Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt
SECAMI The Secondary prevention and Compliance Following Acute Myocardial Infarction study en longitudinell studie där patienter följts i 2 år
BAKGRUND Det finns fortfarande liten kunskap om personlighetsfaktorers påverkan till att personer med genomgången hjärtinfarkt fortsätter att röka
SYFTE Att särskilt fokusera på om personlighetsfaktorer, copingstrategier och depression har betydelse för rökstopp två år efter genomgången hjärtinfarkt Samt att undersöka om det finns någon skillnad mellan kvinnor och män
Studie upplägg Tidsperiod Juli 2002- Januari 2005 Med uppföljning 6, 12 och 24 månader
Inklusionskriterier Diagnostiserad akut hjärtinfarkt Ålder 18-70 år Tillhöra Malmös upptagningsområde Förstå och kunna skriva svenska Forskningspersonal i tjänst
Exklusionskriterier Över 70 år Ovilja att delta Hög comorbiditet
Bortfall 847 patienter uppfyllde inklusionskriterierna 208 anlände när forskingsstaben var ledig 101patienter tillhörde inte Malmös upptagsområde 72 förstod inte svenska 21 patienter var för sjuka för att kunna delta 45 ville inte medverka
METOD Enkät med sociala och demografiska data Rökning mättes enbart med att patienten tillfrågades om rökvanor Hur länge de rökt och hur många cigaretter per dag
Personlighetsfaktorer NEO-Personlighets test neuroticism, extraversion, openness, agreeableness, conscientiousness Coping strategier 11 frågor Becks depressions frågeformulär 21 frågor
Mellan 2002 och 2005 inkluderades 283 män och 117 kvinnor Åldersspannet var 26-70 år Medelålder för män 57,7 år Medelålder för kvinnor 60.5år
Rökning, 40% av de svenska männen och 61% av invandrarna var rökare För kvinnorna var det 50% av de svenskfödda och 42% av invandrarkvinnorna som rökte
Civilstånd, totalt av männen var 75% gifta och totalt av kvinnorna var 58% gifta Endast 10% av svenska män hade universitetsexamen jämfört med 21% hos invandrade män
Psykosociala och personlighets faktorer Depressive symptoms (BDI 10) n=77 31,0% n=42 46,2% 0,010 Personality factors (n=363) n=262 72,2% n=101 27,8% p-value High level of neuroticism 67 25.6 44 43,6 0,001 Low level of extraversion 89 34,0 32 31.7 0,679 Low level of openness 98 37,4 36 38,6 0,755 Low level of agreeableness 103 36,4 30 25,6 0,038 Low level of conscientiousness 94 35,9 28 27.7 0,140 Wong et al 2008
Baseline data and background characteristics Current smoker Former smoker Never smoker p-value adjusted* N=327 148 121 58 Men 69.6 76.9 72.4 0.41 0.22 Age 55.8±8.0 61.5±7.9 59.1±8.3 0.01 0.04 Immigrant 22.3 13.2 19.0 0.16 0.21 Married 68.2 67.8 77.6 0.35 0.40 Education high 13.8 18.3 17.2 0.28 0.29 BMI 25 52.7 69.4 72.4 0.001 0.01 Earlier AMI 11.1 19.8 12.1 0.19 0.17 Diabetes 12.8 22.3 13.8 0.09 0.05 Hypertension 31.8 47.9 51.7 0.01 0.02 * p = trend over time, adjusted for age and sex Values are mean ± standard deviation or proportions,%
Kvinnor som slutar röka har ett högre socioekonomiskt status, och är oftast gifta De vistades oftare i en rökfri miljö och rapporterade högre nivå av social support. Janzon et al 2004, van Berkel 2000 Hypertension och ett förhöjt BMI var mer förekommande hos kvinnor som aldrig rökt. Lindstöm et al 2000, Ohlin et al 2007
Personality factors at 2 years follow up Still smoke n=60 Quittersn N=69 P-value Beck depression inventory 12.7 7.9 0.08 Neuroticism high level 27.1 25.6 0.23 Extraversion low level 27.1 24.0 0.22 Agreeableness low lewel 27.9 22.5 0.04 Openness low level 26,4 27.1 0.50 Conscientiousness low level 12.0 7.6 0.04 Coping strategies Confrontive 8.5 3.1 0.03 Distancing 23,3 28,3 0.45 Self-controlling 16,3 24,5 0.58 Seeking social support 19,1 23,4 0.36 Accepting responsibility 42,1 12,1 0.89 Escape-avoidance 26.3 23,7 0.99 Planful problem solving 24,6 26,3 0.28 Positive reappraisal 27,3 27,3 0.34 Found no coping strategy 14,3 26,2 0.84 Alturism 23,1 23,1 0.57 Used more than one coping strategy 25,9 22,9 0.65
Resultat Efter 2 år röker 43 % av alla Av kvinnorna är det 32 % Av männen är det 68.1% Kvinnorna röker i medeltal 12 cigaretter per dag och männen 18 Kvinnor som slutar röka är gifta
Konklusion Kvinnorna är mer neurotiska och har tendens till depression i större utsträckning än män när de insjuknar Gifta män röker mer än gifta kvinnor Kvinnor som aldrig rökt har ett signifikant högre BMI än män
De som fortsätter att röka har låg nivå av tillit och förtroende till andra de har låg nivå av prestationsvilja de är mer konfrontativa
Författare Mona Schlyter RN, PhD student,, Fakulteten för Hälsa och samhälle, Kardiologkliniken Skånes Universitets sjukhus Malmö Lena André-Petersson, Psykolog, PhD, Lunds Universitet Gunnar Engström, MD,PhD, Professor, Lund Universitet Margareta Östman, Professor, PhD, Malmö Högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälle
TACK