Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center



Relevanta dokument
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Depression hos äldre

När huvudet känns som en torktumlare

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Behandling av depression

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Depression. 26 september 2013

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Depression. Lilly Schwieler

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

MS och kognitiv påverkan

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Underlag för psykiatrisk bedömning

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Lindrig utvecklingsstörning

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Disposition introduktion i mindfulness

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Neuropsykologi och bröstcancer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Krisstöd vid allvarlig händelse

Psykiska funktionshinder och kognition

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Barry Karlsson Karl Olsson. Uppsala 24 november 2016

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv ergonomi i arbetet

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

OBS! Vi har nya rutiner.

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)

ICF och läkarintyg

Värt att veta om ADHD

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Psykoser Roger Carlsson

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Områdesbeskrivning Norrköping

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

Depression. Lilly Schwieler

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Transkript:

Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75% har mer än en episod Symptomen orsakar signifikant nedsättning I daglig funktion och livskvalitet Mer än 350 miljoner i alla åldrar lider av depression globalt idag Depression bidrar signifikant till den globala kostnaden av sjukdomar Cirka 30-50% av människor med Alzheimers s sjukdom har signifikanta depressiva symptom 19 May 2015 2

Depression 19 May 2015 3

Depression: ICD-10 F32.0: Depression, mild episod F32.1: Depression, medelsvår episod F32.2: Depression, svår episod utan pyskotiska symtom F32.3: Depresion, svår episod med psykotiska symtom Sänkt grundstämning, brist på intresse eller glädje av aktiviteter, minskad energi eller ökad uttröttbarhet: minst två av dessa måste föreligga under minst en tvåveckorsperiod. 1. Sänkt grundstämning 2. Brist på intresse eller glädje av aktiviteter 3. Minskad energi eller ökad uttröttbarhet 4. Brist på självtillit eller självförtroende 5. Omotiverade känslor av självförebråelser eller svåra och inadekvata skuldkänslor 6. Återkommande tankar på döden eller självmord eller självmordsbeteende 7. Koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet 8. Förändrad psykomotorik med agitation eller retardation 9. Sömnstörningar 10. Förändrad aptit 19 May 2015 4

Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt minne Betingning 2012-11-06

2012-11-06

Kognitiva nedsättningar i depression Längre episoder Mer psykiskt lidande Färre återhämtningar Mer återfall (Dunkin 2000; eger 2006; McCall & Dunn, 2003; Papakostas, 2014) Alexandra Pantzar May 19, 2015 7

Kognitiva nedsättningar i depression vid åldrande Uppmärksamhet Arbetsminne Exekutiva funktioner Nej Nej Nej Nej NO Nej Semantiskt minne Nej Nej Episodiskt minne Nej Spatial förmåga Baune, 2007; Beats, 1996; Bhalla, 2006; Burt, 1995; Butter, 2004; Bäckman, 1994;1996; Degl Innocenti, 1998; Elderkin-Thompson, 2007; Fischer, 2007; Hermann, 2007; Ganguli, 2009; Kindermann & Brown, 1997; Krogh, 2012; Köhler, 2010; Nebes, 2000; Sheline, 2006; Thomas, 2009; Thomas & O Brien, 2008; Veiel, 1997; Zakzanis, 1998 Alexandra Pantzar May 19, 2015 8

Studie population Deprimerade (ICD-10), n=180 (5.4%) Mild, n=95 (2.8%) Måttlig, n=76 (2.3%) Svår, n=9 (0.25) Baselinje N=3363 Deprimerade, n=139, (4.9%) Mild, n=76 (2.7%) Måttlig, n=55 (1.9%) Svår, n=8 (0.3%) Deprimerade, n=89 (3.6%) Mild, n=48 (1.9%) Måttlig, n=38 (1.5%) Svår, n=3 (0.2%) Kognitiv testning n=2848 Study population n=2486 Utvecklingsstörning, n=1 Demens (DSM-IV), n=122 ID, n=102, D, n=20 Antidepressiva, n=217 TCAs, ID, n=23, D, n=2 SSRIs, ID, n=141, D, n=14 Övriga (Mirtazapin, Venlafaxin) ID, n=29, D, n=5 Nuvarande + tidigare psykos sjukdom, n=13 ID, n=8, D, n=5 Bipolär depression, n=15 ID, n=11, D, n=4 Alexandra Pantzar May 19, 2015 9

Kognitiv prestation Icke deprimerade vs. måttligt/svårt deprimerade p<.01 40 30 p<.01 p<.01 20 p<.01 p<.01 p<.05 p<.01 p<.01 p<.01 10 Ggg Ggg Ggg Gg 0 Mental hastighet Pattern comparison Digit cancellation Uppmärksamhet Exekutiv funktion Verbal flöde Episodiskt minne Vokabulär TMT-A TMT-B Letter Category Free recall Recognition Icke deprimerade Milt deprimerade Måttligt/svårt deprimerade SRB Alexandra Pantzar May 19, 2015 10

Cognitive performance Icke deprimerade vs. milt deprimerade 40 30 p<.05 20 10 Ggg Ggg Ggg Gg 0 Mental hastighet Pattern comparison Digit cancellation Uppmärksamhet Exekutiv funktion Verbalt flöde Episodiskt minne Vokabulär TMT-A TMT-B Letter Category Free recall Recognition Nondepressed Mildly depressed Moderately/severely depressed SRB Alexandra Pantzar May 19, 2015 11

Sammanfattning Måttlig-svår depression: Mental hastighet Uppmärksamhet Exekutiva funktioner Verbalt flöde Episodiskt minne och Vokabulär Inga nedsättningar: Korttidsminne Arbetsminne Generell kunskap/semantiskt minne Spatial förmåga Mild depression: Mental hastighet Alexandra Pantzar May 19, 2015 12

Implikationer Att även mild depression har kognitiva nedsättningar understryker vikten av att upptäcka depression tidigt. Speciellt då 25% av personer med 2-3 depressiva symptom kommer att utveckla måttlig eller svår depression inom 2 år om de inte får behandling (Alexopoulos, 2005) Speciellt, eftersom kognitiva nedsättningar är associerade inte bara med längre episoder utan även med återkommande depressiva episoder och nedsatta coping förmågor Detta är speciellt viktigt hos äldre, då denna åldersgrupp är mindre troliga att rapportera affektiva symptom, växer snabbt och med stor sannolikhet även lider av åldersrelaterade funktionella nedsättningar och sjukdomar Alexandra Pantzar May 19, 2015 13

Vill du veta mer om depression? Maila oss gärna: Linnea.Sjoberg@ki.se & Alexandra.Pantzar@ki.se Alexandra Pantzar May 19, 2015 14

Depression: Neurobiologi Minskad aktivitet I PFC och Anterior Cingulate Cortex (ACC) Top-down processing ACC: brygga mellan uppmärksamhet coh emotioner, viktig för självreglering Ökade aktivitet i HPA-axeln Bottom-up processing Minskad hippocampus volym, (8-19%) tvärsektionella data Amygdala: hyperaktiv 19 May 2015 15

Depression: Neurobiologi Noradrenalin: NE Uppmärksamhet, minne, koncentration och states of arousal Serotonin: 5HT Humör, impuls kontroll, sex lust, aptit, socialt & målinriktat beteende Cirkadiska rytmer: sömn, homeostas Dopamin: DA Motivation, utforskande beteende, inlärning, belönings medierat beteende från aktiviteter så som mat, social interaktion och sex. 19 May 2015 16