Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap



Relevanta dokument
Hem- och konsumentkunskap

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc.

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

Metoder, planering, organisera, hygien, rengöring, redskap mm

Hö stterminsplanering a k 8

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Höstterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap År 8

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

ATT VÄLJA KÖKSREDSKAP

Vad vi gör idag? Avslut lunch åk 4 Start av kostproblem

Höstterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap år 8

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Dagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

GRUNDMETODERNA I HKK

Undervisning Praktiskt moment Förmågor i fokus Kunskapskrav som bedöms

hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Ni ska skapa ett recept och laga det nästa gång. Bedömning av bästa recept görs av domare som ni valt.

Vårterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap År 8

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP

MATEN ETT MÅL FÖR LIVET! Ann-Margrethe Svenson & Agneta Nystedt

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP, ÅR 8

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Vecka 25. Prickiga fisknuggets. Ugnsbakade bönor med crème fraiche. Tagliatelle med crème fraiche, tomatsås och salami. Kinesisk färspanna

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Hållbar argumentation

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

3 dagar. Ingredienser v 14. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 14. Köp gärna med fler matvaror!

Vid varje terminsslut får eleverna praktiskt delta i städning och vi talar hela tiden om vikten av rengöring och förvaring.

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Till$Skolverket$angående$översyn$av$kunskapskrav$och$kursplaner$2015,$för$ ämnet$hema$och$konsumentkunskap$

1. Kunskapskrav? u1dzw&t=3s. 2. Vad är HEM: al3k1y

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

Vecka 25. Lax med rosépeppar och fänkålssallad. Pasta penne med bacon och dijonsenap. Köttfärspanna. Vegetarisk enchiladas

Klara din vardag Tema år 8 i HK

Din lösning på veckan.

Hem- och konsumentkunskap år 7

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Hem- och konsumentkunskap

Vad är en perfekt matdag för dig?

Grundmetoder i matlagning

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

Identifiera dina kompetenser

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

Matsedel v.15. Dagligt Tillbehör. Sallad, Måltids dryck eller mjölk,hårt bröd,smör

Terminsplanering i. hem- och konsumentkunskap År 6

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

3 dagar. Ingredienser v 31. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 31. Köp gärna med fler matvaror!

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

3 dagar. Ingredienser v 13. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 13. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

Utvärdering_HKK HT 18

ÄKTA MATGLÄDJE HUSMANS- KASSEN

FLEXITARIAN. Välkommen till en ny vecka med äkta matglädje. Denna vecka kommer vi laga en blandning av klassiska och nya smaker. Smaklig måltid!

Vecka 32. Lasagne med rökt lax och spenat. Äggakaka med stekfläsk, rårörda lingon och rosmarin. Sesampanerad fläskkotlett med hoisinsky

Terminsplanering åk 6

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

ÄKTA MATGLÄDJE FAMILJE- KASSEN

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

LÄSÅRSPLANERING I HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Lpo 94

Algebra och Ekvationer År 7

Ekologi börjar hemma Hållbar utveckling

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap.

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Terminsplanering i. hem- och konsumentkunskap År 6

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

VECKANS MENY. 2 pers. Vecka 5. Måltid 1 Gulasch. Måltid 2 Fiskbiffar med aioli. Måltid 3 Kycklingdrums med pastasallad

Hur handlar vi hållbart?

Min träningsplanering

Nyttig mat på 20 minuter

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Recept och måltidsförslag

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Ingredienser v.45. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.45. Köp gärna med fler matvaror!

Vecka 45. Kokospanerade tonfiskbollar med doppsås. One pot-pasta. Stekt ris med nötfärs och curry. Vegetariska enchiladas

Klimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta

ÄKTA MATGLÄDJE FAMILJE- KASSEN

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

VECKANS MENY. 2 pers. Vecka 37. Måltid 1 Köttfärslåda med gräddig pasta. Måltid 2 Rödbetssoppa med ostquesadillas. Måltid 3 Viltburgare

VECKANS MENY. 2 pers. Vecka 49. Måltid 1. Ugnsbakad sk med vitlökssmör. Måltid 2. Tacopaj. Måltid 3. Kyckling & bacon pasta.

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Transkript:

Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap Syfte: Du ska genom det här provet visa dina kunskaper om olika matlagningsmetoder som vi har tränat på under hösten. Du ska visa hur du resonerar om olika livsmedelsval som du gör gällande hälsa, ekonomi och miljö. Det här ska lämnas in för bedömning: Planering Utvärdering Kamratbedömning Du kan välja att kopiera det här dokumentet och dela med mig, eller lämna in den i pappersformat. Recept hittar du på sidan 235 i din hkk bok. Du ska göra piroger med lammfärs, som du kan kryddsätta med tacokrydda. Till det så severar du en råkostsallad. Det här kommer att finnas hemma: Lammfärs (kravmärkt) Matfett Mjölk (till matlagning) (ekologisk) Jäst Salt Peppar Vetemjöl (kravmärkt) Ägg Gul lök (närproducerad) Tomatpuré Tacokrydda Vitkål (kravmärkt och närproducerad) Morötter (kravmäkt och närproducerad) Gräddfil (till dressing) Vitlök Ägg Majonnäs

Namn:...albin...mellgren... Klass:..7e... Planering Här skriver du ner ditt recept: (Vilka ingredienser ska du använda?) Planering: (Vad ska du börja med? Beräkna tiden! Behöver du repetera något som du inte är säker på? Vilka redskap ska användas?)

Utvärdering Uppgift 1. E C A Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. 1 A) Motivera dina matval med hänsyn till hälsa. Varför är de matvaror du valt bra med tanke på hälsa? Läs på din beställningslista eller recept. Använd dina kunskaper om mat och hälsa. Skriv och förklara varför du valde de olika matvarorna. Du ska motivera dina val utifrån minst två, men helst fler, matvaror.

1 B) Motivera dina matval med hänsyn till ekonomi. Varför är de matvaror du valt bra med tanke på ekonomi? Läs på din beställningslista eller recept. Använd dina kunskaper om mat och ekonomi. Skriv och förklara varför du valde de olika matvarorna. Du ska motivera dina val utifrån minst två, men helst fler, matvaror.

1 C) Motivera dina matval med hänsyn till miljö. Varför är de matvaror du valt bra med tanke på miljön? Läs på din beställningslista eller recept. Använd dina kunskaper om mat och miljö. Skriv och förklara varför du valde de olika matvarorna. Du ska motivera dina val utifrån minst två, men helst fler, matvaror.

Uppgift 2 E C A Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Höll du tiden? Kan du förändra något tills nästa gång? Vilka matlagningsmetoder använde du? Gick det bra? Kan du förändra något tills nästa gång?

Uppgift 3 Hur såg det ut på din tallrik om du jämför med tallriksmodellen?

Uppgift 4 E C A Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierande och balanserande måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierande och balanserande måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Därutöver kan eleven föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierande och balanserande måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Motivera dina matval med hänsyn hälsa. 4a) Ja, jag behöver förändra min måltid med hänsyn till min egen hälsa. Skriv och resonera om vad du behöver förändra i din måltid och varför du behöver förändra din måltid med hänsyn till din egen hälsa. (Tänk på sådana saker som din ålder, om du är pojke eller flicka, om du är fysiskt aktiv osv). Använd exempel och förklara när du resonerar.

4b) Nej, jag behöver inte förändra min måltid med hänsyn till min egen hälsa. Skriv och resonera om varför du inte behöver förändra i din måltid och varför du inte behöver förändra din måltid med hänsyn till din egen hälsa. (Tänk på sådana saker som din ålder, om du är pojke eller flicka, om du är fysiskt aktiv osv). Använd exempel och förklara när du resonerar.

Uppgift 5 E C A Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Resonera om avfall och rester med hänsyn till ekonomi och miljö. Tänk nu på avfall och rester som du fick när du lagade maten och efter det att du hade ätit måltiden. Hade du kunnat få mindre avfall och rester? 5a.) Ja, så här hade jag kunnat få mindre avfall och rester. Skriv ditt svar och resonera om avfall och rester som du fick när du lagade maten och efter att du hade ätit måltiden och vilka konsekvenser detta får för ekonomi och miljö. Resonera om saker som du gjorde bra och bidrog till mindre avfall och rester. Resonera också om sådant som du hade kunnat göra annorlunda under arbetets delar (dvs. när du planerade och tillagade måltiden eller efter måltiden).

5b.) Nej, jag hade inte kunnat få mindre avfall och rester. Skriv ditt svar och resonera om avfall och rester som du fick när du lagade maten och efter att du hade ätit måltiden och vilka konsekvenser detta får för ekonomi och miljö. Resonera om saker som du gjorde bra och bidrog till mindre avfall och rester. Resonera också om sådant som du hade kunnat göra annorlunda under arbetets delar (dvs. när du planerade och tillagade måltiden eller efter måltiden).

Kamratbedömning När du bedömer din kompis ska du titta på följande saker: 1. Planering av måltiden. Har din kompis en fungerande planering som hon/han följer? Håller hon/han tiden? Dukning? 2. Metoddelen. Kolla på hur det går med att göra de olika metoderna. Degen (rätt temperatur på degväskan, att receptet följs, att degen är klibbfri innan jäsning). Stekning (rätt temperatur på plattan) Redskap är de lämpliga för uppgiften? 3. Arbetsprocess/hygien. Hur ser det ut under arbetets gång? Håller han/hon rent på bänken. Diskar han/hon på rätt sätt? Städar han/hon bänken på rätt sätt? 4. Resultat. Hur blev resultatet. Provsmaka gärna. Hur ser fördelningen ut på tallriken.