SLE (Systemisk lupus erythematosus)

SLE (Systemisk lupus erythematosus) J-E Sundström Matera medica Allmänt Diagnostik Viktigt Nutrition, tillskott och SLE rationella grunder för naturopatisk intervention Terapi Antiartritiska och benskyddande fytokemikalier Fytofarmaka Allmänt Etiologi Extrem trötthet Polyartrit Feber UV-utlösta hudutslag; karaktäriserade av röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna Njursjukdomar Alopeci Illamående, kräkningar, magsmärtor; sår i mun och näsa Huvudvärk, migrän, krampanfall, stroke Anemi Depression Fotosensibilisering I fet stil: Mycket typiska symtom. Diagnostik Andra vid SLE karakteristiska laboratoriefynd är leukopeni, trombocytopeni, och ett högt polyklonalt IgG Förekomst av HLA-DR2 medför ökad risk för SLE med 2 till 3 Viktigt Helst undvikande av direkt solexponering, högdos p-piller, penicillin och sulfonamider Regelbunden fysisk träning Influensa och pneumonivacciner Gastrointestinala skador genom längre tids användning av NSAIDs vid SLE är väldokumenterad Drogen som används vid SLE, främst NSAIDs och stereoider, kan framkalla läckande tarmsyndromet. Även om dessa medel har betydelse vid sjukdomen, är det otroligt att se ett fullständigt läkande utan att utsätta dessa medel. F.ö är P-piller en annan typ av medel som kan framkalla läckande tarmsyndromet. Nutrition, tillskott och SLE rationella grunder för naturopatisk intervention Ämne Fördel Nackdel Källor Kalorier Restriktion Överkonsumtion Födoämnen rik på

Protein Isoflavoner L-canavanin Taurin Fetter Ω-3-fettsyror Hämmar reduktionen av CD4+ och CD8+-T-celler och minskar av Th-1 (IL-2 och IFN-γ) autoimmun progession sekretion av IgG 2A Måttlig konsumtion Bättre immunfunktion Fördröjd autoimmunitet Tillskott av Royal Jelly Immunomodulerande och antiinflammatoriska effekter kolesterol serumnivåer av IL-10 SLE-symtom (experimentiellt) Antiinflammatoriska och antioxidanteffekter autoantikroppsproduktion (antidsdna) IFN-γ-frisättning proteinuri Motverkar hyperkolesterolemi (experimentiellt) cellapoptos Skyddseffekt mot fria radikaler oxidativ stress inflammatorisk cytokines och apoptos lipid och lipidperoxidation (experimentiellt) Omättade fettsyror Förstärker immunförsvarsfunktioner Restriktion medför immunkomplex Fleromättade fettsyror diabetes mellitus skydd mot fria radikaler apoptos antiinflammatorisk Kardiovaskulär skyddseffekt vid SLE Proteinuri Blodtryck Anti-ds-DNA LB4 IL-1α, IL-1β, IL-2, IL-6, TNF-α DHA antitrombotisk effekt TNF-α, NF-κB IL-18 anti-ds-dna renal IgG-upplagring EPA Tillskott leder till remission vid SLE SOD, GPx Metabolt syndrom Högre risk för kardiovaskulär sjukdom sjukdomsaktivitet, vikt/övervikt Överkonsumtion Ökad benmineralförluster kreatininclearence vid kronisk njursvikt i samband med SLE (>0,6 g/kg/dag) Restriktion Negativ kvävebalans i nefritisk lupus Malnutrition kreatinin Lupusliknande symtom Serologisk reaktivering Mättade fettsyror Förvärrar autoimmuna tillstånd Stör reglering av Th-1- och Th-2- balansen Transfettsyror diabetes mellitus ateroskleros (experimentiellt) Inga uppgifter Ω-6-fettsyror Inga uppgifter Försämring vid SLE proinflammatoriska mediatorer kreatinin (experimentiellt) kolhydrater och fett Kött, mejeriprodukter, ägg, bön- och baljväxter, fullkorn Sojabönor, sojabönsderivat, rödklöver, olivolja Alfalfa, gullök, sojabönor Friterad mat, fast food, skaldjur, högfettmejeriprodukter, charkuteriprodukter, äggula, fett fläsk Fiskolja, linfröolja, gulltravolja, rapsolja, sojabönsolja, olivolja, nötter, feta fisksorter Majsolja, solrosolja, ägg, nötter Vitamin A Retinoider Mycket höga doser Morötter, spenat m.fl

Vitamin D Vitamin E Vitamin B- komplexet Vitamin C Fibrer Zink Selen Antineoplastisk substans Inducerar apoptos proteinuri och minskar hypoalbuminemi Kosttillskott NK-cellaktivitet och IL-2-respons Immunomodulerande effekter Hämning av Th-1 proliferation Kalciumhomeostas IL-2, IFN-γ IL-5, IL-10 proteinuri Högt intag Risk för diabetes typ I, SAH, SLE Adekvat intag Förknippat med lägre SLEsjukdomsaktivitet Tillskott Bromsade onkogena nivåer Bromsning av autoimmunitet cytokines, PGE2, LB4, TB2, IL-6, IL-10, IL-12, TNF-α B6 och B12 homocystein Folat Minimerar SLE-symtom Niacin triglycerider och LDL Antioxidant Modulerar immunfunktionen Frisättning av proinflammatoriska mediatorer IgG och anti-dsdna Tillför mindre energi Skydd mot kardiovaskulära sjukdomar Bättre kontroll av hyperkolesterolemi Minskad risk för metabolt syndrom postprandial glykemi och lipider blodtryck och CRP homocystein och IL-6 Restriktion anti-dsdna autoantikroppar (modeller) symtom av autoimmuna sjukdomar Antioxidant Antiinflammatorisk Förbättrar NK-cellernas aktivitet Längre överlevnad i SLE (experimentiellt) Betydelsefull för T-cellernas mognad Anemi, huvudvärk, torr hud, alopeci, illamående, aptitlöshet, pseudohydrocephalus och död Minskning av 25(OH)D Associerat med högre värden i SLEDAI-skalan Inga uppgifter B12- och folatbrist homocystein hos SLE-patienter Otillräckligt intag Inducerar inflammation oxidativ stress Mycket stort intag upptag av vitaminer, mineraler och proteiner Brist Immundysfunktion Neurosensoriska tillstånd kroppsmassa Inga uppgifter Lever, ägg, sardiner, tonfisk, lax och mat som D- vitaminberikats Fullkorn, vetegroddsolja, nötter, fisk, spenat Rött kött, lever, mejeriprodukter, kycklving, feta fiskar Apelsinjuice, broccoli, tomater m.m Frukt, grönsaker, bön- och baljväxter, fullkorn Musslor, vita bönor, mjölk, lamm, spenat Nötter, fullkorn, feta fiskar, kyckling, ägg, solrosolja Kalcium Viktig för benmassan Inga uppgifter Mejeriprodukter, nässla, spenat Järn Förebyggandet av järnbristanemi Tillskott Försämrar njurskador vid SLE Brist Försämrar kliniska fynd vid SLE Inälvsprodukter

Terapi Antiartritiska och benskyddande fytokemikalier Fytokemikalie Källa Använd modell In vivo/in vitro aktivitet Epigallokatekin-3- gallat (EGCG) Grönt te (Camellia sinensis) En blandning av monoklonala antikroppar mot kollagen, AA-modell Klinisk skala, histologi, histologi, radiologi, TNF-α, IL-6 ; inos, NO, MMP-1 och MMP-13, glykosaminoglykan, osteoklastogenes NF-κB, c-fos, NFATc Curcumin Curcuma longa CIA råttmodell Klinisk skala, TNF-α, IL-1β, NF-κB ; inos, PGE2, COX-2, IL-6, IL-8, MMP-3, MMP-9 PGE2, COX-2, MMP, NF-κB Celastrol Celastrus ssp. AA råttmodell TNF-α, IL-1β, IL-6, IL-17, IL-18 RANKL, osteoklaster STAT3, MMP-9, perk, NF-κB, IκB-α kinas, p-iκb-α, p-p65, p-jnk, p-c-jun och NF-κB, AKT/mTOR, angiogenes Resveratol Vitis vinifera CIA modell Klinisk skala, IL-17, IL-1 ROS, PGE2, MMPs in vitro. Proteoglykansyntes och kondrocytproliferation Rosmarinsyra Rosmarinus officinalis CIA model TRAP, pit-formation Boswelliasyra, AKBA Boswellia ssp. BSA-inducerad artrit hos kanin, karrageenaninducerade ödem NFATc1 Leukocytinfiltration Fosforylisering av ERK-1/2, STAT3, NF-κB, angiogenes Genistein Glycine max Rått-CIA modell IFN-γ, IL-4, ERK, MAPK Lupeol Calatropis gigantean Rått-AA modell TNF-α, IL-1β, IL-6 6-Shogaol Zingiber officinale CFA-inducerad monoartritisk modell av knäsmärtor hos råttor Infiltration av leukocyter, skyddseffekt på broskvävnad MMP-9, NF-κB, IκB fosforylisering Naringin Citrus ssp. Rått-CIA modell Klinisk skala, histologi Hesperidin Citrus ssp. Rått-CIA modell Klinisk skala, histologi Kapsaicin Capsicum frutescens OA hos råtta Benerosion och trabekulära skador MMP-9, FAK/Akt, PKC/Raf/ERK, p38 (MAPK), AP-1 Ferulsyra Malus domestica Ovariektomiserade råttor Benåterskapande effekt Oleuropein-aglykon Olea europaea Mus-CIA modell Histologiska skador Quercetin Allium cepa Ovariektomiserade råttor Osteoklastdifferentiering, osteoklastrelaterad genes Silibinin Silymarin (Silybum marianum) MMP-1, 3, COX-2, PGE2 fosforylisering av ERK-1/2, p38, JNK, NF-κB Osteoklaster, OSCAR, NFATc1, Cat K, MMP-9, RANKL

Totala apelsinflavonoider Starkt oligomera procyanidiner Gröntte polyfenoler (GTP) RAW 264.7-celler, MC3T3-celler ERK 1/2 och c-jun fosforylisering Citrus sinensis Rått-AA modell TNF-α, IL-1β, PGE2 och COX2 Jatoba Mus-CIA modell Klinisk skala, ledhistologi Camellia sinensis CIA, AA modeller COX-2, TNF-α, IFN-γ, klinisk skala, IL- 17, IL-10 Proantocyanidiner Vindruvskärnor Mus-CIA modell Klinisk skala, IL-17, IL-21, IL-22, Foxp3 Fytofarmaka Kan användas för att a) minska beroendet av kortikosteroider genom att b) neutralisera symtom som kan ge ett ökat kortikosteroidbehov Fytofarmaka ska initialt ges i låga doser för att undvika en alltför stark reaktion Fytofarmakon Aktiv beståndsdel och/eller in vivostudier/modeller Målmolekyler eller -system Radix rehmanniae Extrakt Möss Reducerar totala antalet mastceller, CCR3- (+) eosinofil immunreaktion, och totalserumnivåer av IgE, IL-2, och IL-4. Polysackaridfraktion Astragali radix o. rehmanniae radix 2:1 UVB-strålbehandlade möss Mänskliga hudfibroblastcellstam Hs27 2,5-Dihydroxiacetofenon Musmakrofager (RAW264.7) Radix glycyrrhizae Extrakt Musmakrofager (RAW264.7) Ökade serumnivåer av IL-2, IL-4, och IL-10, höjer hudens aktiviteten av GSH, SOD, CAT, GSH-Px och minskar hudens MDA-nivåer. Uppreglerar TGF-β1, BMP-6 synteser, frisättning av typ I och III kollagener, fibronectin, och TIMP-1 samt nedreglering av MMP-9-frisättning i hudfibroblastceller. Reglerande på gentranskription av extracellulär matrixsyntes via Smadvägen och gentranskription för cellmotilitet via Ras/ MAPK (icke-smad). Hämmar inos-frisättning och NO-produktion. Minskar nivåerna av TNF-α och IL-6. Hämmar fosforylisering av ERK1/2 och NFκBp65. Hämmar NO, TNF-α, IFN-γ, och IL-10-produktion. Liquiritigenin Raw264.7 celler; råttor Hämmar NF-κB DNA-bindningsaktivitet och inos-frisättning. Undertryckande på produktionen av TNF-α, IL-1β, och IL-6. Inhiberar ödem. Polysackaridfraktion Möss Nedreglerar antalet Treg-celler och Foxp3- frisättning i Treg celler. Minskar IL-10 och TGF-β-nivåer och ökar IL-2 och IL-12p70- nivåer i serum. Radix astragali Vattenbaserat extrakt Möss Reducerar produktionen av IgG2a och IgM och undertrycker IL-6 produktion i mjältceller. Vattenbaserat extrakt Möss; Raw 264.7 celler Reducerar frisättning av inos, COX-2, IL- 6, IL-1β, och TNF-α. Minskar produktionen av NO. Minskar p38- och Erk1/2-aktivitet och stimulerar MKP-1. Interfererar med translokatiseringen av NF-κB till nucleus,

vilket resulterar i NF-κB-beroende transkriptionsrepression. Artemisia annua Etanolextrakt Möss Undertrycker splenocyt proliferation och reducerar serum IgG, IgG1, och IgG2b antikroppsnivåer. Artemisinin Nefritisk lupus hos möss Ökar frisättningen av GRα mrna och transkriptions co-aktiverare P300 300/CBP protein. Artemisinin RAW264.7 makrofagceller Inducerar produktion av IL-12p40 genom hämmad JNK-aktivitet. Fytofarmaka Artemisia annua (Sommarmalört, qinghao) Astragalus membranaceus Enligt THCM är drogen bitter och kall, den används huvudsakligen för behandling av hudparasiter, kliande skorvliknande utslag, elakartade sår; den dödar löss och underlättar lagrad värme i leder och klarar ögonen. Den ges i dos om 3-12 g dagl. Vid mycket hetta upp till 24 g. Dekokt (inte för långvarig kokning). Behandling i regel 3 månader, upp till 6 månader. Kombineras ofta med Rehmannia och/eller Paeonia lactiflora. Reducerar effektivt ett överaktivt immunsystem. Bupleurum falcatum Har närmast alltid god effekt vid SLE; den ökar mängden av cirkulatoriskt ACTH i blodströmmen via en binjurebarksstimulerande effekt och reductering av steroider. Curcumin DHEA Herba ledi Omega-3-fettsyror Verkar dämpande på autoimmuna sjukdomar genom en reglering av den inflammatoriska cytokinesen främst IL-1β, IL-6, IL-12, TNF-α och IFN-γ och relaterade JAK-STAT, AP-1, och NFκB-överföring i immunceller. I dos om 200 mg dagligen under 3 månader hos 28 kvinnor med SLE, resulterade i en reduktion av prednisolonintaget och en minskad frekvens av remissioner; sjukdomsaktiviteten minskade avsevärt i SLEDAI. DHEA har immunoreglerande effekter såsom en ökning av IL-2-produktionen med påföljande proliferation av Th-1-celler, och minskade nivåer av anti-dna antikroppar. DHEA har också en antiresorberande effekt vilket kan motverka benskador orsakade av kortikosteroider. DHEAtillskott kan hjälpa vid allvarliga lupusfall, särskilt där njurarna är involverade, och för att bryta den negativa cykeln av stress och adrenalförluster. Ges traditionellt vid erytematösa hudutslag och kombineras ofta med Kinabark som är ett traditionellt antikongestivum 10-15 drp tinktur (Cinchona), vid de ytliga formerna av lupus erytematosus. Ω-3-fettsyror vid SLE och autoimmuna tillstånd från human- och djurfarmakologiska studier Biologisk effekt IL-1 TNF IL-6 Inducering av feber i human- och djurexperimentiella studier ++ + + + Produktion av akut fasproteiner i levern + + + + Aktivering av T-lymfocyter + + + + + Aktivering av B-lymfocyter ++ + + + Aktivering av hematopoiesis + + Genframställning av COX och PLA 2 + + Aktivering av endoteliala celler + + Aktivering av synoviala celler (t.ex kollagenasproduktion) + + + Osteoklastaktivering + + Inducering av hypotension + +

Pycnogenol Tripterygium wilfordii Inducering av IL-1, TNF, IL-6 och IL-8 + + ingen effekt, + måttlig effekt, ++ stark effekt Har antiinflammatoriska effekter som anses innefatta COX-2- och 5-LOX-mRNA-frisättning i leukocyter. Fullständiga studier för drogen vid SLE är ännu ej helt klarlagt. Är en av de mest studerade växterna i Kina mot SLE. Den har en starkt immunförsvarsminskande effekt och är effektiv vid SLE; dessvärre är den också förknippad med bieffekter, varav en del är allvarliga såsom reversibel infertilitet hos män och amenorré hos kvinnor, överdoser har gett upphov till skador på njurar och hjärtmuskel samt njursvikt. Medlet bör inte användas i fytoterapin i dagsläget. Referenser: Amital H, Szekanecz Z, Szücs G, et al. Serum concentrations of 25-OH vitamin D in patients with systemic lupus erythematosus (SLE) are inversely related to disease activity: is it time to routinely supplement patients with SLE with vitamin D? Ann Rheum Dis. 2010 Jun;69(6):1155-7. Blok W.L. Katan M.B. Vandermeer J.W.M. Modulation of inflammation and cytokine production by dietary (n-3) fatty acids. J. Nutr. 1996;126:1515-1533. Bright JJ. Curcumin and autoimmune disease. Adv Exp Med Biol. 2007;595:425-51. Review. Canali R, Comitato R, Schonlau F, Virgili F. The anti-inflammatory pharmacology of Pycnogenol in humans involves COX-2 and 5-LOX mrna expression in leukocytes. Int Immunopharmacol. 2009 Sep;9(10):1145-9. Costenbader KH, Kang JH, Karlson EW. Antioxidant Intake and Risks of Rheumatoid Arthritis and Systemic Lupus Erythematosus in Women. Am J Epidemiol. 2010 Jun 9. Dryden GW Jr, Deaciuc I, Arteel G, McClain CJ. Clinical implications of oxidative stress and antioxidant therapy. Curr Gastroenterol Rep. 2005;7(4):308-16. El-Badri NS, Hakki A, Ferrari A, Shamekh R, Good RA. Autoimmune disease: is it a disorder of the microenvironment? Immunol Res. 2008;41(1):79-86. Fan Yongsheng, et al, Observation on clinical effect of hormone combined with toxin-cleaning, stasis-resolving, and yin-nourishing method for the treatment of systemic lupus erythematosus, Chinese Journal of Integrated Traditional Chinese Medicine and Western Medicine 1999; 19(10): 626-627. Grimm T, Chovanová Z, Muchová J, Sumegová K, Liptáková A, Duracková Z, Högger P. Inhibition of NF-kappaB activation and MMP-9 secretion by plasma of human volunteers after ingestion of maritime pine bark extract (Pycnogenol). J Inflamm (Lond). 2006 Jan 27;3:1. Jiao B, Gao JJ. Intensive research on the prospective use of complementary and alternative medicine to treat systemic lupus erythematosus. Drug Discov Ther. 2013 Aug;7(4):167-71. Klack K, Bonfa E, Borba Neto EF. Diet and nutritional aspects in systemic lupus erythematosus. Rev Bras Reumatol. 2012 May- Jun;52(3):384-408. Review. Nanjundaiah SM, Astry B, Moudgil KD. Mediators of inflammation-induced bone damage in arthritis and their control by herbal products. Evid Based Complement Alternat Med. 2013;2013:518094. Pan HF, Fang XH, Li WX, Ye DQ, Wu GC, Li XP. Radix Astragali: a promising new treatment option for systemic lupus erythematosus. Med Hypotheses. 2008 Aug;71(2):311-2. Patavino T, Brady DM. Natural medicine and nutritional therapy as an alternative treatment in systemic lupus erythematosus. Altern Med Rev. 2001 Oct;6(5):460-71. Simopoulos AP. Omega-3 fatty acids in inflammation and autoimmune diseases. J Am Coll Nutr. 2002;21(6):495-505. Stefanescu M, Matache C, Onu A, Tanaseanu S, Dragomir C, Constantinescu I, Schönlau F, Rohdewald P, Szegli G. Pycnogenol efficacy in the treatment of systemic lupus erythematosus patients. Phytother Res. 2001 Dec;15(8):698-704. Wright SA, O'Prey FM, McHenry MT, Leahey WJ, Devine AB, Duffy EM, et al. A randomised interventional trial of omega-3- polyunsaturated fatty acids on endothelial function and disease activity in systemic lupus erythematosus. Ann Rheum Dis. 2008 Jun;67(6):841-8. Wu GC, Wu H, Fan LY, Pan HF. Saikosaponins: a potential treatment option for systemic lupus erythematosus. Ir J Med Sci. 2011 Mar;180(1):259-61.