Psykologiska faktorer bakom skillnader i skolprestation flickors rädsla för att misslyckas och pojkars kompensatoriska beteende PIA ROSANDER

Transkript

1 Psykologiska faktorer bakom skillnader i skolprestation flickors rädsla för att misslyckas och pojkars kompensatoriska beteende PIA ROSANDER PRESENTATION LULEÅ 14 OKTOBER 2013

2 Upplägg av dagens presentation Syfte varför är detta intressant? Teoretisk bakgrund Forskningsstudierna Slutsats/diskussion

3

4

5

6

7 IQ och akademisk framgång r= mellan IQ och grundskolebetyg, r=.50 i gymnasieskolan och r=. 40 högskola/universitet IQ förklarar den största delen av variansen i akademisk framgång, dock inte allt, vilket leder till slutsatsen att andra, icke-kognitiva faktorer inverkar, t.ex. en individs personlighet

8 Personlighet IQ vad en individ kan göra Personlighet vad en individ vill göra Stabila egenskaper som påverkar hur vi beter oss Big five

9 Hög grad innebär ångest, spänd, labil. Neuroticism Låg grad innebär stabil, lugn, avslappnad. Ofta negativa samband mellan N och skolframgång (hög nivå av ångest ger sämre betyg)

10 Hög nivå innebär social, aktiv, spontan, gillar spänning. Extraversion Låg nivå innebär stillsam, tillbakadragen. Blandade resultat i relation till skolframgång

11 Agreeableness (Samstämmighet) Hög grad innebär hjälpsam, sympatisk, tillitsfull. Låg grad innebär misstänksam, egoistisk, skrytsam Ofta inget samband med skolframgång

12 Openness to Experience (Öppenhet) Hög grad innebär nyfikenhet, kreativ, äventyrlig Låg grad innebär konservativ, vanebunden Blandade resultat. Positiva samband förklaras ofta med att O samvarierar med IQ

13 Conscientiousness (Samvetsgrannhet) Hög grad innebär noggrann, disciplin, prestationsinriktad Låg grad innebär slarvig, lättsam, lat Den faktor som har störst relation till skolframgång

14 Vad innebär det att personligheten är stabil? Över tid (inga större förändringar sker). Överlag blir de flesta lite vänligare, mindre ängsliga, mer samvetsgranna och mindre utåtriktade (N= ) Över situationer rank-order-consistency Personlighetsutveckling formas i barndomen (arv och miljö)

15

16

17 Skillnader i hjärnstammen: balans mellan excitatorisk (uppväckande) vs inhiberande (hämmande). Introverta kronisk arousal Extraverta kronisk underarousal Introverta mer saliv Citron-experimentet

18 Bortom IQ och personlighet: inlärningsstilar Approaches to learning hur en person tar sig an sin inlärning. Djupinlärning Jag kommer till de flesta lektioner med frågor som jag vill ha svar på Ytinlärning Jag ser ingen mening med att lära mig saker som antagligen inte kommer på provet

19 Djup inställning Ytlig inställning Djupt motiv Djup strategi Ytligt motiv Ytlig strategi Inre intresse engagemang Koppla ihop ideer förståelse Rädsla för att misslyckas Kvalificering och betyg Minimera arbetet memorisera (arbetar hårt, innehållet intressant) (vill lära mer, dra slutsatser) (relatera innehållet till annat) (vill förstå innehållet) (rädsla för att misslyckas) (framtiden) (pluggar för att få godkänt) (komma ihåg nyckelbegrepp

20 Metod Gymnasieungdomar på högskoleförberedande program Tre mättillfällen (ca 800 elever totalt) IQ Wonderlic Personlighet- IPIP-NEO-PI 120 item Inlärningsstilar R-LPQ-2F 20 item Skolprestation slutbetyg åk 9 samt slutbetyg gymnasiet

21 Studie I Rosander, P., Bäckström, M., & Stenberg, G. (2011). Personality traits and general intelligence as predictors of academic performance: A structural equation modelling approach. Learning and Individual Differences, 21,

22 Syfte Syftet var att undersöka vilka personlighetsfaktorer (både som faktorer och på facett-nivå) som bäst predicerar akademisk framgång (både totalt och uppdelat på ämnen), efter kontroll av IQ. Tvärsnittstudie (N=315)

23 Resultat Personlighet, särskilt Conscientiousness, svarar för den största variansen i skolframgång, efter kontroll av IQ Facetterna prestation och disciplin (C) är den viktigaste prediktorn för betyg, oavsett ämne. Negativ relation mellan E och skolframgång Positiv relation mellan N och skolframgång Strukturella könsskillnader (positiv relation IQ-C för flickor, negativ för pojkar)

24

25

26 Studie II Rosander, P., & Bäckström, M. (2012). The unique contribution of learning approaches to academic performance, after controlling for IQ and personality: Are there gender differences? Learning and Individual Differences, 22,

27 Syfte Att undersöka i vilken grad inlärningsstilar kan predicera skolframgång, både generellt och uppdelat på skolämnen, efter kontroll av IQ och personlighet Ev. könsskillnader avseende inlärningsstilar och dess relation till olika skolämnen Tvärsnitt (N=476)

28 Dependent variable Girls (n = 245) Boys (n = 197) Predictors β F df R 2 Predictor β F df R 2 Academic IQ.43** ** 1, IQ.44** 61.02** 1, performance a C-achievement.18** 61.99** 3, Surface strategy -.28** 21.39** 6, A-trust.12** Deep motive -.17* , Surface motive.18** Surface strategy -.23**

29 Girls Boys Dependent variable Predictors β F df R 2 Predictor β F df R 2 Swedish IQ.30** 74.00** 1, IQ.35** 30.41* 1, language C-achievement.30** 31.81** 4, Deep motive.27** 13.74* 6, C-cautiousness -.12* Surface strategy -.27** Deep motive -.18* 19.11** 8, Surface motive.17** Surface strategy -.15*

30 Tolkning Flickor med höga betyg skattar sig också högre på C- achievment och A trust liksom gynnas av att använda Surface motive (fear of failure). Deep motive (intresse av att lära mer) och Surface Strategy (plugga för att klara prov) är negativt relaterade till betyg (ju mer intresse av att lära sig desto sämre betyg). För pojkar såg relationen annorlunda ut ingen av facetterna var signifikanta prediktorer, endast Surface Strategy var negativt relaterad. Intressanta relationer när betygen delades upp på ämne (i stort sett alla ämnen hade en positiv relation till Surface motive för flickor).

31 Studie III Rosander, P., & Bäckström, M. (2012). A longitudinal study of personality and intelligence as predictors of academic performance among Swedish high school students. Submitted to journal.

32 Syfte Undersöka den prediktiva validiteten av personlighet på studieframgång Longitudinell design (N=197) Wave 1: första terminen på gymnasiet (16 år) Wave 2: sista terminen på gymnasiet (19 år)

33

34

35

36 Slutsatser Personlighet kan förklara skillnader i skolprestation hos gymnasie-elever Personlighet vid 16 års ålder kan predicera skolframgång vid 19 års ålder. Samvetsgrannhet förklarar den största variansen i skolframgång Relativt högre nivå av C leder till en relativ ökning i skolprestation Intressanta relationer när betygen delas upp på ämnesnivå

37 Oväntat resultat för Neuroticism. Ångest och sårbarhet betydelsefulla. Fear of failure? Flickor, men inte pojkar, använder ytmotiv för att få bättre betyg. Flickor som använder djupinlärning får sämre betyg Positiv relation mellan IQ och Samvetsgrannhet för flickor. Negativ relation för pojkar. Relationer mellan Neuroticism och ytmotiv stöder tolkningen att Neuroticism och ytinlärning speglar negativa känslor och maladaptiv coping Flickor använde i mindre grad djupinlärning pragmatiska?

38 Hur kan resultaten användas? Personlighetstest kan användas i skolan för att identifiera de med en personlighet som inte är gynnsam, trots hög intelligens (ex. låg C) för att hjälpa dessa med struktur och rutiner Flickors drivkraft fear of failure interventioner så att de koncentrerar sig på själva uppgiften istället. Rädslan för att misslyckas kan i förlängningen göra att dessa elever inte tar på sig utmaningar (vilket i sin tur kan hindra dem från utveckling). Kognitiv omstrukturering

39

40 Ungdomars psykiska ohälsa Socialstyrelsens rapport 2009 samt Region Skåne 2012: självrapporterade besvär har ökat fler kvinnor (29 %) än män (7 %) har ett nedsatt psykiskt välbefinnande (ängslan, oro, ångest). Oavsett social bakgrund Kvinnor som studerar har fler besvär än kvinnor som arbetar Inte bara självrapporterade besvär, alltfler unga behandlas också inom psykiatrisk slutenvård

41 Några orsaker till att resultaten blev som de blev Alltmer individualiserade självförverkligande står högt Färre arbetstillfällen för ungdomar sedan 90-talet hänvisade till gymnasiet istället (2007 gick 99 % vidare) Kvalifikationskraven inom många yrkesområden ökat fler behöver läsa vidare efter gymnasiet Gymnasiereformen i början av 90-talet (ett- och tvååriga utbildningar avskaffades) Var 3-e elev slutar gymnasiet utan betyg

42 Rapport Region Skåne, 2012, (N=30 000) Var tredje pojke och mer än hälften av flickorna i årskurs nio och gymnasiets årskurs två känner sig ganska eller mycket stressade av sitt skolarbete, medan man i årskurs sex inte finner några sådana könsskillnader. I gymnasiets årskurs två uppgav sex av tio pojkar att lärarna är bra på att skapa arbetsro, att lärarna anstränger sig för att eleverna ska klara skoluppgifterna respektive uppmärksammar då eleven gjort något bra, medan enbart hälften av de jämngamla flickorna rapporterade detta.

43

44