Hem- och konsumentkunskap

Transkript

1 Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Bedömningsanvisningar

2 BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Inledning sid Provuppgifternas koppling till kunskapskraven sid. 2 Del 1 Uppgift 1a, b och c sid. 3 Del 2 Uppgift 2 3 sid. 3 Del 3 Uppgift 4 sid Materialets innehåll sid. 4 Bedömningsmatriser och bedömningsprotokoll sid. 5 Matris för bedömning av hela provet sid Procedur vid bedömning sid. 6 Bedömning av genomförandefasen sid. 6 Sammanfattande bedömning av hela provet sid Översiktlig matris av vad Den hållbara lunchen prövar sid Bedömningsprotokoll samt konkretisering av kunskapskravet i del 2 sid Matris för bedömning av uppgifter i del 1 och 3. Konkretisering, autentiska elevsvar och kommentarer sid Protokoll för en sammanfattande bedömning av provet sid. 25 1

3 1. Inledning Bedömningsstödet har som syfte att bidra till ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning i hem- och konsumentkunskap för grundskolan årskurs 7 9 och motsvarande skolformer. Materialet kan användas i både summativt och formativt syfte. Utgångspunkter och ställningstaganden som ligger till grund för konstruktionen av materialet beskrivs i häftet Bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskap utformning och utgångspunkter. Häftet Den hållbara lunchen Lärarinformation till provet innehåller en beskrivning av provet och hur det är utformat, provets koppling till kursplanen samt anvisningar för hur man förbereder och använder provet. Det här häftet, Den hållbara lunchen Bedömningsanvinsningar, innehåller: kortfattad information om provet och kunskapskraven information om proceduren för bedömningen konkretiseringar av kunskapskraven i förhållande till uppgifterna i provet autentiska elevsvar med kommentarer. 2. Provet Den hållbara lunchen koppling till kunskapskraven Den hållbara lunchen är ett processinriktat prov som genomförs vid två olika provtillfällen. I provet ingår tre delar: Del 1. Eleven väljer, motiverar och planerar en måltid med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Del 2. Eleven tillagar och serverar måltiden med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Del 3. Eleven dokumenterar måltiden samt resonerar om konsekvenser av val och handlingar med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. I Den hållbara lunchen bildar del 1, 2 och 3 ett sammanhållet prov. Varje del bedöms för sig, vägs sedan samman och bedöms slutligen som en helhet. Uppgifterna i provet prövar elevernas kunskaper och förmågor med utgångspunkt från kursplanens syfte och långsiktiga mål, centralt innehåll och bedöms utifrån kunskapskraven. Uppgiftsformat och svarsformat är anpassade både till ämnets karaktär och till en arbetsprocess som är vanlig inom undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Provet har utformats för att ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt i varierade uppgifter. Eleverna visar kunskap i handling när de väljer matvaror till en måltid, motiverar sina val samt tillagar och resonerar om måltiden och om avfall och rester de fick vid tillagning och servering. De delar av kunskapskraven som är relevanta för respektive uppgift finns i tabell 1 4 (se nästa sida). Kunskapskraven konkretiseras i bilaga 2 och 3. 2

4 Del 1. Uppgift 1 a,b och c Uppgift 1 a, b och c prövar den del i kunskapskraven som anger att eleven ska kunna välja tillvägagångssätt och motivera sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö (tabell 1). I uppgift 1 a motiverar eleven sina matval med hänsyn till hälsa, i uppgift 1 b med hänsyn till ekonomi och i uppgift 1 c med hänsyn till miljö. Tabell 1: Uppgifterna 1 a, b och c prövar följande delar i kunskapskraven. E C A och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Del 2. Genomförandefasen I delar av kunskapskraven anges att eleven ska kunna planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem (tabell 2). Detta prövas i uppgift 2, den så kallade genomförandefasen, när eleven tillagar och serverar den planerade måltiden. Tabell 2: Genomförandefasen prövar följande delar i kunskapskraven. E C A Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Del 3. Uppgift 2 3 I delar av kunskapskraven anges att eleven ska kunna föra resonemang om måltider, hur de kan sättas samman och anpassas till individuella behov (tabell 3). Uppgift 2 ligger inte till grund för bedömning. Det är en förberedande uppgift som ligger till grund för elevens svar på uppgift 3. Tabell 3: Uppgift 2 prövar följande delar i kunskapskraven. E C A Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. 3

5 Del 3. Uppgift 4 Kunskapskraven anger att eleverna ska kunna föra resonemang om konsekvenser av konsumtionsval och handlingar i hemmet med hänsyn till olika dimensioner i hållbar utveckling (tabell 4). I uppgift 4 resonerar eleven, med hänsyn till ekonomi och miljö, om konsekvenser av avfallet i samband med tillagningen av måltiden och om de avfall och rester som uppstår efter måltiden. Hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling är vida begrepp som rymmer många dimensioner, till exempel både lokala och globala. I den här uppgiften fokuseras bara på ekonomi och miljö ur förhållandevis snäva perspektiv. Det är således bara delar av begreppen ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling som ingår i uppgiften. Vidare efterfrågas inte ett globalt perspektiv i uppgiften. Den här uppgiften i provet är berättigad på grund av att den fångar det avslutande momentet i arbetsprocessen, vilket provet är uppbyggt kring. För att kunna göra en bedömning utifrån kunskapskraven behöver läraren pröva elevernas kunskaper vid ett flertal tillfällen och med mer omfattande uppgifter som ger utrymme för fler perspektiv. Tabell 4: Uppgift 4 prövar följande delar i kunskapskraven. E C A Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. 3. Materialets innehåll Bedömningsanvisningarna innehåller konkretiseringar av aktuella delar av kunskapskraven och autentiska elevsvar med tillhörande kommentarer av den gjorda bedömningen. Bedömningsmaterialet har utprövats av referenslärare och deras elever vid flera tillfällen. Efter varje utprövning har det reviderats för att bättre uppfylla syftet att bidra till ökad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Följande stöd finns för bedömning: Bedömningsmatriser (används före, under och efter provet som stöd för bedömning). Bedömningsprotokoll (används för att göra bedömningar med stöd av noteringar under genomförandefasen). Film (används före och efter provet). 4

6 Bedömningsmatriser och bedömningsprotokoll I matriserna anges vad som ska bedömas i den vänstra kolumnen. Den högra kolumnen visar hur bedömningen går till, det vill säga vilka kvaliteter av kunskaper och förmågor som bedöms i provet i relation till kunskapskravens värdeord. I bedömningsanvisningarna relateras inte enskilda uppgifter till några betygssteg utan till värdeorden i kunskapskravet, t.ex. enkla/utvecklade/väl utvecklade motiveringar. Vi vill inte tala om betyg på små enskilda uppgifter, inte heller dela upp det i betyg i praktiska uppgifter och betyg i teoretiska uppgifter. Det är först när del 1, 2 och 3 i provet vägs samman som det finns ett underlag för en sammanfattande bedömning. Översiktlig matris av vad Den hållbara lunchen prövar Matrisen ger en översiktlig bild av samtliga delar som ingår i provet och de kvaliteter av kunskaper och förmågor som bedöms i respektive del. För att eleverna ska kunna genomföra provet utifrån relevanta förutsättningar, behöver de få information om de bedömningsgrunder som finns i provet. Matrisen är ett hjälpmedel för detta, men lärare bör också diskutera och tydliggöra bedömningsgrunderna för eleverna. Bedömningsprotokoll och konkretisering av kunskapskraven i del 2, genomförandefasen Bedömningsprotokollet används som stöd för att bedöma del 2 i provet, när eleven tillagar och serverar måltiden. Det kan även användas när läraren kommunicerar bedömningen till eleven. I bedömningsprotokollet kan läraren göra en snabb bedömning, en bedömning i flykten, genom att kryssmarkera nivån av visade kunskaper i handling. I bedömningsprotokollet finns också en kolumn för kompletterande anteckningar som förklarar och motiverar den snabba bedömningen. Utrymmet är till för att förtydliga de gjorda markeringarna i protokollet. När det gäller skrivningen kring aktivitetens krav i kunskapskraven lyfts aspekterna hälsa, ekonomi och miljö fram och förkortas till HEM i bedömningsprotokollet. Film: Elever agerar lärare bedömer Bedömningsprotokollet möjliggör en snabb bedömning när eleverna arbetar med del 2, men för att främja en likvärdig bedömning har vi också valt att illustrera kunskap i handling med hjälp av en film på drygt 30 minuter. De sekvenser som visas i filmen relaterar till bedömningsprotokollet och den konkretisering av kunskapskraven som förtydligas där. I filmen agerar eleverna i en autentisk provsituation: planerar, tillagar och serverar en måltid, använder metoder, livsmedel och utrustning och tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. En grupp lärare samtalar om bedömningen av kunskaper och förmågor som eleverna visar. Lärarna uttalar sig med försiktighet om specifika nivåer, eftersom kunskapskraven är nya för lärarna. Filmen är utformad för att kunna användas som stöd vid bedömningsarbetet efter provet. Den är också användbar när lärare vill informera sig om provet och hur det är upplagt. Enligt avtal med föräldrar till medverkande elever ska filmen inte visas för elever. 5

7 Matris för bedömning av uppgifter i del 1 och del 3. Konkretisering, autentiska elevsvar och kommentarer I detta avsnitt finns en konkretisering av kunskapskraven i förhållande till respektive uppgift, en matris med de aktuella delarna av kunskapskraven, autentiska elevsvar med syfte att konkretisera de olika värdeorden i kunskapskraven och kommentarer som förklarar bedömningen av kvaliteten i elevsvaren. Till grund för konkretiseringen ligger en noggrann analys av kunskapskraven inklusive synpunkter från medverkande lärare i projektet samt erfarenheter från utprövningar av bedömningsstödet. Protokoll för en sammanfattande bedömning av provet Protokollet ger en översikt av de kunskaper och förmågor som varje elev har visat i olika delar av provet. Läraren använder protokollet för att kunna göra en samlad bedömning av hela elevens resultat på alla delar i provet: del 1, del 2 och del 3. Protokollet används också för att samtala med eleven om visade kunskaper och förmågor i provet samt i framåtsyftande samtal med eleven om vad eleven fortsättningsvis behöver utveckla. 4. Procedur vid bedömning Kunskaper och förmågor som eleverna visar i provet Den hållbara lunchen bedöms kvalitativt med stöd av matriser och bedömningsprotokoll genom att samla belägg som visar eller bevisar en viss nivå enligt värdeorden i kunskapskraven. I det här provet samlar läraren belägg genom att läsa skriftliga elevsvar observera hur eleverna genomför del 2 av provet, det vill säga visar kunskap i handling ta del av muntlig kommunikation, det vill säga samtal mellan elever och mellan lärare och elev. Bedömning av genomförandefasen Använd det medföljande bedömningsprotokollet samt filmen som stöd vid bedömning av del 2 i provet. Under tiden som eleverna arbetar noterar läraren den nivå eller de nivåer enligt kunskapskraven som eleven visar genom att kryssmarkera i bedömningsprotokollet. Kryssmarkeringarna möjliggör en snabb bedömning av den kunskap i handling som eleverna visar när de genomför provet. I bedömningsprotokollet finns också en kolumn för kompletterande anteckningar som förklarar och motiverar den snabba bedömningen. Sammanfattande bedömning av hela provet När bedömningen av varje enskild del är genomförd används protokollet för att göra en sammanfattande bedömning. Eftersom kunskapskraven är nya och därmed också ovana att bedöma utifrån, väljer vi att inte ange några kravgränser för ett eventuellt sammanvägt provbetyg. Återkoppla de bedömda delarna i provet till eleven. Genom en mer detaljerad återkoppling får eleven större möjlighet att förstå vad han eller hon behöver göra för sin fortsatta kunskapsutveckling i ämnet. Forskning har visat att man inte enbart bör återkoppla ett provbetyg. Gör man det har eleven sedan svårare att ta till sig mer kvalitativ feedback. 6

8 BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Översiktlig matris av vad Den hållbara lunchen prövar VAD kunskaper och förmågor som bedöms i provet HUR kvalitet av kunskaper och förmågor som bedöms i provet (F) E C A Del 1. VÄLJA, MOTIVERA, PLANERA en måltid med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö (HEM) Val av matvaror och tillvägagångssätt är inte anpassat till HEM, motivering saknar relevans. Väljer matvaror och tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Väljer matvaror och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Väljer matvaror och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Del 2. TILLAGA SERVERA Kunskap i handling som visas i olika delar av arbetsprocessen Planera arbetet - tid - organisation Tillaga måltiden, hantera - matvaror - metoder - utrustning Ingen anpassning. Inte säkert och fungerande. Ingen anpassning. Inte säkert och fungerande sätt. Med viss anpassning. Säkert och i huvudsak fungerande. Med viss anpassning. Säkert och i huvudsak fungerande. Med relativt god anpassning. Relativt väl fungerande. Med relativt god anpassning. Relativt väl fungerande. Med god anpassning. Säkert och väl fungerande. Med god anpassning. Säkert och väl fungerande sätt. Tillaga och servera måltiden, hantera /ta tillvara - resurser - hygien och rengöring - källsortera Ingen anpassning. Inte säkert och fungerande sätt. Med viss anpassning. Säkert och i huvudsak fungerande. Med relativt god anpassning. Relativt väl fungerande. Med god anpassning. Säkert och väl fungerande sätt. Skapa och servera måltiden - balans/tallriksmodell - portionsstorlek - servering/måltidsmiljö Ingen anpassning. Inte säkert och fungerande sätt. Med viss anpassning. Säkert och i huvudsak fungerande. Med relativt god anpassning. Relativt väl fungerande. Med god anpassning. Säkert och väl fungerande sätt. Del 3. DOKUMENTERA OCH RESONERA om konsekvenser av val och handlingar med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö (HEM) Resonemang om måltiden saknar relevans. Resonemang om hantering av rester och avfall saknar relevans. Enkla och till viss del underbyggda resonemang om måltiden med hänsyn till hälsa och kring konsekvenser av hantering av rester och avfall med hänsyn till ekonomi och miljö. Utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om måltiden med hänsyn till hälsa och kring konsekvenser av hantering av rester och avfall med hänsyn till ekonomi och miljö. Väl utvecklade och väl underbyggda resonemang om måltiden med hänsyn till hälsa och kring konsekvenser av hantering av rester och avfall med hänsyn till ekonomi och miljö. 1

9 6. Konkretisering av kunskapskraven, del 2 Avsnittet innehåller konkretiseringar av kunskapskraven i relation till del 2, genomförandefasen (bilaga 2, s. 1) ett bedömningsprotokoll för noteringar under tiden som eleverna tillagar och serverar måltiden (bilaga 2, s. 2). Konkretisering av kunskapskraven som prövas i del 2 Kunskapskraven beskriver olika nivåer i progressionen Elevens sätt att planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem har olika kvalitet i förhållande till de krav som ställs i uppgiften. Progressionen från lägre till högre nivå vid bedömning av del 2 går från viss anpassning via relativt god anpassning till god anpassning till aktivitetens krav. Elevens sätt att använda metoder, livsmedel och utrustning har olika kvalitet. Progressionen från lägre till högre kvalitet vid bedömningen av del 2 går från säkert och i huvudsak fungerande sätt, säkert och relativt väl fungerande till säkert och väl fungerande sätt, med hänsyn till de krav som ställs i uppgiften Följande delar i arbetsprocessen bedöms Planera arbetet (tid och organisation) Här har vi konkretiserat planera arbete till att avse tid och organisation. Med tid avses att eleven kan bedöma behov av tid i den egna arbetsprocessen för att tillaga och servera måltiden, exempelvis plocka fram, skölja, skala, hacka, koka, steka, ugnssteka, sätta, jäsa forma en deg och grädda bröd. Organisation handlar om att planera momentens följd i arbetsprocessen för att tillaga och servera måltiden, t.ex. vilka moment behöver man göra först, vad kan vänta och vad måste göras allra sist. Detta gör man med mer eller mindre god anpassning samt mer eller mindre välfungerande. Tillaga måltiden (hantera matvaror, metoder och utrustning) Vi har valt begreppet hantera för att peka på vad tillaga och använda metoder, livsmedel och utrustning innebär i den här aktiviteten. Att hantera handlar om att man använder matvaror och redskap på ett säkert och mer eller mindre fung - erande sätt. Det innebär att man använder t.ex. knivar, skalare, trägafflar, skärbrädor, rivjärn, måttsatser, elvispar, degblandare, food-processor, stekpannor, kastruller, bunkar och skålar på ett sådant sätt att man inte skadar sig och så att matvarorna behåller en god kvalitet och uppfyller de krav som finns i aktiviteten. En måltid som är tilltalande påverkar ekonomi och miljö. Matvaror som hanteras på ett icke fungerande sätt förlorar i smak. Och om de inte äts upp har de kostat pengar utan att tillföra näring, dvs. hänsyn till både hälsa och ekonomi blir åsidosatt samtidigt som de har belastat miljön. 8

10 Tillaga och servera måltiden (hantera/ta tillvara resurser, hygien och rengöring/ källsortera) Den här grunden för bedömning handlar om att använda matvaror på ett säkert och fungerande sätt. Några exempel är att rensa bort lagom mycket, mäta upp rätt mängder, tillaga utan att bränna och slänga, ha lagom mycket vatten i en kastrull för att spara energi, använda lämplig storlek på kärl och spisplatta med hänsyn till energianvändning, skölja matvaror, hålla rent i köket, att källsortera genom att lägga avfall i olika kärl för återvinning, i restavfallet eller i kompost. Skapa och servera måltiden (balans/tallriksmodell, portionsstorlek, servering/ måltidsmiljö) Utifrån det här perspektivet handlar det om att skapa balans mellan olika matvaror på tallriken i förhållande till tallriksmodellen, välja lämplig portionsstorlek samt kunna duka för en estetisk måltidsmiljö. I bedömningsprotokollet anges arbetsprocessens olika delar i vänster kolumn och den kunskap eleverna visar i övriga kolumner. Bedömningsprotokollet ger utrymme för en snabb bedömning genom kryssmarkeringar. Dessa kan kompletteras i kolumnen längst till höger där det finns utrymme för anteckningar. När eleverna arbetar kan du använda två frågor för att ta reda på hur eleven tänker i arbetet: Förklara vad du gör och Förklara hur du tänker när du Skriv frågorna på tavlan så att de är väl synliga för alla. I filmen Elever agerar lärare bedömer finns sekvenser med situationer som speglar olika delar i arbetsprocessen. Filmen kan ge stöd vid bedömningen av elevernas förmåga att anpassa sig till aktivitetens krav och att arbeta säkert och fungerande med hänsyn till de krav som ställs i uppgiften. 9

11 BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Bedömningsprotokoll för provdel 2 Eleven har planerat, tillagat och serverat (F) E C A Kunskap i handling som visas i olika delar av arbetsprocessen Med viss anpassning, säkert och i huvudsak fungerande. Med relativt god anpassning, säkert och relativt väl fungerande. Med god anpassning, säkert och väl fungerande. Anteckningar Planera arbetet med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö (HEM) tid organisation tid organisation tid organisation tid organisation Tillaga måltiden med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö (HEM) matvaror metoder matvaror metoder matvaror metoder matvaror metoder Hantera utrustning utrustning utrustning utrustning Tillaga och servera måltiden med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö (HEM) Hantera/ta tillvara resurser hygien och rengöring källsortering resurser hygien och rengöring källsortering resurser hygien och rengöring källsortering resurser hygien och rengöring källsortering Skapa och servera måltiden med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö (HEM) balans/ tallriksmodell portionsstorlek balans/ tallriksmodell portionsstorlek balans/ tallriksmodell portionsstorlek balans/ tallriksmodell portionsstorlek servering/måltidsmiljö servering/måltidsmiljö servering/måltidsmiljö servering/måltidsmiljö 1

12 7. Matris för bedömning av uppgifter i del 1 och del 3. Konkretisering, autentiska elevsvar och kommentarer Avsnittet innehåller konkretiseringar av kunskapskraven i relation till respektive uppgift en matris med den del av kunskapskraven som prövas i uppgiften och autentiska elevsvar för varje nivå. Elevsvaren är kursiverade. kommentarer som förklarar bedömningen av kvaliteten i elevsvaren Konkretisering av kunskapskraven i uppgift 1 a, b och c Enligt kunskapskraven har motiveringar olika kvalitet. Progressionen från lägre till högre nivå vid bedömning av uppgift 1 a, b och c går från enkla via utvecklade till välutvecklade motiveringar. Möjliga variabler att ta hänsyn till vid bedömningen är följande: Antalet led eleven motiverar i Denna variabel visar grad av utveckling i svaret genom antalet led eleven motiverar i. Ett led kan till exempel kännetecknas av en motivering i termer av x valde y därför att och flera led av x valde y därför att som i sin tur leder till. Eleven behöver givetvis inte uttrycka sig exakt som i exemplen ovan men poängen är att det finns mer eller mindre utvecklade motiveringar där eleven, direkt eller indirekt, uttrycker sig till exempel i termer av därför att, som är det leder till och det beror på. Förklaringarna måste innehålla korrekta motiveringar. Ett exempel på en motivering i flera led kan till exempel vara Vi valde pasta för det är mycket kolhydrater i det och det är bra för den som tränar och behöver fylla på kolhydratsförrådet. Hade eleven avslutat sin motivering efter kolhydrater hade motivering bedömts bestå av ett led. Vi har valt följande uttryck för att konkretisera detta i en progression: för nivå 2 i huvudsak ett led, nivå 3 emellanåt flera led och nivå 4 i huvudsak flera led. I utprövningarna har vi sett att det finns enstaka elevsvar som innehåller flera led men där de lärare som gjort bedömningar varit tveksamma till att säga att det är ett bra kännetecken på en mer utvecklad motivering. Det är sådana fall där nya led inte bidrar med något nytt, de kan till exempel bestå av upprepningar i flera led eller cirkelresonemang. Ett sådant exempel kan vara Vi valde pasta för att det är nyttigt och därför valde vi det istället för något annat. Bredd Begreppet bredd relaterar till de tre aspekterna hälsa, ekonomi och miljö samt delaspekter inom dessa. Ett elevsvar kan innehålla enstaka delaspekter inom respektive aspekt, exempelvis näring inom aspekten hälsa, pris inom aspekten ekonomi eller transporter inom aspekten miljö. Bredden ökar när flera delaspekter behandlas inom respektive aspekt. Ett minikrav för att uppnå en begränsad bredd är att man relaterar åtminstone två matvaror till respektive aspekt, det vill säga hälsa, ekonomi och miljö. Här finns dock ingen progression i övrigt. 11

13 Uttryck för bredd är: för nivå 2 begränsad, nivå 3 relativt stor och nivå 4 stor. En begränsad bredd kännetecknas av att enstaka delaspekter inom respektive aspekt berörs (t.ex. transporter inom aspekten miljö, eller ett enstaka närings ämne inom aspekten hälsa). En relativt stor bredd kännetecknas av att man tar upp några delaspekter och en stor bredd av att man tar upp flera. Några exakta antal anges inte då vi inte har underlag att med säkerhet ange sådana gränser. De elevexempel som anges får vara vägledande i den tolkningen. Uppgift 1a. Motivera dina matval med hänsyn till hälsa Varför är de matvaror du valt bra med tanke på hälsan? Läs på din beställningslista. Använd dina kunskaper om mat och hälsa. Skriv och förklara varför du valde de olika matvarorna. Du ska motivera dina val utifrån minst två, men gärna fler, matvaror. Uppgift 1a: Aktuell del av kunskapskraven och autentiska elevsvar. (F) E C A och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. - Våran maträtt är väl inte den hälsosammaste men ändå inte det onyttigaste - Lök är en bra grönsak. Vi valde tomater och gurka, grönsaker som det är mycket proteiner i. - Vi valde pasta för det är kolhydrater i det. Vi valde lätt creme fraiche i såsen så att den inte blev så fet. - Vi valde pasta för att det är mycket kolhydrater i det. Det är bra för mig som tränar. Kött valde vi för att det är mycket protein i det och morötter för att det är mycket fibrer. Röd och grön paprika tog vi för att det är nyttigt i sig och att det gör att det blir fint på tallriken vilket gör att man kanske blir mer sugen och äter mer. - Vi valde mycket pasta som innehåller kolhydrater vilket ger bra energi för den som behöver fylla på kolhydratsförrådet innan träning eller match och vi valde köttfärs för det är rikt på protein som behövs för att bygga celler i kroppen, ärter och morötter för fibrer som är bra för magen och för färg som ju är bra för aptiten. Flytande fett används i stället för fast fett att steka i eftersom det är mindre mättat fett i det. Vi bytte också osten mot en magrare. Vi tänkte också att det behövdes lite C-vitamin för att hjälpa till att ta upp järnet därför la vi till en apelsin 12

14 Uppgift 1b. Motivera dina matval med hänsyn till ekonomi Varför är de matvaror du valt bra med tanke på ekonomin? Läs på din beställningslista. Använd dina kunskaper om mat och ekonomi. Skriv och förklara varför du valde de olika matvarorna. Du ska motivera dina val utifrån minst två, men gärna fler, matvaror. Uppgift 1b: Aktuell del av kunskapskraven och autentiska elevsvar. (F) E C A och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. - Jag valde isbergssallad i min måltid för det är nyttigt och billigt (svarade i mars). -Vi försökte göra det så ekonomiskt som möjligt, vi kan inte påstå att det är jättedyrt, inte billigt heller, ungefär normalt. - Vi valde blandfärs för det är billigare än nötfärs och vi valde potatis och morötter eftersom det är billigt. - Rätten innehåller få ingredienser, därför är den ekonomisk. Vi försökte hålla oss till varor som inte var så dyra. Potatis, morötter och vitkål är väldigt bra eftersom man kan få mycket för lite pengar och dom varorna har säsong även på vinter vilket gör att det blir lite billigare. Tomater däremot har inte säsong just nu, men vi tänkte också på att tomater är väldigt gott att ha i ugnen med potatisen. - Vi valde en köttfärswok med morötter, potatis, och lök som är billiga och har säsong hela året. Kött är dyrt att köpa, därför beställde vi bara hälften av köttfärsen i receptet och bytte ut den mot vita bönor som är billigare och ändå ger bra protein. En wok går snabbt att göra på plattan om man skär rotfrukterna i små bitar och det går åt mindre energi jämfört med om vi valt en maträtt i ugnen. 13

15 Uppgift 1c. Motivera dina matval med hänsyn till miljö Varför är de matvaror du valt bra med tanke på miljön? Läs på din beställningslista. Använd dina kunskaper om mat och ekonomi. Skriv och förklara varför du valde de olika matvarorna. Du ska motivera dina val utifrån minst två, men gärna fler, matvaror. Uppgift 1c: Aktuell del av kunskapskraven och autentiska elevsvar. (F) E C A och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. - Det mesta var miljövänligt. - Vi tänkte inte på miljön. - Vi tog hänsyn till miljön.. - Vi valde ekologiska grönsaker och rotfrukter för att ta hänsyn till miljön. - Vi satsade på ekoprodukter och svenska livsmedel. Det är miljövänligt med ekoprodukter och kortare transporter. Först tänkte vi också välja fisk, men eftersom det var svårt att få tag på ekologisk fisk valde vi KRAV-märkt lamm som ett alternativ. - Vi valde bort kött och fisk och valde i stället en linssoppa med bröd till, det är en vegetarisk maträtt som är enkel att göra miljövänlig. Det går åt mindre energi när man odlar linser och säd än när man föder upp djur och det är bra för miljön. Vi valde så många varor som möjligt efter KRAV, eftersom ekologiska odlingar inte besprutas med kemikalier som förstör miljön. Vi tänkte också på vad som är närproducerat, t.ex. potatis och morötter. De närodlade varorna är bättre för miljön, eftersom lastbilarna släpper ut koldioxid. 14

16 Kommentar till bedömning av elevsvaren (uppgift 1a, 1b och 1c) Inte uppnått den lägsta nivån för godkänt betyg (F) I några fall är motiveringarna inte korrekta, till exempel är inte tomat och gurka bra val av matvaror om man vill få i sig protein. Vidare saknar flera elevsvar något förklarande led över huvud taget utan kännetecknas av allmänna konstaterande utan någon egentlig innebörd, till exempel Det mesta var miljövänligt eller Vi försökte göra det så ekonomiskt som möjligt, vi kan inte påstå att det är jättedyrt, inte billigt heller, ungefär normalt. Enkla motiveringar I alla de tre elevsvar som bedömts motsvara en enkel motivering i matriserna ovan består motiveringarna i huvudsak av enstaka led, till exempel Vi valde pasta för det är kolydrater i det. Alla motiveringar som bedömts vara enkla är korrekta. Vidare innehåller alla elevsvaren en begränsad bredd, till exempel Vi valde ekologiska grönsaker och rotfrukter för att ta hänsyn till miljön. I det fallet är det bara en delaspekt inom aspekten miljö som eleven nämner i relation till sina val, det vill säga sättet produkten odlats fram på. Eleverna motiverar två matvaror (minimikravet) till respektive aspekt. Utvecklade motiveringar De elevsvar som bedömts motsvara utvecklade motiveringar har emellanåt motiveringar som sker i flera led. Ett exempel på en sådan motivering är Potatis, morötter och vitkål är väldigt bra eftersom man kan få mycket för lite pengar och dom varorna har säsong även på vinter vilket gör att det blir lite billigare. I detta exempel sker motiveringen i fler än ett led då eleven ger en förklaring till det låga priset. Elevsvaren som bedömts motsvara en utvecklad motivering har också relativt stor bredd eftersom några delaspekter inom respektive aspekt (hälsa, ekonomi och miljö) berörs. Elevsvaret som behandlar aspekten hälsa tar till exempel upp några olika näringsaspekter (energi, protein och fibrer). Vidare lyfter också eleven fram sensorik (det vill säga att maträttens utseende påverkar aptiten vilket då indirekt påverkar hälsan). Välutvecklade motiveringar Gemensamt för de elevsvar som bedömts motsvara välutvecklade motiveringar är att de i huvudsak innehåller motiveringar i flera led. Motiveringarna stannar inte bara i korta konstateranden utan innehåller stegvisa förklaringar. Det syns till exempel i motiveringarna om miljö: Vi valde bort kött och fisk och valde i stället en linssoppa med bröd till, det är en vegetarisk maträtt som är enkel att göra miljövänlig. Det går åt mindre energi när man odlar linser och säd än när man föder upp djur och det är bra för miljön. De elevsvar som bedömts vara välutvecklade innehåller alla en stor bredd, dvs. eleven tar upp flera delaspekter inom respektive aspekt. I elevsvaret som behandlar aspekten ekonomi motiverar till exempel eleven sina val utifrån att priset påverkas av om varan har säsong eller inte, att maträtten vid tillagning drar mindre energi än andra alternativ samt att kostnaden för olika varor bidrog till att man förändrade det ursprungliga receptet. Uppgift 2a. och 2b Uppgift 2a. Dokumentera med bild och med ord. Fotografera din måltid och sätt in bilden på den här sidan eller rita din måltid. Beskriv också måltiden med ord. Uppgift 2b. Hur ser det ut på din tallrik när du jämför med tallriksmodellen? 15

17 Uppgift 2 a innebär att eleven dokumenterar måltiden. Dokumentationen ligger till grund för uppgift 2 b och uppgift 3 (som är den uppgift bedömningen utgår från). Vi rekommenderar att eleverna dokumenterar sina måltider med foto. En tydlig dokumentation underlättar lärarens bedömning och ger stöd vid återkopplande samtal med eleverna. Uppgifterna 2 a och b ger i sig inte någon grund för bedömning, utan ska fungera som ett underlag när eleven besvarar uppgift 3. Anledningen till att det ändå är en egen uppgift beror på att det skulle bli så många led i uppgift 3, vilket skulle inverka negativt på elevens möjligheter att besvara uppgiften. Indirekt görs dock en bedömning av uppgift 2 i och med att det är ett viktigt underlag för eleven när uppgift 3 ska besvaras. Uppgift 3. Resonera om måltiden med hänsyn till hälsa Tänk igenom hur du fyllt i uppgift 2b när du jämförde din måltid med tallriksmodellen. Svara på 3a eller 3b. 3a. Ja, jag behöver förändra min måltid med hänsyn till min egen hälsa. (Tänk på sådana saker som din ålder, om du är pojke eller flicka, om du är fysiskt aktiv osv.) Skriv och resonera om vad du behöver förändra i din måltid och varför du behöver förändra din måltid med hänsyn till din hälsa. Använd exempel och förklara när du resonerar. 3b. Nej, jag behöver inte förändra min måltid med hänsyn till min egen hälsa. (Tänk på sådana saker som din ålder, om du är pojke eller flicka, om du är fysiskt aktiv osv.) Skriv och resonera om varför du inte behöver förändra din måltid med hänsyn till hälsa. Använd exempel och förklara när du resonerar. Konkretisering av kunskapskrav uppgift 3 Enligt kunskapskravet har resonemang olika kvalitet. Progressionen från lägre till högre nivå vid bedömning av uppgift 3 går från enkla och till viss del underbyggda via utvecklade och relativt väl underbyggda till välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Möjliga variabler att ta hänsyn till i bedömningen är följande: Resonemangskedja Denna variabel relaterar till antalet led i elevens resonemang. Ett led kan kännetecknas av x valde y därför att och flera led kan till exempel kännetecknas av att x valde y, vilket påverkar z därför att... som i sin tur påverkar och så vidare. Eleven kan till exempel också resonera om förändring i termer av istället för, men, eftersom och därför att. Ett resonemang i flera led kan till exempel vara Portionen var lagom för en som inte rör sig så mycket, men eftersom jag tränar mycket hade det varit bättre att ta bort lite grönsaker och istället lägga till mer pasta, bröd och ris som ger kolhydrater. Om eleven hade avslutat sitt resonemang efter mycket hade resonemanget bedömts bestå av ett led. I utprövningar har vi sett att det finns enstaka elevsvar som innehåller flera led, men där medverkande lärare ändå varit tveksamma till att säga att det är ett bra kännetecken på ett mer utvecklat resonemang. Det är sådana fall där resonemanget inte tillför något nytt, utan till exempel består av upprepningar. Uttryck för resonemangskedja är för nivå 2 i huvudsak ett led, nivå 3 emellanåt flera led och nivå 4 i huvudsak flera led. 16

18 Underbyggnad Underbyggnad handlar om flera olika aspekter. För det första måste slutsatserna eleverna drar utifrån tallriksmodellen vara korrekta och relatera till den dokumenterade måltiden. För det andra handlar det om hur väl eleven underbygger sitt resonemang med korrekta fakta, det vill säga: I vilken utsträckning har resonemanget stöd i fakta? För det tredje handlar det om hur tydligt resonemanget kopp las till de egna behoven (egna behov kan till exempel vara näring, energi, allergi, intolerans, och etiska eller politiska ställningstaganden). Bedömningen har varit ganska välvillig. Ger eleven generella förklaringar till hälsa har det bedömts vara ett enkelt resonemang, med den motiveringen att det generella ur ett hälsoperspektiv faktiskt även är giltigt för eleven (rekommendationerna anger till exempel att man bör äta en viss mängd frukt och grönt varje dag i förhållande till kön, ålder och fysisk aktivitet). Ju tydligare koppling till den egna hälsan, vilket även kan inbegripa de grupper som eleven ingår i (till exempel tonåringar som växer mycket), desto mer underbyggt har elevsvaret bedömts vara. Uttryck för underbyggnad är för nivå 2 viss, nivå 3 relativt väl och på nivå 4 väl underbyggt. Värt att kommentera ur bedömningssynpunkt är att vi inte använder oss av begreppet bredd som bedömningsgrund här. Begreppet bred känns minde angeläget när det bara är aspekten hälsa som ska beröras. 17

19 Uppgift 3: Aktuell del av kunskapskraven och autentiska elevsvar. (F) E C A och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. - Ja, lägga till grönsaker. - Ja, den ger inte så mycket som kroppen behöver. - Nej, den var bra. - Nej, den innehöll de nyttigheter som man behöver. - Nej, den har allt som behövs. - Nej vår måltid är nyttig. - Ja vi borde lagt till något med mer fibrer i som morötter och sallad. - Nej, våran måltid liknar tallriksmodellen rätt bra tycker jag, vi kanske skulle lagt till en frukt. - Ja portionen var lagom för en som inte rör sig så mycket men eftersom jag tränar mycket hade det varit bättre att ta bort lite grönsaker och istället lägga till mer pasta, bröd eller ris. - Nej, vi har gjort en soppa med hänsyn till SMART, sallad på olika grönsaker, ett bröd med fibrer i som är bra för magen, ett äpple och sen fisken som har omega 3 i sig och det är bra. Som lunch var portionen en aning stor. Vi kunde minskat lite på hela portionen. - Ja, jag tränar på hög nivå därför måste jag få i mig mycket energi. Min tallriksmodell ser annorlunda ut än för den som inte rör sig så mycket. Portionen är större och tallriken är utökad med kolhydratrika livsmedel som pasta och bröd, som ger energi. Jag har minskat på grönsaker som sallad, tomat och gurka som innehåller mest vatten och istället tog jag en morot. - Nej, vi hade en bra balans med tanke på tallriksmodellen. Jag vet att unga tjejer ofta får för lite järn därför tänkte jag på att det både skulle vara något järnrikt som kött och något med C-vitamin som paprika eftersom C-vitaminet hjälper till att ta upp järnet i kroppen. 18

20 Kommentar till bedömning av elevsvar (uppgift 3) Inte uppnått den lägsta nivån för godkänt betyg (F) Alla exempel ovan, det vill säga de i matrisen, präglas av att de är vaga och otydliga, till exempel Ja, lägga till grönsaker. De är för ofullständiga för att kunna bedömas som ett enkelt resonemang. Vidare underbyggs inte alls det korta resonemanget av några fakta. Enkla och till viss del underbyggda resonemang De två exemplen i matrisen ovan har bedömts vara exempel på enkla resonemang. De innehåller en mening vardera som består av ett resonemang i ett led. Elevsvaren har bara bedömts vara underbyggda till viss del. I det första exemplet har eleven rätt i att morötter innehåller fibrer men inte att sallad gör det. Vidare underbygger inte eleven med stöd i fakta varför fibrer är viktiga ur ett hälsoperspektiv. I det andra exemplet har eleven lyckats matcha sin tallrik väl mot tallriksmodellen, men ger uttryck för att frukt saknas. Varför frukt är viktigt ur ett hälsoperspektiv för eleven ges inget svar på. Kopplingen till den egna hälsan är också enkel eftersom den är generell, det vill säga resonemanget innebär att det som är bra för den enskilda är bra för alla, eller tvärtom. Utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang Elevsvaren i matrisen ovan har bedömts motsvara ett utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang. Eleverna resonerar emellanåt i flera led. I det första elevsvaret sker resonemanget steg för steg och är således i flera led: Ja portionen var lagom för en som inte rör sig så mycket men eftersom jag tränar mycket hade det varit bättre att ta bort lite grönsaker och istället lägga till mer pasta, bröd eller ris. Så när det gäller den aspekten skulle svaret kunna kategoriseras som väl utvecklat. Men elevsvaret har inte bedömts motsvara väl underbyggt. Eleven använder inte fakta för att förklarar vilken typ av näring som saknas i relation till elevens behov (dvs. att eleven tränar mycket). Eleven ger bara svar på vad som behöver läggas till och stödjer sig inte på fakta. Det finns dock en tydlig koppling till hälsa utifrån ett individuellt perspektiv. Det andra elevsvaret är något mer svårbedömt, kanske delvis på grund av att eleven, helt korrekt, säger sig inte behöva förändra något. Eleven förklarar stegvis sina bevekelsegrunder till varför förändringar inte behövs utifrån tallriksmodellen. Det två sista meningarna har dock bedömts som ett exempel där det vid första anblick ser ut som två led, men där det andra ledet inte tillför någonting, Som lunch var portionen en aning stor. Vi kunde minskat lite på hela portionen. Elevens resonemang är relativt väl underbyggt, ett exempel på det är resonemanget om bröd och fibrer och att eleven relaterar till SMART. I några fall hade dock eleven kunnat underbygga sina resonemang bättre med fakta, till exempel ges ingen förklaring till varför Omega 3 är bra utifrån fakta om fettkvalitet. Vidare är kopplingen till den egna hälsan enkel, det vill säga det som är bra för alla är bra för eleven! Det här elevsvaret har bedömts som utvecklat och relativt väl underbyggt men är ett gränsfall. Välutvecklat och väl underbyggt resonemang Båda elevsvaren i matrisen präglas av att resonemanget i huvudsak sker i flera led. Egentligen skulle man kunna använda hela svaren som citat för att belysa detta. Båda elevsvaren är också väl underbyggda på alla sätt. Resonemangen är genomgående underbyggda av korrekta fakta, till exempel Portionen är större och tallriken är utökad med kolhydratrika livsmedel som pasta och bröd, som ger energi och Jag vet att unga tjejer ofta får för lite järn därför tänkte jag på att det både skulle vara något järnrikt som kött och något med C-vitamin som paprika eftersom C- vitaminet hjälper till att ta upp järnet i kroppen. Båda elevsvaren innehåller också tydliga kopplingar till den egna hälsan, även om det i det andra elevsvaret sker med hänvisning till att eleven tillhör en grupp med speciella behov. 19

21 Uppgift 4. Resonera om avfall och rester med hänsyn till ekonomi och miljö Tänk nu på avfall och rester som du fick när du lagade maten och efter du hade ätit måltiden. Skulle du kunnat få mindre avfall och rester? Svara på 4 a eller 4 b. 4 a. Ja, så här hade jag kunnat få mindre avfall och rester Skriv ditt svar och resonera om avfall och rester som du fick när du lagade maten och efter du hade ätit måltiden och vad det innebär för ekonomi och miljö. 4 b. Nej, jag hade inte kunnat få mindre avfall och rester Skriv ditt svar och resonera om avfall och rester som du fick när du lagade maten och efter du hade ätit måltiden och vad det innebär för ekonomi och miljö. Konkretisering av kunskapskrav uppgift 4 Enligt kunskapskravet har resonemang olika kvalitet. Progressionen från lägre till högre nivå vid bedömning av uppgift 4 går från enkla och till viss del underbyggda via utvecklade och relativt väl underbyggda till välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Möjliga variabler att ta hänsyn till i bedömningen är följande: Resonemangskedja Denna variabel visar grad av utveckling i svaret genom antalet led eleven resonerar i. Ett led kan till exempel kännetecknas av ett resonemang i termer av därför att, genom att och det leder till. Eleven behöver givetvis inte uttrycka sig exakt som i exemplen ovan. Förklaringarna måste innehålla korrekta motiveringar som är kopplade till hälsa och ekonomi Ett exempel på ett resonemang i flera led kan till exempel vara Om det hade blivit rester så hade vi stoppat det i kylen till nästa dags matlåda. Hade vi varit tvungna att slänga så skulle vi ha gjort det i komposten. Om resonemanget hade slutat efter punkten hade det inte bedömts motsvara flera led. Uttryck för resonemangskedja är för nivå 2 i huvudsak ett led, nivå 3 emellanåt flera led och nivå 4 i huvudsak flera led. I utprövningar har vi sett att det finns enstaka elevsvar som innehåller flera led, men där medverkande lärare ändå varit tveksamma till att säga att det är ett bra kännetecken på ett mer utvecklat resonemang. Det är sådana fall där förklaringarna inte ger något nytt, utan till exempel består av upprepningar eller cirkelresonemang i flera led. Bredd Begreppet bredd relaterar till aspekterna ekonomi och miljö samt delaspekter inom respektive aspekt, till exempel kompostering inom aspekten miljö. Ju fler delaspekter som behandlas inom respektive aspekt, desto större bredd. Vidare relaterar också bredd till olika steg i arbetsprocessen (välja/planera> under tillag ning> efter tillagning/efter måltid). Uttryck för bredd är för nivå 2 begränsad, nivå 3 relativt stor och nivå 4 stor. 20

22 En begränsad bredd kännetecknas av att svaret bara behandlar enstaka delaspekter inom miljö och ekonomi eller steg i arbetsprocessen (t.ex. kompostering inom aspekten miljö eller under själva tillagningsfasen). En relativt stor bredd kännetecknas av att några delaspekter tas upp och en stor bredd av att flera delaspekter tas upp. Några exakta antal anges inte då vi inte har underlag att med säkerhet ange sådana gränser. De bedömda elevexempel som återges nedan får vara vägledande i den tolkningen. Underbyggnad Denna variabel handlar om hur eleven använder fakta i sitt resonemang och om elevens svar är logiskt. Ett grundkrav är att eleven relaterar till den egna arbetsprocessen. Uttryck för underbyggnad är för nivå 2 viss, nivå 3 relativt väl och på nivå 4 väl underbyggt. 21

23 Uppgift 4: Aktuell del av kunskapskraven och autentiska elevsvar. (F) E C A Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. - Jag sparade riset som blev över och det var allt som blev över efter matlagningen. - De enda resterna jag fick var skal från grönsaker men min mat blev uppäten. - Vi slängde inte något, allt kom till användning. Innan man lagar maten är det bra att känna efter hur hungrig man är och vad man kommer att använda för det blir ju dyrt att slänga mat. Man får anpassa sig efter miljön. - Vi slängde inte några rester. Om det hade blivit rester så hade vi stoppat det i kylen till nästa dags matlåda. Hade vi varit tvungna att slänga så skulle vi ha gjort det i komposten. Det är ju inte bara varorna som kostar, även elen som man använder för att tillaga den tär ju på miljön. Förpackningar sorterade vi för att återvinnas. - Jag slängde bara 1 dl som min gäst inte ville ha. Jag hade tänkt till noga att maten skulle räcka precis. Om man lagar för mycket som man inte kan använda blir det stora matkostnader och det går åt onödigt mycket el. Om jag varit hemma skulle jag ha sparat salladen och ätit den nästa måltid. Genom att spara mat från alla måltider kan man påverka både ekonomi och miljö en hel del. Man slänger var tredje matkasse man tar hem, det är slöseri både med egna pengar och med resur-ser globalt. Man sparar också på sophämtning och avfallshantering om man inte slänger och det minskar både sophämtningskostnaden och transporterna för att köra sopor. 22