta tillverka lärresursen. Utöver detta ville vi lägga grunden för en fortsatt tillverkning av digitala (och gärna öppna!) lärresurser på skolan och fördjupa kunskaperna om öppna lärresurser. Deltagarna fick även med sig en tankekarta som fungerar som lathund när man vill skapa en egen digital lärresurs. Under eftermiddagen premiärvisade vi också min nya blogg, Digipedagogen, där jag samlar och tillverkar användbart material för pedagoger som vill börja använda digitala verktyg och resurser i sin undervisning. I bloggen försöker jag presentera materialet på ett sätt som passar den som ännu inte är så van att söka sig fram på egen hand. Inom kort finns Digipedagogen tillgänglig via Pedagogiska resurser. Vi har också deltagit i konferensen FlexLär 2012, då jag presenterade våra tips om barfotafilmning. Den presentationen har jag också lagt upp på FolkbildningsWikins artikel om konferensen. 22. Extern information och erfarenhetsdelning I min blogg, Digipedagogen, samlar jag och tillverkar användbart material för pedagoger som vill börja använda digitala verktyg och resurser i sin undervisning. I bloggen försöker jag presentera materialet på ett sätt som passar den som ännu inte är så van att söka sig fram på egen hand. Inom kort finns Digipedagogen tillgänglig via Pedagogiska resurser. Vi har också deltagit i konferensen FlexLär 2012, då jag presenterade våra tips om barfotafilmning. Den presentationen har jag också lagt upp i FolkbildningsWikins artikel om konferensen. Under träffen för flexibelt lärande på allmän kurs 15 november fick jag tillfälle att sprida adressen till Digipedagogen till att antal deltagare som uttryckte behov av det material jag presenterar i bloggen. Vid den avslutande projektledarträffen presenterade jag Friskvårdsverkstan och Digipedagogen för Stockholmsgruppen, och i FolkbildningsWikin finns länkar till både Friskvårdsverkstan och Digipedagogen. 23. Övriga kommentarer om projektet - 24. Kostnader Verksamhet 0 Personal 199 000 Övrigt 1 300 Summa kostnader 200 300 25. Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats 50 000 Beviljat bidragsbelopp 150 000 Summa intäkter 200 000
26. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Vi har inte haft några av de planerade kostnaderna för förtäring i samband med möten med samverkanspartners, och kostnaderna för utrustning blev lägre än vad vi trodde. Vi har dock behövt betydligt fler timmar till projektarbetet än vi från början trodde då vi valde att själva producera de filmer som ingår i lärresursen, 615 timmar mot budgeterade 540 timmar, så slutkostnaden blir den samma. Karin Eiderbrant karin.eiderbrant@folkbildning.net 0706831899