Utagerande eller inåtvänd? Utagerande eller inåtvända barn hur kan vi hjälpa? Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog www.provivus.se Protesterar, trotsar Känslig för förändringar Svårt ae komma överens Far omkring svårt ae stanna upp Svårt ae få kontakt med Följer inte gruppen, svårt ae anpassa sig Passiv i förhållande Hll andra Följer sie eget spår Känslig för förändring Under eller överakhv Svårt ae få kontakt med Följer inte gruppen, svårt ae anpassa sig Vad är det som gör oss Hll individer? Individens fungerande Beteende, inlärningsförmåga Olika funkhoner Minne, koncentrahon, exekuhva funkhoner etc Neuropsykologi Hjärnans struktur och uppbyggnad Neurologi Miljö Hjärnans betydelse Hjärnan är det vi tänker med Vi processar informahon här Hur informahonen processas bestäms av hur hjärnan fungerar Neuropsykiatriska diagnoser Vanligare nu än för 10 år sedan Lägre ned i åldrarna Här bestäms inte vad vi tänker på Men har problemen blivit vanligare? 1
Kvällens program Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Vad kännetecknar olika neuropsykiatriska diagnoser? Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet ADHD Exekutiva funktioner, hämma impulser Hur kan miljön påverka? Har kraven blivit större? Vad hjälper och vad kan vi göra i förskolan? Långsammare utveckling än jämnåriga Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Teoretiskt tänkande Processhastighet Svårt med socialt samspel och kommunikation Autism Asperger syndrom Förstå andras Tankar mentalisering Förstå helhet Exekutiva funktioner AD/HD AEenHon Deficit HyperacHvity Disorder = Uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperakhvitet. ProblemaHken finns globalt Socialstyrelsens rapport 2002: 3-5% 1 av 3 är flickor Uppmärksamhet en portal mellan informahonsfloden och hjärnan Kontrollerad som vi bestämmer oss för ae rikta mot något SHmulusdriven- där vi uppmärksammar sådant som händer omkring oss Vakenhetsgrad Uppmärksamhet UppräEhålla uppmärksamheten LäEstörd Svårt hålla fokus på det som är väsentligt Svårt ae sortera bort det ovidkommande Ski`a fokus och fördela uppmärksamheten AE snabbt HEa upp och återvända Hll det man gör AkHvitetsnivå Svårt ae reglera akhvitetsnivån ÖverakHv Har svårt ae siea shlla, är fariga och prahga, pillar på saker, kläerar på väggarna O`a svårare ae se överakhviteten hos flickor: rör på sig men sieer kvar på stolen mer av pillande, skrivande, tuggande. Pratar mycket. Överreagerar I tonåren blir många mer rastlösa. UnderakHv (mindre vanligt) passiv, har svårt ae komma igång, frånvarande. En del växlar, särskilt tonåringar 2
Impulsivitet Gör saker eller reagerar på andra utan ae tänka Hll en extra gång. Svårt låta bli ae reagera omedelbart på sinnesintryck eller impulser. Gör det svårt ae hinna stanna upp och tänka Hll reflektera För diagnos skall problemen finnas i flera miljöer och ha funnits med under lång Hd (minst 6 månader) ADD ADD är inte en diagnoshsk term men används för de med uppmärksamhetsproblemahk utan hyperakhvitet Låg akhvitetsnivå, passiva, dagdrömmande, svårt komma igång, mer läestörda ADD - vanligare bland flickor (30%) än bland pojkar (ca 15%) i ADHD- gruppen Över häl`en kan ha läs- och skrivsvårigheter Styr- och reglersystemet försvagat Som ae köra bil: Styra Gasa Bromsa Växla Blinka Planera körningen Anpassa farten Störst problem vid AD/HD: BROMSA OCH TÄNKA EFTER Förmågan ae styra sig själv I förhållande Hll åldern! Vad kan vi förvänta oss av en 4- åring, 7- åring, 17- åring? 3
Svårigheter med exekuhva funkhoner kan se ut så här i förskoleåldern Svårt ae bromsa impulser Reagerar för kra`igt Har svårt ae vänta Svårt ae komma igång och svårt ae sluta Svårt ae välja Hoppar mellan lekar och akhviteter kan inte stanna i en akhvitet Svårt för övergångar och förändringar Svåra situahoner på förskolan om barnet har svårt med självstyrning Välja akhvitet Förändringar av olika slag ny personal, komma vid en annan Hd än vanligt, närmaste kompisen sjuk, andra barn vid matbordet än de vanliga, Lucia- tåg, ny vinterjacka, etc etc Lyssna Vänta Komma ihåg Vad kräver fri lek för förmågor? Förmåga ae bromsa och vara uppmärksam på andra Föreställa sig saker i huvudet (om jag så du..) Komma överens, ge och ta Hantera mycket informahon samhdigt Ändra sig smidigt Anpassa sin egen idé Hll andras ADHD- symtom och beteendeproblem Bristande självkontroll hos barnet Beteendeproblem: Trots, aggressivitet Negativa reaktioner från omgivningen Ökad föräldrastress Negativa reaktioner Påverkar : Relationer, självkänsla, känsla av kontroll AE minnas vid ADHD: Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet ADHD Exekutiva funktioner, hämma impulser Långsammare utveckling än jämnåriga Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Teoretiskt tänkande Processhastighet 9 6 år 12 8 år 18 13 år Svårt med socialt samspel och kommunikation Autism Asperger syndrom Förstå andras Tankar mentalisering Förstå helhet Exekutiva funktioner 4
Lärande Vad är intelligens? En generell mental kapacitet som bl.a. innehåller förmågor som: AE resonera Planera Lösa problem Tänka abstrakt Förstå komplexa idéer Lära sig snabbt Lära sig av sina erfarenheter Det är inte en artskillnad mellan utvecklingsstörning och normalbegåvning utan en gradskillnad Bild: Ingrid Adolfsson Utvecklingsstörning Normalbegåvning Normalfördelningskurva Teoretiskt tänkande Förmåga att förstå omvärlden Tecken på ae tankeförmågan utvecklas långsammare i förskoleåldern Behöver upprepa, träna mer än andra barn Leker som yngre barn KoncentraHonssvårigheter i tankekrävande situahoner Enkelt tal, bristande förståelse Inte så intresserad av ae lära sig nya saker, vill leka med sådant som man känner Hll 5
Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet Långsammare utveckling än jämnåriga Svårt med socialt samspel och kommunikation ADHD Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Autism Asperger syndrom Exekutiva funktioner, hämma impulser Teoretiskt tänkande Processhastighet Förstå andras Tankar mentalisering Förstå helhet Exekutiva funktioner Grundläggande svårigheter vid auhsmspektrumhllstånd KvalitaHv begränsning i utvecklingen av: Ömsesidig social interakhon KommunikaHon RepeHHva och begränsade intressen och akhviteter AuHsmspektrumHllstånd AuHsm AuHsmliknande Hllstånd Aspergers syndrom Grundläggande svårigheter vid auhsmspektrumsvårigheter Dimension intelligensen avgörande? Hur tänker vi? Paraply kontra lego- modellen Förstå helheten central coherence Fokuserad på detaljer men har svårt ae förstå övergripande samband samla på fakta kan allt om t ex dinosaurier, tåg, bilmärken, hästar Ser sådana detaljer som andra inte lägger märke Hll Specialförmågor ( savant- skills) Sekvenser Svårt ae förstå sammanhang, händelseförlopp Svårt ae se framåt och föreställa sig nya situahoner Alla situahoner är unika 6
Theory of mind ae förstå andras tankar Svårt ae säea sig in andras tankar och känslor Svårt ae tolka icke- verbal informahon ansiktsueryck, gester, tonfall Varför pratar människor med varandra, vad är sy`et? Bokstavlig förståelse Det kan verka som om andra människor kan se in i framhden: det blir roligt, sov goe Har svårt ae förstå ironi och vita lögner Säger som det är och kan därför uppfaeas som okänsliga ExekuHva funkhoner Överblicka, planera och organisera för detaljfokuserad Svårigheter ae växla mellan olika akhviteter AE t ex prata och äta samhdigt Agera flexibelt vid förändringar Svårt ae tänka om RuHnberoende, tycker inte om överraskningar Svårt mohvera sig ae göra sådant andra önskar Andra svårigheter som påverkar fungerandet Sensorisk överkänslighet Hörsel: ljudet av olika maskiner, skrae, prat Känsel: särskilt känslig/ okänslig för beröring, smärta, hur kläder sieer Lukt Syn: ljus Språk och kommunikahon Språkliga svårigheter är vanliga, pragmahsk språkstörning o`a kopplad Hll auhsmspektrumhllstånd Hur och när använder man vilket säe ae uerycka sig på? UppfaEas som professor : föreläser om favoritämnen men har svårt ae samtala ömsesidigt En del upprepar ord och fraser (ekolali) Flickor och pojkar Flickors och pojkars lek Flickor kommer senare och mer sällan Hll utredning Flickor får o`are andra diagnoser: språkstörning, selekhv muhsm Pojkar är generellt mer utagerande vilket gör ae svårigheterna syns mer Flickor kan ytligt see verka sociala Flickor har o`a mindre udda specialintressen men kanske lika intensiva: ÄR kae eller kanin, t.ex. Pojkar leker generellt mer i grupp vilket gör ae de med auhsm läe hamnar utanför Flickor leker generellt med en eller två andra. Flickor med auhsm kan leka bredvid, eller har en mer passiv roll som hund eller bebis. Kamrater kan också fungera som sociala handledare 7
Svårt med socialt samspel Kan bero på många saker men observandum om det förekommer Hllsammans med andra företeelser som: Försenat eller avvikande språk. Bristande kommunikahonsförmåga. Inte intresserad av kontakt med vare sig barn eller vuxna Stereotypa eller ensidiga akhviteter som är udda Byggstenar för en stabilare grund Vad göra som pedagog? Kunskap leder tanken Mötet med barnet förhållningssäe och strategier Hur kan vi hjälpa barnen ae utvecklas så bra som möjligt? Kunskap Förhållningssätt Strategier Kalle Problem med små barns utveckling: Vad är vanligaste problemet? Kalle är sen i sin språkutveckling. Han är svår ae förstå för andra personer än sina föräldrar. Han verkar inte ha så många ord och förstår inte heller allhd vad andra säger. Han blir arg när han inte får sin vilja fram och kan slå Hll de andra barnen. Han vill inte siea med på samlingen. Kalle utvecklas: Kalle utvecklas: 1 Lär sig prata bäere och utveckla sie språk. Ligger i nivå med de övriga när han börjar i skolan 2 Utvecklingen av språket går långsamt men framåt. Vid skolstart fungerar han forqarande som ee yngre barn i många avseenden. 3 Kalle har svårt ae stanna upp och lyssna. När han får enskild träning och hjälp ae fokusera på den som pratar går han snabbt framåt. Vid skolstart pratar Kalle bra men har forqarande svårt ae bromsa. 4 Kalle visar ae han förstår mycket av det som sägs Hll honom men är inte så intresserad av ae prata eller lyssna. Han pratar när han själv vill något. Vid skolstart kan han redan läsa men är inte intresserad av andra barn. 8
Sara Sara är nöjd när hon leker för sig själv på gården. Hon tycker om ae strila sand och bär gärna omkring daggmaskar när det regnar. Hon HEar ibland på de andra som leker men tar inga inihahv Hll kontakt och svarar inte då hon Hlltalas. 1 Vid hörselkontroll på BVC upptäcker man ae hon Hdvis hör mycket dåligt pga vätska bakom trumhinnorna. Hon får rör inopererade. Språket utvecklas snabbt och Sara får läeare ae vara med de andra barnen Sara utvecklas: 2 Sara utvecklar fasta ruhner som är svåra ae bryta. Hon drar sig undan och leker på ee repehhvt säe och pratar för sig själv. Hon tycker om ae siea i knät på en vuxen men kan slå Hll de andra barnen om de kommer för nära. Sara behöver särskild anpassad pedagogik när hon börjar skolan då hon visat sig ha auhsm. Tidiga tecken Hdigt, men när vet man vad man ser? Symtomen på svårigheter mycket mer ospecifika i låg ålder Tidiga tecken kan vara: Regleringssvårigheter problem med mat, sömn, känslig för förändringar, ljud, beröring etc för snäll Kraven i miljön Tidigare skolstart Större grupper antalet relahoner ökar Fler akhviteter ae välja bland Fler byten av akhviteter, grupper etc? Många förändringar som ställer ökade krav på självstyrningen Barn i behov av särskilt stöd på förskolan Barn med svårigheter i svårigheter Personalens uppgi`: Se och upptäcka Samtala med föräldrarna om de svårigheter som ses ge saklig informahon Anpassa kravnivån, ta hjälp av föräldrarna Ta in annan kompetens vid behov för ae hiea förhållningssäe Kunna rekommendera föräldrarna vidare 9
Tidig upptäckt kan leda Hll: Samtal med föräldrarna Mer förståelse och mindre krihk BäEre anpassning av kravnivån Mindre Hllfälle ae misslyckas han/hon borde klara deea vid den här åldern Större möjlighet ae få stöd och behandling BäEre stöd för familjen Minskar risken för att sekundära svårigheter utvecklas Finns det problem boka en Hd Saklig beskrivning av det ni ser Planera mötet i förväg och välj vad ni skall börja med Kolla med föräldrarna känner de igen det ni beskriver? Föräldrarna kan behöva lite Hd ae tänka ha inte bråeom Även små problem kan väcka stark oro hos föräldrar Vad underläear? Kunskap hos vuxna runt barnet - förståelse för varför det blir som det blir Insatser just nu eller helst steget före Bemötande i situahonen Barn som har svårt ae styra sig själva behöver hjälp med styrningen längre Kräver mer av både föräldrar och personal Vad är det som hjälper? Om man har svårt: 1. AE förstå? 2. AE prata? 3. SiEa shlla? 4. Lyssna? 5. Leka med andra? 6. Kontrollera sin ilska? Miljön vad underläear? Bestämda platser för saker Tydliga ruhner Undvik vänta - situahoner Mindre grupper = färre intryck och relahoner Minska valmöjligheterna om barnet har svårt ae stanna i en akhvitet/lek Planera i förväg för särskilt känsliga barn RuHnsituaHoner Påklädning MatsituaHonen Samling Andra krihska situahoner Övergångar Fri lek Lucia och liknande Uqlykter 10
Utveckla barnets förmågan ae styra sig själv Planera i förväg steget före Förbered, förvarna och påminn Uppmuntra och förstärk posihvt beteende Ignorera i vissa fall negahvt beteende Först - sedan Hjälp barnet med planering av både fria och fasta akhviteter (ae leka med andra ställer också krav på planeringsförmåga) KommunikaHon Tydlig, rak, lugn och konkret Inte för många ord korta tydliga instrukhoner Tala om vad barnet skall göra undvik ae säga vad barnet inte skall göra Förstärk kommunikahonen genom beröring, visuellt stöd bilder, listor etc. GruppinstrukHon kan behöva kompleeeras med individuell instrukhon be barnet beräea vad han/hon skall göra e`er genomgången Icke- verbala signaler gester eller tecken som du kommit överens med barnet om för ae bromsa eller uppmuntra Påminn, förbered och förvarna! Analys Analys Planering Utvärdering Genomförande Vilka situahoner fungerar? I vilka situahoner blir det problem? Finns det risk- situahoner? Vilka insatser har fungerat? Observera situahoner för ae få mer kunskap Har föräldrarna erfarenheter av vad som fungerat? Fundera över vad det kan vara i situahonen som ställer Hll problem Planera en insats Definiera ee problem: ta en avgränsad situahon Analysera: när blir det problem, när fungerar det? Brainstorma förslag Välj ee! Gör en plan Pröva! Utveckla starka sidor! PosiHv uppmärksamhet från andra En känsla av ae klara saker stärker självförtroendet Kan göra det läeare ae orka kämpa med annat som är svårt 11
A. PosiHva beteenden som kan uppmuntras B. På vilket säe (hur) skulle ni kunna uppmuntra eller berömma beteenden? Barn som läe tappar balansen FrustraHon Förändring Allt genast! Svårt ae tänka om Var konkret! AE kontrollera sina känslor vad krävs? AE lägga band på sig bromsa och tänka e`er Förmåga ae bortse från shmuli Snabbt bilda sig en uppfaening AE kunna tänka om AE kunna se in i framhden vad blir konsekvenserna? Välja sina krig Bortse från negahvt beteende effekhv strategi! Vilka beteenden kan vi bortse från? Diskutera i arbetsgruppen! Insatser vid ADHD Skapa tydlighet och struktur Undvik misslyckanden Förbered särskilt svåra situahoner Skapa förståelse för barnets behov anpassa kraven e`er förmågan Hjälp barnet utveckla sin förmåga Hll lek Bli en lots eller beskyddare visa vägen och räta upp det som gåe fel Socialstyrelsen: Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem. www.socialstyrelsen.se/publikahoner Tidig och intensiv träning vid auhsm Strukturerade träningsprogram som uqormas i samarbete med landshngets specialister Arbetar systemahskt med: 1.Träna samarbete, förstärka mohvahonen 2.Minska problembeteenden 3.Rikta uppmärksamheten, imitera andra 4.Språk/kommunikaHon 5.Öva socialt samspel i lek 12
VIF - Verksamt i förskolan AkHv och processinriktad utbildning KompleEera den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den egna vardagen Uqorma och pröva strategier mellan gångerna Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling www.provivus.se 13