PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: Filmarbetare på väg Diarienr: 2009-3050104 Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): 090511-110630 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10 och 15 A4-sidor. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt följande två frågor besvaras: 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESF-rådet. 1. Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Filmarbetare på väg är ett projekt som ämnar stärka ungdomar som befinner sig mellan studier och arbetslivet samt arbetslösa i åldern 16 29 år genom att tillsammans med professionella etablerade filmare mötas i en långfilmsproduktions alla faser. På så sätt brygga över glappet mellan oetablerade unga och etablerade. Genom att låta de tillsammans få arbeta och skapa ett professionellt, fullskaligt och konkret långfilmsprojekt så ges ungdomarna möjligheter att utöva sina kunskaper i praktiken och därmed erhålla erfarenhet och kompetens, få meriter, referenser och bygga viktiga nätverk. På så vis skapas det bättre förutsättningar för de unga filmarbetarna att stärka sin yrkesroll och senare få arbete. Då kultur- och filmarbetare inte är en homogen yrkesgrupp krävs det ständigt ett aktuellt och nödvändigt kontaktnät. För unga filmarbetare, utan det nödvändiga kontaktnätet, är det svårare att etablera sig eller ens få en referens. En viktig punkt är att de unga filmarbetarna får meningsfulla och ansvarsfyllda arbetsuppgifter där de växer med ökat ansvar och får en självklar Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01 www.esf.se
plats i en professionell produktion. Projektet utgår ifrån en films alla processer från manus till marknadsföring och distribution. Inom respektive process bildas olika yrkesinriktningar där utrymme ges för ungdomarna att ta ansvar tillsammans med handledare, en professionell filmarbetare, som hjälper till i arbetet. Tid och utrymme inom respektive inriktning ges för lärande. På detta sätt får ny kompetens chans att möta de etablerades arbetssätt, erfarenheter och kunskaper så att dessa inte heller går förlorade. Projektet har under perioden genomfört en konkret professionell filmproduktion med alla processer som detta innebär. Resultatet har inneburit att deltagarna har fått ansvar och vuxit med uppgiften. Deltagaren har haft en/flera handledare som nu fungerar som referenser för framtida arbeten. Deltagarna har även fått större kontaktnät i form av professionella etablerade samt andra deltagare som kommer att bli deras framtida arbetskollegor. Utöver detta har även särskilda träffar anordnats av projektet som generat ytterligare kontakter. Deltagarna har erhållit meriter i och med den produktion de arbetat med. Resultatet och kvalitén på denna produktion är också viktig då arbetsgivare i branschen vanligtvis främst ser på tidigare meriter vid anställning. Erfarenhet har deltagarna erhållit då de dagligen fått omsätta sina kunskaper i praktik tillsammans med handledare. Projektet har totalt sett haft 41 deltagarperioder med 38 unika deltagare. Fördelning har sett ut på följande sätt; 28 kvinnor och 13 män, se mer i bilaga jämställdhetsplan för projektet. Resultatet hittills enligt projektets externa utvärderare är att 73 % av deltagarna har fått jobb efter projektet och 4,5 % har fortsatt med vidare studier. Både deltagarna och de professionella handledarna har uttryck en stor uppskattning för projektet och dess sätt att arbeta. För de flesta deltagarna har projektet enligt målsättning verkat som en viktig resurs och stärkt deltagarens möjligheter till arbete. Rapporten från den externa utvärderaren visar att projektets deltagare varit mycket nöjda med projektet, exempelvis ges det sammanlagda betyget 3,5 av 4 gällande deltagarens helhetsintryck av projektet. På frågan om projektet har ökat deltagarens möjligheter att få lämpligt jobb gavs betyget 3,1 av 4, se mer i den externa utvärderarens pm 110304 i bilagorna. 2. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektet har avsett arbeta med målgruppens problematik och behov att närma 2 (16)
sig arbetsmarknaden och få arbete. Genom ett tätt samarbete mellan målgruppen och etablerade professionella har projektet avsett bygga en bro över glappet mellan unga och arbetslivet. Att få en fot in är ett initialt avgörande steg för framtida arbete, speciellt inom filmbranschen som de flesta upplever som en väldigt sluten sådan. Deltagarna har stärkt sitt självförtroende och sin yrkesroll genom värdefulla nätverk, referenser, meriter, ny erfarenhet och kunskap som projektet genererat. På så sätt tar man även vara på de kunskaper och erfarenheter som de etablerade besitter. Filmarbetare på väg arbetar för att finna nya metoder och modeller för att stimulera arbetsmarknaden och optimera möjligheter för ungdomar utan arbete. Projektets modell ämnar minska glappet mellan den nya generationen filmarbetare och den äldre. Däri finns flertalet värden och möjligheter. Exempelvis så får de unga en möjlig och mer naturlig väg in i branschen, de unga får även ta del av den kunskap de äldre redan etablerade filmarbetarna besitter, de unga bidrar med ny energi och nya intressanta synsätt. Praktiska erfarenheter av långfilmproduktion väger tungt i branschen vilket möjliggör framtida arbete i mycket större utsträckning än exempelvis kort- och dokumentärfilm. Deltagarna fick även möjlighet att följa flera inriktningar och processer vilket ger en större helhetsförståelse för den övergripande processen från ax till limpa. Utöver de inriktningar som projektet satt upp finns många värden och erfarenheter att finna i att arbeta i projektform såsom samarbete, planering, koordinering, kommunikation, uppföljning och utvärdering m.m. Projektet har från start arbetat med att skapa en positiv arbetsmiljö som uppmanar till lärande. Att genomföra en långfilmproduktion handlar om nära samarbeten och för att det skall fungera så krävs transparens, kontinuerliga diskussioner och en öppen inställning gällande att lära av varandra. Alla funktioner behöver ha en helhetsförståelse för att förstå sin roll i processen samt vad som fungerar och inte. Projektet har arbetat på olika sätt för att optimera deltagarens egna reflektioner under deltagarperioden. Från start fungerade dessa som kontinuerliga muntliga diskussioner mellan deltagaren och handledaren inom respektive inriktning. Det var möjligt då respektive inriktning ej var så stor, vanligtvis 2 6 personer. Genom dessa mindre grupper har deltagarna fått ett mer koncentrerat fokus från handledarna, vilket har uppskattats. Då projektet i den kontinuerliga utvärdering den externa utvärderaren gjorde fick relativt lågt betyg gällande deltagarnas handlingsplaner så valde projektet att se över detta. De dagliga muntliga diskussioner kompletterades av loggmöten veckovis där handledare och alla deltagare träffades för att diskutera och reflektera. Då många deltagare var ute på olika håll i sina inriktningar under postproduktionen övergick dessa möten senare till individuellt loggboksskrivande. Detta kompletterades då även med kontinuerliga individuella handledningsmöten mellan kontaktperson och deltagare där uppställd plan för deltagaren sågs över med återkommande återkoppling gentemot målsättning. Projektet kunde redan från start infört skriftlig personlig uppföljning i individuella möten för ge deltagarna ytterligare struktur. Detta var dock något som utvecklades under tiden och som i andra halvan av projektperioden etablerades riktigt bra. Med ovanstående fick deltagarna möjlighet att reflektera och få inflytande över sitt lärande och handledaren möjlighet att anpassa lärandet på individnivå. På organisationsnivå har projektledningen också haft kontinuerliga möten för att diskutera och lära 3 (16)
längs med processerna i projektet. Projektledningen har haft egna möten, möten med handledare, återkommande styrgruppsmöten samt möten och återkoppling från projektets externa utvärderare för att hålla diskussionen och egenutvärderingen kontinuerlig. Till detta har interna uppföljningar i form av enkät till deltagare gjorts, samt ett par bakomfilmer om projektet. Förutsättningen för ett genomförande av projektet byggde på en bred och varierad samverkan på olika nivåer. För att finna deltagare till projektet fanns en samverkan och nära kontakt med arbetsförmedling, arbetsforum och inte minst med aktuella filmhögskolor för rekrytering av tidigare utexaminerade elever. En bra förankring på både bransch- och politisknivå krävs för legitimering och strategisk spridning av projektet. Projektet samverkar med en rad olika aktörer, exempelvis i styrgruppen sitter representanter för stadsdelsförvaltningen Östra (tidigare Bergsjön), Arbetsförmedlingen Kultur, Familjebostäder i Göteborg och Bo Harringer som representant för branschen. Projektägaren sitter även med i ett par olika samverkansgrupper där projektet representeras, dessa med representanter inom kultur- och filmområdet för Västra Götalandsregionen. Gällande strategisk påverkan utgår projektet ifrån följande för ett långsiktigt resultat. Dels spridning gentemot branschen för legitimera projektet och deltagare samt inspirera till liknande arbetssätt och spridning på politisk nivå till politiker och tjänstemän i stadsdel, region och nationellt för inspirera och sprida projektets modell, metoder och idéer vilka säkerligen kan implementeras inom andra verksamhetsområden. Då branschen är relativt liten och projektet har varit mycket positivt uppskattat så har många av de etablerade professionella fungerat som ambassadörer för projektet. Se bilaga gällande spridningen för exempel på den spridning som gjorts. Resultatet kan ses på både kvalitativ och kvantitativ nivå. Projektet har resulterat i goda metoder och modeller. I stor utsträckning har projektet stärkt deltagarna i deras framtida yrkesroller. Deltagartiden har gett dem nödvändiga erfarenheter, nätverk, referenser och meriter för att optimera möjligheter till arbete. De professionella etablerade uttryckte även sin glädje för projektet där de ansåg att båda parterna hade mycket att bidra med. Kombinationen av de ungas vilja och framåtanda tillsammans med de etablerades kunskaper och inarbetade arbetsprocesser var intressant och givande. Deltagarna verkar i stor utsträckning mycket nöjda med deras deltagarperiod. I uppföljningen som projektets externa utvärderare gjort kan vi se följande återkoppling från deltagarna; Var du motiverad att deltaga i projektet? Genomsnittsbetyg 3,6 av 4 Gav projektet dig rätt kompetens för framtida behov? Genomsnittsbetyg 3,0 av 4 Stimulerade projektpersonalen till ett bra samarbetsklimat? Genomsnittsbetyg 3,4 av 4 Har projektet ökat dina möjligheter att få lämpligt jobb? Genomsnittsbetyg 3,1 av 4 Vad är ditt helhetsintryck av projektet? Genomsnitt 3,5 av 4 Deltagarna har i genomsnitt deltagit i projektet i 3,9 månader. Enligt uppföljning har 73 % av deltagarna arbete, 4,5 % studerar, 18 % arbetslösa 4 (16)
och 4,5 % annat. Se mer i den externa utvärderarens pm 110304 i bilagorna. Projektet har även försökt uppmuntra deltagarna att se på alternativa möjligheter för arbete vid sidan om filmbranschen. En filmproduktion innebär ofta en projektanställning och ett komplement är därför intressant, exempelvis lärare inom film, övrig projektstyrning, marknadsföring åt företag, andra användningsområden för film. Ett exempel på detta är en av deltagarna som fick jobb inom informationsavdelningen på ett större sjukhus. Där gjorde deltagaren filmer för personal för information och utbildningssyfte. Ett annat exempel är uppdraget att utforma grafisk profil och hemsida åt en fastighetsförening som en deltagare fick. Det kontaktnät deltagarna byggt upp generar också support för egna filmprojekt. I dagsläget har en tidigare deltagare fått hjälp av flertalet f.d. handledare i projektet att spela in en pilot till en novellfilmproduktion som deltagaren skall söka pengar för. Projektets modell och metoder bör ses över då de kan vara applicerbara på fler områden än just vad detta projekt avsåg. Diskussioner kring ett fortsättningsprojekt finns i skrivande stund, där idén är att koppla olika utbildningsenheter för film, men också närliggande utbildningar i Sverige och andra länder. Detta för att redan i samband med studierna stärka eleverna ytterligare för att de i större omfattning direkt kan gå ut i arbete efter avslutade studier. Allmänna Arvsfonden, en av projektets finansiärer, har i dagsläget beviljat medel för ytterligare spridning av projektet samt vidare rådgivning och coachningsfunktion för unga filmare under perioden 20110701-20120430. 3. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektets syfte har varit att ge ungdomar, primärt unga filmare som är i övergången mellan studier och arbetsliv och/eller arbetslösa chansen att utbilda sig intensivt med hjälp av ett konkret långfilmsprojekt. Filmarbetare på väg är ett unikt projekt med en modell som skall underlätta för ungdomar utanför arbetsmarknaden att snabbare få relevant yrkeslivserfarenhet, ett referensverk, meriter samt ett nödvändigt kontaktnät för att kunna påbörja sitt yrkesamma liv. Filmarbetare på väg ämnade uppnå följande under projektets genomförande; Intensivutbilda ungdomarna i ett konkret långfilmsprojekt, som de skall delta i och utforma Skapa arbetstillfällen för ungdomar inom filmvärlden, bidra till att öka den nya inhemska arbetskraftens kompetens genom en ny arbetsmodell 5 (16)
Ge intresserade och talangfulla ungdomar ett tillfälle att praktisera sina kunskaper samtidigt som de får uppleva en professionell långfilmproduktion Blanda professionella filmarbetare med ungdomar som aldrig skulle ha fått en chans att arbeta med professionella däribland några av Sveriges mest erkända och talangfulla skådespelare Mixa ungdomar med olika bakgrunder, ålder, erfarenheter som sammanbinds av sitt gemensamma intresse för filmskapandet Låta äldre och erfarna filmarbetare träffa och vägleda nya talanger och därmed skapa ett socialt nätverk för ungdomar inom kulturvärlden Stärka ungdomars självförtroende, självkänsla och få dem växa genom att ge dem ansvar Våga uppmuntra och bryta med den traditionella könsbild som finns inom filmproduktion Upptäcka nya filmtalanger och på sätt berika den svenska filmvärldens framtid Ge ungdomar en förståelse i långsiktig planering och tålamodet som krävs för att kunna genomföra ett projekt inom kultur- och medievärlden. Ytterligare målsättningar och kvantitativa mål. Ge projektdeltagarna ett referensverk, ett nödvändigt kontaktnät, meriter och erfarenhet av en fullskalig professionell filmproduktion. Tillhandahålla 30 praktikplatser och arbetstillfällen för unga filmare i åldern 16-29 år. Ge varje deltagare ca 40 timmars erfarenhet i veckan under sin arbetsperiod. Uppnå en jämn fördelning mellan könen i projektet. Under genomförandefasen kommer siffran 50/50 vara riktlinjen. Skapa minst 12 olika yrkesavdelningar. Ge deltagarna 6-10 professionella filmarbetare, som i framtiden kommer att bli referenser och mentorer. 60 % av deltagarna skall efter Filmarbetare på väg kunna fortsätta i arbete eller praktik. Ge varje deltagare en funktion med en relevant titel (både en nationell och internationell titel) och ett referensverk till framtida arbeten. Skapa åtskilliga kontaktnät och kontakter mellan de inblandade i projektet. Projektet har under perioden genomfört en konkret professionell filmproduktion med alla processer som detta innebär. Resultatet har inneburit att deltagarna har fått ansvar och vuxit med uppgiften. I vanligt fall är en filmproduktion väldig hierarkisk, men projektet har arbetat för en mer demokratisk ståndpunkt för optimera deltagande, möten och lärande på flera nivåer. Deltagaren har haft en eller flera handledare som nu fungerar som referenser för framtida arbeten. Deltagarna har fått större kontaktnät i form av professionella etablerade samt andra deltagare som kommer att bli deras framtida arbetskollegor. I och med projektets upplägg har mer hållbara och långsiktiga nätverk byggts. Utöver detta har även särskilda träffar anordnats av projektet som generat ytterligare kontakter som kan vara viktiga, exempelvis under projektets inspirationsdag, starta eget dag, studiebesök, Träffpunkt Film, visningar och diskussion med bakomfilm om projektet, men också andra branschträffar och seminarier som 6 (16)
projektet härlett deltagare till. Deltagarna har erhållit meriter i och med den produktion de arbetat med. Erfarenhet och ökad kompetens har deltagarna erhållit då de dagligen fått omsätta sina kunskaper i praktik och tillsammans med handledare. Mixen av deltagare har varit bra. Deltagarna har haft varierad bakgrund och tidigare erfarenhet, 29,3 % av deltagarna hade utländsk bakgrund. 29,3 % av deltagarna kom ifrån Östra Göteborgs stadsdel och stor del av resterande från Västra Götalandsregionen, ett par deltagare kom utanför regionen. Genomsnittsåldern var 25 år. Projektet har totalt sett haft 41 deltagarperioder. Fördelning har sett ut på följande sätt; 28 kvinnor och 13 män, se mer i bilaga jämställdhetsplan för projektet. De flesta av ungdomarna deltog i projektet via arbetsförmedling, 65 % av alla deltagare, 7 % kom i kontakt med projektet via socialtjänst, resterande 28 % rekryterades ifrån andra håll. Att projektets budget gällande medfinansiering inte var knuten till deltagarnas försörjningsstöd via arbetsförmedlingen var positivt. På så sätt kunde projektet även rekrytera de deltagare som ej var inne i dessa system utan att det påverkade projektbudgeten. I genomsnitt deltog 8 (7,62) deltagare per månad under projekttiden. Projektet erbjöd varje deltagare 40h i veckan under sin deltagarperiod. Dock fanns det fall där deltagaren fått exempelvis timarbete på annat håll. I dessa fall uppmuntrade projektet deltagaren att prioritera denna möjlighet för framtida arbete. I ett par andra fall anpassades projektdeltagandet på individuell nivå till deltagare som successivt skulle testa sin arbetsförmåga vilket innebar ett mindre antal timmar per vecka än projektets ursprungliga målsättning. Utfallet för deltagarredovisningen gentemot målsättningen 40h/veckan blev 90,06 %, dvs. varje deltagare fick i genomsnitt 36h/veckan under sin deltagarperiod. Totalt har 22 099 deltagartimmar (2763 deltagardagar) genererats i projektet. Projektet har totalt haft 26 olika yrkesavdelningar, dvs. nästa dubbelt så många som de planerade 12 yrkesavdelningar enligt målsättning, exempel är manus, kamera, ljud, ljus, regi, casting, location, dokumentär, scenografi, rekvisita /attribut, scripta, kostym, mask, klipp, grading, ljudläggning, marknadsföring, distribution, musik, syntolkning, textläggning & översättning och produktion (produktionsledning). Anledningen till detta är den efterfrågan projektet fick från deltagarna, men även så insåg projektet att det fanns utrymme för fler än 12 inriktningar och att detta skulle resultera i ytterligare värde för projektet och dess deltagare i form av kompetens, referenser, meriter och nätverk. Projektet har haft 19 professionella filmarbetare anställda som verkat som handledare för deltagarna i projektet. Av dessa har 4 även ingått i projektledningen som projektledare och samordnare. Utöver detta har projektet även anställt personal via dagsarvode och tagit in expertkunskap via externa tjänster, exempelvis i de fall en specifik teknikfråga uppstått, föreläsare till seminarie, men även handledare inom områden där det har varit svårt att anställa personal på A-skatt. Dessa verkar som framtida referenser och mentorer, exempelvis fortsätter nu före detta deltagare inom syntolkning och textläggningsinriktningarna att starta egna företag inom branscherna med stöttning av de handledare de haft i projektet. Vissa av de professionella handledarna har i efterhand uttryckt att projektet gett dem en större motivation att även i fortsättningen arbeta tillsammans med nya unga förmågor. Varje deltagare har fått en tydlig roll i projektet varav de tilldelats titel, dessa kan ses 7 (16)
i långfilmens, bakomfilmens och syntolkningsfilmens eftertexter, samt i samband med textspår eller syntolkningsspår. Resultatet hittills enligt projektets externa utvärderare är att 73 % av deltagarna har fått jobb efter projektet och 4,5 % har fortsatt med vidare studier, se den externa utvärderarens pm 110304 i bilagorna. Lärandet inom projektet bestod främst av att praktisera nya metoder för att öka ungdomars chans att närma sig arbetsmarknaden. Projektet visade sig vara lyckat i flera avseenden och har med sig denna erfarenhet. Genom att skapa en bra plattform för ett positivt arbetsklimat stärktes deltagarnas engagemang, delaktighet och tro på sig själva vilket gjorde att de vågade ta för sig mer. Tydlig kommunikation och återkoppling var också viktiga faktorer. Det interna lärandet har bestått av en kontinuerlig process av reflektioner under projektets gång. Detta via både projektledare, ekonom och samordnare samt projektdeltagarna, men också med projektets externa utvärderare och styrgrupp. För att sen få en varaktig hållbar lösning är det även viktigt att modellen strategiskt förankras externt för att den på så sätt skall tas tillvara på och utvecklas ytterligare. Projektet har arbetat för spridning av projektet på olika nivåer till organisationer och instanser för offentlig sektor och näringsliv för att inspirera och få effekt. I dagsläget är det många som är imponerade av projektet och dess resultat. Exempelvis presenterade lärare från Filmhögskolan på GU projektet under seminarier i Indien och Ukraina. Från början avsåg projektet att löpa t.o.m. 20120430, men efter diskussioner med ESF reviderades projektet att avslutas 20110630. Huvudskälet till detta var att deltagarantalet i projektet beräknades vara lägre under senare delen av projektet då huvudfokus planerades ligga på spridning av projektet. Budgetmässigt innebar det att projektets totala budget gick från 10 512 540 kronor till 7 838 257 kronor. Projektets samtliga inplanerade aktiviteter genomfördes under tidsperioden, dock med ett par avvikelser tidsmässigt. Detta p.g.a. exempelvis teknisk problematik som uppstått, deltagare som fått arbete utanför projektet gjorde att planeringen fick läggas om. En inriktning som påbörjades någon månad tidigare än ursprungligen planerat var marknad och distribution. Anledningen var att flera deltagare hade anmält sitt intresse för denna och att det blev mer lämpligt att tidigarelägga denna. Det totala ekonomiska utfallet för projektet tros falla relativt nära planerad budget, dock något lägre än utsatt reviderad budget. Projektet kan i dagsläget ej uttala sig om det exakta utfallet då projektet inväntar ett godkännande av de missiv som berör de 4 sista månaderna. Att tillägga är även att projektet under vissa perioder haft likvida utmaningar då inneliggande missiv för godkännande hos ESF har dröjt med utbetalning i kombination med att projektägaren är en ideell förening utan en likvid buffert som backar upp. 4. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde 8 (16)
skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Projektet har arbetat via ett antal olika kanaler för att nå ut till målgruppen, via arbetsförmedlingar, arbetsforum, socialtjänst, skolor, men också via tidningsannonser och aktuella webbsidor på internet. Efter en intresseanmälning har projektet haft möte med den eventuellt blivande deltagaren och kartlagt behov och deltagarens möjligheter i projektet. Vid inskrivning i projektet försöker projektet anpassa respektive inriktning som deltagaren valt mot de förkunskaper deltagaren besitter. Därefter startar den kompetenshöjande praktiken i vald inriktning. Handlingsplan upprättas och uppdateras kontinuerligt. Med denna handlingsplan får projektet och handledaren en bättre överblick och återkoppling gällande deltagarens mål och måluppfyllnad. Utifrån individuella förkunskaper sattes nivå och ansvar som växte med deltagarens tid i projektet. Efter utskrivning fortsätter projektet hålla kontakt med deltagaren genom att bjuda in till aktuella arrangemang. Exempelvis visning och paneldiskussion av den syntolkade bakomfilmen från projektet och de återkommande mötesplatserna i Träffpunkt Film. De informella mötena är väldigt viktiga. Projektet är även öppet gällande rådfrågning, teknik eller annan hjälp för deltagaren efter avslutad deltagarperiod. Projektet anser att det är viktigt att stärka deltagarna så långt som möjligt för att möjliggöra deras etablering på arbetsmarknaden. Metoden projektet använde sig av kan liknas vid lärlingsmetoden fast en utvecklad sådan i större organisatorisk skala. Handledare och deltagare arbetar tätt tillsammans med konkreta och faktiska uppgifter i de processer som är aktuella för respektive inriktning. Handledaren fungerar som kollega, bollplank, stöd, motivatör och mentor. Under denna praktik ges deltagaren möjligheter till att erhålla värdefulla erfarenheter och ny kompetens. Val av handledare var en klart avgörande faktor för hur projektet skulle lyckas och i vilken utsträckning deltagarna skulle stärkas. Handledaren bör ha god insikt i branschen, ha etablerade nätverk och stor erfarenhet för att på så vis öka deltagarens möjligheter till framtida arbete. Ett rikt och levande nätverk är väldigt viktigt. Projektet har därför även försökt härleda och synliggöra viktiga mötesplatser och knutpunkter för deltagarna. Gällande arbetsmetod se gärna mer i metodbeskrivningen i bilagorna. För mer inblick i projektet och respons från projektdeltagare se bakomfilmerna om projektet. Denna kontinuerliga praktik och utbildning i tätt samarbete med professionell handledare har i vissa fall kompletterats beroende på inriktning med andra kontakter och olika aktiviteter. Exempel på sådana aktiviteter är teoretiska intensivutbildningar för scripta och reklam, workshops, seminarier och föreläsningar inom marknadsföring, kamerateknik, dokumentärfilm, starta eget 9 (16)
företag och inte minst om filmbranschen och finansiering. Även besök på olika företag och möte med representanter inom filmbranschen och kluster för filmföretag. Projektet försökte också komplettera behov som uppstod för deltagarna under projektets gång, exempel är skriva projektbudget, offert, produktionsplan för eventuella uppdrag. Det som gett mest genomslag kopplat till projektets syfte, dvs. stärkt deltagarna är sättet projektet arbetat på. Ett nära samarbete mellan deltagaren och professionella under en längre tid i en professionell och faktisk miljö skapar längre och mer hållbara nätverk vilket är av avgörande betydelse. Grupperna för respektive inriktning var relativt små vilket gjorde att varje deltagare fick mer fokus från handledaren. Viktigt var också att deltagarna fick vara med och praktisera i en faktisk produktion. Att faktiskt få göra något på riktigt har ett stort värde gällande motivation, utveckling och självförtroende. 5. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektets styrgrupp bestod av marknadschef på Familjebostäder i Göteborg AB, stadsdelschef i Östra Göteborgs Stadsdelsförvaltning (tidigare Bergsjöns), handläggare på Arbetsförmedlingen Kultur, Bo Harringer; etablerad filmare och filmproducent, extern utvärderare för projektet samt projektledare och samordnare. Flertal av dessa verkade även som samarbetspartners. Styrgruppen träffades kontinuerligt under projektet, dock var det ibland svårt att få hela styrgruppen att träffas på grund av styrgruppsmedlemmarnas fullplanerade scheman. Styrgruppen fick löpande information kring projektet, vad som pågick, ekonomi och planerade aktiviteter framöver. Styrgruppen diskuterade och fungerade som bollplank för nya idéer och förslag utifrån sina egna verksamhetsområden. Finansiärer och samarbetspartners utöver svenska ESF-rådet var Allmänna Arvsfonden, Västra Götalandsregionen, Familjebostäder i Göteborg AB och SDF Bergsjön. Arbetsförmedlingen verkade också som en bra samarbetspartner vid rekrytering av deltagare. Projektet etablerade många kontakter och samarbeten med organisationer, myndigheter och näringsliv under projektets gång. De bidrog med exempelvis kunskap, lokaler, tid och engagemang. Exempel är syntolkning.nu och Gothenburg film studios (filmkluster). 6. Jämställdhetsintegrering 10 (16)
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Redan i förprojekteringen av projektet diskuterades jämställdhetsperspektivet och i samband med detta gjordes en SWOT-analys för att kartlägga styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Projektets vision och målsättning avseende jämställdhetsintegrering sattes utifrån detta. Projektet ståndpunkt har varit att våga uppmuntra och bryta de traditionella könsroller som finns inom filmproduktion samt vara med att inspirera och lägga grunden för en jämställd filmbransch. Filmbranschen har traditionellt haft en väldigt skev fördelning ur jämställdhetsperspektivet. Detta är något som mer och mer uppmärksammas under de senaste åren och resulterat i att nya riktlinjer börjat läggas. Projektet har arbetat för att medvetengöra denna aspekt i genomförandet och har arbetat med en jämställdhetsplan för projektet inspirerat av 4R metoden. Personalen har hållit sig uppdaterade i frågan genom läsning av rapporter, deltagande på utbildning och seminarier. Vissa av de seminarier och visningar som diskuterat aspekten har även deltagare medverkat på. Medvetna val avseende handledare och deltagare har gjorts, men också vid exempelvis inhyrda föreläsare till projektet. Att lyfta kvinnliga förebilder är viktigt. I samband med projektaktiviteter försökte projektet även lyfta aspekten, exempelvis under starta eget dagen. Dock har projektet i vissa avseende stött på viss problematik. Projektets målsättning avseende jämställdhet har varit att bryta den skeva fördelningen för positioner som är typiskt manliga och kvinnliga. Samtidigt var projektets målsättning att ge deltagarna handledare som kan förmedla viktiga referensverk, nätverk och erfarenheter. Exempelvis ljud och ljus är traditionellt manliga yrken inom filmbranschen. Till dessa sökte projektet främst kvinnliga handledare lokalt. Projektet upptäckte dock att det nästintill bara fanns män att välja mellan, de kvinnor som var kvalificerade var väldigt få och hade tyvärr andra uppdrag under den aktuella perioden. Utefter detta försökte projektet balansera upp inriktningarna genom kvinnliga deltagare, vilket blev lyckat. Detta var även fallet i ett par andra inriktningar. Scriptayrket är traditionellt överrepresenterat av kvinnor därför inkluderade projektet i denna inriktning manlig deltagare. En annan kvantitativ målsättning i projektet har varit att ha en 50/50 fördelning mellan könen. Totalt sett gällande anställda såg fördelning ut på följande sätt 51 % kvinnor och 49 % män. Gällande deltagare var dock fördelningen något skev, 68,3 % kvinnor och 31,7 % män. Att styra fördelningen har för projektet varit svårare avseende deltagare då betydligt mer kvinnor än män sökt till projektet. Projektet har även utvecklat den individuella handlingsplanen att innefatta aspekten. Se mer i jämställdhetsplanen för projektet i bilagorna. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 11 (16)
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektets målsättning från start har varit att vara tillgängligt och öppet för alla deltagare oavsett funktionsnedsättning och att arbeta med denna aspekt aktivt. Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, mer eller mindre synliga såsom allergier, hörselnedsättning eller att deltagaren är rollstolsburen, men också kognitiva av psykisk eller social art. Det är först när en funktionsnedsättning blir ett hinder som ett funktionshinder uppstår. De svåraste att upptäcka är de mindre synliga fysiska och kognitiva funktionsnedsättningarna. Därför har det varit väldigt viktigt att i projektet arbeta med att skapa en förtroende för projektet hos respektive deltagare. På så sätt att de som behöver känner sig trygga att fråga efter aktuella hjälpmedel vilket bidrar till ett bättre arbetsklimat och lärande. Projektet har försökt att på individnivå via exempelvis handlingsplanen se till de individuella förutsättningarna. På så sätt utformas tillgängligheten efter deltagarnas aktuella behov. Exempel på detta har varit stegvisa målsättningar utifrån antal praktiktimmar per vecka, arbetsbörda, struktur, sociala faktorer, men också kommunikation på engelska för deltagare som inte förstår all svenska. Projektet har under genomförandet verkat i flera olika lokaler, huvudlokalen för projektet har från start i varit anpassad till fysiska funktionsnedsättningar. Huvudlokalen ligger på bottenplan utan eller med låga trösklar. Lokalen är fri från trappor och är belägen nära lokala kommunikationsmedel och handikapparkeringar. Projektet har upprättat en tillgänglighetsplan där exempelvis lokaler ses över och utvärderas utifrån tillgänglighet. Samtal gällande tillgänglighetsplanen har även förts med ESFs processtöd Handisam. Projektet har i flera avseenden belyst aspekten gällande tillgänglighet för både personal och deltagare. Personal har även fått utbildningen inom området. Vissa specifika inriktningar i projektet har arbetat extra mycket med tillgänglighet, exempelvis inriktningarna för syntolkning och textläggning på svenska. Målgruppen för inriktningarnas resultat är personer med synnedsättningar, hörselnedsättningar samt andra grupper. Diskussionerna kring begreppet har varit många och flertalet kontakter med intresseorganisationer har etablerats. Arbetet i inriktningen har inneburit att deltagarna fått se teater med speciella glasögon för att uppleva synnedsättningar, fått verka ledsagare och fått framträda live som syntolkar. I arbetet med syntolkningen bjöd inriktningen även in SRF och Unga synskadade Väst för att diskutera arbetet. Under projektets gång har förslag på kommande riklinjer från myndigheter diskuterats gällande tillgängliggörande av kultur. Projektet deltog under Leva fungera mässan i ett samarbete med Syntolkning.Nu och Bio Roy gällande ett arrangemang på Bio Roy. Arrangemanget bestod i en paneldiskussion om projektet och tillgängligfrågan för kultur och film. Panelen bestod bland annat av projektledare och 12 (16)
samordnare, deltagare, professionell syntolk och representant från SRF. I samband med detta visades projektets bakomfilm syntolkad. Inbjudna var befintliga och tidigare deltagare och handledare, mässbesökare, allmänhet, politiker, bransch, media, samarbetspartners och finansiärer samt processtöd som Handisam. Arrangemanget uppmärksammades även i radio. Under galapremiären för långfilmen som skapats visades denna med syntolkning, detta var världspremiär gällande att syntolka en premiär. Intressegrupper såsom SRF bjöds in och lokalen sågs över ur ett tillgänglighetsperspektiv då rullstolsburen medverkade. Se projektets tillgänglighetsplan för mer information. 8. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet ligger inom ramen för regionala prioriteringar då projektet exempelvis arbetar med unga arbetslösa personer och verkar i en utsatt stadsdel. 9. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektgruppen har haft en återkommande dialog gällande spridning av projektet under genomförandet. Spridningen har skett både kontinuerligt och vid specifika tillfällen och datum. Strategin gällande spridning av projektet har utgått ifrån att sprida både mot bransch och politiskt för att legitimera projektet och deltagare och för att ta till vara på projektets idéer och metoder. En kontinuerlig spridning har skett i samband med de kontakter och samarbeten projektet fångat upp. Projektet har arbetat med en spridning av projektet på olika nivåer till organisationer, instanser, offentlig sektor och näringsliv för inspirera och få effekt. I samband med rekrytering har projektet kommunicerat med en rad aktörer såsom arbetsförmedlingar, socialtjänst, utbildningsinstanser m.fl. De professionella etablerade handledarna och skådespelarna fungerar även som väldigt viktiga ambassadörer för spridning av projektet i branschen. Flera av de anställda handledarna verkar även som lärare vid högskolor och universitet vilket bidrar till en ytterligare spridning på denna nivå. Deltagare fungera också som ambassadörer då de kommer in i nya projekt och ut på nya arbetsplatser. Styrgruppen verkar för spridning via sina kontaktnät. Material har även sammanställts under projektet som fungerat som bra spridningsverktyg, exempel är bakomfilmerna, informationsmaterial, metodbeskrivning och folder. 13 (16)
Utöver dessa verktyg har information spridits via hemsidor och annons. En del av detta material har även översatts till engelska och blivit syntolkat för att öka tillgängligheten för spridningen. Projektet har medverkat på flertal viktiga mötesplatser där projektet har spridits. Projektet har haft flertalet dialoger med branschaktörer och profiler, men också med myndigheter och organisationer. Projektet har varit representerat i olika nätverksgrupper för film i regionen och unga filmare där viktiga aktörer inom området samlats. Projektet har även kommunicerat till allmänheten via exempelvis deltagandet på Europaveckan. Projektet har medverkat och presenterats i flera olika samband och seminarier under genomförandet där viktiga aktörer medverkat, till exempel i samband med Social Capital Forums seminarieserier. Projektet har även anordnat egna event där projektet har spridits. Exempel är inspirationsdag på Gothenburg Film Studios och under Leva fungera mässan då projektet tillsammans med syntolkning.nu och Bio Roy anordnade ett event där projektet diskuterades och bakomfilm visades. Till tillfället bjöds befintliga och tidigare deltagare och handledare, politiker, bransch, media, finansiärer, mässbesökare, allmänhet, processtöd och intresseorganisationer in. Projektet anordnade även mötesplatser såsom Träffpunkt Film som bjöd in både projektdeltagare och andra filmare och filmintresserade i regionen. I samband med premiärvisningen av projektdeltagarnas prestation - långfilmen på Biograf Draken i Göteborg kom cirka 650 gäster varav av dessa var deltagare och handledare som varit med i projektet, politiker, tjänstemän, bransch, näringsliv, samarbetspartners, finansiärer, andra projektledare, press och intresseorganisationer. Projektet har även fått utrymme i media, såsom TV4, Sveriges radio, GP och andra tidningar vid över ett tiotal tillfällen. Media har intervjuat både projektledare, handledare och deltagare, se bilagor. Internationellt har projektet även spridits i samband med att handledare har föreläst om projektet, projektledaren presenterade projektet vid Nordsjö och bransch projektet NSSP samt projektets medverkan på andra internationella mötesplatser för filmbranschen. Projektet har även fått information om att Svenska film institutet tagit projektet som ett intressant exempel. Se mer information i projektets spridningsdokument i bilagorna. I dagsläget har en av projektet finansiärer fortsatt finansiera ett tredje år för fortsatt spridning av projektets resultat och metod. 10. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den externa utvärderaren kom in i projektet i mars 2010. Därefter har denne följt upp projektet, intervjuat personal och deltagare, deltagit i workshops, seminariedagar och styrgruppsmöten. Utvärderaren har arbetat processinriktat 14 (16)
och skrivit ett antal rapporter som legat till grund för diskussion med projektet. En kontinuerlig dialog har funnits och projektets utvärderare har varit väldigt behjälplig vilket har stärkt projektledningen i flera avseenden. Utvärderaren har bidragit med synpunkter och belyst förbättringsområden som genererat och utvecklat kvalité i projektet. Utvärderaren skulle kunna ha kopplats på tidigare i projektet vilket skulle gett projektledningen mer stöttning från start. Se den externa utvärderarens följeforskningsdokument i bilagorna. 11. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektet har på flera olika sätt arbetat med egenutvärdering. Genom att uppmuntra återkoppling från projektets deltagare får projektet en känsla för hur dess insatser fungerar. Projektledning har sett egenutvärderingen som ett viktigt verktyg för projektet vilken också har kompletterats med den externa utvärderingen. Återkopplingen från deltagarna har projektet erhållit via personliga handlingsplaner med deltagarna där de återkommande fått reflektera över sitt deltagande, via loggmötes diskussioner med deltagare och handledare som pågick under vissa perioder i projektet och via loggboksskrivande från deltagare. Gällande de personliga handlingsplanerna är detta något som utvecklats under projektet. Från start bestod dessa till stor del av muntliga reflektioner mellan deltagare och handledare till att senare konkritiseras i skriftlig form. Projektet har även strävat efter att skapa ett arbetsklimat som är öppet och demokratiskt och som på så sätt uppmanar till kontinuerlig direktrespons mellan projektledningen, deltagare och handledare. En enkätundersökning genomfördes även internt som bestod av både kvantitativ och kvalitativ data. Enkätsvaren hjälpte projektet kartlägga vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra för att bygga vidare på det som fungerat bra och korrigera sådant som varit mindre bra inför projektets fortsättning. Se lägesrapport för januari 2010 för sammanställning av dessa enkäter. Projektet har även producerat två bakomfilmer där flertalet deltagare intervjuas. Utöver detta har projektet även dokumenterats med stillfoto vid vissa tillfällen. Ytterligare utvärdering skulle kunna ha gjorts via elev från högskola eller universitet, något som projektet diskuterade, men som tyvärr inte realiserades. 12. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Det är viktigt att skapa en plattform för ett bra arbetsklimat som bjuder in till samarbete, transparens och lärande. Då ett projekt vanligtvis involverar väldigt många parter så är det viktigt att projektet har en tydlig struktur att arbeta utifrån. Det är denna struktur som projektledningen lägger planeringen utefter och ser på 15 (16)
aspekter såsom ansvarsfördelning och kommunikation. Viktigt är att alla har den information som behövs för att verka i projektet. Varje part bör ha en god bild av sin roll i projektet och de förväntningar som är förknippade med denna. En kontinuerlig uppföljning och reflektion internt och externt behövs för att ge projektet indikationer gällande vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra för att därefter styra projektet i rätt riktning. Att i så tidigt skede som möjligt fånga upp eventuell problematik är viktigt för att synliggöra och åtgärda denna. En bra planering är avgörande, men denna behöver även ha en viss flexibilitet för att kunna genomföra eventuella förändringar som kan vara gynnande för projektet och projektets målgrupp. Se över målsättningar och det praktiska arbetet, är det något som kan krocka och hur ställer sig projektet i en sådan situation. I Filmarbetare på väg uppstod ett par sådana situationer gällande målsättningarna. Exempel är mellan målsättningarna; att tillhandahålla 40 h i veckan per deltagare och att 60 % av deltagarna efter Filmarbetare på väg skall kunna fortsätta i arbete eller praktik. I detta fall ansåg projektet att den senare målsättingen borde prioriteras, läs mer under punkt 3. I de fall situationer som projektet initialt inte räknat med uppstår är flexibilitet även av värde. Inom ett par inriktningar har Filmarbetare på väg fått lägga om planeringen på grund av olika anledningar. Inriktningen för syntolkning är ett exempel som senarelas på grund av initial svårighet att finna en kvalificerad professionellt etablerad handledare som var tillgänglig under utsatt tid. Rekrytering av personal och deltagare är också en viktig punkt. De parter som involveras i projektet måste ha ett intresse av att medverka. Personalen behöver besitta de förkunskaper som krävs samt matcha den profil som projektet efterfrågar. I Filmarbetare på väg innebar detta för handledarfunktionerna att de bland annat besatt erfarenheter och viktiga kontaktnät som de ville dela med sig av. För projektledningen innebär det att denna har kunskap kring projektarbete och en god förmåga att skapa ordning, struktur och bidra till ett gott samarbetsklimat. 13. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Shaker K Tahrer, projektledare 0706 32 16 14, shaker@kulturmediaverkstan.se Hans Bilén, projektekonom, 0706-267532, hans@bilensrevision.com Underskrift projektansvarig (projektledare) Datum Namnteckning Namnförtydligande E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet. Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut. 16 (16)